Detta verk Àr skyddat av lagen om upphovsrÀtt. Kopiering utöver lÀrares rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, Àr förbjuden. SÄdant avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hÀnvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är samt bli skyldig att erlÀgga ersÀttning till upphovsman/rÀttsinnehavare.
t ryck : GPSP Group, Slovenien 2026
FĂRORD
Om bokens början
Du kan sÀkert nÄgot om industrialisering och revolutioner sedan tidigare. DÀrför inleds boken med att du fÄr fundera pÄ vad du redan kan, vad du kan vÀnta dig av innehÄllet och vad du kommer att lÀra dig nÀr du arbetar med materialet.
Om texterna
Vi vill att du som elev ska kÀnna dig bekvÀm med att lÀsa texterna. De gÄnger som nya och viktiga saker nÀmns sÄ anstrÀnger vi oss extra mycket för att du ska förstÄ. Viktiga ord och begrepp kursiveras första gÄngen de nÀmns i texten och förklaras dÀrefter. Dessutom finns orden förklarade i ordlistan lÀngst bak. PÄ vÄr sajt övningsmÀstaren.se kan du öva pÄ ordens betydelse om du vill. DÀr finns Àven mycket annan fÀrdighetstrÀning gjord för dig.
Om uppgifterna
Uppgifterna i boken hjÀlper dig att fördjupa dina kunskaper. Ibland behöver du fundera sjÀlv, diskutera med andra eller resonera dig fram till ett svar. Det finns ocksÄ större uppgifter som övar dig pÄ hela kapitlet. Vill du öva mer inför prov eller lÀxförhör, sÄ frÄga din lÀrare om extramaterial frÄn lÀrarstödet eller gÄ in pÄ övningsmÀstaren.se och gör vÄra quiz.
Om sammanfattningarna
Sammanfattningarna passar att anvÀnda för att repetera det du redan lÀst eller för att introducera en vuxen som vill hjÀlpa till med lÀxor.
Om kopplingen till kursplanen
Boken utgÄr frÄn kursplanen i historia (LGR22) och trÀnar dig specifikt pÄ omrÄdet om den industriella revolutionen, industrialiseringen i Sverige samt den amerikanska och franska revolutionen.
l Às ordet upplysning, stÀng ögonen och fundera över varför man kallar den historiska tiden du nu ska fÄ lÀsa om för upplysningen. NÀr du sedan öppnar ögonen igen har du anvÀnt ditt tÀnkande och det som förut var mörkt Àr nu ljust och upplyst. Upplysningen, kan man lite förenklat sÀga, innebar just det, att mÀnniskor började tÀnka sjÀlva och sÄ att sÀga öppnade sina ögon och lyste upp sina tidigare mörka rum.
Den period, dÀr dessa nya tankar vÀxte fram, kallar vi för upplysningen. Upplysningstankarna kunde till exempel handla om hur ett land bör styras eller vilka rÀttigheter och friheter vi mÀnniskor borde ha. De som tidigare hade haft mycket makt i samhÀllet, som kyrkan eller kungen, ifrÄgasattes och mÀnniskor uppmanades att tÀnka sjÀlva och anvÀnda förnuftet, sitt eget förstÄnd, istÀllet för att bara lyssna pÄ vad makthavarna sa.
Upplysningstankarna kom att spela sÀrskilt stor roll i Europa och Amerika och har pÄverkat historien Ànda in i vÄr egen tid. HÀr Àr nÄgra exempel pÄ tankar som har betydelse för det du ska komma att lÀsa:
⹠Voltaire frÄn Frankrike tyckte att mÀnniskan ska ha rÀtt att tycka och tÀnka fritt och föresprÄkade yttrandefrihet och religionsfrihet och kÀmpade mot politiskt förtryck.
⹠Montesquieu, ocksÄ han fransk, tyckte inte makten över ett land skulle ligga hos en ensam person. Makten ska istÀllet delas pÄ tre, en verkstÀllande makt, en lagstiftande makt och en dömande makt. Denna teori kallas maktdelningsprincipen.
Voltaire (1694â1778)
Montesquieu (1689â1755)
Avel pÄ djur, var en av faktorerna till att jordbruket under industrialiseringen, kunde producera mer mat.
skapades större sammanhÀngande jordbruk som kunde drivas mer effektivt.
Sammantaget innebar detta att det producerades mer mat Àn tidigare samtidigt som fÀrre mÀnniskor behövde arbeta inom jordbruket. MÄnga mÀnniskor pÄ landsbygden kunde nu arbeta med nÄgot annat. Det fanns alltsÄ ledig arbetskraft i England.
FUNDERA
⹠Vad tror du att överskottet frÄn jordbruket ledde till?
⹠Varför Àr det mer effektivt att odla pÄ större omrÄden?
⹠Hur tror du att jordbruket kommer att förÀndras i framtiden?
Ăkande befolkning
Under 1700-talet ökade befolkningen i Storbritannien. Nya kunskaper om sjukvÄrd och hygien gjorde att fler överlevde. BÀttre tillgÄng pÄ livsmedel pÄverkade ocksÄ mÀnniskornas hÀlsa.
Genom att befolkningen blev större, ökade tillgÄngen pÄ arbetskraft. Dessutom ökade efterfrÄgan pÄ olika varor. Fler behövde till exempel tyg till klÀder.
RĂ„varor
Den vanliga rĂ„varan, alltsĂ„ en obearbetad vara, för tyg och klĂ€der var ull, som det fanns gott om i Storbritannien. Men nu kom importerad bomull att bli allt viktigare. Storbritannien var under 1700-talet vĂ€rldens största handelsnation och hade kolonier â omrĂ„den i andra lĂ€nder â som de styrde över. Bomullen kom till Storbritannien frĂ„n slavarbete i VĂ€stindien, Syd- eller Nordamerika. Storbritannien var ledande inom triangelhandeln, handeln som förde slavar frĂ„n Afrika till kolonierna och rĂ„varor tillbaka till Europa. I kolonierna gick det sedan att sĂ€lja varor som tillverkats i Storbritannien. Det fanns gott om bĂ„de kol och jĂ€rnmalm i landet. Stenkol blev en viktig rĂ„vara som brĂ€nsle i industrierna. JĂ€rn tillsammans med kol var rĂ„varor i stĂ„lindustrin och stĂ„let anvĂ€ndes till verktyg, maskiner, broar och andra byggnader.
Kapital
I det engelska samhÀllet fanns entreprenörer, köpmÀn som letade efter möjligheter att tjÀna pengar pÄ att tillverka och sÀlja varor. De hade bÄde kapital, det vill sÀga pengar, och kunskaper om att starta företag och bedriva handel. Den hÀr gruppen kom att spela en viktig roll, framförallt inom textiltillverkning. Entreprenörerna var framgÄngsrika och skickliga pÄ att bygga upp fungerande fabriker och anstÀlla mÀnniskor. Vinsterna som gjordes innebar att nytt kapital kunde investeras i modernare och Ànnu större fabriker.
Politisk stabilitet
Till skillnad frÄn mÄnga andra lÀnder i Europa underlÀttade de brittiska lagarna för de som ville starta företag och tjÀna pengar. Dessutom rÄdde politisk stabilitet i Storbritannien. Makten i Storbritannien delades mellan kungen och parlamentet. Det fanns lagar och regler för hur samhÀllet skulle fungera. Det betyder inte att det engelska samhÀllet var jÀmlikt eller rÀttvist utifrÄn dagens
Slavar skeppades i bÄtar och byttes mot rÄvaror i koloniallÀndernas triangelhandel.
SYDAMERIKA
NORDAMERIKA
SLAVAR
Stilla havet
Atlanten
Karta över Amerika med portrÀtt av Columbus, Vespucci, Magellan och Pizarro.
De tretton nordamerikanska kolonierna, som skulle bli USA, hade pÄ 1700-talet i över hundra Är varit en del av Storbritannien. Fler och fler mÀnniskor hade rest frÄn Europa över Atlanten för att bosÀtta sig
Brittiskt
Franskt t.o.m. 1763, dÀrefter brittiskt
Franskt t.o.m. 1763, dÀrefter spanskt
Spanskt
Brittiskt
Franskt t.o.m. 1763, dÀrefter brittiskt
Franskt t.o.m. 1763, dÀrefter spanskt
Spanskt
Omstritt, ryskt och spanskt Ryskt
Outforskat
i det som man kallade âDen nya vĂ€rldenâ som dessa omrĂ„den var en del av. Ofta flyttade mĂ€nniskor frĂ„n sitt hemland för att fĂ„ ett bĂ€ttre och lĂ€ttare liv, men inte sĂ€llan ocksĂ„ för att fĂ„ mer frihet. Den frihet de sökte var ofta religionsfrihet, att fĂ„ tro pĂ„ Gud pĂ„ det sĂ€tt de sjĂ€lva ville. De flesta kom frĂ„n Storbritannien, men mĂ„nga hade ocksĂ„ en bakgrund i NederlĂ€nderna och Frankrike. Dessutom fanns det mĂ„nga slavar, med rötter i Afrika, som kommit till Nordamerika genom den transatlantiska slavhandeln. DĂ€r fanns ocksĂ„ ursprungsbefolkningen som alltid bott i Amerika.
⹠Det som skulle bli USA hade en stor blandning av mÀnniskor. Hur kan det ha pÄverkat nÀr man ville skapa ett nytt land?
Vi tror att du som undervisar i SO för Ă„rskurs 7â9 vill ha ett flexibelt lĂ€romedel. PĂ„ samma sĂ€tt tror vi att du som elev uppskattar en bok som hjĂ€lper dig att uppnĂ„ mĂ„len, och som Ă€r lĂ€tt att ta med hem efter skolan nĂ€r du ska studera.
oM H iS toria Àr det lÀromedlet.
oM-serien, som utgĂ„r frĂ„n det centrala innehĂ„llet i Lgr22, Ă€r framtagen för att göra SO-undervisningen rolig och intressant bĂ„de för lĂ€rare och elever. Den kommer i fristĂ„ende delar uppdelad efter Ă€mnesomrĂ„den, sex delar per Ă€mne. AnvĂ€nd en, flera eller alla â ni bestĂ€mmer! Och bestĂ€m sjĂ€lva nĂ€r ni vill anvĂ€nda dem och hur!
oM H iS toria â Industrialisering och revolutioner tar avstamp i lĂ€sarens egna erfarenheter och bjuder in till tankar, samtal och reflektioner kring upplysningen, den industriella revolutionen samt den amerikanska och franska revolutionen. KĂ€llkritik och historiebruk betonas sĂ€rskilt.
Till varje ÀmnesomrÄde finns:
⹠LÀrarstöd+ ett digitalt lÀrarmaterial som stödjer lÀraren inför, under och efter lektioner.
âą ĂvningsmĂ€staren.se dĂ€r du som elev kan öva mer.
⹠Alva en app dÀr du enkelt kan komma Ät bokens inlÀsta ljud nÀr du vill.
