Issuu

Jenny Karlsson • Anna Morell

Visuellt stöd

SOM VERKTYG

I FÖRSKOLAN

Jenny Karlsson • Anna Morell

Visuellt stöd

SOM VERKTYG

I FÖRSKOLAN

ISBN 978-91-7741-497-1

Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Verket får inte användas för analys av text och data, till exempel för att utveckla AI-system och tjänster eller för att skapa nytt material såsom texter, bilder, filmer, ljud.

Redaktör: Jenny Lindblad

Omslag, grafisk form och illustrationer där inte annat anges: Anna Hild Design

Första upplagan, första tryckningen

Tryck: ADverts, Lettland 2025

Gothia Kompetens

Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se

Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.

INNEHÅLL

DEL 2 VISUELLT STÖD I PRAKTIKEN

Visuellt

Del 1 VISUELLT STÖD I TEORIN

INLEDNING DEL 1

Vi har alltid varit fascinerade av språk och kommunikation. Vilka dimensioner och tolkningar finns det i språket? Hur blir det för någon som inte tolkar eller förstår språket på samma sätt som jag? Vi tror att denna bok är viktig och det säger oss även den yrkeserfarenhet vi skaffat oss under åren. Vi arbetar som specialpedagoger i skolan men har tidigare mött yngre barn i förskolan och skolan samt självklart också deras vårdnadshavare, förskollärare, barnskötare och annan pedagogisk personal. I dessa roller har vi arbetat, undervisat, handlett, observerat grupper och barn.

I förskolan har man ynnesten att arbeta med barn när de verkligen utvecklas varje dag vad gäller språk, socialt samspel och lek men även kopplat till självständighet och delaktighet. Förskolan har en viktig roll och stor påverkan på dessa små individer vad gäller deras framtida inlärning. Men förskolan möter också utmaningar i att varje barn har sin egen process och sitt eget sätt att närma sig situationer och aktiviteter.

I den här boken vill vi lyfta alla förskolans barn, men framför allt de barn som blir språkligt sårbara på olika sätt, och hur vi pedagoger kan skapa större möjligheter till begriplighet och förståelse för dessa barn. Vi har skrivit den för att alla de barn som lär sig bättre visuellt ska få fler möjligheter att göra det och slippa lägga energi på att tolka, bearbeta, förstå och komma ihåg det som sägs. Men vi tror även att de visuella verktygen hjälper

och stöttar lärandet hos alla barn. Vi tänker att det ibland saknas kunskap och rutin för att visualisera. I en stressig vardag går det fortare att bara säga allt muntligt. Har vi sedan inte kunskapen om det visuellas betydelse eller fullt ut förstår vikten av att vara visuell, är det naturligt att vi stannar vid att bara vara verbala. Mest av allt vill vi lyfta vikten av att visualisera för att ge barn bättre förutsättningar för att kunna vara delaktiga och självständiga.

Boken riktar sig till alla er som arbetar i förskolan, som förskollärare, barnskötare, annan pedagogisk personal eller i en annan roll. I boken kommer du, oavsett profession, att kallas för pedagog.

I boken kommer vi att ge en mängd exempel; du som pedagog gör sedan dessa till dina egna. Vissa har du redan koll på och andra kan inspirera dig till nya tankebanor. Se boken som en idébank att fundera och reflektera kring samt för att utveckla din egen verksamhet. Meningen är att lyfta fram arbetssätt och exempel för att visa att både barnet och vi pedagoger vinner på att visualisera och att det inte behöver vara så komplicerat.

Vikten av delaktighet för alla barn

Nytomt (2021) poängterar att pedagoger i förskolan har stora möjligheter att påverka barns möjlighet till delaktighet. I egenskap av vuxna kan vi underlätta för, men också hindra, barnens möjligheter till delaktighet. Tänk dig att du hamnar i ett främmande land där du inte kan språket. Självklart försöker du snabbt skapa dig ett sammanhang visuellt. Vad ser du som kan leda dig rätt? Förutom skyltar kan även den icke-verbala kommunikationen människor emellan ge dig ledtrådar, det vill säga gester och mimik som förtydligar och förstärker språket. Om du inte förstår språket och inte heller får några visuella signaler som kan lotsa

dig vidare känner du dig förmodligen väldigt vilse. Vi glömmer

lätt hur viktiga dessa visuella ledtrådar är för att förstå sammanhanget. Speciellt viktiga är de för ett mindre barn som jobbar hårt med att förstå olika nya situationer och sammanhang. Det visuella språket förstärker och ger oss massor av information utöver det som sägs verbalt.

Nu tänker vi oss i stället att känslan av att befinna sig i främmande land också kan infinna sig för barn med språklig sårbarhet. Det kan gälla barn som har lite extra svårt att hålla kvar verbal information i arbetsminnet eller har svårt att få ihop sammanhanget samt barn som helt enkelt lär sig bäst via en visuell kanal. Hur kan vi då förvänta oss samma resultat av dessa barn när vi endast ger dem det verbala språket? Ser vi att barnen inte riktigt förstår det vi förklarar eller instruerar kanske vi förklarar en gång till, men även då verbalt. Vi ger dem ytterligare ny information som de behöver bearbeta, men även då utan det visuella stöd som kan hjälpa dem med tolkning och förståelse. Efter ett tag kan barnet sluta fråga efter förtydliganden eller information, eftersom hen ändå inte förstår svaren eller upplever sig bli missförstådd.

Vi hoppas att ni som läser den här boken ska få med er en förståelse för att barn ibland kan befinna sig i ”ett främmande land” även på sin avdelning och förskola. Utan visuella ledtrådar händer det att de till slut tappar lusten eller känner sig osäkra för att de tänker att de inte kan eller förstår. Det visuella stödet

innebär stora möjligheter för att skapa delaktighet och göra alla barn delaktiga, särskilt de barn som har den visuella kanalen som sin starkaste. Delaktighet handlar om en känsla av att bli lyssnad på, göra sin egen röst hörd, kunna påverka situationen och ha ett större inflytande över sitt eget liv. Men hur kan vi ta in barnets röst i förskolan? Hur kan vi ge utrymme för att barnen ska vara delaktiga i beslut som rör dem?

Vi vill skapa en förskola som involverar alla och där alla får lika stort utrymme. Då är det viktigt att arbeta för att informationsmöjligheterna ska bli fler än endast de verbala. För att skapa delaktighet behöver vi ha som rutin att även använda visuella verktyg. Vi har hört pedagoger säga ”Det tar för mycket tid, tid som vi inte har.” Gör det verkligen det? Eller ser vi problem i onödan? Handlar det mer om vår ovana att arbeta på det här sättet?

Tjänar vi egentligen massor av tid på sikt genom att bli mer visuella? Vi är övertygade om det!

Jenny Karlsson & Anna Morell

REFLEKTERA

• När har du själv stått inför en situation som du inte förstod, varit i ett ”främmande land”? Vad var det som hjälpte dig den gången?

Visuellt stöd i korthet

Den här boken handlar om vikten av att förstärka instruktioner och information genom att använda visuellt stöd.

Visuellt stöd är inte bara bilder, det kan till exempel vara:

• konkreta saker, föremål

• bilder (fotograferade, ritade, från färdiga bildprogram)

• filmer

• rollspel, modellering

• mallar, modeller

• tabeller, staplar och diagram

• qr-koder

• skalor

• tecken som stöd (visuellt i stunden som förstärker ordet)

• stödstrukturer, checklistor, att göra-listor och arbetsordningar.

Del 2 VISUELLT STÖD I PRAKTIKEN

INLEDNING DEL 2

I den här boken har vi valt ut tre områden där vi som pedagoger kan behöva tydliggöra och fördjupa oss för att skapa tillgänglighet för alla barn, och det handlar om den fysiska, den pedagogiska och den sociala lärmiljön. Här i del 2 kommer vi att lyfta fram aktiviteter och situationer kopplade till dessa tre områden och ge exempel på hur ni kan arbeta med visuellt stöd i förskolan. Vi kommer även inledningsvis att visa med exempel hur man kan kartlägga användandet av sitt visuella stöd och hur man kan tänka i utformningen av stödet.

Vi hoppas att ni kan använda del 2 i boken som en idébank, om ni för tillfället har fokus på ett av områdena eller när ni som verksamhet ska fördjupa er inom något av dem. Exemplen ger ett axplock av idéer kring hur ni kan använda er av visuellt stöd på olika sätt och vad ni kan visualisera kring i förskolans värld. På vår hemsida movepedagogik.se finns ännu fler exempel att ta del av. Vi utgår från våra erfarenheter och vad vi genom åren har sett som framgångsrikt och hoppas att vi inspirerar er genom att visa exempel. Vi vill även bidra till att ni vågar testa och ta hjälp av varandra för att finna att det inte behöver vara så komplicerat. Förhoppningsvis får ni egna tankar, utvecklar idéerna och gör egna tydliggöranden och visuella stöd utifrån det ni ser och läser här.

Många förskolor har kommit långt i arbetet med att skapa visuellt tydliga miljöer – i så fall vill vi bidra med inspiration till fortsatt arbete och att ni ser igenkänningen som ett gott tecken att ni som förskola är på g! Vi tror på kraften i att (också) visualisera för att komma förbi kognitiva hinder, skapa tydliga sammanhang, underlätta, spara energi och ge större förståelse och framför allt skapa delaktighet för och tillsammans med barnen.

Delaktighet är en del av förskolans uppdrag

I förskolan har vi som uppdrag att jobba för delaktighet och inflytande, något som förstärktes ytterligare i och med att barnkonventionen började gälla som svensk lag 2020. Vi är alltså ålagda enligt lag att se till att alla barn är delaktiga och känner inflytande över sin dag på förskolan. Forskaren Harry Shier (2001) pratar om delaktighetsaspekten utifrån en trappa som tydliggör hur vi kan möjliggöra delaktighet för våra barn.

Delaktighetstrappan

Bli lyssnad till

Få sina åsikter beaktade

Få stöd i att uttrycka åsikter

Involveras i beslutsfattande processer

Dela inflytande och ansvar över beslutsfattande

Fritt efter Harry Shier (2001).

Första steget i trappan handlar om att bli lyssnad till, och enligt Shier ligger det på barnen att ta initiativ till kommunikationen. Men utifrån det vi har belyst hittills i den här boken så vet vi att det finns svårigheter hos en del barn just med att initiera kommunikation. Redan här på första steget måste vi alltså stötta och

hitta verktyg för en del av våra barn på förskolan. Andra steget går ut på att få stöd att förstå och uttrycka sina åsikter, att barnen har verktyg att kunna uttrycka och berätta och, som vi vill belysa, se till att olika visuella stöd finns tillgängliga. På tredje steget handlar det om att få sina åsikter och synpunkter beaktade. Vad barnen säger ska lyssnas på och i den mån det är möjligt leda vidare. Det vi får kunskap om genom kartläggningar och samtal tar vi hänsyn till i beslut och vi skapar förändringar utifrån det som uttryckts. Fjärde steget gäller att barnen involveras i beslutsfattande processer, och på femte och sista steget har barnen inflytande och ansvar över beslut.

Då Sverige har skrivit under barnkonventionen och gjort den till en del av svensk lag ska vi se till att vi i förskolan står på fjärde trappsteget i delaktighetstrappan. Det är vi ålagda att göra. Barn ska involveras i beslut och processer som rör dem. Vi pedagoger måste se till att det finns möjligheter för alla barn, även dem med bristande kommunikativ förmåga eller svårighet inom det sociala samspelet, att förstå och kunna uttrycka sig för att känna delaktighet på sin nivå. Delaktighet kopplat till tydliggörande och visuellt stöd är bra för alla barn men framför allt för de barn som har en språklig sårbarhet eller en stark visuell förmåga.

”Barn ska involveras i beslut och processer som rör dem.”

Szönyi och Söderqvist Dunkers (2015) har beskrivit delaktighet kring barn utifrån sex aspekter av delaktighet: tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang och autonomi. De menar att delaktighet sker i ett sammanhang, i situationer och aktiviteter tillsammans med andra som ställer olika krav på barnet och pedagogen. Som barn behöver man vara delaktig och känna delaktighet i hela sin vardag. Ett exempel på detta, menar Szönyi och Söderqvist Dunkers, är kring tillgänglighet.

Om det finns en bristande tillgänglighet och delaktighet i barnets fysiska miljö är det lättare för oss att se och förstå än om barnet har svårt att vara delaktigt i det sociala sammanhanget på förskolan. Vi bör därför vara nyfikna och öppna för att ett barns bristande motivation, ointresse eller sviktande måluppfyllelse kan bero på att barnet känner en bristande delaktighet. Som pedagoger kan vi inte lägga ansvaret på barnet att lyckas uppnå allt detta. Det ligger på oss pedagoger att skapa en miljö som gynnar tillgänglighet och delaktighet för alla barn.

Logopeden Karolina Larsson (2019) påtalar förskolans viktiga uppdrag att se till att barnen tidigt känner att de har en röst och att detta är en demokratisk grundsten. Barn ska enligt henne känna att de vågar och att deras åsikt betyder något och räknas. Hon lyfter fram att vi måste ge barnen ett språk oavsett om det är verbalt språk, teckna bilder eller annat visuellt. Kopplat till Shiers delaktighetstrappa som vi nämnt tidigare menar Larsson också att vi i förskolan måste jobba för att alla barn ska hamna på trappsteg 4.

Fysisk, pedagogisk och social lärmiljö

Ann S. Pihlgren (2021) är filosofie doktor och forskningsledare vid Ignite Research Institute och beskriver vikten för ett barn att känna tillgänglighet. Hon menar att ett tillgängligt lärande visar sig genom att miljön på en förskola ger barnet möjligheter att utvecklas till sin fulla potential. Miljöer som är anpassade så att alla barn kan känna sig delaktiga, lära sig och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Tillgänglighet beskriver hon också som en förutsättning för att kunna känna sig inkluderad. Bilden nedan från Specialpedagogiska skolmyndigheten förklarar de tre områdena fysisk miljö, social miljö och pedagogisk miljö. Denna bild

beskriver på ett bra sätt vad som behöver finnas för att ge de bästa förutsättningarna för lärande. I denna bok vill vi visa hur man kan arbeta med det visuella stödet utifrån dessa tre områden.

Social miljö

Samspel

Utveckling

Förutsättningar för lärande

Fysisk miljö Pedagogisk miljö

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning, SPSM (2018).

Vi har valt att ta upp de tre lärmiljöerna fysisk, pedagogisk och social med några exempel vardera i boken för att förenkla. Men områdena går på alla tänkbara sätt in över varandras gränser och är högst delaktiga i varandra. Det sociala samspelet övar vi på i den pedagogiska undervisningen, där också den fysiska miljön kan bidra till att underlätta inlärningen. De hänger ihop och är alla förutsättningar för lärandet. På förskolan tränar vi ofta på saker i alla miljöer. Den pedagogiska undervisningen sker i alla situationer och sammanhang och är inte hänvisad till en viss miljö. Personalen på förskolan är delaktiga i det mesta som sker och därför blir det också viktigt att se alla situationer och miljöer som inlärningssituationer – allt från hur man tvättar händerna till hur vattnets kretslopp ser ut. Det gör att målen i läroplanen lättare kan fångas upp vid flera olika tillfällen och integreras i de vardag-

liga rutinerna. Medvetenheten om målen i läroplanen, vad man arbetar mot utifrån de olika lärmiljöerna, är däremot en förutsättning för att kunna tydliggöra även för personalen. Vi tror att det även kan vara bra att visualisera de mål man som personal arbetar mot, för att all personal ska se den tydliga koppling man kan göra mot målen. Först då kan man även tänka på hur det kan visualiseras för barnen.

MÅL:Förskolanskage varjebarn förutsättningaratt utveckla:

Intresseförochförmåga attuttryckatankaroch åsiktersåattdekan påverkasin situation

Förmågaattta ansvarförsinaegna handlingarochför miljöniförskolan

Arbetslaget

ska:

Främjabarnensförmåga attvaradelaktigaoch utövainﬂytandeöversin utbildning

Skapad i WidgitOnline.com av ormkärr

Förståelsefördemokratiska principerochförmågaatt samarbetaochfattabeslut ienlighetmeddem.

Barnsdelaktighet ochin ﬂ

ytande

Respekteravarjebarns rättattuttryckasina åsiktermedolika uttrycksformer

Främjabarnens förmågaatttaansvar försigsjälvaochför samvaronibarngruppen

Säkerställaattallabarn fårlikastortinﬂytande överochutrymmei utbildningen oavsettkönstillhörighet

RIKTLINJER: Förskollärareska ansvaraförattvarje barn

Fårettreellt inﬂytandeöver arbetssättoch innehåll

Förberedabarnenfördelaktighet ochansvarochförderättigheter ochskyldigheter somgälleriettdemokratiskt samhälle

Vi kan med fördel tydliggöra och visualisera även för oss vuxna. Här ett exempel på hur man har tydliggjort riktlinjer och mål i läroplanen för att lättare få samsyn på vad man bör jobba med i gemensamma mål. En gemensam bild på uppdraget gör det enklare att förstå varandra och skapar en tydligare överblick av vad som ska arbetas med.

Hur kan du som pedagog skapa en mer tillgänglig och inkluderande förskolemiljö för alla barn?

Med Visuellt stöd som verktyg i förskolan får du konkreta verktyg och strategier för att använda visuellt stöd i både vardagssituationer och pedagogiska aktiviteter. Boken visar hur visuella hjälpmedel inte bara underlättar för barn med språklig sårbarhet utan också gynnar alla barn genom att tydliggöra sammanhang och minska stress.

Genom inspirerande exempel och praktiska tips går författarna igenom hur du kan anpassa den fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljön. Lär dig att kartlägga vilket visuellt stöd som passar bäst, hur du skapar struktur och begriplighet samt hur du kan arbeta för att öka delaktigheten och självständigheten hos barnen. Boken förklarar också varför visuellt stöd är avgörande för att underlätta inlärning och kommunikativa utmaningar.

Oavsett om du är förskollärare, barnskötare eller arbetar i en annan pedagogisk roll kommer du att kunna använda innehållet som en värdefull idébank för att utveckla din verksamhet. Du får insikter som hjälper dig att skapa meningsfulla och tillgängliga lärmiljöer för alla barn.

Jenny Karlsson och Anna Morell är specialpedagoger och har tidigare skrivit böckerna Elevhälsa med kartläggning som verktyg , En elevassistents dilemman och Elevdelaktighet i skolan (Gothia Kompetens ).

ISBN 9789177414971