9789177413622

Maria Refors Legge

Peter Ramsjö

Juridik i förskolan och skolan

EN HANDBOK FÖR REKTORER

Maria Refors Legge

Peter Ramsjö

Juridik i förskolan och skolan

EN HANDBOK FÖR REKTORER

© 2024 Författarna och Gothia Kompetens AB

ISBN 978-91-7741-362-2

Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Verket får inte användas för analys av text och data, till exempel för att utveckla AI-system och tjänster eller för att skapa nytt material såsom texter, bilder, filmer och ljud.

Redaktör: Linnéa Isheden

Omslag och grafisk form: Anna Hild

Första upplagan, första tryckningen

Tryck: ADverts, Lettland 2024

Gothia Kompetens

Box 22543, 104 22 Stockholm

Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se

Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

Genom att återvinna denna bok bidrar du till papperets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.

2.

1.5

1.6

Innehåll

3.1

3.2

3.5

3.6

3.7

4.

4.1

4.2

4.3

4.4

4.5

4.6

5. Barns rättigheter

5.1 Dilemma 5

5.2 Skolans värdegrund och demokratiuppdrag

5.3 Allmänt om barnkonventionen

5.4 Allmänt om Europakonventionen

5.5 Särskilt om rätt till utbildning

5.6 Särskilt om religionsfrihet

5.7 Särskilt om yttrandefrihet

5.8 Särskilt om skyddet mot påtvingade kroppsliga ingrepp

5.9 Diskussion om dilemma 5

6. Stödåtgärder

6.1 Dilemma 6

6.2 Övergripande regler

6.3 Extra anpassningar

6.4 Särskilt stöd i förskoleklass, grund- och gymnasieskolan

6.5 Särskilt stöd i förskolan

6.6 Individanpassning och extra anpassningar inom kommunal vuxenutbildning

6.7 Diskussion om dilemma 6

7. Skolplikt

7.1

7.2

7.3

7.4 Ogiltig skolfrånvaro

7.5 Distans-

7.6

7.7

7.8

7.9

8. Kränkningar av barn och elever

8.1

8.2

9. Trygghet och studiero

9.1 Dilemma 9

9.2 Disciplinära och ordningsskapande åtgärder i grundoch gymnasieskolan

9.3

9.4

9.5

10. Arbetsrätt

10.1 Dilemma 10

10.2 Allmänt om arbetsrätten

10.3 Att rekrytera och anställa i skolan

10.4 Arbetsledningsrätt och arbetsskyldighet

10.5 Arbetstider

10.6 Uppsägning och avsked

10.7 Förhandlingar och information enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet

11. Arbetsmiljö

12. Offentlighet, sekretess och skydd av personuppgifter

12.7

13. Att skriva som en jurist

13.1 Juristen – en konservativ figur

13.2 Rättsliga frågeställningar vid promemoriaskrivande

Disposition av texter

Något om rubriksättning

hänvisa till författningstext

Förord

Boken du håller i din hand är skriven med rektorsprogrammets kursdeltagare i åtanke, det vill säga för rektorer och personal med motsvarande ledningsfunktion i förskolans, förskoleklassens och skolans värld. Fokus ligger på de ämnesområden, frågeställningar och metoder som behandlas inom ramen för delkursen juridik och myndighetsutövning.

Boken är en del av en serie utbildningsrättsliga böcker som givits ut av Gothia Kompetens och som författats av Maria Refors Legge. De tidigare två böckerna, Juridik i skolan – en handbok för lärare (2021) och Juridik i förskolan – en handbok för pedagoger (2022), fungerar som ett juridiskt stöd för lärare och pedagoger och skrevs i syfte att vara så lättlästa och lättillgängliga som möjligt.

Den här boken har ett annat syfte då rektorer har ett omfattande ansvar för förskolans, förskoleklassens och skolans verksamhet. Detta ansvar är självklart pedagogiskt och organisatoriskt, men det är även juridiskt. Rektorer kommer med andra ord på ett annat sätt än förskollärare, lärare och annan förskole- och skolpersonal att behöva lösa juridiska dilemman och ”föra sig” i rättsliga sammanhang, såväl kunskapsmässigt som nomenklatoriskt. Eftersom rektorer behöver lära sig de begrepp, de hänvisningssystem och den texttradition som används av jurister kommer den här boken att ha en mycket tydligare rättslig prägel vad gäller struktur, textflöde och hänvisningsmetodik än de tidigare böckerna i denna skoljuridiska serie.

Ambitionen med den här boken är att du som rektor ska ha verklig nytta av den och att den utöver att fungera som kurslitteratur även ska kunna fungera som en uppslagsbok och vägledning i juridisk metod så att du ”har på fötterna” om vårdnadshavare klagar på betygssättningen, elever blir utsatta för kränkningar eller dina anställda har synpunkter på den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön.

Ett stort tack riktas till de rektorer som ställt upp på att intervjuas under researchdelen av arbetet med boken (ni vet vilka ni är!). Era insikter, kunskaper och erfarenheter har varit mycket värdefulla. Ett särskilt tack till Kalle Enström, Marias högstadielärare (numera rektor), för dina kloka synpunkter på bokens dilemman. Vi vill även rikta ett stort tack till våra nuvarande och före detta kollegor Victoria Enkvist, Emelie Kankaanpää Thell, Sara Lundberg och Erik Grahn som har läst det här manuset, kommit med kommentarer och överlag bidragit till att texten blivit skarpare och bättre utformad med målgruppen i åtanke.

Vendelsö och Stockholm i oktober 2024

Maria Refors Legge och Peter Ramsjö

Förkortningar

AD Arbetsdomstolen

AFS

AMF

Arbetsmiljöverkets författningssamling

Arbetsmiljöförordning (1977:1166)

AML Arbetsmiljölag (1977:1160)

AV Arbetsmiljöverket

BEO Barn- och elevombudet

BrB Brottsbalk (1962:700)

DiskrL Diskrimineringslag (2008:567)

DO Diskrimineringsombudsmannen

Ds Departementsserien (utredning i samband med lagstiftningsfråga)

EU Europeiska unionen

Europa- Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (omtryck 1998:712)

FB Föräldrabalk (1949:381)

FL Förvaltningslag (2017:900)

GDPR Allmän dataskyddsförordning, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/679 (General Data Protection Regulation)

HD Högsta domstolen

HFD Högsta förvaltningsdomstolen

HovR Hovrätt

JK Justitiekanslern

JO Justitieombudsmannen

KamR Kammarrätt

KomL Kommunallag (2017:725)

LAN Lärarnas ansvarsnämnd

LAS Lag (1982:80) om anställningsskydd

LOA Lag (1994:260) om offentlig anställning

MBL Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

NJA Nytt Juridiskt Arkiv, avdelning 1

OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

PolisL Polislag (1984:397)

Prop. Proposition (förslag om lagstiftning från regeringen)

RF Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform (regeringsformen, omtryck 2022:1600)

SkadestL Skadeståndslag (1972:207, omtryck 2001:732)

SkolF Skolförordning (2011:185)

SkolL Skollag (2010:800)

SoL Socialtjänstlag (2001:453)

SOU Statens offentliga utredningar

TF Tryckfrihetsförordning (1949:105, omtryck 2022:1524)

VitesL Lag (1985:206) om viten

YGL Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469, omtryck 2022:1525)

Inledning 1

1.1 DILEMMA 1

Du arbetar sedan ett år på en fristående skola där du trivs väldigt bra och där dina medarbetare är både trevliga och kompetenta. Din huvudman har en internationell profil och vill marknadsföra sig med låg tolerans mot ordningsstörningar och hög nivå av disciplin. En del av huvudmannens internationella profil är att eleverna förväntas följa en särskild klädkod som finns inskriven i skolenhetens ordningsregler. Enligt ordningsreglerna förväntas eleverna:

”Komma till skolan hela och rena. Alltför korta shorts och kjolar samt byxor som sitter för långt ned (så att underkläderna syns) är inte tillåtna. Elever som bär kläder som visar för mycket hud eller som annars bedöms som olämpliga kommer att ombedjas att byta kläder samt uppmanas att komma i mer lämpliga kläder nästkommande skoldag. Den elev som upprepade gånger bryter mot skolans ordningsregler kommer att meddelas en varning.”

En dag ringer en upprörd vårdnadshavare med synpunkter på ordningsreglerna. Vårdnadshavaren hävdar att reglerna är diskriminerande och att de strider mot elevernas yttrandefrihet. Du försöker avsluta samtalet på ett trevligt sätt och skickar därefter ett e-postmeddelande till din skolas huvudkontor och ber om vägledning. Svaret du får är att eleverna och deras vårdnadshavare frivilligt underkastat sig ordningsreglerna när de började på skolan och att de därför accepterat att få rätten att välja kläder inskränkt. Barn och elever som inte vill följa skolans ordningsregler är fria att välja en annan skola som inte har någon klädkod.

För en utförlig diskussion om detta dilemma, se avsnitt 1.6.

1.2 Varför läsa skoljuridik?

Skolan i dag är starkt präglad av juridiska riktlinjer och dokument som i stort sett styr hela verksamheten. Många lagar och regler påverkar vår vardag utan att vi som samhällsmedborgare alltid är medvetna om dem; vi kan tillämpa dessa regler omedvetet eftersom de ofta överensstämmer med vår moraliska uppfattning om rätt och fel. Vår inbyggda moraliska kompass fungerar dock inte alltid i juridiska sammanhang. Ibland kan en handling som känns moraliskt rätt vara juridiskt fel. Dessutom kan lagarna ställa krav som vi faktiskt inte klarar av att leva upp till. I skolans och förskolans värld styr juridiken nästan allt du som rektor företar dig eller borde ta dig för. Det finns bestämmelser som reglerar skoldagens längd, förhållandet till vårdnadshavare, publikationen av skoltidningar, elevråd, sekretess och arbetsmiljö. I skolans och förskolans verksamhet måste man primärt förhålla sig till skollagen, men även till förvaltningslagen som gäller för alla förvaltningsmyndigheter, vilket en skola och förskola faktiskt är. Skolans och förskolans verksamhet är inte unik i att den är styrd av lagar och andra rättsliga dokument. Verksamheten granskas däremot på ett sätt som få andra verksamheter vilket gör att juridikens roll blir speciell.1

Att skolan och förskolan granskas, vägleds och utvärderas på ett så genomgripande sätt innebär att även du som rektor utsätts för en detaljerad granskning. Detta leder i sin tur till att okunskap om de rättsliga styrdokumenten kan leda till faktiska och ibland påtagliga konsekvenser för dig och för din verksamhet. Genom att vara väl förtrogen med den juridik som styr skolans verksamhet kan du minska din egen och dina anställdas oro inför myndigheters granskningar, vårdnadshavares krav, politikers skolpolitiska utspel och medias undersökningar, även om oron så klart inte går att eliminera helt och hållet.

1 Joakim Lindgren, Sara Carlbaum, Agneta Hult och Christina Segerholm, Skolans arbete mot kränkningar: juridifieringens konsekvenser, Gleerups, 2020, s. 23 ff.

1.3 Något om bokens upplägg

Boken är skriven med dig som rektor i åtanke och med ett så pedagogiskt upplägg som möjligt. I avsnitt 1.4–1.5 beskrivs juridisk metod, begrepp och system samt olika typer av rättskällor. Tanken med avsnittet är att du som läsare ska bekanta dig med den juridiska metoden och materialet samt få kunskap om hur den kan användas i syfte att lösa rättsliga dilemman samt tolka och tillämpa rättskällor. Avsnittet innehåller fördjupande texter om rättskällor (lagar, förordningar, förarbeten och rättspraxis) samt en grundläggande genomgång i hur du ”hittar juridiken”, det vill säga hur du lokaliserar uppdaterade lagtexter, förarbeten och rättspraxis. Avsnitten är tänkta att ge dig som rektor möjlighet att göra dina egna rättsliga efterforskningar i frågor som eventuellt inte berörs i denna bok eller som du av någon annan anledning är intresserad av att läsa mer om.

Eftersom boken är skriven för en målgrupp som förväntas behärska juridiska begrepp och terminologi på en tämligen avancerad nivå kommer hänvisningar till källor och beskrivningar av problem att göras enligt ”juridisk” standard, det vill säga med kapitel- och paragrafreferenser, fotnoter samt vedertagna förkortningar. Om någon av termerna, hänvisningarna eller förkortningarna i boken upplevs som främmande eller svårbegripliga avslutas boken med ett kapitel som innehåller en redogörelse för hur man kan/bör läsa och skriva juridiska texter. Kapitlet kan användas som stöd under läsningen men kan med fördel även användas när du ska skriva den promemoria som avslutar kursen juridik och myndighetsutövning på rektorsprogrammet.

Varje kapitel i den här boken inleds med ett rättsligt ”dilemma” som bygger på verkliga händelser i skolans eller förskolans värld. I slutet av varje kapitel kommer en diskussion om dilemmat och dess eventuella lösning att presenteras. Inspirationen till de dilemman som används i boken kommer från samtal med lärare, rektorer, lärar- och rektorsstudenter samt en omfattande studie av beslut från Skolinspektionen, Barn- och elevombudet, Diskrimineringsombudsmannen, Arbetsmiljöverket och svenska domstolar.

1.4 Juridiska begrepp och system

1.4.1 Teorin bakom den juridiska metoden

Den metod som jurister och de allra flesta rättsvetare använder sig av i sitt arbete kallas för rättsdogmatisk metod. Ibland refereras metoden även till som ”klassisk juridisk metod” eller enbart som ”juridisk metod” då den är så pass förhärskande inom skrået.

I korthet brukar den rättsdogmatiska metoden sägas syfta till att ”fastställa gällande rätt” med vilket juristen eller rättsvetaren menar att denne söker ”identifiera den reglering och de bestämmelser som är gällande” i en viss juridisk fråga.2

Ett enkelt exempel

Sara har lånat Alis mobiltelefon och råkar tappa den i marken så att skärmen spricker. I enlighet med gällande rätt3 är Sara skyldig att ersätta Ali för den skada hennes vårdslöshet orsakat.

För att kunna fastställa vad som är gällande rätt måste de regler som ingår i det juridiska källmaterialet vara ordnat på ett logiskt och enhetligt vis. Teoretiskt sett kräver själva fastställandet att juristen finner ett logiskt, giltigt svar på sin rättsliga fråga utan att detta svar motsäger eller överlappar med svar på andra rättsfrågor. Materialet antas med andra ord bilda ett sammanhängande system av rättsregler. Systemet får på teoretisk nivå anses ha en yttre gräns som i sin tur kan antas sammanfalla med materialets gränser. Systemet har sin egen, inre ordning och denna ordning motsvaras av en uppdelning av materialet i olika rättsområden och regelkomplex. Det juridiska regelsystemet är således slutet, systematiskt och komplett.4

2 Adam Croon, Jura Novit Curia: en rättsgenetisk undersökning av den juridiska metodlärans utveckling under 1800-talet, Stockholms universitet, 2018, s. 43 ff.; Adam Croon, Rättshistoria, rättsdogmatik och rättens föränderlighet: återblick på en rättshistorisk diskussion, SvJT, 2021, s. 760.

3 Vilket i det här fallet på basal nivå kan antas finnas i skadeståndslagen (1972:207) (SkadestL) 2 kap. 1 §.

4 Jessica Appelgren, Adam Croon, Sally Longworth, Maria Refors Legge och Pontus Winther, Vägar till juridisk motståndskraft: att identifiera och motverka användning av juridiska sårbarheter i rättssystem, FOI, 2023, s. 10 f.

Exempel på rättsområden

StraffrättBerör frågor om brott och straff.

CivilrättInkluderar bland annat avtals-, skadestånds- och familjerätt.

Offentlig rättInkluderar bland annat utbildnings-, social- och kommunalrätt.

Internationell rätt

EU-rätt

Område inom juridiken som behandlar förhållandet mellan stater. Delas upp i folkrätt och internationell privaträtt.

Syftar på den samling rättsakter som är upprättade genom samarbetet mellan de 27 medlemsstaterna i Europeiska unionen (EU).

För att kunna ge auktoritativa svar på rättsfrågor måste det juridiska materialet tolkas. Ställd inför ett konkret dilemma prövar den som använder sig av en rättsdogmatisk metod vilka regler som tillsammans bildar en beskrivning av problemet (det vill säga de bestämmelser i det juridiska materialet som motsvarar sakförhållandena i dilemmat). Genom detta arbetssätt får den som använder sig av en rättsdogmatisk metod upplysningar om vilka rättsföljder som är kopplade till den konkreta situationen som denne försöker få insikt om, vilket leder till svar på frågan hur den enskilde ska agera i syfte att uppfylla juridikens krav.

Eftersom den rättsdogmatiska metoden inte enbart är en praktisk metod för verksamma jurister utan även en vetenskaplig metod för rättsvetaren får den som vill hävda att denne använder en rättsdogmatisk metod inte uttolka det juridiska källmaterialet fritt.5 Vid användning av metoden följer tolkningen i stället ett antal på förhand bestämda tolkningsregler och principer, vilka syftar till att säkerställa ett objektivt och vetenskapligt förhållningssätt och resultat.6

5 Croon, Rättshistoria, rättsdogmatik och rättens föränderlighet, 2021, s. 761.

6 Appelgren m.fl., Vägar till juridisk motståndskraft, 2023, s. 10 f.

2

Styrningen

av skolan, förskolan och förskoleklassen

2.1 DILEMMA 2

Du är anställd som rektor och ansvarar bland annat för ett högstadium där det går 209 elever i årskurserna 7–9. Sommaren står för dörren och både skolans personal och dess elever gör sig redo för ett välbehövligt sommarlov.

Du ska precis gå och hämta en kopp kaffe när din telefon ringer. Du svarar och i andra änden av luren säger en mansröst att han är pappa till Saga i klass 8b och att han vill prata om hennes betyg i matematik. Pappan förklarar att han och Saga är förbryllade över att Sagas mentor Felicia (som även är mattelärare) under Sagas betygssamtal dagen innan sagt att hon kommer att ge Saga ett D i matematik i stället för det B som Saga förväntat sig. Pappan förklarar att Saga fick ett B i matematik under höstterminen när Felicia var föräldraledig och undervisningen sköttes av en vikarie (Daniel). Daniel ska även under Sagas utvecklingssamtal (innan Felicia kom tillbaka från sin föräldraledighet) ha sagt att han tyckte att det vore rimligt om Saga satsade på ett B under vårterminen, eller till och med ett A, ifall hon lade manken till lite grann. Pappan säger att Saga kämpat hårt under terminen och att hon är mycket ledsen och besviken över det besked hon fått av Felicia. Pappan säger även att det är konstigt att Daniels tidigare bedömning inte står sig då han borde ha haft bättre koll på Sagas kunskaper än Felicia eftersom hon varit borta i över sex månader.

Du kan inte minnas vad som föranlett Felicia att avisera en sänkning av Sagas betyg i matematik men håller med pappan om att det verkar märkligt om nu Daniel gjort den bedömning som pappan påstår. Du tänker att Daniel förvisso inte har lärarlegitimation men vet också att han har arbetat länge som både matte- och fysiklärare varför du anser att det vore rimligt om hans bedömning ändå beaktades. När du har avslutat samtalet med Sagas pappa tänker du att det vore bra om du pratade med Felicia om det som inträffat. Du tänker dessutom att Saga som är en ambitiös tjej säkert kommer att få ett B i slutet av 9:an ändå, och om hon skulle få ett D nu kanske det skulle sänka hennes motivation inför det sista skolåret, vilket inte alls vore bra.

För en utförlig diskussion om detta dilemma, se avsnitt 2.5

2.2 Skolans huvudmän

2.2.1 Vad är en huvudman?

En skolhuvudman är den aktör som anordnar utbildning och som ansvarar för att den genomförs på ett lagenligt sätt enligt SkolL 2 kap. 8 §. Huvudmannen är även den som utser de underställda skolenheternas skol-

chef enligt SkolL 2 kap. 8 a §. Det är i sin tur skolchefen som ska se till att föreskrifterna som gäller för utbildningen efterlevs enligt SkolL 2 kap. 8 a § (se avsnitt 2.2.2).

Av skollagen framgår att staten, en region, en kommun eller en enskild kan vara huvudman för en skola. Alla dessa aktörer kan dock inte vara huvudman för alla skolformer som finns, se SkolL 2 kap. 2, 3, 4 och 5 §§.

Vem kan vara huvudman och för vad?

KommunerSka enligt SkolL 2 kap. 2 § vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och fritidshem.

RegionerFår enligt SkolL 2 kap. 3 § vara huvudman för gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.

StatenSka enligt SkolL 2 kap. 4 § vara huvudman för specialskolan och sameskolan samt förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola.

EnskildaFår enligt SkolL 2 kap. 5 § efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasiesärskola och fritidshem.

2.2.2 Det ”allmänna” som huvudman

När man i juridiska sammanhang talar om ”det allmänna” menar man oftast staten, regionerna eller kommunerna. Det allmänna inkluderar inte bara de beslutande politiska församlingarna (riksdagen, regionoch kommunfullmäktige) utan även statliga, regionala och kommunala förvaltningsmyndigheter av olika slag (till exempel Skolinspektionen, Skolverket och Skolförvaltningen i Lund).

Skolans värld är starkt präglad av lagar, juridiska riktlinjer och dokument som i stort sett styr hela verksamheten. Den här handboken är skräddarsydd för att hjälpa dig som rektor i förskola och skola att navigera i de frågor du möter i ditt dagliga arbete.

Förfa arna utgår från verkliga dilemman för a diskutera komplexa rä sliga problem. Oavse om det handlar om skolplikt, skadeståndsansvar, arbetsmiljöfrågor, sekretess, särskilt stöd, betygssä ning, diskriminering, trygghet och studiero, kränkningar eller barns rä igheter ger boken en pålitlig grund för a fa a rä ssäkra beslut i en vardag fylld av juridiska utmaningar. E särskilt kapitel redogör för hur man kan läsa och skriva juridiska texter.

Boken är skriven för dig som deltagare på rektorsprogrammet men kan likaväl användas som en praktisk handbok för a fördjupa din juridiska förståelse och stärka di ledarskap. Genom ökad kunskap kan du minska din egen och anställdas oro inför myndigheters granskningar, vårdnadshavares krav, politikers utspel och medias undersökningar.

Maria Refors Legge är doktor i o entlig rä och har tidigare skrivit böckerna Juridik i skolan – en handbok för lärare och Juridik i förskolan – en handbok för pedagoger (Gothia Kompetens, 2021 och 2022).

Peter Ramsjö är doktorand i förvaltningsrä med särskild inriktning mot utbildningsrä

Båda har erfarenhet av a undervisa på rektorsutbildningen.

Foto: Anne Nyblaeus