FRĂ N GENOMBROTT TILL SAMMANBROTT? PENICILLINET 124
EN MASKIN ATT RĂKNA MED DATORN 134
MAKTEN ĂVER MENSEN P-PILLRET 142
INGENTING ĂR OMĂJLIGT MĂ NLANDNINGEN 148
FĂ NGADE I NĂTET INTERNET 152
UPP FLYGA ORDEN ARTIFICIELLA SPRĂ KMODELLER 156
DET STĂRSTA GENOMBROTTET DEMOKRATIN 168
REGISTER 176
LĂSLISTA 181
BILDKĂLLOR 183
OM FĂRFATTARNA 184
Att fÄ syn pÄ sig sjÀlv
SPEGELN
Vi Àr omgivna av speglar, stora reflekterande glasytor och inte minst vÀndbara kameror i vÄra mobiler. Att ta selfies gör det lÀtt att se oss sjÀlva hela tiden, som en sjÀlvklar del av den vÀrld vi upplever.
Det hÀr Àr en ny företeelse i mÀnniskans historia. VÄra ögons placering pÄ huvudet gör det omöjligt för oss att se vÄrt eget ansikte.
I hundratusentals Är kunde vi pÄ sin höjd överblicka vÄr kropp frÄn bröstet och ner. Hur vi sÄg ut nÀr vi sjÀlva pratade, log eller uttryckte andra kÀnslor var dolt för oss.
DÀrför innebar spegeln ett genombrott i synen pÄ oss sjÀlva. Spegeln har till och med kallats för uppfinningen av det moderna jaget.
VÄra förfÀder fascinerades sÀkert om de lyckades se sitt ansikte avspeglas i en plan vattenyta, men den som försökt vet att det inte Àr lÀtt. Under antiken ansÄgs sjÀlvbespeglingen medföra risker. I den grekiska mytologin berÀttas om den vackre Narkissos som ser sig sjÀlv i en damm och omedelbart förÀlskar sig i sin egen spegelbild. DÀrefter blir han dömd till ett liv i ensamhet. Spegeln har i mÄnga kulturer ansetts bÀra övernaturliga krafter och har av shamaner och prÀster anvÀnts som en vÀg in i det fördolda eller en öppning till en helt annan vÀrld.
Tidigt anvÀndes polerade bitar av mörkt naturligt glas, materialet kallas obsidian. Det kan ha bildats för miljontals Är sedan ur ökensand som blivit starkt upphettad av en meteorit eller av het vulkanlava. Obsidian var sÀllsynt och de vassa bitarna anvÀndes i pilspetsar, polerades till glaspÀrlor och behandlades som dyrbara skatter.
De Ă€ldsta fynden av blankpolerade obsidianspeglar har gjorts i nuvarande Turkiet och daterats till 6 000 Ă„r f Kr. JĂ€mfört med dagens speglar var de inte sĂ€rskilt effektiva pĂ„ att reflektera ljus. Det Ă€r till och med omskrivet i Bibeln. Paulus, vars mĂ„nga missionsresor sĂ„ starkt bidrog till kristendomens spridning, skrev Ă„r 56â57 i det Ă€ldsta bevarade brevet hem till församlingen i Korinth: âNu se vi ju pĂ„ ett dunkelt sĂ€tt, sĂ„som i en spegel, men dĂ„ skola vi se ansikte mot ansikte.â
Obsidiepegeln gav alltsÄ en diffus, mörk och dunkel bild. Likadant var det med speglar av kopparmetall, som anvÀndes i Meso -
SĂ„som i en spegel.
Egyptiskt mörkt och blankpolerat glas, obsidian, gav en dunkel spegelbild.
NÀr trycket ökar
Ă NGMASKINEN
VÀrlden skulle komma att förÀndras för alltid dÄ muskelarbete började ersÀttas av maskiner. Men frÄn den första Ängmaskinen i början av 1700-talet dröjde det nÀrmare 150 Är innan Ängmaskinen fick sitt stora genomslag i mitten av 1800talet. Varför gick genombrottet sÄ lÄngsamt?
Energin i vĂ€rlden Ă€r konstant. Ingen ny energi skapas och den kan inte förstöras. Detta Ă€r fysikens allra mest fundamentala lag, den gĂ„r under benĂ€mningen termodynamikens första huvudsats och den gĂ€ller för precis allt i hela universum. ĂndĂ„ Ă€r vĂ€rlden allt annat Ă€n stilla, kall och tyst. Allt rör sig, allt förĂ€ndras. Och det ska vi vara glada för. Omvandlingar mellan olika former av energi Ă€r grunden till allt.
SÄ tÀnkte förmodligen inte Heron, det romerska universalgeniet frÄn Alexandria pÄ 100-talet före vÄr tiderÀkning, dÄ han skapade den första Ängmaskinen och en rad andra uppfinningar som avslöjar bÄde genialitet och lekfullhet: en myntautomat, en brandspruta, en mekanisk dockteater, en automatisk dörröppnare och en orgel driven av en vÀderkvarn. à ngmaskinen kallade han aeolipile, en sammansÀttning av orden för vind och kula. Den bestod av en tÀtslutande vattenkittel över öppen eld, dÀr vattenÄngan leddes in i en rund behÄllare, sjÀlva kulan. FrÄn denna kunde Ängan spruta ut Ät tvÄ hÄll, vilket fick kulan att rotera.
Principen byggde pÄ det enkla faktum att vattenÄnga krÀver mer utrymme Àn samma vattenmÀngd i flytande form. à ngan frÄn det kokande vattnet skapade dÀrför ett tryck som satte kulan i rörelse.
Heron sorterade sjĂ€lv sina uppfinningar i ânyttiga vardagsföremĂ„lâ och âspektakulĂ€ra effekterâ. Det Ă€r uppenbart att vindkulan hamnade i den andra kategorin. Han utvecklade aldrig denna tidiga Ă„ngmaskin vidare.
à r 1712 uppfanns en ny variant av Ängmaskinen i England, och den blev startskottet för den industriella revolutionen.
Under andra hÀlften av 1600-talet hade befolkningen i stÀderna ökat och dÀrmed ocksÄ efterfrÄgan pÄ kol. Ju djupare kolgruvorna blev,
Ingen rök utan eld. Den fossila ekonomin inleddes med kolvÄngmaskinen Är 1712.
Ăppnar nya vĂ€rldar
ROMANEN
Den 25 april 1719 publicerade köpmannen, spionen och poli-
tiske debattören Daniel Defoe en ÀventyrsberÀttelse om en man som överlevt pÄ en öde ö i 28 Är. Verket, som bar titeln The Life and Strange Surprizing Adventures of Robinson Crusoe, of York, pÄstods vara en sann historia nedtecknad av den skeppsbrutne. Inom loppet av ett Är hade boken tryckts i fyra upplagor.
VÀrlden hade förstÄs redan berÀttelser om mÀn som gav sig ut i vÀrlden och upplevde mÀrkvÀrdiga Àventyr. FrÄn Odysseus och vikingasagorna till riddarna kring kung Arturs runda bord och Don Quijote, hade lÀsare och lyssnare fÄngats av spÀnnande skildringar om mÀktiga mÀn, farliga resor, hemska monster, fÄngna ungmör och fantastiska skatter.
Men realismen i Robinson Kruse var nĂ„got nytt. Att omslaget hĂ€vdade att det var en âsann historiaâ var inte avgörande, Ă€ven om det sĂ€ger nĂ„got om författarens avsikter. Det som var banbrytande var sjĂ€lva formen för berĂ€ttelsen. Enligt de klassiska idealen var litteraturens syfte allmĂ€nmĂ€nskligt sedelĂ€rande, vilket innebar att det var mer eller mindre godtyckligt var och nĂ€r handlingen Ă€gde rum. Tidigare spelade det mindre roll om ett litterĂ€rt verk utspelade sig i Danmark, antikens Rom eller pĂ„ en öde ö â det var mĂ€nniskans eviga kamp med ödet, kĂ€rleken, Ă€ran och döden som var centralt.
Based on a true story. Daniel Defoe presenterade sin roman Robinson Kruse som en âsannâ berĂ€ttelse nedtecknad av den skeppsbrutne sjĂ€lv. Det var dock en fiktion, men genom sin strĂ€van efter realism bröt Defoe ny mark inom litteraturen.
leva sig in i hur vÀrlden sÄg ut ur en annan och ofta vÀldigt frÀmmande mÀnniskas perspektiv. Romaner berÀttades inte vid lÀgerelden, deklamerades inte av poeter eller sÄgs i sÀllskap med en högljudd publik pÄ en teater, utan avnjöts med fördel i ensamhet pÄ kammaren eller till och med i sÀngen. Det senare gav upphov till Rousseaus berömda definition av pornografi: böcker som man hÄller med en hand.
Efterföljarna till Robinson Kruse visade att de nya romanhjÀltarna inte behövde uppleva exotiska Àventyr för att vÀcka intresse. Faktum var att de inte ens behövde vara mÀn. 1700-talets mest hyllade och lÀsta romaner hade ofta kvinnliga huvudpersoner. SjÀlv följde Defoe upp Robinson Kruse med Moll Flanders, en roman som handlade om en förslagen kvinna som fötts i fÀngelset Newgate i London och lurade, stal och solochvÄrade sig fram i vÀrlden.
à r 1740 vÀckte boktryckaren och författaren Samuel Richardson sensation med brevromanen Pamela eller Dygdens belöning. Den handlar om en 15-Ärig tjÀnsteflicka som ansÀtts sexuellt av en rik godsÀgare. I brev till sina fattiga förÀldrar berÀttar Pamela Andrews, som uppfostrats att bÄde vara dygdig och respektfull mot sina överordnade, om hur hon försöker vÀrja sig mot sin arbetsgivares krav utan att vara uppstudsig. Med stora vedermödor lyckas hon hÄlla honom pÄ avstÄnd och till slut tvingas han fria för att fÄ Pamela.
Med sin kritik av det omoraliska herrskapet var det en berĂ€ttelse som appellerade till den lĂ€sande medelklassen. âMan kan inte komma in i ett hem utan att hitta en Pamelaâ, skrev en fransk prĂ€st som gripits av boken till den grad att han uppfattade personerna som verkliga snarare Ă€n fiktiva. Det pĂ„stĂ„s till och med att man ringde i kyrkklockorna i en engelsk by nĂ€r man fick höra att den elake godsĂ€garen friat till Pamela. Upplysningsfilosofen Diderot blev starkt tagen: âHans personer kommer frĂ„n det vanliga samhĂ€llet ⊠kĂ€nslorna han beskriver Ă€r mina egna.â
Diderot fÄngade det avgörande med romanen. Medlidande kan mÀnniskan kÀnna med allt levande. Men empati krÀver en förmÄga att leva sig in i andras kÀnslor och upplevelser utifrÄn hur de uppfattar sig sjÀlva. Att det gör ont att slÄ sig pÄ tummen med en hammare Àr uppenbart, men att dela en smÀrta som man inte sjÀlv upplevt förutsÀtter inlevelse och fantasi.
HallÄ, hur Àr lÀget?
TELEFONEN
Den 11 juni 2002 lÄg ett ovanligt Àrende pÄ den amerikanska kongressens bord. En 150 Är gammal historia presenterades för kongressledamöterna. NÀr de fattade sitt beslut hade telefonens uppfinnare fÄtt upprÀttelse. Och det var inte Alexander Graham Bell.
Antonio Meucci blev som trettonĂ„ring den yngsta studenten nĂ„gonsin vid akademin i Florens. Han studerade kemi- och maskinteknik. Trots sin begĂ„vning tvingades han redan efter ett par Ă„r ta jobb som grindvakt. Hans familj hade inte rĂ„d att försörja honom â fyra av syskonen överlevde inte den fattiga barndomen.
Under en folkfest i Florens i maj 1825 anvÀnde Antonio Meucci sina kemikunskaper för att skapa ett fyrverkeri. Men nÄgot gick fel och explosionen skadade bÄde mÀnniskor och byggnader. Meucci arresterades misstÀnkt för konspiration mot storfurstendömet.
Efter en tid fick han anstÀllning som tekniker pÄ en teater i Florens. DÀr upptÀckte han snart ett behov av att kunna kommunicera mellan scenen och kontrollrummet. Han konstruerade en enkel akustisk telefon av samma princip som de som anvÀndes pÄ fartyg; tvÄ koner förbundna med ett rör genom vilket tal kunde överföras. Samma Är gifte han sig med en av teaterns kostymmakare, Esterre Mochi.
Antonio Meucci hörde Àven talas om Samuel Morses berömmelse och inspirerades av hans framgÄngar i USA. Ett land dÀr man kunde försörja sig som uppfinnare lockade. Den 13 april 1850 tog paret Meucci sina besparingar och gav sig ivÀg norrut. Som mÄnga andra immigranter bosatte de sig pÄ Staten Island i New York.
Livet som uppfinnare gick lÄngsamt framÄt, medan hustrun Esterre
Lösa förbindelser. à r 1885 hade Stockholm flest telefoner i vÀrlden. Telefontornet i Stockholm uppfördes ett par Är senare men mÀngden ledningar genom luften blev snart ohÄllbar och man började grÀva ner dem i stÀllet.
FrÄn genombrott
till sammanbrott?
PENICILLINET
Alexander Flemings liv började 1881 pÄ en skotsk bondgÄrd.
NÀr han var sju Är dog hans far och modern fick kÀmpa
hĂ„rt för att mĂ€tta de Ă„tta barnen. Det var sex kilometer till nĂ€rmaste skola men Alexander tog sig fram i alla vĂ€der â han var bĂ„de motiverad och begĂ„vad. Som 14-Ă„ring kom han in pĂ„ en teknisk skola i London och dĂ€refter kunde han, tack vare egna besparingar och ett mindre arv, börja studera medicin. Ă r 1906 tog han lĂ€karexamen med högsta betyg. Detta gjorde att den unge Alexander Fleming blev erbjuden en plats som assistent Ă„t Almroth Wright, en forskare som intresserade sig för en mycket specifik frĂ„ga: Hur dör bakterier?
NÀr första vÀrldskriget bröt ut 1914 reste Wright och Fleming till Frankrike. De ville försöka förhindra att soldater dog i sÄrfeber. Det var efter att kulor och splitter passerat genom soldaternas smutsiga uniformer som mÀnnen insjuknade. KlÀderna var fulla av bakterier som pÄ det sÀttet kom in i kroppen och förökade sig. Fleming gjorde en viktig iakttagelse. De antiseptiska medel som anvÀndes för att ta död pÄ bakterierna kunde i stÀllet göra infektionerna vÀrre genom att skada de vita blodkropparna i blodet. För att förhindra infektioner behövdes nÄgot nytt.
Hemma i London gjorde Alexander Fleming ytterligare en spÀnnande upptÀckt: MÀnniskans snor verkar kunna förstöra bakterier i nÀsan och pÄ huden. Den inbyggda bakteriedödaren fick namnet lysozym. Det Àr ett protein som finns i kroppsvÀtskor som snor, tÄrar och saliv och har förmÄgan att sönderdela cellvÀggar hos bakterier. Trots att den bakteriedödande effekten var för svag för att vara anvÀndbar, kunde Fleming dra en slutsats som ledde honom vidare: Det finns Àmnen som kan döda bakterier utan att angripa vÄra egna celler.
Bakterier finns i princip överallt i och utanför vÄra kroppar. Varje bakterie Àr nÄgon tusendels millimeter och bestÄr av en enda cell. Men denna enda cell Àr uppbyggd av samma molekyler som mÀnniskans mÄnga miljarder celler. Det gör Flemings upptÀckt intressant. Om det
Vanliga i nÀsan. Det var bakterier av typen stafylokocker som fick Alexander Fleming att upptÀcka penicillinet.
fanns kroppsegna Àmnen som angrep bakterier sÄ kunde kanske sÄdana ocksÄ tillföras utifrÄn utan att vÄra egna celler förintades.
Den förste att se en bakterie var den nederlÀndske vetenskapsmannen Antonie van Leeuwenhoek. Redan 1674 hade han lyckats slipa linser av glas och bygga ett enkelt mikroskop. Plötsligt avslöjade sig en hittills osynlig vÀrld. Men det skulle dröja ytterligare nÀstan tvÄ hundra Är innan Louis Pasteur gjorde kopplingen mellan bakterier och sjukdom.
Pasteur var en mÄngsidig fransk kemist och mikrobiolog som upptÀckte att jÀsnings- och förruttnelseprocesser inte sker av sig sjÀlva utan orsakas av smÄ levande varelser.
PÄ uppdrag av Napoleon III undersökte han varför vintillverkningen ibland misslyckades, nÄgot som förstÄs var förödande för den franska vinindustrin. Efter experiment pÄ en vingÄrd i Arbois kunde Pasteur visa att icke önskvÀrda mikroorganismer hade börjat föröka sig i vinet. Det var bakterier. Dessa kunde förstöras genom upphettning i 55 grader C i nÄgra minuter, följt av avkylning. Metoden fick namn efter sin upptÀckare och spreds snabbt över vÀrlden. Pastörisering av mjölk blev ett stort genombrott för folkhÀlsan, helt jÀmförbart med lÀkemedel men mycket billigare och utan biverkningar.
Pasteurs experiment och slutledningsförmÄga gav honom insikten att mikroorganismer som bakterier Àven kunde vara ansvariga för sjukdomar hos mÀnniskor och djur. Detta ledde till utvecklingen av vaccin (lÀs mer pÄ sidan 98) och bÀttre hygien pÄ sjukhusen. Kopplingen mellan mikroorganismer och sjukdomar blev grunden för den moderna mikrobiologin och förstÄelsen av hur sjukdomar sprids.
Alexander Fleming fortsatte att undersöka bakterier och vad som kunde ta död pĂ„ dem. Sommaren 1928 gjorde han i ordning en serie glasskĂ„lar med odlingar av stafylokocker. Det Ă€r en vanlig typ av bakterier som orsakar inflammationer som finnar och bölder. Han stĂ€llde in skĂ„larna i kylskĂ„pet â utom en som han lĂ€mnade pĂ„ arbetsbĂ€nken. Sedan tog han semester.
Det kan hÀnda att Fleming helt enkelt glömde skÄlen pÄ bÀnken, men det kan ocksÄ ha varit medvetet. Han lÀt ibland skÄlar stÄ framme. Som om han med flit ville lÄta ovÀntade saker hÀnda.
NÀr Fleming ÄtervÀnde kunde han konstatera att bakterieodlingen
pÄ bÀnken börjat mögla. Sporer i luften hade fÄtt fÀste i skÄlen. Att olika former av mögelsporer förstörde odlingar i laboratoriet var inget ovanligt, men precis innan Fleming skulle skölja ur skÄlen fastnade hans blick pÄ nÄgot som vÀckte hans nyfikenhet. Ett par centimeter runt det omrÄde dÀr mögelsvampen börjat vÀxa hade stafylokockkolonierna börjat upplösas och försvinna. Bakterierna var borta.
Alexander Fleming isolerade den okĂ€nda mikroorganismen och kunde artbestĂ€mma den som mögelsvampen Penicillium notatum. Han upprepade försöket och följde Ă€ven förloppet i mikroskop. Svampen var en mycket effektiv bakteriedödare. Ăven andra vanliga bakterier som streptokocker och pneumokocker strök med. Till och med nĂ€r Fleming spĂ€dde ut penicillinet till en femhundradel av den ursprungliga koncentrationen hindrades bakteriernas tillvĂ€xt.
UpptĂ€ckten av det antiseptiska kroppsegna Ă€mnet lysozym var avgörande för att Alexander Fleming skulle gĂ„ vidare med undersökningarna. Han skrev sjĂ€lv: âUtan denna tidigare erfarenhet hade jag troligen kastat ut skĂ„len, vilket mĂ„nga andra bakteriologer mĂ„ste ha gjort tidigare âŠâ
För att fÄ fram ett lÀkemedel baserat pÄ sin upptÀckt mÄste Fleming extrahera den aktiva substansen i svampen. Han försökte sjÀlv men misslyckades, och skickade Àven sina prover till duktiga kemister pÄ andra laboratorier men utan resultat. Skulle upptÀckten av penicillinet stanna vid en spÀnnande forskningsupptÀckt?
Fleming publicerade sina resultat 1929 men var försiktig med att uttala sig om de tĂ€nkbara konsekvenserna. Han fortsatte att hĂ„lla liv i sin odling. Man kunde ju aldrig veta âŠ
UpptÀckten föll i glömska tills Oxfordforskaren Ernst Chain av en tillfÀllighet lÀste Flemings sex Är gamla artikel. Tillsammans med biokemisten Walter Florey hade han lÀnge försökt finna ett Àmne som kunde döda bakterier. De hade flera gÄnger varit nÀra att ge upp.
I maj 1940 lyckades Ernst Chain och Walter Florey tillsammans med sin kollega Norman Heatley fÄ fram det första penicillinsaltet, ett brunt pulver. Saltet innehöll dock bara en procent aktiv substans och frÄgan var om det skulle rÀcka. De gav Ätta möss varsin dödlig dos av streptokocker. DÀrefter fick fyra av mössen av det bruna pulvret. Florey och Heatley vakade vid mössens burar till lÄngt in pÄ natten. NÀr dagen grydde dog de fyra möss som inte fÄtt penicillin. De andra överlevde.
En maskin att rÀkna med
DATORN
Datorns genombrott liknar inget annat. Det som började som ett rĂ€knehjĂ€lpmedel för matematiker Ă€r i dag nĂ„got vi alla har i fickan. En smart mobiltelefon har miljontals gĂ„nger mer datorkraft Ă€n de datorer NASA anvĂ€nde för mĂ„nlandningen 1969. Den snabba digitala utvecklingen vĂ€xer exponentiellt â nĂ„got som nĂ€rmast kan beskrivas som en trappa dĂ€r varje steg Ă€r högre Ă€n det föregĂ„ende och trappan blir allt brantare.
NytÀnkaren. Steve Jobs kom att förÀndra datorbranschen för alltid med sin enkla filosofi: Vem som helst skulle kunna anvÀnda en dator. Apples första hemdator av mÀrket Macintosh slÀpptes 1984.
Upp flyga orden
ARTIFICIELLA SPRĂ KMODELLER
Hittills har vi trott att ett vÀl utvecklat sprÄk gör mÀnniskan unik. Att formulera nÄgot meningsfullt, förklara och undervisa, skapa musik och konst, skoja eller luras ⊠Nu kan artificiella sprÄkmodeller allt detta.
Den brittiske matematikern Alan Turing förutspĂ„dde redan i början av 1950-talet ett sĂ„dant genombrott och utvecklade ett test som fĂ„tt hans namn. Om en mĂ€nniska kommunicerar med en maskin och inte kan avgöra om det Ă€r en mĂ€nniska som ligger bakom svaren eller om de genereras av maskinen sjĂ€lv, dĂ„ klarar maskinen Turingtestet och uppfyller dĂ€rmed kriteriet för mĂ€nsklig intelligens. Maskinen kan âtĂ€nkaâ. Turingtestet Ă€r inte oomstritt. Att försöka definiera artificiell intelligens (AI) Ă€r lika utmanande som att försöka skapa en helhetsbild av det mĂ€nskliga medvetandet. Men det finns nĂ„gra definitioner som de flesta Ă€r överens om och som kan hjĂ€lpa oss att bĂ€ttre förstĂ„ vad det handlar om.
Det enklaste sÀttet Àr att tÀnka pÄ AI som en paraplyterm som omfattar maskininlÀrning, autonoma system och generativ eller stark AI.
Begreppet maskininlÀrning innebÀr att ett datorsystem lÀr sig genom att exponeras för stora mÀngder exempel snarare Àn att programmeras med specifika regler. Detta efterliknar mer hur en mÀnsklig hjÀrna fungerar Àn en traditionell dator. MaskininlÀrning handlar alltsÄ om att hantera stora datamÀngder, upptÀcka och analysera mönster samt bedöma sannolikheter. Ett exempel pÄ detta Àr en dator som, efter att ha matats med mÀngder av röntgenbilder av bröstcancer, snabbt och noggrant kan analysera nya mammografibilder och bli ett vÀrdefullt verktyg inom vÄrden.
För att betraktas som autonom mĂ„ste en maskin kunna utföra uppgifter sjĂ€lvstĂ€ndigt. Denna utveckling började med industrirobotar pĂ„ 1960-talet och i dag testas sjĂ€lvkörande fordon i olika varianter. Ordet ârobotâ hĂ€rstammar frĂ„n slaviska sprĂ„k dĂ€r robota betyder ett arbete som Ă€r pĂ„tvingat eller trĂ„kigt. Forskare trĂ€nar robotar att lĂ€ra sig av den information de samlar in och fatta sjĂ€lvstĂ€ndiga beslut.
Detta kallas autonoma system.
En mÀnsklig hjÀrna utöver det vanliga. Den brittiske matematikern Alan Turing knÀckte tyskarnas koder under andra vÀrldskriget.
Har det nÄgon betydelse att artificiella sprÄkmodeller som ChatGPT saknar erfarenheten av att vara mÀnniska? Det Àr sjÀlvklart omöjligt att överblicka konsekvenserna nÀr vi befinner oss mitt i stormens öga. Men otvivelaktigt tar olika former av AI allt större plats i vÄr vardag. De digitala spÄr vi lÀmnar efter oss nÀr vi klickar oss fram pÄ internet skapar vÀrde pÄ sista raden i de stora plattformsföretagens Ärsredovisningar.
I takt med att de artificiella systemen blir allt mer autonoma, tycks vi mÀnniskor vara beredda att hÄlla ett allt lösare grepp om vÄr egen sjÀlvstÀndighet. Trots att Alan Turing och andra pionjÀrer förutspÄdde tÀnkande maskiner för över 70 Är sedan verkar vi stÄ mer eller mindre handfallna.
En frÄga till sprÄkmodellen sjÀlv om vad som bidragit till sitt eget stora genombrott ger, efter ett par stycken om datamÀngder, berÀkningskraft och modellarkitektur, följande medskick:
âGenombrottet för en sprĂ„kmodell som ChatGPT kan krĂ€va framsteg nĂ€r det gĂ€ller att mildra fördomar, förbĂ€ttra sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder och följa etiska riktlinjer för att sĂ€kerstĂ€lla ansvarsfulla och pĂ„litliga AI-applikationer.â
