9789177415299

Anders Ohlsson

VÄGEN TILL HÅLLBART LÄRANDE i förskolan

© 2025 Författaren och Gothia Kompetens AB

ISBN 978-91-7741-529-9

Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Verket får inte användas för analys av text och data, till exempel för att utveckla AI-system och -tjänster eller för att skapa nytt material såsom texter, bilder, filmer, ljud.

Redaktör: Pernilla Rönnlid

Omslag, grafisk form och illustrationer: Hanna S. Larsson

Första upplagan, första tryckningen

Tryck: ADverts, Lettland 2025

Gothia Kompetens

Box 22543, 104 22 Stockholm

Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se

Gothia Kompetens erbjuder verksamhetsnära kompetensutveckling baserad på forskning och erfarenhet. Kompetensutveckling med både hjärta och hjärna som får dig, dina kollegor och organisationen att växa. För en bättre dag på jobbet.

Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.

Anders Ohlsson

VÄGEN tILL HÅLLBART LÄRANDE I FÖRSKOLAN

DEL 1 – UNDERVISNING FÖR ETT HÅLLBART LÄRANDE

DEL 2 – TIPS OCH INSPIRATION

INLEDNING

När jag nu slår mig ner och börjar trycka på knapparna på mitt tangentbord igen har jag som ambition att lyfta blicken och se hur förskolans undervisning går att beskriva och hur kvaliteten kan stärkas. Den här boken kan ses som en populärvetenskaplig och praktisk bilaga till den avhandling jag skrivit, Undervisningsstrategier och praktiker i förskolans undervisning för hållbar utveckling. Boken förhåller sig till undervisning mer generellt men har koppling till det jag funnit i de studier som ligger till grund för avhandlingen. Tanken med att skriva boken är att utveckla och synliggöra det som sker i praktiken. Det gör jag genom att förhålla mig till avhandlingens resultat och lyfta fram tips jag fått från de förskollärare jag intervjuat och observerat under mitt avhandlingsarbete.

Boken beskriver de begrepp jag definierat i avhandlingen vilka synliggör förskolans undervisning och höjer medvetenheten om hur undervisning i förskolan bedrivs i praktiken. Genom att definiera begreppen stärks förskolans praktik och kvaliteten på utbildningen höjs. Begreppen som jag synliggör är dels tre undervisningsstrategier: planerad, spontan och semi-spontan undervisning, dels fyra undervisningspraktiker: aktivt närvarande lärare, barns erfarande, barns möjlighet till agens samt kommunikation mellan barn och lärare. Begreppen beskriver undervisning i ett förskoleperspektiv och hur undervisning kan bedrivas för att ett hållbart lärande ska uppstå.

Eftersom jag brinner för och har lång erfarenhet av utomhuspedagogik är det också självklart för mig med ett stort fokus på hur förskolans undervisning kan stärkas utomhus men också hur olika lärmiljöer, inomhus och utomhus, kompletterar varandra. Även många andra studier beskriver att

den stora potential som utevistelsen erbjuder inte används optimalt i dag. Några orsaker till det är okunskap hos pedagogerna och bristande erfarenhet av att undervisa utomhus.

Min förhoppning är att boken ska inspirera till att stärka förskolans undervisning både ute och inne genom att dels aktualisera de lärmiljöer som förskolan har tillgång till i dag, dels genom att uppmuntra till att skapa nya genomtänkta lärmiljöer. Slutligen önskar jag genom att synliggöra förskolans undervisningsstrategier och undervisningspraktiker skapa en trygg och tydlig förståelse för vad undervisning i förskolan innebär.

Bokens upplägg

I bokens första del ger jag en bakgrund till dagens undervisning i förskolan.

Här beskrivs först undervisningens historia och därefter beskrivs ingående de begrepp som tillsammans formar och ger förskolans undervisning dess karaktär med utgångspunkt i hållbar utveckling och undervisning för hållbar utveckling. Hållbar utveckling och hur undervisningen påverkas av olika lärmiljöer beskrivs. För att levandegöra och koppla teorin till praktiken citerar jag ur de intervjuer jag genomförde med förskollärare under hösten 2021 och våren 2022.

I den andra delen presenteras och exemplifieras först undervisning för hållbar utveckling utifrån en holistisk syn. Därefter utvecklas den undervisningsstrategi som jag benämner semi-spontan undervisning tillsammans med idéer om hur den kan användas i olika lärmiljöer. Med inramning av essäer fortsätter boken med en praktisk del i ett antal olika teman där tips på aktiviteter ges och där essäerna får ses som något tänkvärt att ta med sig in i temat och förskolans praktik.

Del 1

Undervisning

för ett hållbart lärande

Utifrån ett historiskt perspektiv kommer jag i denna del att beskriva både undervisning i förskolan och en holistisk syn på hållbar utveckling i förskolan.

På så sätt vill jag fånga en aktuell bild av hur undervisning i förskolan och undervisning för hållbar utveckling bedrivs. Utifrån ett pragmatiskt perspektiv på hur barn lär berättar jag sedan om hur olika undervisningsstrategier, undervisningspraktiker och lärmiljöer tillsammans formar undervisningen.

Jag beskriver också hur viktigt det är att barnen behöver medvetandegöras om innehållet och dess betydelse för att ett hållbart lärande ska bli möjligt.

Avslutningsvis lyfter jag också fram påverkansfaktorer där bland annat olika lärmiljöer kan vara avgörande för undervisningen.

KAPITEL

1

FÖRSKOLANS VÄG

TILL HÅLLBAR UNDERVISNING

Undervisning handlar ju om att göra det lättillgängligt och att göra det roligt och spännande för barnen.

Förskollärare

Undervisning som begrepp i förskolans utbildning är relativt nytt och har etablerats först på senare år. I dag nämns det i både skollag och förskolans läroplan. Men faktum är att undervisning i förskoleåldern funnits långt mycket tidigare i Sverige. Redan 1837 nämns undervisning som en företeelse riktad mot förskolebarn i en skrift om småbarnsskolan (Westberg, 2014). De så kallade småbarnsskolorna för barn mellan två och sex år riktade in sig på de mest utsatta barnen i samhället för att undvika barnarbete. Småbarnsskolan fokuserade både på undervisning och uppfostran. Undervisningen innefattade läsning, skrivning och matematik. På den här tiden fanns även barnkrubbor som hade en mer omhändertagande och vårdande roll för barn mellan två och sju år.

I slutet av 1800-talet startades barnträdgårdar, eller kindergarten, för barn mellan fyra och sju år. De tog ut en relativt hög avgift och blev därför en plats för barn från de mer välbärgade hemmen. För att barn i alla samhällsgrupper skulle ges möjlighet till omsorg startades 1904 Folkbarnträdgården av systrarna Moberg i Norrköping. Barnträdgårdarna blev så små-

KAPITEL 3

FÖRSKOLANS LÄRMILJÖER

Vi har hinderbanor och rörelse ute, både rörelsestigar och riktiga rörelsepass med lekar och balans och allt möjligt.

Förskollärare

Lärmiljöer i förskolan varierar både i innehåll och till storlek. I läroplanen beskrivs att lärmiljöerna ska ge barnen utrymme för egna initiativ, fantasi och kreativitet och att de ska kunna växla mellan olika aktiviteter utomhus och inomhus i varierande miljöer (Skolverket, 2018). Varierande miljöer innebär att förskolan ska ge barnen möjlighet att vistas i både olika naturmiljöer och tätortsmiljöer. Läroplanens intentioner uppfylls inte om man ”bara” besöker skogen som naturmiljö, även andra typer av naturmiljöer ska inkluderas.

I uterummet ska barnen ha tillgång till rum för lek, inlärning, vila, kreativitet, fantasi och inlärning, enligt Boverket (2022). Min egen forskning visar att i naturen finns dessa rum oftast naturligt medan de inte blir lika självklara varken på gården eller inomhus. Rum för vila var det rum som oftast saknades ute på gården (Ohlsson, 2019). I min studie framkom också att de förskolor som formulerat specifika mål för utevistelsen hade en större närvaro av samtliga rum. En av orsakerna till det kan vara att rumsbegreppen inte finns definierade i vare sig läroplan eller skollag och därför kan vara svåra att relatera till. För att göra det tydligare följer här en översiktlig beskrivning av vad som karaktäriserar de rum som barnen behöver ha tillgång till.

Rum för vila

Jag tycker att de trivs bra här, jag tycker att vi får lugnare barn när vi är ute i skogen.

Förskollärare

Barnen behöver lugn och ro och en plats där de kan välja att gå undan för att kunna få vara för sig själva. För att skapa ett rum för vila kan man börja med att observera barnen för att se om och var de söker en plats för vila.

Om en sådan plats finns kan den kanske förstärkas ytterligare så att det blir en mer lugn plats. Finns det inte en plats för vila kan den skapas genom att exempelvis ta bort en buske mitt i ett buskage, bygga en pil-koja eller ett plank. Även en gunga eller en bänk kan fungera som ett rum för vila.

Rum för rörelse

Barnen ska röra på sig och känna rörelseglädje och då har vi gjort ett eget hälsolopp där orienteringsklubben kommer in och hjälper till. Och så har vi ju en fantastisk skog som är inhägnad så det är vår. Barnen springer och vi utnyttjar vår miljö så barnen verkligen får springa.

Förskollärare

Att barnen ska kunna röra sig ute är naturligt. De flesta inom förskolan tänker nog att det finns rum för rörelse på deras gård, men när man tittar på vad som definierar ett bra rum för rörelse är det inte självklart att rummet finns.

Del 2

Tips och inspiration

I denna del kommer de teorier som presenterades i första delen att realiseras i praktiken. Jag lyfter inledningsvis fram undervisning relaterad till varje hållbarhetsdimension där de didaktiska frågorna förtydligar innehållet.

Därefter blir jag mer praktisk och för varje dimension presenterar jag ett flertal aktiveter, några mer utförligt, samt visar hur de hör samman med ett holistiskt perspektiv av hållbar utveckling. Innehåll och exempel har sitt ursprung i praktiken och min förhoppning är att exemplen också ska vara kompatibla med den praktik du befinner dig i.

Jag utvecklar också begreppet semi-spontan undervisning och visar hur det praktiskt kan inkluderas och utvecklas för att höja kvaliteten och förståelsen för förskolans specifika undervisning. Avslutningsvis kommer jag utifrån ett antal essäer som jag skrivit under åren att beröra frågor som alltid är aktuella ur ett förskoleperspektiv och som jag tänker kan väcka tankar och utgångspunkt till givande samtal. Essäerna inleder och avslutar olika teman. Jag ger även tips för att inspirera och förena teori och praktik. På så sätt får du möjlighet att ta med dig den teori och den forskning som presenterats i bokens första del och reflektera utifrån de tankar som essäerna väcker hos dig för att slutligen omsätta allt i praktiken.

KAPITEL 4

ATT INKLUDERA

HÅLLBARHETSDIMENSIONERNA

I PRAKTIKEN

Våra aktiviteter och våra teman som kommer och går är inriktade mot hållbar utveckling. Vi jobbar ju hela tiden med det, så även om vi inte har ett speciellt tema ingår det i vår undervisningsfilosofi. Rörelse och experiment allt ingår där. Vi odlar tillsammans med barnen och har en liten lott utanför där vi odlar saker. Det ligger hela tiden i vår filosofi att tänka på hållbar utveckling.

Förskollärare

Att ha kunskap och förståelse för det som man undervisar om är viktigt för kvaliteten på förskolans undervisning (Pramling Samuelsson & Park, 2017). Det gäller självklart även undervisning om hållbar utveckling med en holistisk förståelse. Att inta en holistisk syn på undervisning om hållbar utveckling har tidigare inte varit självklart i förskolan. Oftast har aktiviteter om naturens kretslopp, kompostering och återvinning fått beskriva vad hållbar utveckling innefattar. Aktiviteter och diskussioner med socialt och ekonomiskt fokus på hållbarhet har skett i väldigt liten omfattning (Eidevald & Engdahl, 2018; Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2014). Om det inte finns kunskap och förståelse för hur de olika hållbarhetsdimensionerna förhåller sig till varandra framstår det som ett komplext uppdrag för förskolan att bedriva undervisning om hållbar utveckling.

Som jag beskrev i bokens första del påverkar och inkluderar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling varandra i praktiken. Därför är det viktigt att också förhålla sig till ett holistiskt perspektiv i undervisningen och låta dimensionerna inkluderas under hela förskoledagen och i alla ämnen. För att förtydliga det kommer jag att ge exempel på undervisningsinnehåll med koppling till respektive dimension för att sedan zooma ut till ett holistiskt perspektiv. Varje dimension inleds med vad förskollärare lägger in i de didaktiska frågorna för dimensionen och därefter sammanfattar jag hur de jobbar med respektive dimension i praktiken. Avslutningsvis analyserar jag hur samtliga exempel kan ses ur ett holistiskt perspektiv. Min ambition är att göra det komplexa begreppet hållbar utveckling något enklare genom att först visa på detaljerna och sedan hur de hänger ihop i ett holistiskt perspektiv.

Undervisning om social hållbarhet

Vi har berättarstund ungefär en gång i månaden. Då får barnen ta med sig någon sak hemifrån. Det kan vara en leksak, en bok eller en bild och så får man sitta på en speciell berättarstol, en minifåtölj. Så får man berätta vad man tagit med sig och kompisarna ställer frågor och vi ställer frågor och så skriver vi ner svaren så vi har dem i en speciell liten bok.

Förskollärare