BETYG I GRUNDSKOLAN
En handbok
BETYG I GRUNDSKOLAN
En handbok
Pernilla Lundgren
Anna KarlefjÀrd
© 2024 Författarna och Gothia Kompetens AB
ISBN 978-91-7741-443-8
Kopieringsförbud! MÄngfaldigande av innehÄllet i denna bok, helt eller delvis, Àr enligt lag om upphovsrÀtt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser sÄvÀl text som illustrationer och gÀller varje form av mÄngfaldigande.
Redaktör: Erika Larsson
Omslag och grafisk form: Hanna S. Larsson
Första upplagan, första tryckningen
Tryck: ADverts, Lettland 2024.
Gothia Kompetens
Box 22543, 104 22 Stockholm
Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se
Gothia Kompetens â kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vĂ„rd och omsorg. Tillsammans utvecklar vi bĂ„de verksamheter och mĂ€nniskorna i dem. VerksamhetsnĂ€ra kompetensutveckling â för en bĂ€ttre dag pĂ„ jobbet.
Genom att Ätervinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. LÀgg boken i pappersinsamlingen sÄ blir det till nya böcker.
InnehĂ„llsförteckning En bok om betyg â behövs det? ................................................7 Vem fĂ„r sĂ€tta betyg?................................................................... 11 Kan betyg Ă€ndras eller överklagas?....................................... 14 NĂ€r sĂ€tts betyg? .......................................................................... 16 Betygs- och bedömningsunderlag ........................................ 17 Giltiga och tillförlitliga bedömningar................................................ 17 Vilka syften kan bedömningar ha? ................................................... 20 Betygsunderlag ....................................................................................... 22 Behöver elever informeras om vad som bedöms? ............. 27 âVad ska jag göra för att fĂ„ ett A?â ..................................................... 31 Att sĂ€tta betyg............................................................................. 32 Tolka betygskriterier ...............................................................................33 VĂ€rdera underlag .................................................................................. 38 Sammantagen bedömning â att titta pĂ„ delar och helhet 40 GodkĂ€ntgrĂ€nsen 42 Terminsbetyg och slutbetyg .................................................... 44 Terminsbetyg 44 Slutbetyg .................................................................................................. 46 SĂ€rskilt beakta nationella prov .............................................. 49 NĂ€r anvĂ€nds undantagsbestĂ€mmelsen? .............................. 51 Blockbetyg ................................................................................... 52 Dokumentation och rĂ€ttssĂ€kerhet ......................................... 53
Betygssamtal..............................................................................55 Behöver elever ges F-varning? ...........................................................57 Prövning ...................................................................................... 58 BetygssÀttning pÄ vetenskaplig grund ................................. 59 Betygspraktiken sedan 2011 59 Betyg i Ärskurs 6 63 Bedömning i digitala plattformar 64 Betyg pÄ enskilda uppgifter ............................................................... 67 Betyg och likvÀrdighet 70 Sambedömning 71 Referenser .................................................................................. 75
EN BOK OM BETYG â BEHĂVS DET?
LĂ€raryrket Ă€r ett yrke som till stor del bygger pĂ„ tillit och handlingsutrymme. IdĂ©n Ă€r att samhĂ€llet har en tillit till att det Ă€r du som lĂ€rare som bĂ€st avgör hur undervisningen ska anpassas för varje elevgrupp. SamhĂ€llet behöver ocksĂ„ ha en tillit till att du fattar bra beslut, sĂ„ som till exempel beslut om betyg, i relation till de styrdokument som finns. Tilliten bygger pĂ„ att lĂ€rare ses som en kunnig kĂ„r â och den kunnigheten Ă€r i sin tur tĂ€nkt att bottna i en akademisk yrkesutbildning. Det handlingsutrymme som ges lĂ€rare inom ramen för styrdokumenten Ă€r central för uppdraget, och ett tecken pĂ„ tillit, dĂ„ det Ă€r svĂ„rt att skriva fram regleringar som kan fungera som enhetliga recept för alla lĂ€rare och elever. IdĂ©n Ă€r istĂ€llet att kloka, kunniga lĂ€rare, med stöd i beprövad erfarenhet och vetenskap, omsĂ€tter styrdokument, Ă€mneskunnande och elevkĂ€nnedom till undervisning som Ă€r gynnsam för de elever de har just nu. Inom ramen för handlingsutrymmet kan lĂ€rare göra olika vĂ€gval och möta elever pĂ„ olika sĂ€tt för att de ska lĂ€ra sig sĂ„ mycket som möjligt.
NÀr det kommer till betygssÀttning Àr tilliten till lÀrare central eftersom det Àr en myndighetsutövning dÀr elevers rÀttssÀkerhet, det vill sÀga deras rÀtt att bli behandlade lika inför lagen, Àr av största vikt. Dessutom Àr det en myndighetsutövning som inte Àr möjlig att överklaga, nÄgot som kanske gör det extra viktigt att samhÀllet litar pÄ lÀrares kompetens att avgöra vilket betyg som motsvarar en elevs kunskaper.
FrÄgan Àr hur det stÄr till med samhÀllets tillit till lÀrarkÄren idag? MÄnga lÀrare vi möter vittnar om en kÀnsla av att inte vara betrodda.
7
Det kan bero pĂ„ mediarapportering, politik, synpunkter frĂ„n vĂ„rdnadshavare och elever â men ocksĂ„ misstro frĂ„n kollegor och lĂ€rarna sjĂ€lva. Ofta kopplas kĂ€nslan att inte vara betrodd till just betygssĂ€ttning. RĂ€dslan att bli ifrĂ„gasatt kan göra att betygssĂ€ttningen upplevs som stressande och svĂ„r. Denna rĂ€dsla leder ocksĂ„ till att mĂ„nga lĂ€rare idag efterfrĂ„gar tydliga riktlinjer och ârĂ€tta svarâ i relation till de regleringar som handlar om betyg. Skolverket har uttryckt det sĂ„hĂ€r:
BetygssÀttningen riskerar att bli en mekanisk avprickning som gör att elever inte fÄr betyg som speglar deras kunskaper. Vi vill se en förflyttning av fokus i skolsverige till att lita pÄ lÀrarnas professionella yrkeskunnande om bedömning och betygssÀttning.1
VÄr förhoppning med den hÀr boken Àr att vi, utifrÄn vÄr expertis, svarar pÄ de frÄgor som har ett rÀtt svar. Men Àn mer hoppas vi kunna synliggöra det hantverk som betygssÀttning faktiskt Àr och beskriva flera av de avvÀgningar som du som lÀrare gör vid betygssÀttning. VÄr önskan Àr med andra ord att omvandlingen av bilden av en elevs kunskap till betyg och eventuella osÀkerheter kring den ska underlÀttas med hjÀlp av denna bok.
Boken baseras pÄ frÄgor vi har stött pÄ under Ären vi arbetat med bedömnings- och betygsfrÄgor. Korta svar varvas med resonerande texter för att belysa de avvÀgningar som du behöver göra. Boken kan anvÀndas som uppslagsverk eller lÀsas frÄn pÀrm till pÀrm.
DÄ sÄvÀl undervisning som betygssÀttning ska vila pÄ vetenskaplig grund sÄ har det varit viktigt att inte enbart hÀnvisa till styrdokument
8
utan ocksÄ vetenskap. Vi har dÀrför valt att lyfta in forskning som belyser betygssÀttning i grundskolan utifrÄn frÄgestÀllningar som varit sÀrskilt aktuella under senare Är.
Stockholm i januari 2024
Pernilla & Anna
9
BetygssĂ€ttningen riskerar att bli en mekanisk avprickning som gör att elever inte fĂ„r betyg som speglar deras kunskaper. Vi vill se en förïŹyttning av fokus i skolsverige till att lita pĂ„ lĂ€rarnas professionella yrkeskunnande om bedömning och betygssĂ€ttning.
Anna Westerholm (Skolverket)VEM FĂ R SĂTTA BETYG?
Grundregeln Àr att lÀraren ska vara legitimerad och helst behörig i Àmnet.2
Legitimerade lÀrare fÄr sÀtta betyg i Àmnen de inte Àr behöriga i.3 NÄgra undantag finns. Till exempel krÀvs inte att lÀrare i modersmÄl har legitimation.4
LÀrare utan legitimation sÀtter betyg i samrÄd med legitimerad lÀrare.5
Den medbedömande legitimerade lÀraren behöver inte vara behörig i Àmnet.6
Rektorn kan inte direkt gÄ in och ta rollen som medbedömande lÀrare om hen inte delvis arbetar som lÀrare och har lÀrarlegitimation.7
Om lÀrarna inte kan enas om betyget för en elev, avgörs betyget av den legitimerade lÀraren, under förutsÀttning att denne har behörighet att undervisa i det aktuella Àmnet. Saknar den legitimerade lÀraren Àmnesbehörighet, faller ansvaret pÄ rektorn att sÀtta betyget.8 En medbedömande, legitimerad lÀrare tillser att betygen verkar rimliga utifrÄn tillgÀnglig dokumentation och annan information. Det innebÀr:
° Den medbedömande lÀraren gÄr inte i god för kollegans hela arbete.
° Den medbedömande lÀraren behöver inte delta i undervisningen eller samla in eget bedömningsunderlag.
11
Rektorn har ett ansvar att sÀkerstÀlla att betyg sÀtts utifrÄn de bestÀmmelser som gÀller.9 Det Àr dÀrför viktigt att rektorn ger den medbedömande lÀraren tid för uppgiften.
Om tvÄ lÀrare som undervisat tillsammans i ett Àmne Àr oeniga om betyget gÀller följande:
° Om bara en lÀrare Àr legitimerad och Àmnesbehörig sÀtter hen betyget.10
° Om bara en lÀrare Àr legitimerad sÀtter hen betyget.11
° Har bÄda lÀrarna samma Àmnesbehörighet (bÄda behöriga eller bÄda obehöriga) sÀtter rektorn betyget.12
12
FRĂ GA:
Jag vill inte gÄ i god för min obehöriga kollegas betyg, mÄste jag skriva pÄ?
SVAR:
Om du och din kollega Àr oense om hur betygen kan motiveras utifrÄn den information som finns om elevens kunskaper sÄ har du som legitimerad och Àmnesbehörig lÀrare företrÀde att besluta om betyg. Det Àr bra att komma ihÄg att du dÄ inte gÄr i god för kollegans arbete i sin helhet utan intygar att betygen verkar kunna motiveras utifrÄn den sammanfattande dokumentation som finns, annan information om elevens kunskaper som diskuterats samt att betygen verkar vara rimliga i förhÄllande till vetenskap och de bestÀmmelser som gÀller. Om du har fÄtt dÄliga förutsÀttningar av rektorn att vara medbedömare och inte vill skriva pÄ kan rektorn inte skriva under i ditt stÀlle om inte hen samtidigt Àr legitimerad, behörig i Àmnet och har undervisning i sin tjÀnst. Eftersom elever har rÀtt att fÄ betyg Àr det viktigt att sÀkerstÀlla att förutsÀttningar för medbedömare finns pÄ plats i tid.
13
KAN BETYG ĂNDRAS ELLER ĂVERKLAGAS?
Betyg kan aldrig överklagas till exempelvis Skolverket, Skolinspektionen, LÀrarnas ansvarsnÀmnd, rektor eller skolans huvudman.
Betyg kan i nÄgra undantagsfall Àndras pÄ skolan.
Om lÀraren har rÄkat skriva fel i betygskatalogen och upptÀcker det Àndras betyget av rektorn.13 Följande gÀller:
° Ăndringen syns inte i betygsdokumentet.
° Om det finns anledning att informera eleven eller vÄrdnadshavaren om Àndringen sÄ kan det göras men det krÀvs inte.
Om betyget i betygskatalogen blivit uppenbart fel, till exempel att viktig dokumentation förbisetts av den eller de som satte betyget, fÄr betyget Àndras.14 Följande gÀller:
° Betyget Àndras av den eller de som satte betyget.
° I undantagsfall fÄr rektorn Àndra betyget om lÀraren som satte betyget till exempel blivit sjuk eller slutat pÄ skolan.
° Ăndringen fĂ„r inte innebĂ€ra att betyget sĂ€nks.
° Ăndringen syns i betygsdokumentet.
Rektorn fĂ„r alltsĂ„ enbart Ă€ndra betyg i undantagsfall. Ăndrar rektorn betyg i andra fall kan det anmĂ€las till huvudmannen. Ăr man missnöjd med huvudmannens hantering kan det sedan anmĂ€las till Skolinspektionen.
14
FRĂ GA:
Elevens förÀldrar krÀver att jag ska Àndra betyget jag har satt. De har lÄtit en vÀn som Àr lÀrare titta pÄ uppgifterna eleven har gjort och sÀger att vÀnnen tycker att jag Àr alldeles för hÄrd. Hur ska jag tÀnka?
SVAR:
LÀraren Àr suverÀn i sin betygssÀttning, vilket innebÀr att ingen kan tvinga dig att Àndra ett satt betyg utifrÄn de grunderna. Ingen annan kan heller Àndra ett betyg du satt.15 Den enda skyldigheten du har som lÀrare nÀr betyget Àr satt Àr att kunna upplysa om skÀlen för det om elever och vÄrdnadshavare efterfrÄgar det.
15
NĂR SĂTTS BETYG?
Betyg sÀtts frÄn Ärskurs 6.
Rektorn fÄr Àven besluta att betyg ska sÀttas i Ärskurs 4 och 5.16
Följande gÀller i detta fall:
° Rektorn ska rÄdgöra med lÀrarna pÄ skolan innan beslutet tas.
° Rektorn behöver meddela huvudmannen om beslutet.
° Huvudmannen Àr sin tur ansvarig för att informera Skolverket om beslutet.
Betyg sÀtts vid terminens slut i de Àmnen som eleven har fÄtt undervisning i under terminen.17
I anpassad grundskola sÀtts betyg endast om eleven eller nÄgon av vÄrdnadshavarna begÀr det.18
Om nÄgon av dem motsÀtter sig att betyg sÀtts sÄ ges betyg ÀndÄ.
Det Àr viktigt att skolledningen respekterar elevernas rÀtt till undervisningstid och ger lÀrarna den tid de behöver för att sÀtta rÀttvisa och vÀlgrundade betyg.
För att kunna sÀtta betyg sÄ sent som möjligt sÄ kan betygen skickas hem till eleverna istÀllet för att ges personligen.
16
BETYGS- OCH BEDĂMNINGSUNDERLAG
Som lĂ€rare kan du aldrig veta exakt vad en elev kan eftersom elevens kunskaper finns eller sĂ€tts samman frĂ„n hjĂ€rnans komplexa struktur. DĂ€rför Ă€r underlag för bedömningar, belĂ€gg eller prestationer, i sjĂ€lva verket bara indirekta bevis â tecken pĂ„ â en elevs kunskaper. Ăven om vi förenklat pratar om att âbedöma elevens kunskaperâ Ă€r det viktigt att komma ihĂ„g detta. NĂ€r bedömningssituationer utformas Ă€r det dĂ€rför alltid bra att frĂ„ga sig hur uppgifter eller frĂ„gor pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan fĂ„nga och synliggöra elevernas âdoldaâ kunskaper.
Ett betygsunderlag Àr ett bedömningsunderlag men ett bedömningsunderlag behöver inte vara ett betygsunderlag. Bedömningar kan ha olika syften och det Àr enbart nÀr du sÀtter betyg eller bedömer om eleven behöver stöd som du mÄste jÀmföra ditt bedömningsunderlag med betygskriterierna. Det innebÀr att allt som du kan behöva veta för att följa och frÀmja elevers kunskapsutveckling inte stÄr i betygskriterierna (och dÀrmed inte utgör underlag för betygssÀttning).
Giltiga
och tillförlitliga bedömningar
Det Àr viktigt att bedöma det som ska bedömas, alltsÄ att dina bedömningar Àr giltiga i förhÄllande till sina syften. Det brukar Àven kallas validitet. Bedömningar som utgör underlag för betyg ska ge en bra bild av elevernas kunskaper, relatera till din undervisning och de syften du hade med den, och kunna jÀmföras med betygskriterierna. Det Àr viktigt att alla elevers kunskaper fÄr komma till uttryck pÄ ett sÄ rÀttvisande sÀtt som möjligt. Detta innebÀr till exempel att
17
sÀkerstÀlla att alla elever förstÄr uppgifterna sprÄkligt och att bedömningarna inte gynnar nÄgon grupp av elever mer.
Dina bedömningar ska Àven utföras pÄ ett sÄdant sÀtt att de Àr tillförlitliga. Det brukar kallas reliabilitet. Det innebÀr till exempel att Àven om samma bedömningssituation upprepades tvÄ veckor senare eller om urvalet av uppgifter var nÄgot annorlunda skulle resultatet bli likartat. Reliabilitet innefattar Àven att tvÄ olika bedömare skulle göra en likartad tolkning (interbedömarreliabilitet) och att resultatet inte tolkas olika av den som bedömer beroende pÄ irrelevanta faktorer som elevers kön, hur trevliga elever Àr eller vilket humör bedömaren Àr pÄ (intrabedömarreliabilitet).
Validiteten Àr den primÀra faktorn, och ett test eller annat bedömningsunderlag kan inte ha högre validitet Àn reliabilitet. Det innebÀr att Àven om ett test som Àr tÀnkt att utgöra betygsunderlag kan verka ha en hög reliabilitet pÄ grund av att det Àr lÀttrÀttat, har det en lÄg validitet och dÀrmed en skenbart hög reliabilitet om det inte kan jÀmföras med betygskriterierna. Med andra ord: det Àr viktigt att göra det vÀsentligaste bedömbart och inte det enkelt mÀtbara till det vÀsentligaste.19
18
Att göra det vÀsentligaste bedömbart och inte det enkelt mÀtbara till det vÀsentligaste.
Astrid PetterssonHANDBOKEN FĂR DIG SOM SĂTTER BETYG I GRUNDSKOLAN
Betyg i grundskolan Àr en handfast guide för varje lÀrare som stÄr inför den viktiga och komplexa uppgiften att sÀtta betyg. Korta frÄgor och svar varvas med resonerande texter för att belysa de avvÀgningar som du som lÀrare behöver göra.
Boken gÄr igenom allt frÄn hur betygskriterier kan tolkas och vad sammantagen bedömning innebÀr till vad som menas med betygssÀttning pÄ vetenskaplig grund och om man kan sÀtta betyg pÄ enskilda uppgifter.
Pernilla Lundgren och Anna KarlefjÀrd, bÄda experter inom bedömning och betygssÀttning, stödjer sig pÄ styrdokument och aktuell forskning och innehÄllet i boken baseras pÄ frÄgor som författarna ofta fÄr.
UR INNEHĂ LLET:
⹠Vem fÄr sÀtta betyg?
⹠Kan betyg Àndras eller överklagas?
⹠Bet ygs- och bedömningsunderlag
⹠Giltiga och tillförlitliga bedömningar
âą Tolka betygskriterier
âą Sammantagen bedömning âat t titta pĂ„ delar och helhet
⹠Bet yg pÄ enskilda uppgifter
âą Bet ygssamtal
Pernilla Lundgren Ă€r förelĂ€sare om bedömningsfrĂ„gor och tidigare lĂ€rare och forskningsoch utvecklingsansvarig pĂ„ Stockholm stads utbildningsförvaltning. Som undervisningsrĂ„d pĂ„ Skolverket ansvarade hon för att ta fram AllmĂ€nna rĂ„d om betyg och betygssĂ€ttning. Hon har lĂ„ng erfarenhet av bedömnings- och betygsfrĂ„gor och Ă€r en Sveriges frĂ€msta experter inom omrĂ„det. Pernilla skrev bilagan Om betyg och betygssĂ€ttning â en forskningsöversikt i Betygsutredningen.
Anna KarlefjÀrd Àr förelÀsare och utbildningsledare vid rektorsutbildningen pÄ Karlstads universitet och tidigare lÀrare och utvecklingschef. Hon Àr expert pÄ bedömning och betyg inkluderat skolans styrdokument och dokumentation. Anna har varit involverad i att ta fram AllmÀnna rÄd om betyg och betygssÀttning, grundskolans reviderade kursplaner samt Betygsutredningens betÀnkande.
ISBN 9789177414438 9 78917 74 14438