PETER FOWELIN
LEDNINGSGRUPP i skolan
Ledningsgrupp i skolan
PETER FOWELIN
LEDNINGSGRUPP
i skolan
© 2024 Författaren och Gothia Kompetens AB
ISBN 978-91-7741-421-6
Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.
Redaktör: Linnéa Isheden
Omslag och grafisk form: Anna Söderberg, annasoderberg.com
Första upplagan, första tryckningen
Tryck: ADverts, Lettland 2024
Gothia Kompetens
Box 22543, 104 22 Stockholm
Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se
Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling –för en bättre dag på jobbet.
Genom att återvinna denna bok bidrar du till papperets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.
INNEHÅLL
INLEDNING
I en vetenskaplig fallstudie av skolan i en svensk kommun utförd av Stephan Rapp (2021) gjordes intervjuer med aktörerna i hela den lokala styrkedjan, från politiker till verksamma lärare. Kommunen i fråga hade starkt fokus på att höja elevernas meritvärden, och den drivande kraften var en aktiv och stundom tuff skolchef. Skolchefens uppdrag till rektorerna var tydligt: Se till att meritvärdena höjs. Punkt slut. Pressen upplevdes som stor och en av de intervjuade lärarna formulerade det som att ”[förvaltningen] jagar rektorerna, rektorerna jagar lärarna, lärarna jagar eleverna” (s. 127).
Om din inställning är att du som rektor eller ledare ska vara den förlängda arm som till punkt och pricka lyder det som kommer uppifrån kan du lika gärna sluta läsa nu. Budskapen i den här boken bygger på en annan värdegrund för ledarskap än den som rådde i fallstudiens kommun, nämligen att ledarskap handlar om att från en medveten värdegrund samverka för att uppnå gemensamt formulerade mål i en verksamhet.
Även styrmekanismerna i det som brukar kallas new public management (NPM), där opersonlig kontroll, strikt regelefterlevnad och ständigt mätande är grundbultar, rimmar illa med det den här boken förmedlar. Gott ledarskap vilar nämligen på kvaliteter som är relationsberoende och därmed komplexa och subjektiva – de känns och märks tydligt men är svåra att mäta.
I grund och botten är detta samma kvaliteter som varje god lärare och varje skola månar om: omsorgen om barnen och eleverna samt deras lärande och utveckling. Ledarskapet i skolan ska vila på samma grund, nämligen äkta omsorg om alla i verksamheten och en ständig vilja till lärande och utveckling. Inte bara som en övergripande målsättning utan i varje stund, varje handling och varje möte med andra i den dagliga verksamheten.
Inledning 7
Vad det här innebär för dina egna ledarskapshandlingar som skolledare eller lärare med ledarroll finns det ingen enkel checklista eller manual för. Allt hänger på de lokala omständigheterna, din egen förmåga som ledare och de kvaliteter som kan lockas fram hos dem du arbetar tillsammans med. Den här boken syftar till att ge dig redskap och insikter som hjälper dig att göra så goda val som möjligt i den komplexa kontext som en skola är – och mer specifikt vad en ledningsgrupp på en skola är och hur den blir effektiv.
Vad är en ledningsgrupp?
Ett sätt att definiera en ledningsgrupp som formulerats av Ingela Thylefors1 är att ledningsgruppen är ”ett antal personer i ledande ställning, inklusive deras chef, som arbetar i en grupp för att effektivisera ledningen för den gemensamma verksamheten”. Ledningsgrupper kan vara mycket olika sett till sammansättning, arbetsformer och uppdrag. Rent formellt är en ledningsgrupp snarast en samrådsgrupp till den chef som leder gruppen och till syvende och sist fattar beslut, till exempel en vd, förvaltningschef eller rektor. I det praktiska arbetet formuleras det ofta som att det är ledningsgruppen som beslutar trots att det är den som leder gruppen som i slutändan har avgörandet i sin hand.
Till att börja med är det alltså viktigt att slå fast att en ledningsgrupp på en skola inte är ett arbetslag som ligger ett snäpp upp i organisationens hierarki. Om en av arbetslagets styrkor är att det i princip består av en grupp likar som ska fungera ihop har ledningsgruppen nämligen en tydlig ledare eller chef, det vill säga rektorn.
1. Citerad i Granberg och Wallenholm, 2017, s. 12.
8 Inledning
En skolas2 ledningsgrupp kan vara liten och exempelvis bestå av en rektor, en biträdande rektor och en utvecklingsledare eller vara stor och rymma flera skolledare, ett antal arbetslagsledare och även andra nyckelpersoner. Oavsett storlek är ledningsgruppens uppgift vanligtvis att vara en skolas viktigaste samordnande och ledande organ, där såväl frågor av övergripande slag som viktiga operativa frågor dryftas. Även om rektorn formellt är den som fattar besluten tas många av besluten i praktiken kollektivt på ledningsgruppens möten. Av det följer att kvaliteten på ledningsgruppens arbete och på dess möten har stor betydelse för en skola.
Ett skäl till att jag skriver den här boken är att jag i min roll som ledarskapskonsult och handledare har märkt att många ledningsgrupper inte hittat bra former för sitt arbete. Orsakerna till det kan variera och i det enskilda fallet vara nog så komplexa, men på ett övergripande plan är ett viktigt skäl att det i skolan till skillnad från i företagsvärlden inte finns en tradition att falla tillbaka på när det gäller ledningsgruppsarbete. Ledningsgrupper är helt enkelt ett relativt nytt fenomen i skolan jämfört med i företagsvärlden, där de är vanliga sedan flera decennier tillbaka.
Med den här boken vill jag ge stöd för ledningsgrupper i skolan att fungera väl. Om du som läser boken är rektor hoppas jag att du bjuder in de övriga deltagarna i din ledningsgrupp att gemensamt stärka kvaliteten på ledningsgruppens möten och dess arbete i övrigt. Om du till exempel är utvecklingsledare eller arbetslagsledare och sitter i skolans ledningsgrupp kan boken ge dig en bild av en ledningsgrupps arbete som förhoppningsvis gör att du bättre förstår din roll i gruppen. Målgruppen för den här boken är alltså alla som deltar i eller kan tänkas komma att delta i en ledningsgrupps möten på en skola.
2. När ordet skola används i boken syftar det vanligtvis på såväl förskola och skola som de andra skolformer som omfattas av skollagen. Ordet arbetslagsledare används i boken på många ställen som ett sammanfattande begrepp för den roll som på en del skolor har andra namn såsom samordnare och teamledare – och ibland också lärare som har roller med särskilda utvecklingsuppdrag, såsom utvecklingsledare och förstelärare.
Inledning 9
Höjd
kvalitet och mer samverkan i ledningsarbetet
Det är krävande att vara skolledare i dessa tider av högt tempo, ständig förändring samt dokumenterbara och ofta mätbara resultat. Rollen som ledare bringar oundvikligen med sig situationer då ansvar och beslut skapar en känsla av ensamhet – eller till och med av utsatthet. Styrdokumentens krav på den som leder en skola förändras förvisso inte av att en ledningsgrupp tillsätts, men ett väl fungerande ledningsteam bidrar både till att kvaliteten i skolans ledarskap höjs och till att känslan av ensamhet i ledarrollen kan mildras. Ett ingångsvärde som varje klok ledare som tillsätter en ledningsgrupp har är detta: ”I den här gruppen ska vi hjälpa och stötta varandra – och tillsammans se till att resultatet blir så bra som möjligt.” Det handlar helt enkelt om styrkan i att samverka och lösa saker tillsammans.
Genom att samverka vid viktiga beslut och gemensamt finna vägar framåt skapas förutsättningar för ett långsiktigt hållbart ledarskap, vilket skolforskare har visat är en viktig faktor för att skolor ska utvecklas i en positiv riktning över tid.3 Ett starkt argument för att skapa en ledningsgrupp som har en öppen och förtroendefull dialog är att man där gemensamt kan brottas med utmaningar och dilemman. Det handlar om att navigera med hjälp av det som kan kallas den inre kompassen:
• Vilka drivkrafter har vi som leder den här skolan?
• Hur ska vi förhålla oss till de krav, ideal och förväntningar som riktas mot oss?
• Var drar vi gränslinjen när våra centrala värden utmanas av krav som ställs på oss?
3. Se till exempel Jarl med flera, 2017. Författarna kunde i sin studie se att de framgångsrika skolorna vanligen hade en organisation och ett ledarskap som var stabilt över tid, där rektorerna stannade länge och hade tydliga idéer om hur verksamheten skulle utvecklas.
Mer än kanske någonsin behövs ett klokt, genuint och hållbart ledarskap i skolans värld.
Att vara spindeln i nätet
En ledningsgrupp är en central del i en skolas organisation, och genom gruppens deltagare hänger den nära ihop med andra delar på en skola. Som rektor är det helt avgörande att ha detta i åtanke och ställa sig frågor som:
• Hur påverkar ledningsgruppens uppdrag, sammansättning och arbetsformer resten av organisationen?
• Hur får vi ihop det intrikata nätet av funktioner och organisatoriska delar i skolan på bästa sätt?
• Vad kan jag som chef göra för att ”gränssnitten” mellan dessa olika delar blir så tydliga, väl genomtänkta och välsmorda som möjligt?
Det går att formulera detta som uppgiften är att bidra till att få ihop hela kedjan från ledningsgrupp via arbetslag och andra delar i organisationen till pedagoger och andra medarbetare. Detta vertikala perspektiv har fog för sig, men ett annat sätt att formulera det är att rektorn och ledningsgruppen är spindeln i nätet av relationer, funktioner och roller. Och det viktigaste en chef kan göra är att hela tiden vara uppmärksam på dynamiken i detta nät och förstå hur olika delar påverkar varandra i olika situationer, inte minst när ledningsgruppen beslutar det ena eller det andra.
Syftet med den här boken är att ge konkreta tips och redskap för att hantera denna komplexa verklighet. Om således angreppsättet i boken på många ställen är konkret och handfast, är det med den bakomliggande insikten att situationer och förhållanden är unika och komplexa – och att tips och redskap alltid ska anpassas till den verklighet där de tillämpas.
Inledning 11
Bokens innehåll
I bokens första kapitel presenteras några teoretiska utgångspunkter för hur man kan se på en skolas pedagogiska ledning och ledningsgrupp. En grundtanke är att alla skolenheter är unika och komplexa. Det innebär att det inte finns någon quick fix för att skapa en effektiv ledningsgrupp, men det är ändå meningsfullt att ge konkret vägledning för hur det kan gå till – vilket är den här bokens syfte.
I kapitel 2 introduceras de grundläggande frågorna för varje ledningsgrupp: Varför finns vi till? Vad ska vi bidra med på vår skola? Det handlar om att klargöra ledningsgruppens syfte och vad den konkret ska uträtta. Olika sätt att se på en ledningsgrupps syfte och uppdrag presenteras, och tips ges för hur man tillsammans i gruppen kan komma fram till ett gemensamt synsätt på det.
Hur stor en ledningsgrupp bör vara och vad man ska tänka på när det gäller dess sammansättning tas upp i kapitel 3. Dilemman som kan uppstå i gruppen behandlas, inte minst för arbetslagsledare eller medlemmar från andra delar av organisationen. Och vilka förväntningar har vi rätt att ha på varandra när en ledningsgrupp sätts samman?
I kapitel 4 börjar säcken knytas ihop genom att gruppens arbetsformer behandlas. Bokens tanke är att om ledningsgruppen har ett tydligt uppdrag (kapitel 2), en bra sammansättning (kapitel 3) och effektiva arbetsformer (kapitel 4) är förutsättningarna goda för att ledningsgruppen ska kunna leda verksamheten på ett klokt och effektivt sätt. Inte minst handlar arbetsformerna om hur gruppens möten fungerar. I kapitel 4 ges tips och vägledning för effektiva möten – och hur man gemensamt kan utvärdera sina möten.
Oavsett hur bra förutsättningar man som ledare har skapat genom att ha tydliggjort gruppens syfte, satt samman gruppen på ett bra sätt och funnit goda arbetsformer tar det tid för en grupp att bli verkligt effektiv. Öppenhet, tillit och förtroende tar alltid tid att växa fram. I kapitel 5 fördjupas frågan om ledningsgruppens samspel utifrån
I kapitel 6 behandlas ledningsgruppens roll i förhållande till resten av organisationen. Det sätts också in i ett större sammanhang kopplat till begreppet distribuerat ledarskap. Här presenteras en modell för ledningsgrupper som gör det möjligt att utifrån några olika dimensioner beskriva den egna ledningsgruppen samt formulera vilken ambition man har för att utveckla gruppens arbete. Avslutningsvis vidgas perspektivet på ledningen av pedagogisk verksamhet till att beröra vissa faktorer och förhållanden som är aktuella i dagens samhälle.
Boken avslutas med ett appendix som visar hur man tillsammans kan förbereda en större förändring på en skola. Många utvecklingsprojekt faller på att de dras igång för snabbt utan de rätta förutsättningarna. I appendixet visas steg för steg hur man i exempelvis en ledningsgrupp kan lägga en solid grund för ett förändringsarbete.
Inledning 13 etablerade modeller om faserna i en grupps utveckling. Konkret vägledning ges för både gruppens ledare och dess deltagare, så att man kan hjälpas åt att bli en verkligt effektiv arbetsgrupp.
Effektiva ledningsgrupper
– vägledning, stöd och insikter för skolans ledare
Det här är en bok för skolans ledningsgrupp – rektorer, biträdande rektorer, arbetslagsledare och utvecklingsledare. Författaren
Peter Fowelin diskuterar hur ledningsgruppen kan fungera som skolans ryggrad och på det sättet lägga grunden för hela enhetens framgång.
Boken vägleder läsaren steg för steg i hur stabilitet och kvalitet skapas i ledningsarbetet. Med både teoretiska och praktiska inslag ges verktyg och metoder för att effektivisera och fördjupa ledningsgruppens arbete – från att formulera ett tydligt syfte till att förbättra gruppdynamiken och möteseffektiviteten. Vikten av öppenhet, tillit och tydlighet i ledarskapet betonas. Författaren pekar också på fallgropar – och hur de kan undvikas.
Genom att vidga den traditionella synen på ledarskap inom skolvärlden ger boken djupare förståelse för ledningsgruppens komplexa roll. Samtidigt pekas vägen mot ett klokt och inkluderande pedagogiskt ledarskap tydligt ut. Boken är inte bara ett stöd i ledarskapet utan också en inspiration till ett hållbart och värdedrivet sätt att leda i skolans värld.
Peter Fowelin är organisations- och ledarskapskonsult med bakgrund som SO-lärare, projektledare och chef. Han är också handledare på bland annat rektorsprogrammet, föreläsare och författare till ett flertal böcker.