9789177415190 by Smakprov Media AB

Arran Hamilton, John Hattie, Dylan Wiliam

Inledning av Pernilla Lundgren

VÄLJ BORT, VÄLJ RÄTT

Avimplementering i skolan

Välj bort, välj rätt – avimplementering i skolan

Arran Hamilton, John Hattie, Dylan Wiliam

Inledning av Pernilla Lundgren

VÄLJ BORT, VÄLJ RÄTT

Avimplementering

i skolan

ISBN 978-91-7741-519-0

Originalets titel: Making Room for Impact. A de-implementation guide for educators

Corwin A SAGE Company 2455 Teller Road

Thousand Oaks, California 91320 (800) 233-9936 www.corwin.com

SAGE Publications Ltd.

1 Oliver’s Yard

55 City Road

London EC1Y 1SP

United Kingdom

SAGE Publications India Pvt. Ltd. Unit No 323-333, Third Floor, F-Block

International Trade Tower

Nehru Place

New Delhi 110 019

Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Verket får inte användas för analys av text och data, till exempel för att utveckla AI-system och -tjänster eller för att skapa nytt material såsom texter, bilder, filmer, ljud.

Svensk översättning: Aniara AB

Granskning: Pernilla Lundgren

Redaktör: Camilla Nevby

Omslag: Anna Söderberg

Grafisk form: Richard Persson, RPform Första upplagan, första tryckningen

Tryck: Print Best, Estland 2025

Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se

Gothia Kompetens erbjuder verksamhetsnära kompetensutveckling baserad på forskning och erfarenhet. Kompetensutveckling med både hjärta och hjärna som får dig, dina kollegor och organisationen att växa. För en bättre dag på jobbet.

Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.

DEL 1. ÖVERSIKT

1. Varför avimplementering behövs (och varför den är så svår) 19

Tre kategorier av argument 19

Kategori 1: Argument rörande lärares arbetsbelastning, stress och välbefinnande 19

Kategori 2: Argument rörande insatser i förhållande till resultat 23

Kategori 3: Argument i fråga om valuta för pengarna 29

Summering av de tre argumentkategorierna 32

Varning: Avimplementering är svårt 32

Skäl 1: Vi är alla (förmodligen) kognitivt förberedda för tillägg 33

Skäl 2: Det finns inget sådant som ”avlärande”. 34

Skäl 3: Avimplementering är i hög grad kontextspecifik

Skäl 4: Det finns inga färdiga mallar för avimplementeringsprocesser 38

Skäl 5: Det finns olika nivåer av avimplementering inom utbildningssystemen ............ 39

Skäl 6: Det finns också olika strategier för avimplementering som du kan följa.............

Skäl 7: Avimplementering kan öka din arbetsbelastning på kort sikt .............................. 42

Skäl 8: Mer avimplementering sker redan än du kanske tror ............................................ 43

Skäl 9: Tendensen att utöka arbetet för att utnyttja tillgänglig tid 44

Ta fram riktlinjerna för Välj bort, välj rätt

Steg 1.1: Behörighet – Få klartecken att avimplementera

Steg 1.2: Kartlägg – Identifiera påverkbara områden för avimplementering

Steg 1.3: Hypotes (även känt som Chestertons stängsel) – Förklara vad som hindrar att praxis avimplementeras

Steg 2.1: Föreslå – Välj övergripande strategier för avimplementering

Steg 2.2: Förbered – Utveckla en tydlig handlingsplan för avimplementeringen

Steg 2.3: Målbild – Utveckla en väg till framgång och en utvärderingsplan

Steg 3.1: Genomför – Genomför handlingsplan för avimplementering och samla in utvärderingsdata

Steg 4.1: Värdera – Granska utvärderingsdata och besluta om nästa steg ......................

Steg 4.2: Vidareutveckla – Håll ut och skala upp din avimplementering .........................

Överväganden före start

Faktor 1: Det finns flera strategier för avimplementering som du kan överväga

Faktor 2: Processen är INTE linjär

3: De tänkande riktlinjerna

5: Hur delar du upp din undersökningscykel?

6: Din systemnivå

Faktor 7: Hur många bollar kan du hålla i luften?

DEL 2. UTFORSKNINGSFASEN

3. Behörighet (1.1)

Nyckelåtgärd 1: Etablera en stödorganisation för ”Välj bort, välj rätt”

Nyckelåtgärd 2: Lägg en stabil grund för er avimplementeringsutredning

Etablering av stödfunktionen – övervägande 1: Utförandeansvar och resultatansvar

Etablering av stödfunktion – övervägande 2: Era värderingar

Etablering av stödfunktion – övervägande

1: Samla in data om områden där det är möjligt att

Nyckelåtgärd 2: Preliminärt komma överens om ert/era påverkbara fokusområde(n)

Nyckelåtgärd 1: Definiera målområdet för avimplementering

Nyckelåtgärd 2: Ställ upp en hypotes om vad som upprätthåller nuvarande praxis som ska avimplementeras

DEL 3. BESLUTSFASEN

6. Föreslå (2.1)

Nyckelåtgärd 1: Välja övergripande strategi för avimplementering 138

Nyckelåtgärd 2: Övergripande överenskommelse om vilka beteendeförändringsåtgärder som också måste vidtas (även kallat Chestertons stängsel) ..................................................................................

7. Förbered (2.2)

Förberedelser inför BORTTA – fallstudie

Stresstesta planen (nyckelåtgärd 2)

Förberedelser inför BEGRÄNSA – viktiga riktlinjer (och en varning)

Förberedelser inför BEARBETA – fallstudie

Förberedelser inför BYTA UT – fallstudie

8. Målbild (2.3)

Nyckelåtgärd 1: Definiera hur framgång ser ut (även kallat en målbild) 196

Nyckelåtgärd 2: Enas om fokusområden och frågor för utvärderingen 198

Nyckelåtgärd 3: Fastställ era indikatorer (även kallade mätetal) 199

Nyckelåtgärd 4: Fastställ era målvärden (och stoppfaktorer) 204

Fastställande av målvärden 204

Bestäm utvärderingsintervall (och stoppfaktorer)

207

Sammanfattning 209

DEL 4. AVIMPLEMENTERINGSFASEN

9. Genomför (3.1)

213

Inledning 214

Nyckelåtgärd 1: Genomför er handlingsplan för avimplementering 215

Nyckelåtgärd 2: Samla in överenskomna uppföljnings- och utvärderingsdata

225

Repetition av din Välj bort, välj rätt-resa 229

Faktor 1: Din systemnivå kommer att påverka hur du utnyttjar stegen

229

Faktor 2: Er motivering för att avimplementera 230

Faktor 3: Er takt framåt

Faktor 4: Hur många bollar kan ni hålla i luften samtidigt vid avimplementering?

Faktor 5: Tekniken att jonglera med flera bollar

Faktor 6: Psykologin bakom avimplementering

Faktor 7: Tvetydighet i utfallet

231

232

233

234

Faktor 8: Det finns många vägar till Välj bort, välj rätt 234 Slutsatser

DEL 5. OMPRÖVNINGSFASEN

10. Värdera (4.1)

Inledning ......................................................................................................................................

Nyckelåtgärd 1: Säkerställ att ni använder era överenskomna uppföljnings- och utvärderingssystem..........................................................................

Nyckelåtgärd 2: Granska uppföljnings- och utvärderingsdata och besluta om nästa steg .........................................................................................................

Sizewell High: Avimplementering av väggutställningar .....................................................

Omarbetning av system för kvarsittning för elever .............................................................

Rohit, Samantha och Eddie: Ersättning av skräddarsytt lokalt utvecklat undervisningsmaterial med ett externt material

Nyckelåtgärd 3: Se över era utvärderingssystem (valfritt)

Granska 1: Effektivitet i utvärderingen

Granska 2: Oönskade incitament

Vidareutveckla (4.2)

Punkt 1: Skriv upp vinsterna på tavlan

2: Ingenting varar för evigt

Punkt 3: Parkinsons lag (ingenting är omöjligt)

Punkt 4: Kultur

5: Yin och yang

Punkt 6: Att upplösa eller inte upplösa

Modell 1: Säkerhetsventilen (också känd som gör det och gå vidare)

Modell 2: Överföring av uppföljning och utvärdering

Modell 3: Ständigt utrymme för påverkan

Modell 4: Dubbla simlag

Punkt 7: Tankar om att skala upp

Bilaga 1 – ”Shoppinglista” med 80+ möjligheter till avimplementering

Inledning

Vi svenskar är snabba på att testa och implementera nya saker och omtalas ofta som så kallade ”early adopters”. I skolvärlden kan vi nog vara både lite försiktiga och samtidigt i många sammanhang villiga att testa nytt. Vi är omtalat kända för att tidigt ha infört progressiva elevcentrerade läroplaner, lärplattformar, en-till-en-datorer och programmering. Hur kommer det sig att det är så? Det finns säkert många anledningar och några kan vara att Sverige länge haft bra internetuppkoppling, hög mobiltelefonanvändning och generellt god tillgång till teknik. Det skapar en miljö där det är lätt att testa nya innovationer. Sverige har också en stark tradition av innovation vilket skapar produkter och tjänster att implementera. Vi är även ett av de länder i världen med störst tillit till myndigheter och institutioner. Det innebär att vi kan vara mer benägna att implementera och lita på att nya system och lösningar fungerar och är säkra.

I Sverige konkurrerar skolor med varandra på skolmarknaden och lärare konkurrerar med andra lärare genom hur deras karriärmöjligheter konstruerats. Till detta tillkommer att rektorer av flera skäl, i högre grad än i många andra länder, inte stannar så länge på en skola; rektorers genomsnittliga tid på en skola i Sverige är ganska kort – ofta runt 3–4 år – ibland ännu kortare.

När systemet uppmuntrar till konkurrens och att göra karriär och inte samarbete, leder det till ett behov för skolor, rektorer och lärare att profilera sig. För skolor och rektorer kan det handla om att locka med en-till-endatorer eller ha rörelse på schemat. För lärare kan det handla om att vara först med den senaste trenden, vilket kan handla om flipped classroom, grit, läxfrihet, lärarcoach, lässtrategier, skriva mål på tavlan, bildstöd eller något annat. Karriärreformen har även lett till att lärare kan vara förstelärare med inriktning på en viss metod eller liknande. När man då vill ”göra rätt för sitt lönepåslag” eller stå för sin profilering av skolan finns lite incitament att sluta med, det vill säga avimplementera, den metoden som utgör grunden för lönepåslaget eller profileringen.

Dylan Wiliam, en av författarna till boken Välj bort, välj rätt – avimplementering i skolan, brukar säga att: ”Vi måste sluta göra bra saker för att kunna göra ännu bättre saker.” Det behöver ju inte vara något fel med den där tröjan som åker ut ur garderoben men det är bättre att ha en tröja som du har mer eller bättre användning för eftersom det inte finns rum i garderoben för hur många tröjor som helst. Författarna skriver att människan är förprogrammerad för att ha mycket lättare för att implementera nya saker – köpa nya kläder – än att

avimplementera – göra sig av med kläder. Mot bakgrunden av att vi i Sverige kan ha lätt att anamma nytt tillför boken flera viktiga perspektiv till varför vi borde tänka mer på avimplementering. I boken ges tre argument för varför avimplementering är viktigt:

• Lärares arbetsbelastning, stress och välbefinnande.

• Insatser i förhållande till resultat.

• Valuta för pengarna.

Många lärare rapporterar att de jobbar mer än avtalad tid. De upplever att tiden inte räcker till för att planera undervisning, förbereda material och bedömning. Enligt OECD (TALIS) 20181 använder svenska lärare i snitt mindre tid för undervisning och mer tid för administration än kollegor i många andra länder. Undersökningar från till exempel Arbetsmiljöverket, Skolverket och fackförbund2 visar att svenska lärare är en av de yrkesgrupper med högst upplevd stress, framför allt på grund av

• stora klasser

• tidsbrist

• brist på stöd från ledning

• ökad administration och dokumentationskrav.

Psykisk ohälsa bland lärare har ökat stadigt sedan 2010-talet, och sjukskrivningar på grund av stress är högre bland lärare än genomsnittet för arbetsmarknaden, där kvinnliga lärare i grundskolan är särskilt utsatta.

Sammanfattningsvis har svenska lärares undervisningstid ökat sedan 1990talet, vilket tillsammans med fler arbetsuppgifter har lett till minskad tid för planering och efterarbete samt ökad stress. På sina håll har även klasstorlekarna ökat.

Det finns således förklaringar till att det implementeras för mycket i skolan och därför mycket goda anledningar att avimplementera en del. Vi pratar mycket om implementering i skolan och det finns olika modeller för hur det

1 OECD. (2019). TALIS 2018 Results (Volume I): Teachers and School Leaders as Lifelong Learners. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/1d0bc92a-en

2 Sveriges Lärare. (2023). Med orimliga förutsättningar: En rapport om arbetsmiljön för lärare och förskollärare. Sveriges Lärare. https://www.sverigeslarare.se/om-oss/opinion-debatt/undersokningar/orimliga-forutsattningar/; Skolverket. (2024). Attityder till skolan 2024 – Delrapport 1: Elevers och lärares trivsel, motivation och stress (Rapport 2024:15). Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=13184; Arbetsmiljöverket. (2023). Arbetsorsakade besvär 2022 (Rapport 2023:3). https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/ arbetsorsakade-besvar-2022/rapport-arbetsorsakade-besvar-2022.pdf

välj bort, välj rät t

kan gå till. Vi pratar betydligt mindre om avimplementering och modeller för hur det kan gå till är mer sällsynta. Några initiativ beskrivs i boken (från England och en delstat i Australien), även om fokus främst varit på vad som kan eller bör avimplementeras och mindre på hur det kan gå till.

I den här boken försöker författarna beskriva hur det kan gå till och utgår från några exempel på vad det kan vara. (Några exempel kan upplevas lite osvenska men kan ändå illustrera deras intentioner.) Samtidigt är de också tydliga med att avimplementering bara kan göras när mandatet kan ges lokalt. Och skolors, rektorers och lärares ”behov” av profilering gör att just vad som kan eller bör avimplementeras ofta är en lokal fråga.

I boken ges 4 B-modellen: att saker antingen kan Borttas, Begränsas, Bearbetas eller Bytas ut. Författarna ger även förslag på hur en sådan process kan gå till och vilka frågor man kan behöva ställa sig. En sådan handlar om just mandat – att när man inventerar vad som kan tas bort ska man ställa sig frågan om det här är något som är beslutat på nationell nivå, på huvudmannanivå eller på skolnivå. Det kan tyckas som en enkel fråga men jag har erfarenhet av att det ibland inte är så enkelt. I grundskolan har det funnits en praktik att dokumentera planeringar i lärplattformar, troligen inspirerat av stödmaterial och allmänna råd3 från Skolverket. Jag har träffat lärare som dokumenterar planeringar i en mall som fokuserar på att klistra in text från kursplaner och som tar tid de hellre lagt på annat. När jag frågat vem som bestämt det svarar många ”rektor” eller att de inte vet. När man frågar rektor säger hen att det är huvudmannen som bestämt. Och ibland tror jag att om man skulle fråga huvudmannen skulle hen säga att hen inte bestämt det eller att det är bestämt på nationell nivå – fast det aldrig varit det. Ibland tänker jag att det görs enbart för att möjligheten finns i skolans lärplattform. Därför är det viktigt att verkligen undersöka mandatfrågan, vilket boken även trycker på. Det ställer också krav på huvudmän, skolor, rektorer och lärare att ha (bättre?) koll på skolans bestämmelser. Och att vara modiga så att fokus inte hamnar på att inte göra fel, snarare än att fundera över vad som kan vara rätt och riktigt och samtidigt i enlighet med en professionell tolkning av skolans bestämmelser.

En av anledningarna till att dokumentationsbördan kan bli påfrestande är att varje nivå i utbildningskedjan missförstår eller övertolkar kraven från nivån ovanför. Som ett resultat av detta läggs krav till som alla tror är nödvändiga och obligatoriska. I dag finns skolor, från lågstadiet till gymnasiet, där lärare förväntas dokumentera alla anpassningar varje lektion, men nuvarande lagkrav handlar bara om att sammanfatta dem en gång per år i de individuella utvecklingsplanerna i årskurs 1–5. I fallet med extra anpassningar kan således vissa skolor, så länge bestämmelsen finns kvar, avimplementera genom att begränsa

3 Skolverket (2011) Allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen.

eller bearbeta. Sedan finns det onekligen behov att avimplementera en del på nationell nivå där mandat behöver komma från regering eller riksdag. Utifrån de utredningar som har genomförts på senare tid hoppas jag exempelvis att bestämmelser om extra anpassningar kommer att tas bort.

Skolan präglas av både en tröghet att släppa det gamla och en snabbhet i att plocka upp det nya. Det är intressant i sig att i ”Landet Lagom” har vi svårt att hålla oss i mittenfåran. En viss tröghet är förstås bra. Och att anamma nytt med god evidens är också bra. Varför har vi då så svårt att vara i Landet Lagom och kontinuerligt bortta, begränsa, bearbeta eller byta ut metoder och annat? Det är inte en fråga för den här boken, men en viktig fråga för lärarprofessionen.

Skolan skulle ha mindre behov av både större implementeringar och avimplementeringar om vi på alla nivåer blev bättre på att kontinuerligt ställa oss frågan: Varför gör vi/jag som vi/jag gör och vad vet vi/jag om hur det fungerar? Sedan är det här med att utvärdera ”hur det fungerar” inte alltid så lätt. Både i boken och i verkligheten mäter vi oftast utfallet kortsiktigt, av naturliga skäl, och vi vet lite om hur det kan påverka elevers lärande och utveckling på lång sikt.

Av flera skäl är det således så att det kan vara svårt att avimplementera praktiker och metoder på en skola. I boken refereras till ”Chestertons stängsel” – för att veta om något kan tas bort behöver vi påminna oss om orsakerna till att det infördes. Det är lätt att stängsel permanentas och att man inte vågar ta bort dem. Det får mig att tänka på en skola där lärarna under flera år hade mindre grupper i matematik och samarbetade kring planering och bedömning. Orsaken till att det infördes var låga resultat i matematik. Många år senare hade resultaten generellt inte förbättrats trots en kostsam insats. Kollegor i andra ämnen undrade varför just matematiklärarna fick ha mindre grupper och skolledningen började fundera över de uteblivna resultaten. Några funderade på om inte pengarna kunde användas på mer effektiva sätt och om man kanske kunde ta bort ”stängslet”. Matematiklärarna ville dock ha kvar sina mindre grupper och förklarade de fortsatt låga resultaten med att de hade fått helt andra, lägre presterande elever. Samtidigt var resultaten inte låga i alla grupper. Ett par grupper presterade bättre vars lärare inte följde det gemensamma undervisningskonceptet (som gick ut på att gemensamt bestämma vilka uppgifter eleverna skulle göra i matematikläromedlet). Här fanns utrymme för påverkan och anledningar att fundera över avimplementering genom att bortta, begränsa, bearbeta eller byta ut. Mig veterligen finns de mindre matematikgrupperna fortfarande kvar på skolan … och jag påminns om att undervisning är viktigare än gruppstorleken (även om gruppstorleken förstås kan spela en roll).

Jag påminns också om att lärare och skolor, samtidigt som det ofta implementeras nytt, ofta kan ha svårt att genomföra förändringar. Många känner säkert igen bilden att skolan fattar beslut om att implementera, eller avim-

plementera, något men att inte alla följer den linjen … Att skolan lider av lite implementeringsutmattning är nog de flesta eniga om men kan säkert ställa till det när det som ska (av)implementeras är något som är väl genomlyst och borde vara bra för elever eller lärare. Eftersom vår hjärna är förprogrammerad att vilja lägga till snarare än ta bort kan ett avimplementeringsarbete upplevas krävande i början och möta motstånd, ofta grundat i skuld, vana eller glädjen i det invanda. Det som på lång sikt kan ge mervärden av mindre stress, bättre lärande för elever eller användning av resurser kan också på kort sikt innebära lite mer arbete. Boken beskriver därför även hur man kan göra för att förankra och övertyga – inte övertala – kollegor på skolan om att (av)implementera något.

Lärare kan också ha olika syn på arbetstid och boken tar upp Parkinsons lag som säger att ”work will expand to fill the time allotted for its completion”. Många lärare känner sig stressade samtidigt som de kan ha olika syn på hur många timmar en arbetsvecka utgör. En sak jag tar med mig från min tid som lärare är att jag då tvingades odla en ”good enough-mentalitet”. Vi har nog alla haft den där kollegan som hänger kvar länge på jobbet och tar med sig jobb hem. (Och kollegan som inte gör det.) Det finns lärare som jobbar mer än de ska utifrån en ambition att göra allt för sina elever, eller en vilja att framstå som kompetent i en skola där lärare konkurrerar för att göra karriär. Och ibland kan det säkert vara så att en del av det extraarbetet ger lite eller inget mervärde för eleverna, och att den tiden kunde ha investerats bättre. En viktig fråga att bära med sig som lärare är alltid: Varför gör jag som jag gör och vad vet jag om hur det fungerar?

Både Välj bort, välj rätt – avimplementering i skolan och Ulf Blossing, professor i pedagogik, betonar att skolutveckling kräver mer än att bara införa evidensbaserade metoder – det handlar om att bygga organisatorisk kapacitet utifrån skolans egna förutsättningar. De lyfter fram vikten av professionell kultur, kollegialt lärande och att lärarna ges möjlighet att reflektera och utvecklas tillsammans. Ledarskapet har en central roll i att skapa strukturer för samarbete, lärande och uthålliga processer. Förbättringsarbete ska vara systematiskt och långsiktigt snarare än bestå av tillfälliga punktinsatser. Båda varnar för initiativtrötthet och behovet av att ge skolor tid och stöd för att internalisera nya arbetssätt. Fokus ligger på att bygga upp skolans inre kapacitet snarare än att införa färdiga lösningar uppifrån. Förändring blir meningsfull när den är förankrad i skolans egen verklighet och drivs av dem som verkar där. Både bokens författare och Blossing förespråkar ett förhållningssätt där utveckling sker genom lokal förståelse, gemensamt ansvar och kontinuerlig dialog. Deras arbete visar att verklig påverkan uppstår först när skolor ges utrymme att själva skapa mening i sitt förbättringsarbete. Avimplementering är inte ett tecken på misslyckande – det är en nödvändig

strategi för att skapa en mer hållbar skola. Genom att medvetet välja bort det som inte längre ger värde frigör vi tid, minskar stress och skapar utrymme för det som verkligen gör skillnad. Det kräver mod, reflektion och samarbete – och inte minst ett professionellt ledarskap som vågar ifrågasätta invanda mönster. I en värld där förändring är konstant behöver vi inte bara bli bättre på att införa nytt, utan också på att avsluta klokt. Det är så vi bygger en skola som håller – för både elever och lärare. Boken Välj Bort, välj rätt – avimplementering i skolan ger goda argument till varför avimplementering är viktigt men svårt och strategier som ger god hjälp på vägen till en mer hållbar skola.

Pernilla Lundgren, utbildningsexpert, föreläsare och författare om bedömningsfrågor och tidigare lärare, forsknings- och utvecklingsansvarig på Stockholm stads utbildningsförvaltning och undervisningsråd på Skolverket.

Om författarna

Arran Hamilton är utbildningsdirektör vid Cognition Learning Group. Han har tidigare haft ledande positioner inom Cambridge University Press & Assessment, Education Development Trust, British Council samt varit forskare vid University of Warwick. Hans huvudsakliga fokus är att omsätta forskning till praktisk nytta i stor skala. Han har lett utveckling, genomförande och utvärdering av omfattande skolutvecklingsprogram i bland annat Storbritannien, Australien, Nya Zeeland, Stillahavsområdet, Östasien och Mellanöstern. Bland hans senaste publikationer finns The Lean Education Manifesto och Building to Impact: The 5D Implementation Playbook for Educators

John Hattie är professor emeritus vid Melbourne Graduate School of Education, University of Melbourne, medgrundare till Hattie Family Foundation och ordförande för Australian Institute for Teaching and School Leadership. Han är en av världens mest inflytelserika skolutvecklingsforskare, känd för sitt arbete med Visible Learning-serien som har översatts till 29 språk och sålts i över två miljoner exemplar. Hans senaste bok är Visible Learning: The Sequel: A Synthesis of Over 2,100 Meta-Analyses Relating to Achievement.

Dylan Wiliam är professor emeritus i pedagogisk bedömning vid UCL Institute of Education. Han började sin karriär som lärare i Londons innerstad innan han övergick till forskningsområdet. Han har bland annat varit dekan vid King’s College London, forskningschef vid Educational Testing Service i Princeton, USA, samt biträdande direktör vid Institute of Education, University of London. Hans forskning har främst fokuserat på hur bedömning kan användas för att stödja lärande – det som ofta kallas formativ bedömning. I dag samarbetar han med lärare över hela världen för att utveckla sådana arbetssätt. Bland hans senaste böcker finns Creating the Schools Our Children Need och Embedded Formative Assessment.

Del 1 Översikt

Varför avimplementering behövs (och varför den är så

svår)

Det här kapitlet riktar sig till skeptikerna: de av er som känner oro eller som kanske tvivlar på det kloka i att avimplementera vissa arbetssätt. Du kanske anser att företeelser som att pausa, avsluta eller göra ett omtag ALDRIG ska övervägas i arbetet med att förbättra och effektivisera utbildningen; att de som ger upp är förlorare och att de trägna vinner.

Detta är en rimlig magkänsla och en som vi själva hade innan vi undersökte alternativen på djupet. Det finns dock tre kategorier av skäl för avimplementering som vi skulle vilja be dig att överväga:

Kategori 1: Argument rörande lärares arbetsbelastning, stress och välbefinnande

Kategori 2: Argument rörande insatser i förhållande till resultat

Kategori 3: Argument i fråga om valuta för pengarna

I avsnitten nedan ska vi titta närmare på var och en av dessa kategorier. Vi hoppas att något eller några av argumenten kan övertyga dig om fördelarna med att överväga (och omfamna!) medveten avimplementering. Och att detta i sin tur får dig att dra nytta av Välj bort, välj rätt-processerna för att kunna välja bort och välja rätt.

När vi har presenterat våra argument (och med risk för att du blir skeptisk igen), tar vi upp några av anledningarna till att avimplementering är oerhört svår att genomföra. Det gör vi inte för att avskräcka dig, utan för att illustrera de viktiga beslut vi har tagit i utformningen av riktlinjerna för Välj bort, välj rätt – så att det svåra ska kännas möjligt och därefter till och med sannolikt.

Låt oss börja med de tre kategorierna.

Tre kategorier av argument

Kategori 1: Argument rörande lärares arbetsbelastning, stress och välbefinnande

Konstigt nog finns det fortfarande en missuppfattning i vissa kretsar om att läraryrket är ett lätt jobb. Att lärare bara arbetar en bit in på eftermiddagen och har långa perioder av semester.

Så är det naturligtvis inte alls, men tyvärr underskattar allmänheten lärarnas arbetsbörda med i genomsnitt 10 timmar per vecka (Global Teacher Status

Index, 2018). I stället är det – som vi illustrerar i figur 1.1 – tidvis en betydande skillnad mellan den officiellt avtalade arbetstiden och det antal timmar som faktiskt krävs för att kunna utföra arbetet.

Figur 1.1 - Teori kontra verklighet när det gäller lärares arbetsbelastning

Övertid

Administrativa uppgifter

Undervisningsförberedelser

Kompetensutveckling

Särskilda projekt

Avtalad arbetstid slut

Administrativa uppgifter

Undervisningsförberedelser

Kompetensutveckling

Särskilda projekt

Undervisning

Avtalad arbetstid

Faktisk arbetstid

Källa: OECD: Anpassad från OECD (2021).

När vi tittar närmare på data över lärarnas arbetstider land för land blir bilden (möjligen) ännu mer skrämmande:

• I Storbritannien rapporterar lärare att de i genomsnitt arbetar 50 timmar i veckan, där 79 procent av de tillfrågade gymnasielärarna och 68 procent av de tillfrågade grundskolelärarna säger att de ”inte håller med/inte alls håller med” om att de har en acceptabel arbetsbelastning (Walker m.fl., 2019). Denna siffra har också varit relativt konstant under de senaste 25 åren, även om det finns vissa motsägelsefulla tecken på att arbetsbelastningen kan ha minskat vid nedstängningen under covid-19-pandemin (Walker m.fl., 2020).

Många lärare kämpar med att hinna med. Förutom kärnuppdraget med undervisning, planering, efterarbete och mentorskap läggs även dokumentationskrav, fortbildningssatsningar och nya it-system på arbetsbördan. Det skapar en arbetsmiljö där tid och fokus splittras, där lärare och skolledare slits mellan det som är viktigt och det som bara blivit rutin. Men vad händer om vi börjar i andra ändan – inte med att lägga till utan att välja bort?

Välj bort, välj rätt riktar sig till dig som arbetar i skolan och som vill skapa mer utrymme för det som faktiskt gör skillnad för elevernas lärande. Boken handlar om avimplementering: att medvetet identifiera och ta bort, begränsa, bearbeta eller byta ut aktiviteter, processer och inslag i skolvardagen som inte längre har effekt. Det handlar inte om att göra mindre för sakens skull utan om att arbeta mer fokuserat och smartare för att få bättre resultat.

Med hjälp av en konkret modell – de fyra B:na: Bortta, Begränsa, Bearbeta, Byta ut – får du verktyg för att analysera arbetsinsatser och prioritera. Du får stöd i att

• utvärdera dokumentation, mötesstrukturer, planering och undervisningspraktik

• minska stress och frigöra tid för reflektion, undervisning och kollegialt lärande

• skapa samsyn i personalgruppen kring vad som är viktigast.

Välj bort, välj rätt är baserad på internationell forskning och full av praktiska exempel. Den riktar sig till såväl lärare som skolledare.

Inledningen är skriven av Pernilla Lundgren, utbildningsexpert, föreläsare och författare om bedömningsfrågor samt tidigare lärare, forsknings- och utvecklingsansvarig på Stockholms stads utbildningsförvaltning och undervisningsråd på Skolverket.

Arran Hamilton är utbildningsdirektör vid Cognition Learning Group. Hans huvudsakliga fokus är att omsätta forskning till praktisk nytta i stor skala. Han har lett utveckling, genomförande och utvärdering av omfattande skolutvecklingsprogram i bland annat Storbritannien, Australien, Nya Zeeland, Stillahavsområdet, Östasien och Mellanöstern.

Dylan Wiliam är professor emeritus i pedagogisk bedömning vid UCL Institute of Education. Hans forskning har främst fokuserat på formativ bedömning. I dag samarbetar han med lärare över hela världen för att utveckla sådana arbetssätt.