GUDSBILDER I FĂRĂNDRING
TOMAS AXELSON MARIA ESSUNGER
SUSANNE WIGORTS YNGVESSON (red.)
MICHAEL NAUSNER
GUDSBILDER I FĂRĂNDRING
TOMAS AXELSON MARIA ESSUNGER
MICHAEL NAUSNER
SUSANNE WIGORTS YNGVESSON (RED.)
GUDSBILDER
I FĂRĂNDRING
© 2024 Respektive författare och Verbum AB
Omslag Anna Larsson Design
Omslagsbild Peter Rutherhagen/Johnér
SĂ€ttning Aina Larsson/SĂ€ttaren
Bildredaktör Susanna MÀlarstedt
Tryck ADverts, Lettland 2024
ISSN 2003-6264
ISBN 978-91-526-3978-8
IngÄr i Svenska kyrkans forskningsserie
Texter ur Bibel 2000 © Svenska BibelsÀllskapet
Verbum AB Box 22543
104 22 Stockholm
Tel 08-743 65 00 verbum.se
InnehÄll
Inledning 9
Tomas axelson, maria essunger, michael nausner och susanne WigorTs Yngvesson
del i
KulTur â KonsT â Teologi
1. Kristen teologi och Guds transcendens 23 Thomas eKsTrand
2. Kroppar, bilder 37 Kristusgestaltningar i Solveig von Schoultz lyrik carola envall
3. Materialiserad teologi 55 Ordlek och existentiellt ansvar i Etty Hillesums dagböcker och brev maria essunger
4. Et in Arcadia Ego 73 Konsten och vetenskapen i katedralen laura hellsTen
5. Schizofrena teologier och gudsbilder 91 niKlas nenzén
6. FrĂ„n katekespsalm till lovpsalm 109 Gudsbilder och teologi i de svenska psalmböckerna 1695â1986
susanne WigorTs Yngvesson
del ii naTur â KlimaT â apoKalYpTiK
7. Hopplöshetens teologi i klimatkrisens tid 127 hannah harTell
8. Om sprÄkets betydelse för vÄra gudsuppfattningar 139 lina langbY
9. Panenteismens transformerande kraft 153 oliver li
10. Gud i skapelsen 169 (O)förÀnderlighet och ömsesidig delaktighet michael nausner
11. Om tid, vatten och blÄ teologi 187 carola nordbÀcK
12. Skapelsetrons Ă„terkomst? 203 peder ThalĂ©n del iii religion â KonfliKT â dialog
13. Muslimer pÄ vita duken 221 FrÄn fientliga stereotyper till nyfikenhet och nyansrikedom Tomas axelson
14. StÄr Gud pÄ de svagas sida? 239 Islamiska gudsbilder mohammad fazlhashemi
15. BarmhÀrtig försoning och förlÄtelsens val 255 ulrica friTzson
16. Gud och skapelsen 269
Katherine Sondereggers teologiska metod och gudslÀra
sTefan lindholm
17. Gud i marginalen 283
Internationella pentekostala erfarenheter av Gud
KaTarina WesTerlund del iv poliTiK â Kön â exegeTiK
18. Gudsbilder och polarisering i teologisk debatt 299
crisTina grenholm och maria södling
19. âGammaltestamentligaâ gudsbilder i mediedebatt âkvinnohatare, nazist och homofob 315 hanna liljefors
20. Den stigmatiserade Jesus 331
En tröstande medvandrare för offer för sexuellt vÄld? fredriK porTin
21. Utsatt och upprÀttad 343
Om teologisk samtidighet och mÀnniskans relation till synd och trauma
KaTja sTroeven
22. Om Gud som vrÄlar i födslovÄndor 357
carina sundberg
23. Gudsbilder och Guds verkan 373 linn marie TonsTad
Inledning
Tomas Axelson, Maria Essunger, Michael Nausner och Susanne Wigorts Yngvesson
Gud Àr vÀrldens poet. alfred norTh WhiTehead
MÀnniskan har genom alla tider nÀrmat sig det transcendenta, inte bara med hjÀlp av sitt förstÄnd utan genom att anvÀnda sig av alla sinnen. Bildliga och metaforiska förestÀllningar om det gudomliga Àr dÀrför en omistlig del av religionshistoria och teologi. Att dessa förestÀllningar genomgÄr en kontinuerlig förÀndring Àr en logisk konsekvens av att de utvecklas i förÀnderliga sammanhang.
NĂ€r Gustaf AulĂ©n populariserade sjĂ€lva uttrycket gudsbild i den svenska kontexten skapade han en motvikt till en ensidig betoning av gudstanken och inspirerade teologin att vidga blicken, att röra sig bortom de filosofiska diskussionerna kring Guds existens och den kristna lĂ€rans rationalitet.1 För honom Ă„terspeglas den kristna gudsbilden i âdet kristusdrama, dĂ€r Gud gĂ„r i nĂ€rkamp
1 Jfr Bergmann, Sigurd, 2015, ââGuds-bildenâ â Godâs Imagination Into the World. Rereading Gustaf AulĂ©n in the Drama of Environmental Changeâ (opublicerat manuskript), s. 1.
med tillvarons destruktiva makterâ.2 En dynamisk gudsbild vĂ€xer fram dĂ€r inför lĂ€sarens inre öga. Den bottnar i tvĂ„ centrala aspekter i kristendomens historia som har prĂ€glat vĂ€stlig kultur genom seklerna: mĂ€nniskan som Guds avbild (1 Mos 1:27) och Guds mĂ€nniskoblivande, inkarnationen (Joh 1:14). Samtidigt som skillnaden mellan Gud och mĂ€nniska upprĂ€tthĂ„lls, visar sig hĂ€r en ömsesidighet mellan det gudomliga och det mĂ€nskliga, mellan skapare och skapelser: Gud avbildas i det skapade och mĂ€nniskan kallas i sin tur att bli en Guds bild.
Teologiska eller religionsvetenskapliga försök att nĂ€rma sig dessa urgamla mysterier berikas dĂ€rför av att Ă€gna uppmĂ€rksamhet Ă„t det visuellas och materiellas betydelse i talet om Gud. PĂ„ sĂ„ vis kan de övervinna det som Sigurd Bergmann kallat för âikonofobiâ och âlogocentrismâ, dvs. ett tĂ€nkande som överordnar ord i rĂ€dsla för bildens makt.3 Att Ă€gna en antologi Ă„t gudsbilder betyder att ta de estetiska och materiella uttrycken för gudstron pĂ„ allvar.
Författarna till denna antologi Àr ocksÄ medvetna om att det alltid finns en risk med gudsbilder. Gudsbilder kan anvÀndas för att manipulera och underkasta. De behöver till sin natur vara provisoriska för att inte skymma eller till och med försöka ersÀtta gudomen sjÀlv. Samtidigt Àr skapandet av gudsbilder nÄgot som verkar vara en antropologisk konstant i mÀnsklighetens historia, och detta skapande har betydelse för vÀrldens sammanhÄllning.
Gudsbilder kan förÀndra vÀrlden. Det har mÀnskligheten erfarit genom historien och erfar fortfarande. Det finns flera anledningar att fundera över vad det innebÀr.
âVad förestĂ€ller vi oss att gudsbilder gör? Hur bedömer vi en gudsbild och hur upplever vi dess kraft? Hur tror vi att en gudsbild kan verka i vĂ€rlden? Vad tĂ€nker vi att vi gör nĂ€r vi skapar gudsbilder?â
2 Citerad i Bergmann 2015, s. 3.
3 Bergmann 2015, s. 4.
Dessa frĂ„gor frĂ„n den norsk-amerikanska teologen Linn Marie Tonstad inledde konferensen âGudsbilder i förĂ€ndringâ i oktober 2022. FrĂ„gorna öppnar för en vidare akademisk, kyrklig och samhĂ€llelig betydelse av gudsbilder och gudsförestĂ€llningar. UtifrĂ„n dessa komplexa iakttagelser inleddes flera samtal, som delvis nu föreligger i denna antologi. I konferensen deltog akademiker frĂ„n frĂ€mst svenska religionsvetenskapliga och teologiska lĂ€rosĂ€ten samt Ă bo akademi, vilket frĂ€mjade syftet med ett mĂ„ngfaldigt samtal. VĂ€rdar var Svenska kyrkans enhet för forskning och analys tillsammans med Teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Syftet med forskningskonferensen formulerades med följande ord:
Vad Ă€r en gudsbild? Vad Ă€r förĂ€nderlighet? Vad ryms i ordkonstellationen âgudsbilder i förĂ€ndringâ? VĂ„r pluralistiska samhĂ€llsbild, som kĂ€nnetecknas av samtida religiös-politisk och kulturell mĂ„ngfald â och dess koppling till historia och tradition â innebĂ€r sĂ„vĂ€l möjligheter som utmaningar. Oavsett om mĂ€nniskor tror eller inte tror pĂ„ nĂ„got större Ă€n sig sjĂ€lva spelar religion roll i allas vĂ„ra liv, i dess mĂ„nga former gör den avtryck i vĂ„r vardag pĂ„ skilda arenor: i ekonomin, konsten, juridiken, vĂ„rden och politiken. En central del av religion och teologi handlar om hur vi förstĂ„r och relaterar till en gudomlig dimension av verkligheten, men ocksĂ„ hur vi lever vĂ„ra liv, tillsammans med andra oavsett tro. Gudsbilder â konstruktiva och destruktiva â hör intimt samman med frĂ„gor som rör vad det Ă€r att vara mĂ€nniska, hur vi vĂ€rderar handlingar och situationer samt hur vi hanterar konflikter och kriser. FörĂ€ndring aktualiserar tankar kring klimathot, vĂ€rldens orĂ€ttvisor, livets förgĂ€nglighet, upprĂ€ttelse och hopp. Upplevelsen av att stĂ„ vid undergĂ„ngens rand Ă€r inte ny, sĂ„ frĂ„gan Ă€r hur vi kan tĂ€nka, leva, skriva och verka för det gemensamma goda i vĂ„r egen turbulenta och medialiserade tid?
Det sĂ€gs ofta att religionsvetenskap och teologi Ă€r marginaliserade Ă€mnen i vĂ„r svenska sekulariserade kultur. Konferenser av detta slag visar dock att det finns ett behov av att gemensamt reflektera kring de politiska, kulturella, filosofiska, historiska och vetenskapliga ansprĂ„k som hör samman med gudsbilder. Ett av tecknen pĂ„ det var behovet av att överhuvudtaget samtala om vad det verkligen innebĂ€r att göra ansprĂ„k pĂ„ en gudsbild â eller rentav ansprĂ„k pĂ„ Gud. Samtalen handlade dĂ„ inte huvudsakligen om vad sĂ„dana ansprĂ„k betyder vid akademiska lĂ€rosĂ€ten utan om deras konsekvenser för hela samhĂ€llet, för mĂ€nniskor och allt levande. Gudsbilders betydelse belystes alltsĂ„ inte bara för akademin och dess teoretiska ansprĂ„k utan för oss alla som lever idag. Det handlar om vĂ„rt vardagliga liv tillsammans och om hur vĂ„ra gudsbilder bidrar till eller hindrar det goda i tillvaron. Gudsbilders betydelse för vĂ„r psykologiska, sociala, ekologiska och religiösa tillvaro löper som en röd trĂ„d genom bidragen till denna antologi, och det blir tydligt att förestĂ€llningar om det metafysiska genomsyrar vĂ„r vardag. I direkt parallellitet med konferensens struktur samsas vĂ„ra texter under följande rubriker: 1) Kultur â Konst â Teologi, 2) Natur â Klimat â Apokalyptik, 3) Religion â Konflikt â Dialog samt 4) Politik â Kön â Exegetik. Genom de olika kapitlen och bidragen tvinnas flera trĂ„dar samman, som handlar om vĂ€rderingar och omvĂ€rderingar av etablerade gudsbilder. Det handlar ocksĂ„ om en kritisk och existentiell angelĂ€genhet att bereda vĂ€g för förĂ€ndringar av gudsbilder sĂ„ att de kan bli levande, komplexa och tilltalande tolkningsredskap för vĂ„r tid. För den som lĂ€ser dessa texter kan resultatet bli en förĂ€ndring i den egna teologiska utblicken pĂ„ vĂ€rlden eller i den egna sjĂ€lvförstĂ„elsen. Det finns en intensitet i brottningen med frĂ„gorna som visar att temat gudsbilder i förĂ€ndring skapar respons hos lĂ€saren. Med bevarad respekt för det mĂ„ngfaldiga tilltalet finns identifierbara kristalliseringspunkter i flera kapitelbidrag. En kristalliseringspunkt Ă€r kritiken mot antropocentriska gudsbilder till förmĂ„n för kosmocentriska gudsbilder. SĂ€rskilt angelĂ€get blir
detta i klimatdebattens kölvatten och en förestÀlld kritisk fas för mÀnskligheten. En annan kristalliseringspunkt Àr sprÄket och ordens makt för att tolka det gudomliga, genom historien och i vÄr samtid.
Flera bidrag brottas med klassiska teistiska gudsbilder med en genomtÀnkt kritik mot patriarkala, hierarkiska och triumfatoriska metaforer, som till exempel bilden av Gud som kung. NÄgra författare söker efter alternativa metaforiska bilder för mÀnniskans relation till skapelsens Gud, bilder som uttrycker en ömsesidig levande helhet: den djupa brunnen, vattnets kÀllflöden, havets oÀndlighet, föderskans kraftfullhet och sÄrbarhet eller en dragqueens kreativitet.
Ett sĂ€rskilt spĂ„r i antologin utgörs av tankar om en framvĂ€xande panenteistisk gudsbild. Ăr den en fruktbar ekologisk och teologisk vĂ€g framĂ„t? Att detta spĂ„r adresserar en förnimbar zeitgeist om mĂ€nniskans klimatansvar och klimatĂ„ngest fick en av redaktörerna erfara. I lĂ€sningen av bidragen som berörde processteologiska och kosmocentriska gudsbilder förĂ€ndrades hens uppfattning av vad som pĂ„gick en dag vid sommarens insjövik.
FramÄt kvÀllen kom grÀsÀnderna inflygande utifrÄn storsjön som de brukade göra varje kvÀll. De landade mjukt och simmade in i den skyddande viken och lade sig tillrÀtta i vassen. Solen gick ner bakom skogen och sommarvinden susade i björklöven. Plötsligt förÀndrades vardagligheten. Det var inte lÀngre Guds skapade varelsers olika rörelser: Ànder, vind och björklöv i skymningen. HÀr uppstod en förnimmelse av en pÄgÄende kommunikation med Gud sjÀlv, inte som ett abstrakt transcendent varande, utan som en immanent och faktisk rörelse i stunden, en pÄtaglig verklighet i ögonblicket, en visitation.
Panenteismens tankefigur och dess transformativa kraft illustrerades i detta ögonblick. Upplevelsen vid sommarsjön fick hjÀlp av en tolkningsram som förmÄdde uttrycka nÄgot av en upplevd
sanning och en ömsesidighet i det vardagligt nÀra, i en dialogens relation till tillvaron som totalitet.
Teologiska bilder förÀndras, nÄgonting pÄgÄr. Det kommer till exempel till uttryck i denna bok nÀr islamisk ekoteologi med perspektiv pÄ en pÄgÄende miljö- och klimatkris uppmÀrksammas. OcksÄ hÀr Àr den dialogiska relationen mellan allt skapat och vÄr verklighet i fokus.
Kultur, konst, poesi och teologi kan i samverkan â och motverkan â med varandra fĂ„ oss att se och förhĂ„lla oss till tillvaron pĂ„ ett delvis förĂ€ndrat eller helt nytt sĂ€tt. Skilda konstnĂ€rliga uttryck kan bidra med explicita bilder och suggestiva metaforer för vad det Ă€r att vara mĂ€nniska tillsammans med andra i den verklighet vi delar. Men de kan ocksĂ„ fungera som kritiska ögon och kreativa lösningar pĂ„ stelnade förstĂ„elser som hĂ„llit oss fĂ„ngna för lĂ€nge. I denna antologi artikuleras detta bland annat genom djupdykningar i och tvĂ€rvetenskapliga perspektiv pĂ„ gudsbilder i poesin, kroppslighet och kristusförstĂ„elser, materialiserad och schizofren teologi, psalmsĂ„ng, katedraler och vetenskap. Antologins texter bjuder lĂ€saren pĂ„ en samtidsteologisk och religionsvetenskaplig forskningsfront â gudsbilder i förĂ€ndring.
I det följande ges korta sammanfattningar av antologins tjugotre kapitel under de fyra tematiska rubrikerna.
Kultur â Konst â Teologi
Thomas Ekstrand analyserar i sin text âKristen teologi och Guds transcendensâ argumentet att Gud stĂ„r pĂ„ de svagas och förtrycktas sida. UtifrĂ„n James M. Gustafson problematiseras pĂ„stĂ„endet och Ekstrand menar att teologin kan rymma alltför vidlyftiga utsagor om Gud. Han efterlyser dĂ€rför teologisk ödmjukhet med öppning för tillit till uppenbarelsen.
I âKroppar, bilder â Kristusgestaltningar i Solveig von Schoultz lyrikâ tar sig Carola Envall an dikter av lyrikern Solveig von Schoultz (1907â1996). I centrum stĂ„r tvĂ„ dikter, âFörbrytarenâ
och âLjusetâ, som i sin tur tolkar 1500-talskonstnĂ€ren Matthias GrĂŒnewalds mĂ„lningar frĂ„n klosterkyrkan i Isenheim. Med hjĂ€lp av dikter som kommenterar konst frilĂ€gger Envall förskjutningar i olika tiders förstĂ„else av kroppslighet och Kristusuppfattningar.
Maria Essunger beskriver och analyserar i sitt kapitel âMaterialiserad teologi â ordlek och existensiellt ansvar i Etty Hillesums dagböcker och brevâ en radikal gudsbild som vĂ€xer fram efter lĂ€sning av Hillesums vittneslitteratur, texter som vittnar om en svag Gud som âbehöver mĂ€nniskans omsorg för att verkaâ. Det Ă€r i Hillesums medmĂ€nsklighet mitt i det mĂ€nskliga helvetet som Gud bor och gror. En materialiserad teologi trĂ€der fram dĂ€r Gud Ă€r en sjĂ€lvklar aspekt i det mĂ€nskliga livet.
I kapitlet âEt in Arcadia Ego â konsten och vetenskapen i katedralenâ diskuterar Laura Hellsten bildkonstens plats i kyrkorummet. Bildkonstens möjlighet att samspela med katedralens unika rumslighet analyseras utifrĂ„n ett projekt som Ă€gde rum i Ă bo domkyrka 2021. Hellsten fördjupar förstĂ„elsen av det kyrkliga rummets sĂ€rskildhet som laddat för bĂ„de konstnĂ€rer och teologer, med kapacitet att ge kontakt med livets lidande och mĂ€nniskans förstĂ„else av livets skönhet och skörhet.
Niklas NenzĂ©n prövar och analyserar i sin text âSchizofrena teologier och gudsbilderâ hur konkreta bilder pĂ„verkar gudsförestĂ€llningar. Diskussionen kombineras med specifika kristillstĂ„nd som psykos och magiskt tĂ€nkande. Teologins perspektiv relateras till psykoanalytiska teoretiker och konstnĂ€rers erfarenheter av magiskt tĂ€nkande. Det Ă€r bilden som Ă€r begynnelsen snarare Ă€n ordet.
Bokens första del avslutas med Susanne Wigorts Yngvessons kapitel âFrĂ„n katekespsalm till lovpsalm â gudsbilder och teologi i de svenska psalmböckerna 1695â1986â. DĂ€r uppmĂ€rksammar hon hur psalmer förhĂ„ller sig till gudsbilder samt hur de i sin teologiska relevans förĂ€ndras över tid. Texten bidrar med en översiktlig analys som visar pĂ„ tendenser som kan synliggöra
generella principer för gudsbilder i Svenska kyrkans fyra officiella psalmböcker.
Natur â Klimat â Apokalyptik
Bokens andra del inleds med Hannah Hartells kapitel âHopplöshetens teologi i klimatkrisens tidâ, dĂ€r hon diskuterar frĂ„gan om vilka teologiska resurser vi har för att bemöta en ung generation som inte kĂ€nner hopp inför framtiden. Hartells analys, med utgĂ„ngspunkt i klimatĂ„ngestens funktion och en definition av hopplöshet, mynnar ut i förslag till teologiska resurser för att bemöta kĂ€nslor av hopplöshet orsakad av klimatĂ„ngest.
Lina Langby slĂ„r an en filosofisk ton i sitt kapitel âOm sprĂ„kets betydelse för vĂ„ra gudsuppfattningarâ. Hon analyserar utifrĂ„n ett feministiskt religionsfilosofiskt perspektiv hur sprĂ„k pĂ„verkar vĂ„r uppfattning av verkligheten och Gud. Langby föresprĂ„kar, i stĂ€llet för en klassisk teistisk, en panenteistisk gudsuppfattning, som enligt henne har potential att bidra till en verklighet dĂ€r kĂ€rlek och relationalitet realiseras, snarare Ă€n hierarkisk dominans och förtryck.
Ăven Oliver Li tar sig an panenteismen i sitt kapitel âPanenteismens transformerande kraftâ, som granskar panenteismen utifrĂ„n ett religionsfilosofiskt perspektiv. I samsprĂ„k med MaryJane Rubenstein diskuterar han invĂ€ndningar mot förestĂ€llningen att Gud Ă€r i allt och att allt Ă€r i Gud och försvarar till sist denna paradox, som han förstĂ„r pĂ„ ett analogt snarare Ă€n ontologiskt sĂ€tt. Panenteismen, menar Li, har en transformerande kraft och tillhandahĂ„ller verktyg för att bemöta vĂ„r tids utmaningar.
I kapitlet âGud i skapelsen â (o)förĂ€nderlighet och ömsesidig delaktighetâ lyfter Michael Nausner fram en pĂ„gĂ„ende teologisk och filosofisk omvĂ€rdering av relationen mellan Gud som skapare och skapelsen. Nausners analys mjukar upp en traditionell motsatsstĂ€llning mellan kristen teologi och förestĂ€llningarna om en besjĂ€lad natur. Han visar hur ett andligt (samiskt) synsĂ€tt och
kristen processteologi kan mötas i en panenteistisk animistisk andlighet, i synen pÄ en levande skapelse som ett sakrament som bÀr Gud sjÀlv.
Carola NordbĂ€ck utgĂ„r i sitt kapitel âOm tid, vatten och blĂ„ teologiâ frĂ„n den globala vattenkrisen och frĂ„gar sig hur teologin kan bidra till ett nytĂ€nkande vad gĂ€ller relationen mĂ€nniskaâvatten. I vĂ„r tidsepok antropocen behövs, menar NordbĂ€ck, en ny förstĂ„else av denna relation som förankrad i urminnes tider â djuptid â och en blĂ„ teologi enligt vilken Gud sjĂ€lv Ă€r delaktig i vattnets oupphörliga nyskapande.
Relationen mellan Gud och skapelsen behandlas Ă€ven i Peder ThalĂ©ns kapitel âSkapelseteologins Ă„terkomst?â. ThalĂ©n undrar om det vid sidan om den vetenskapliga vĂ€rldsbilden finns en möjlighet för skapelsetrons överlevnad. Som ett komplement till en spekulativ eller ontologisk skapelsetro lyfter ThalĂ©n fram en relationell skapelsetro. För att ett sprĂ„kligt rum för en sĂ„dan efter-teologisk skapelsetro ska uppstĂ„ behöver den vara förankrad i det levda livet och grunda sig i relationell kunskap om Gud och skapelsen, en kunskap som alltid Ă€r fĂ€rskvara.
Religion â Konflikt â Dialog
Bokens tredje del inleds med Tomas Axelsons text âMuslimer pĂ„ vita duken â frĂ„n fientliga stereotyper till nyfikenhet och nyansrikedomâ, i vilken han granskar skildringar av muslimer pĂ„ film. Vid sidan om en kritisk analys av gĂ€ngse stereotyper i mĂ„nga filmer lyfts ocksĂ„ sĂ„dana filmer fram dĂ€r den muslimska vĂ€rlden trĂ€der fram i större nyansrikedom och dĂ€r Guds barmhĂ€rtighet som en av islams starkaste förestĂ€llningar om Gud fĂ„r plats.
DĂ€refter skildrar Mohammad Fazlhashemi ett muslimskt teologiskt perspektiv i sitt kapitel âStĂ„r Gud pĂ„ de svagas sida? Islamiska gudsbilderâ, som ocksĂ„ relaterar till Ekstrands frĂ„gestĂ€llning i bokens första kapitel. Fazlhashemi gĂ„r igenom Guds olika namn och attribut i den islamiska troslĂ€ran. Med ett
idéhistoriskt och teologiskt grepp diskuterar han framtrÀdande bilder av Gud som den ende, allsmÀktige, rÀttvise skaparen och domaren jÀmte andra bilder, som den kÀrleksfulle, förlÄtande, barmhÀrtige och skyddande vÀnnen. De senare stÄr i fokus och lyfts fram som bevis för att Gud stÄr pÄ den svaga mÀnniskans sida.
BarmhĂ€rtighet stĂ„r sedan Ă€ven i fokus för Ulrica Fritzsons bidrag âBarmhĂ€rtig försoning och förlĂ„telsens valâ. Fritzson behandlar sambandet mellan förlĂ„telse och försoning. Hon undersöker om förvĂ€ntan pĂ„ förlĂ„telse hĂ€mmar försoning och menar att begreppet barmhĂ€rtighet kan bidra till lösningar nĂ€r förlĂ„telsens vĂ€g inte Ă€r framkomlig.
Stefan Lindholm undersöker i sitt kapitel âGud och skapelsen â Katherine Sondereggers teologiska metod och gudslĂ€raâ den amerikanska teologen Katherine Sondereggers dogmatiska teologi med utgĂ„ngspunkt i Guds attribut och de gudomliga personerna. Gud och vĂ€rlden Ă€r kompatibla, menar Sonderegger. Genom en kritisk analys granskas hennes teologiska metodologi och gudslĂ€ra, som sedan ocksĂ„ kontrasteras mot den amerikanska teologen Kathryn Tanners tĂ€nkande.
Katarina Westerlund utgĂ„r i sitt bidrag âGud i marginalen âinternationella pentekostala erfarenheter av Gudâ frĂ„n svenskt empiriskt material. Studien fokuserar pĂ„ migrerade pingstvĂ€nners gudsförestĂ€llningar och erfarenheter av levd religion i tvĂ„ församlingar i Stockholm. En slutsats som visas Ă€r att Gud som levande verklighet kolliderar med svensk sekulĂ€r normalitet.
Politik â Kön â Exegetik
Antologins fjĂ€rde och sista del inleds av kapitlet âGudsbilder och polarisering i teologisk debattâ, skrivet av Cristina Grenholm och Maria Södling. DĂ€r diskuterar de gudsbilder och framstĂ€llningar av Gud utifrĂ„n 1900-talsteologerna Lydia Wahlström, Jeanna Oterdahl, Carter Heyward och Elizabeth Johnson, inbördes olika
men med ett gemensamt förhÄllningssÀtt till teologins funktion och syfte. Med hjÀlp av begrepp som anknytning, relevans och autenticitet problematiserar skribenterna en viss typ av teologikritik i relation till kristen tradition.
Hanna Liljefors lyfter sedan i sin text ââGammaltestamentligaâ gudsbilder i mediedebatt â kvinnohatare, nazist och homofobâ fram pĂ„ vilket sĂ€tt olika gudsbilder gestaltas i svensk offentlig debatt. Hon gĂ„r igenom tre debatter i svensk press frĂ„n perioden 1985 till 2017 och beskriver pĂ„ vilket sĂ€tt en singulĂ€r och negativ gammaltestamentlig gudsbild i hebreiska bibeln etableras och stĂ€lls i kontrast mot en nytestamentlig positiv gudsbild.
Fredrik Portin bidrar i sitt kapitel âDen stigmatiserade Jesus â en tröstande medvandrare för offer för sexuellt vĂ„ld?â med en nĂ€rlĂ€sning av evangelietexter om Jesus korsfĂ€stelse. Portin lyfter fram en tolkning som diskuterats av David Tromb, nĂ€mligen att Jesus förmodligen blev utsatt för sexuellt vĂ„ld. Artikeln innehĂ„ller Ă€ven frĂ„gor om hur sĂ„dan kunskap kan pĂ„verka sjĂ€lavĂ„rd med personer med liknande erfarenheter.
Det kroppsliga stĂ„r i fokus ocksĂ„ för Katja Stroevens text âUtsatt och upprĂ€ttad â om teologisk samtidighet och mĂ€nniskans relation till synd och traumaâ. Stroeven diskuterar frĂ„gor som stĂ€ller sĂ„rade kroppar i fokus. Vilken gudsbild förmedlas nĂ€r sönderslagna och lidande kroppar erkĂ€nns som teologiska subjekt? Kan luthersk hamartiologi och soteriologi svara pĂ„ deras behov av befrielse nĂ€r vi, i en kristen kontext, behandlat syndare som det sjĂ€lvklara teologiska subjektet i behov av Jesu Kristi inkarnation och uppstĂ„ndelse?
Hos Carina Sundberg Ă€r det sedan Guds kropp som behandlas nĂ€r hon i sin text âOm Gud som vrĂ„lar i födslovĂ„ndorâ lyfter fram Gud som havande (Jesaja 42:14). Den gudsbilden hjĂ€lper, menar hon, i klimatkrisens tid att förstĂ„ Gud pĂ„ nytt som samverkande med skapelsen. Sundberg kontrasterar ett linjĂ€rt synsĂ€tt pĂ„ frĂ€lsningshistoria med en förstĂ„else av Guds kontinuerliga
âsamvĂ€rkanâ med skapelsen. En panenteistisk gudsbild vĂ€xer fram enligt vilken Gud i sin kĂ€rlek sjĂ€lv tar risker.
Kroppen stĂ„r i centrum Ă€ven för antologins sista bidrag, av Linn Marie Tonstad, âGudsbilder och Guds verkanâ. Tonstad kritiserar vĂ„ra gudsbilder och deras inverkan i vĂ€rlden utifrĂ„n ett queerteologiskt perspektiv. Med konstens och sprĂ„kets hjĂ€lp problematiserar hon teologiska frĂ„gor som: Vad förestĂ€ller vi oss att gudsbilder gör? Hur bedömer vi en gudsbild och hur upplever vi dess kraft? Hur tror vi att en gudsbild kan verka i vĂ€rlden? Vad tĂ€nker vi att vi gör nĂ€r vi skapar gudsbilder?
Det spelar roll hur vi förestÀller oss Gud, inte bara för trosgemenskaper utan ocksÄ för hur mÀnniskor i största allmÀnhet gestaltar sina liv pÄ vÄr sÄrbara jord. Gudsbilder kan förÀndra vÀrlden. Det har mÀnskligheten erfarit genom alla tider.
I denna bok reflekterar teologer och religionsvetare över vilka konsekvenser olika förestÀllningar om Gud har för samhÀllet i stort. Vad förestÀller vi oss att gudsbilder gör? Hur utmanar de oss? Vid sidan om bibliska och klassiska teologiska perspektiv görs hÀr djupdykningar i kultur och konst, tro och vetande, kroppslighet och inkarnation, queer- och ekoteologi.
MEDVERKANDE:
Tomas Axelson, Thomas Ekstrand, Carola Envall, Maria Essunger, Mohammad Fazlhashemi, Ulrica Fritzson, Cristina Grenholm, Hanna Hartell, Laura Hellsten, Lina Langby, Oliver Li, Hanna Liljefors, Stefan Lindholm, Michael Nausner, Niklas Nenzén, Carola NordbÀck,
Fredrik Portin, Katja Stroeven, Carina Sundberg, Maria Södling, Peder Thalén, Linn Marie Tonstad, Katarina Westerlund och Susanne Wigorts Yngvesson.
ISBN 978-91-526-3978-8 9 789152 639788
ISBN 978-91-526-3978-8 9 789152 639788