Detta verk Àr skyddat av lagen om upphovsrÀtt. Vid tillÀmpning av skolkopieringsavtalet (ocksÄ kallat BONUS-avtalet) Àr det att se som ett engÄngsmaterial och fÄr enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsÀndamÄl. Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är och bli skyldig att erlÀgga ersÀttning till upphovsman/rÀttsinnehavare.
Tryck: Interak, Polen 2025
INNEHĂ LL
1. Eget företagande â att starta och driva företag 5
7. Företagets intĂ€kter och kostnader â vĂ€gen till lönsamhet 54
8. Företagets skatter och avgifter 68
9. Företagets balans och resultat 76
10. För att driva företag krÀvs kapital 85
11. Kapitalanskaffning â finansiering 93
12. Kalkylera med rÀtt pris 99
13. Inköp â alla gör det men fĂ„ talar om det 120
14. Bokföring â en nödvĂ€ndighet 133
15. Dubbel bokföring 139
16. Bokslut â företagets stĂ€llning och resultat 175
17. Att analysera bokslut 196
18. Budgetering 212
19. Organisera för att möta framtiden 241
20. Möte med kunden 251
21. Handel med andra lÀnder 262
22. Avveckling, konkurs eller rekonstruktion 266
Lösningar 273
Bilaga NuvÀrdestabell
Bildförteckning
s. â15 Shutterstock
s. â17 Wasabröd/Barilla Sverige AB
s. â26 Logotyper med rĂ€ttigheter frĂ„n respektive företag
s. â39 Internetstiftelsen/Kristina Alexanderson
s. 250 Shutterstock
s. 254 Maslows behovstrappa/Illustration Jonny Hallberg
s. 259 Shutterstock
EGET FĂRETAGANDE â ATT STARTA OCH DRIVA FĂRETAG 1
Första kapitlet syftar i första hand till att fĂ„ dig att reflektera över begreppet âeget företagandeâ. Vad Ă€r det som driver mĂ€nniskor till att bli företagare? Kapitlet gör ingen djupdykning i Ă€mnet. Det behövs inte för att komma igĂ„ng. Du och de flesta andra har sĂ€kert redan en uppfattning om företagande och dess villkor.
Innan du startar, fundera en stund över vad du har för mÄl med kursen. Vad vill du lÀra dig? Skaffa dig ocksÄ en bild av lÀromedlet. Vad innehÄller det och hur det Àr strukturerat.
Vissa uppgifter har beteckningen âGruppuppgiftâ. Förutom att de Ă€r tĂ€nkta som gruppuppgifter Ă€r de dessutom oftast av fördjupningskaraktĂ€r.
InstuderingsfrÄgorna och frÄgorna pÄ texten, syftar till att hjÀlpa dig att fokusera pÄ viktiga begrepp och faktainnehÄll i texten. AnvÀnd frÄgorna i samband med genomlÀsning av texten eller som repetitionsfrÄgor för att testa dig sjÀlv.
Studera innehĂ„llsförteckningen. BlĂ€ddra igenom boken â titta pĂ„ bilder, lĂ€s rubrikerna etc. PĂ„ det sĂ€ttet fĂ„r du en orientering om vilka omrĂ„den som tas upp i boken. Titta Ă€ven igenom uppgiftsboken och dess upplĂ€gg.
JĂ€mför innehĂ„llet med eventuella styrdokument eller annan mĂ„lbeskrivning som styr innehĂ„llet i den kurs du nu ska lĂ€sa. Och framför allt â fundera en stund pĂ„ vilka omrĂ„den som du tycker Ă€r mest intressanta. Vilka Ă€r dina förvĂ€ntningar och vilket mĂ„l har du med denna kurs?
Sammanfatta dina förvÀntningar och prioriteringar i nÄgra punkter. Som du kanske redan upptÀckt Àr sista uppgiften i denna uppgiftsbok en utvÀrderingsuppgift. Planering och uppföljning Àr viktigt nÀr vi studerar. Planering och uppföljning Àr ocksÄ viktigt i alla förmer av företagande.
Lycka till! Nu startar vi resan.
1:1
2:4
Arbetslöshet ett socialt problem
Sverige har under olika perioder drabbats av hög arbetslöshet bland annat under 1990-talet och 2010-talet. Diskussionen handlade dÄ om hur nya jobb skulle kunna skapas och om utanförskap och sociala problem.
a) PÄ vilket sÀtt kan samhÀllet motverka utanförskap och sociala problem?
b) Vilka Àr de allvarligaste sociala problemen för den som blir lÄngtidsarbetslös?
c) Vad var orsaken till att arbetslöshetstalen sjönk i slutet av 1990-talet och sedan Äter ökade tio Är senare?
2:5
d) à r 2015 ökade invandringen till Sverige. MÄnga sökte sig till Sverige under kort tid. Vad krÀvs av oss, politiker och myndigheter om mÄlet Àr att integrera dem i samhÀllet?
Företagen mÄste anstÀlla fler
Arbetslöshet Ă€r givetvis sammanflĂ€tad med dess motsats â hur mĂ„nga som har arbete.
a) Vad kan regeringen göra för att fÄ företagen att anstÀlla fler?
b) Vilka grupper pÄ arbetsmarknaden har sÀrskilt svÄrt att fÄ jobb? Hur kan problemet lösas?
Ungdomslöner
Fram till mitten av 1990-talet var det vanligt med minimilöner för ungdomar. Minimilönerna fanns inskrivna i kollektivavtal, dvs. i de avtal som trÀffas mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivarna och som reglerar villkoren pÄ arbetsmarknaden. Men sÄ Àndrades avtalen och skrivningarna om minimilöner föll bort.
a) Ska parterna pÄ arbetsmarknaden reglera ungdomslönerna i kollektivavtal eller ska varje enskild arbetsgivare betala skÀlig lön utifrÄn vad företaget klarar av?
b) Vad Àr skÀlig lön för en 19-Äring som under sommarlovet arbetar:
⹠som vaktmÀstare pÄ en skola
⹠i affÀr
⹠i kommunens parkförvaltning
⹠med ett mindre företags bokföring
En moralfrÄga
⹠med ordermottagning i ett större bokförlag
⹠pÄ bensinmack
⹠sköter stÀdningen i kommunens sporthall
⹠pÄ sjukhus.
Fri konkurrens förutsÀtter att företag kan konkurrera pÄ lika villkor. Men det förutsÀtter ocksÄ att alla företag följer samma spelregler. Företag som t.ex. lÄter bli att betala in moms, arbetsgivaravgifter eller fuskar med andra skatter fÄr en konkurrensfördel jÀmfört med dem som sköter sina betalningar av skatter och avgifter. Hur utbrett detta fusk Àr, Àr det ingen som kan ge ett exakt svar pÄ. Men att det inte Àr sÀrskilt ovanligt vet man.
a) Skulle du vid nÄgot av följande tillfÀllen kunna tÀnka dig att anlita svart arbetskraft?
⹠Tapetsera svart. En mÄlare som hjÀlpt dig med att tapetsera strÀcker fram en faktura pÄ vilket det stÄr 18 000 kr samtidigt som han sÀger att det ocksÄ kan ordnas till halva beloppet. Du fattar omedelbart vad det handlar om.
âą StĂ€dhjĂ€lp för att slippa brĂ„k. BĂ„de du och din sambo arbetar heltid. BrĂ„kar ni sĂ„ Ă€r det nĂ€stan alltid om stĂ€dningen. Ni bestĂ€mmer er för att undersöka vad det kostar att anlita stĂ€dhjĂ€lp. Det visar sig dock, med hĂ€nsyn till er ekonomi, bli ganska dyrt. Ni har helt enkelt inte rĂ„d. En dag öppnar sig dock en möjlighet. En granne har fĂ„tt kontakt med en person som Ă€r beredd att lösa era problem. Men pĂ„ ett villkor â betalningen ska vara utan kvitton, dvs. svart.
⹠Byta tjÀnster. Bilen Àr trasig igen. Det Àr inte mer Àn fem mÄnader sedan du betalade sextusen kronor för en reparation som en mÀrkesverkstad utförde. En granne erbjuder sig att fixa bilen mot att du lovar att hjÀlpa till med att mÄla huset.
b) Det faktum att det numera Ă€r tillĂ„tet att göra avdrag för hushĂ„llsnĂ€ra tjĂ€nster har det pĂ„verkat utbudet av âsvartjobbâ?
c) Hur vanligt tror du att det Àr med företag som erbjuder svarta tjÀnster?
d) Ska samhÀllet ta i med hÄrdhandskarna mot de företag som erbjuder svarta tjÀnster? Vilka ÄtgÀrder ska vidtas?
BNP â ett mĂ„tt pĂ„ vĂ€lfĂ€rd
Ett mÄtt pÄ vÀlfÀrd Àr att ange BNP/capita dvs. BNP/invÄnare. Ett land som producerar mycket varor och tjÀnster, oavsett vad det Àr, kommer att hamna högt upp i vÀlfÀrdstabellen. Ett land som producerar lite kommer att hamna lÄngt ner.
BNP PER INVĂ NARE 1970â2020
1970 1 Schweiz
2 USA
3 Luxemburg
4 Sverige
5 Kanada
6 Danmark
7 Frankrike
8 Australien
9 NederlÀnderna
10 Nya Zeeland
11 Storbritannien
12 Belgien
13 Tyskland*
14 Italien
15 Ăsterrike
16 Norge
17 Japan
18 Finland 19 Island 20 Spanien
1980 1 USA 2 Schweiz 3 Kanada
4 Luxemburg 5 Island 6 Frankrike
7 Norge
8 Sverige
9 Danrnark
10 Belgien 11 Australien
12 NederlÀnderna
13 Ăsterrike 14 Italien
15 Tyskland*
16 Japan 17 Storbritannien
18 Finland 19 Nya Zeeland 20 Spanien
2010 1 Luxemburg 2 Norge 3 Schweiz 4 USA
5 NederlÀnderna
6 Australien
7 Irland 8 Danmark 9 Ăsterrike 10 Kanada 11 Sverige 12 Belgien 13 Tyskland 14 Finland 15 Storbritannien 16 Island 17 Frankrike
18 Japan 19 Spanien 20 Italien
2020 1 Luxemburg
2 Irland
3 Schweiz
4 Norge
5 USA
6 Danmark
7 NederlÀnderna
8 Ăsterrike
9 Island
10 Sverige
11 Australien
12 Tyskland
13 Belgien
14 Finland 15 Kanada
16 Frankrike
17 Storbritannien
18 Nya Zeeland
19 Sydkorea
20 Israel
* Av ƿ er det förenade Ty ƿkland
à r 2020 Àr Sverige rankad tia vilket Àr en relativt dÄlig placering hiƿtoriƿkt ƿett. à r 2023 halkar Sverige ner ytterligare fyra placeringar till 14:e plat ƿ.
KĂ€lla: OECD/Ekonomifakta
a) Vilka tÀnkbara orsaker finns till att Sverige halkat ner i tabellen?
b) Norge visar omvÀnd utveckling jÀmfört med Sverige. Vilken Àr den tÀnkbara orsaken till detta?
c) Ju fler vapen som produceras desto högre BNP. Har företagen nÄgot moraliskt ansvar för de produkter som produceras och sÀljs?
d) Ăr BNP ett bra mĂ„tt för att mĂ€ta vĂ€lfĂ€rd?
2:11
Budgetunderskottet ett politiskt problem
Studera diagrammet pĂ„ sidan 33 i faktaboken. Diagrammet visar sveriges budgetunderskott under Ă„ren 1970â2024. Under denna period har vi haft vĂ€xlande socialdemokratiskt och borgerligt styre i landet.
Om man jĂ€mför storleken pĂ„ budgetunderskottet med de olika perioderna av socialdemokratiskt respektive borgerligt styre kan man se ett visst samband mellan vem som har, eller har haft, regeringsmakten och underskott respektive överskott i budgeten. Ăr det en slump eller finns det politiska och/eller ekonomiska faktorer som kan ha pĂ„verkat bilden? Diskutera!
I Sverige hade vi socialdemokratiskt styre fram till 1976, dĂ„ det det blev borgerligt styre fram till 1982. DĂ€refter regerade Socialdemokraterna fram till 1991, dĂ„ det blev borgerligt styre igen fram till 1994. 1994â2006 regerade Socialdemokraterna, som inte fick makten igen förrĂ€n 2104. Fram till 2021 satt Socialdemokraterna i en koalitionsregering med Miljöpartiet. DĂ€refter har vi Ă„terigen en borgerlig regering.
Finansministern har ordet
2:12
2:13
GRUPPUPPGIFT
Ăven för ett land mĂ„ste pĂ„ sikt inkomsterna vara större Ă€n utgifterna. LĂ„n som man tagit mĂ„ste betalas tillbaka etc. TĂ€nk dig in i rollen som finansminister.
Vilka ÄtgÀrder skulle du vita för att Sverige pÄ kort respektive lÄng sikt ska fÄ en sund ekonomi?
Historiska hÀndelser som pÄverkat Sverige
Det finns en hel del spÀnnande historiska skeden och hÀndelser som har haft stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i landet. VÀlj en historisk hÀndelse eller ett viktigt skede i den svenska historien som du finner intressant och gör en undersökning av vad som hÀnde och vilka följder detta fick för Sverige. NÄgra förslag till arbetsomrÄden:
Björn Lundin hyr ett gammalt magasin i vilket han sÀljer diverse kontorsmaterial. Under det senaste Äret har han bl.a. köpt in enkla skrivare frÄn Japan och sÄlt för 4 750 kr per styck exkl. moms. Vid Ärets början hade han 15 skrivare i lager och vid Ärets slut 8 st. Av leverantörsreskontran framgÄr det att han under Äret köpt 45 skrivare. Priset för skrivarna har legat stadigt under flera Är pÄ 3 500 kr/st exkl. moms.
Lager vid Ă„rets början st + Inköp st â Lager vid Ă„rets slut st = Antalet sĂ„lda skrivare under Ă„ret st
a) Hur stora Àr kostnaden för skrivarna under Äret?
b) Hur stora har utbetalningarna för skrivarna varit om alla skrivarna Àr betalda vid Ärets slut?
c) Hur stort Àr Björns pÄlÀgg pÄ skrivarna i %?
d) Hur stor Àr Björns marginal i %?
e) Hur stor var Björns totala bruttovinst pÄ skrivarna?
Periodiseringar
Inför sammanstÀllningen av balans- och resultatrÀkningen i SolgÄrdens bostadsförening framgÄr att:
âą Föreningen har diverse försĂ€kringar som förfaller till betalning en gĂ„ng per Ă„r den 15 augusti. Av huvudboken â frĂ„n föregĂ„ende Ă„r â framgĂ„r att föreningen den 12 augusti betalade in 10 800 kr till försĂ€kringsbolaget. Den 15 augusti höjde försĂ€kringsbolaget Ă„rspremien till 12 800 kr.
⹠Föreningen har ett 20-Ärigt lÄn hos Spintab som har tvÄ förfallodagar per Är
â den 31 oktober och den 30 april. LĂ„net Ă€r amorteringsfritt och löper med fast rĂ€nta 9 % per Ă„r. Av huvudboken framgĂ„r att föreningen betalt rĂ€nta:
â den 30 april för perioden 1 novemberâ30 april 270 000 kr och
â den 31 oktober 270 000 kr för perioden 1 majâ31 oktober.
a) Hur stor Àr föreningens kostnad för försÀkringar det senaste verksamhetsÄret?
b) Hur stor Àr föreningens rÀntekostnad för verksamhetsÄret?
c) Hur stor Àr skulden till Spintab? 16:5
Miljöprofilen AB
Miljöprofilen Àr ett av stadens mÄnga konsultföretag. Miljöprofilen har specialiserat sig pÄ att hjÀlpa företag och kommuner med deras miljöprofil. Efter det senaste verksamhetsÄret visar företaget följande ekonomiska stÀllning:
AnlÀggningstillgÄngar
1220 Inventarier
OmsÀttningstillgÄngar
000
1510 Kundfordringar 14 000
1630 AvrÀkning för skatter och avgifter 0
1910 Kassa 5 840
1920 Plusgiro 9 480
1930 Företagskonto 14 230
1940 Bank 47 250
Summa tillgÄngar 370 800
Eget kapital
2081 Aktiekapital
000
2091 Balanserad vinst 45 000
2098 FöregÄende Ärs vinst 66 650
2099 Ă rets resultat 0
LĂ„ngfristiga skulder
2350 BanklÄn 100 000
Kortfristiga skulder
2440 Leverantörsskulder 16 190
2610 UtgÄende moms 0
2640 IngÄende moms 0
2650 Momsredovisning 9 080
2710 Personalens skatter 17 430
2730 Skuld arbetsgivaravg. 16 450
Summa eget kapital och skulder 370 800
Kontoplan
Förutom balanskontona ovan har företaget följande resultatkonton i sin kontoplan:
3030 Utförda uppdrag
5010 Lokalhyra
5900 Reklam
6110 Kontorsmaterial
6200 Telefon och porto
6310 FörsÀkringar
6900 Diverse kostnader
7010 Löner
7510 Arbetsgivaravgifter
7832 Avskrivningar
8310 RÀnteintÀkter
8410 RĂ€ntekostnader
8999 Ă rets resultat
17:1
ATT ANALYSERA BOKSLUT 17
Företagets bokslut Àr för de flesta företag det viktigast styrinstrumentet. HÀr finns uppgifter som kan jÀmföras med tidigare Är men ocksÄ information som skvallrar om hur framtiden kan te sig i företaget. Nyckeltalen soliditet, kassalikviditet, balanslikviditet, rÀntabilitet, rörelsemarginal, nettovinstmarginal och bruttovinstmarginal behandlas.
I uppgifterna till kapitlen fÄr du lÀra dig att rÀkna ut och att tolka nyckeltalen.
FrÄgor pÄ texten
1. Förklara vad som menas med soliditet.
2. Varför Àr det riktigt att sÀga att soliditet Àr ett uttryck för företagets betalningsförmÄga pÄ lÄng sikt?
3. TvĂ„ likviditetsmĂ„tt finns beskrivna â vilka?
4. Vilken information ger oss likviditetsmÄtten?
5. Förklara vad som menas med följande eget kapital-poster:
a) Aktiekapital
b) Balanserad vinst
c) Ă rets resultat
6. Ange nÄgra sÀtt att berÀkna företagets lönsamhet.
7. Varför utgĂ„r vi oftast frĂ„n âResultat efter finansiella intĂ€kter och kostnaderâ nĂ€r vi berĂ€knar företagets lönsamhet?
8. Hur berÀknas företagets rörelsemarginal?
9. Hur berÀknas företagets nettovinstmarginal?
10. Vad Àr det för skillnad pÄ begreppen bruttovinst, marginal och bruttovinstmarginal?
Revisorn har invÀndningar
Revisorn har just avslutat granskningen av AB Rexonas balans- och resultatrĂ€kning. Revisorn har en invĂ€ndning nĂ€r det gĂ€ller företagets anlĂ€ggningstillgĂ„ngar och avskrivningen av dessa. Vid en noggrann genomgĂ„ng har det framkommit att bolaget gjort en för liten avskrivning. Avskrivningsbeloppet borde vara 40 000 kr större Ă€n vad som redovisats. Ăgaren och VD:n Bert-Ă ke Gedda lovar att rĂ€tta till misstaget. Hur kommer balansrĂ€kningen att se ut efter justeringen?
