Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
t ryck : GPSP Group, Slovenien 2026
FÖRORD
Om bokens början
Du kan säkert något om industrialisering och revolutioner sedan tidigare. Därför inleds boken med att du får fundera på vad du redan kan, vad du kan vänta dig av innehållet och vad du kommer att lära dig när du arbetar med materialet.
Om texterna
Vi vill att du som elev ska känna dig bekväm med att läsa texterna. De gånger som nya och viktiga saker nämns så anstränger vi oss extra mycket för att du ska förstå. Viktiga ord och begrepp kursiveras första gången de nämns i texten och förklaras därefter. Dessutom finns orden förklarade i ordlistan längst bak. På vår sajt övningsmästaren.se kan du öva på ordens betydelse om du vill. Där finns även mycket annan färdighetsträning gjord för dig.
Om uppgifterna
Uppgifterna i boken hjälper dig att fördjupa dina kunskaper. Ibland behöver du fundera själv, diskutera med andra eller resonera dig fram till ett svar. Det finns också större uppgifter som övar dig på hela kapitlet. Vill du öva mer inför prov eller läxförhör, så fråga din lärare om extramaterial från lärarstödet eller gå in på övningsmästaren.se och gör våra quiz.
Om sammanfattningarna
Sammanfattningarna passar att använda för att repetera det du redan läst eller för att introducera en vuxen som vill hjälpa till med läxor.
Om kopplingen till kursplanen
Boken utgår från kursplanen i historia (LGR22) och tränar dig specifikt på området om den industriella revolutionen, industrialiseringen i Sverige samt den amerikanska och franska revolutionen.
Lycka till med studierna! / Författarna
OM
INDUSTRIALISERING OCH REVOLUTIONER
Känner du igen statyn på bilden? Vad har den med industrialisering och revolutioner att göra? Statyn brukar kallas för Frihetsgudinnan och står utanför New York i USA. Den var en gåva från Frankrike för att fira hundraårsminnet av USA:s självständighet 1776. 1700- och 1800-talet var en tid som kretsade kring idéer om frihet och jämlikhet. Men det var också revolutionernas tid. Revolutioner som förändrade samhället så mycket att vi än i dag påverkas av det som hände under den här tiden. Nu börjar vi!
UPPLYSNINGEN
l äs ordet upplysning, stäng ögonen och fundera över varför man kallar den historiska tiden du nu ska få läsa om för upplysningen. När du sedan öppnar ögonen igen har du använt ditt tänkande och det som förut var mörkt är nu ljust och upplyst. Upplysningen, kan man lite förenklat säga, innebar just det, att människor började tänka själva och så att säga öppnade sina ögon och lyste upp sina tidigare mörka rum.
Under 1700-talet började nämligen många människor att se på världen på ett nytt sätt. Nya kontinenter hade upptäckts. Tankar om att jorden kretsade kring solen och att universum styrdes av naturlagar gjorde att fler började ifrågasätta tidigare förklaringar av världen. Nya vetenskapliga upptäckter gjorde att allt inte längre kunde förklaras av religionen. Även idén att en ensam kung skulle styra över landet ifrågasattes.
Den period, där dessa nya tankar växte fram, kallar vi för upplysningen. Upplysningstankarna kunde till exempel handla om hur ett land bör styras eller vilka rättigheter och friheter vi människor borde ha. De som tidigare hade haft mycket makt i samhället, som kyrkan eller kungen, ifrågasattes och människor uppmanades att tänka själva och använda förnuftet, sitt eget förstånd, istället för att bara lyssna på vad makthavarna sa.
Upplysningstankarna kom att spela särskilt stor roll i Europa och Amerika och har påverkat historien ända in i vår egen tid. Här är några exempel på tankar som har betydelse för det du ska komma att läsa:
• Voltaire från Frankrike tyckte att människan ska ha rätt att tycka och tänka fritt och förespråkade yttrandefrihet och religionsfrihet och kämpade mot politiskt förtryck.
• Montesquieu, också han fransk, tyckte inte makten över ett land skulle ligga hos en ensam person. Makten ska istället delas på tre, en verkställande makt, en lagstiftande makt och en dömande makt. Denna teori kallas maktdelningsprincipen.
Voltaire (1694–1778)
Montesquieu (1689–1755)
Avel på djur, var en av faktorerna till att jordbruket under industrialiseringen, kunde producera mer mat.
skapades större sammanhängande jordbruk som kunde drivas mer effektivt.
Sammantaget innebar detta att det producerades mer mat än tidigare samtidigt som färre människor behövde arbeta inom jordbruket. Många människor på landsbygden kunde nu arbeta med något annat. Det fanns alltså ledig arbetskraft i England.
FUNDERA
• Vad tror du att överskottet från jordbruket ledde till?
• Varför är det mer effektivt att odla på större områden?
• Hur tror du att jordbruket kommer att förändras i framtiden?
Ökande befolkning
Under 1700-talet ökade befolkningen i Storbritannien. Nya kunskaper om sjukvård och hygien gjorde att fler överlevde. Bättre tillgång på livsmedel påverkade också människornas hälsa.
Genom att befolkningen blev större, ökade tillgången på arbetskraft. Dessutom ökade efterfrågan på olika varor. Fler behövde till exempel tyg till kläder.
Råvaror
Den vanliga råvaran, alltså en obearbetad vara, för tyg och kläder var ull, som det fanns gott om i Storbritannien. Men nu kom importerad bomull att bli allt viktigare. Storbritannien var under 1700-talet världens största handelsnation och hade kolonier – områden i andra länder – som de styrde över. Bomullen kom till Storbritannien från slavarbete i Västindien, Syd- eller Nordamerika. Storbritannien var ledande inom triangelhandeln, handeln som förde slavar från Afrika till kolonierna och råvaror tillbaka till Europa. I kolonierna gick det sedan att sälja varor som tillverkats i Storbritannien. Det fanns gott om både kol och järnmalm i landet. Stenkol blev en viktig råvara som bränsle i industrierna. Järn tillsammans med kol var råvaror i stålindustrin och stålet användes till verktyg, maskiner, broar och andra byggnader.
Kapital
I det engelska samhället fanns entreprenörer, köpmän som letade efter möjligheter att tjäna pengar på att tillverka och sälja varor. De hade både kapital, det vill säga pengar, och kunskaper om att starta företag och bedriva handel. Den här gruppen kom att spela en viktig roll, framförallt inom textiltillverkning. Entreprenörerna var framgångsrika och skickliga på att bygga upp fungerande fabriker och anställa människor. Vinsterna som gjordes innebar att nytt kapital kunde investeras i modernare och ännu större fabriker.
Politisk stabilitet
Till skillnad från många andra länder i Europa underlättade de brittiska lagarna för de som ville starta företag och tjäna pengar. Dessutom rådde politisk stabilitet i Storbritannien. Makten i Storbritannien delades mellan kungen och parlamentet. Det fanns lagar och regler för hur samhället skulle fungera. Det betyder inte att det engelska samhället var jämlikt eller rättvist utifrån dagens
Slavar skeppades i båtar och byttes mot råvaror i kolonialländernas triangelhandel.
SYDAMERIKA
NORDAMERIKA
SLAVAR
Stilla havet
Atlanten
Karta över Amerika med porträtt av Columbus, Vespucci, Magellan och Pizarro.
DEN AMERIKANSKA
REVOLUTIONEN
usa är ett land som jämfört med många andra länder inte är särskilt gammalt. ”Amerika” fick sitt namn av den italienske upptäcktsresanden Amerigo Vespucci på 1500-talet, men det bodde förstås människor där tidigare. Européerna som kom dit var inte först, men USA som land grundades av européer. Det är också ett land som mer än många andra är grundat på en idé om vad det innebär att vara människa, vad som är viktigt i livet och hur ett bra liv ser ut. Detta bygger också på att det finns rättigheter som varje människa har, något som kan kännas självklart i dag men som för bara några hundra år sedan var en helt ny tanke.
Den amerikanska revolutionens bakgrund
De tretton nordamerikanska kolonierna, som skulle bli USA, hade på 1700-talet i över hundra år varit en del av Storbritannien. Fler och fler människor hade rest från Europa över Atlanten för att bosätta sig
Brittiskt
Franskt t.o.m. 1763, därefter brittiskt
Franskt t.o.m. 1763, därefter spanskt
Spanskt
Brittiskt
Franskt t.o.m. 1763, därefter brittiskt
Franskt t.o.m. 1763, därefter spanskt
Spanskt
Omstritt, ryskt och spanskt Ryskt
Outforskat
i det som man kallade ”Den nya världen” som dessa områden var en del av. Ofta flyttade människor från sitt hemland för att få ett bättre och lättare liv, men inte sällan också för att få mer frihet. Den frihet de sökte var ofta religionsfrihet, att få tro på Gud på det sätt de själva ville. De flesta kom från Storbritannien, men många hade också en bakgrund i Nederländerna och Frankrike. Dessutom fanns det många slavar, med rötter i Afrika, som kommit till Nordamerika genom den transatlantiska slavhandeln. Där fanns också ursprungsbefolkningen som alltid bott i Amerika.
• Det som skulle bli USA hade en stor blandning av människor. Hur kan det ha påverkat när man ville skapa ett nytt land?
FUNDERA
Fort Edmonton
Chipewyan
Zuni Santa Fe Monterey
Fort Pontchartrain
OM HISTORIA –INDUSTRIALISERING
OCH REVOLUTIONER
Fredrik Ahlén, Johan Broman, Karin Franzén Boger, Charlotta Turegård Granath.
Vi tror att du som undervisar i SO för årskurs 7–9 vill ha ett flexibelt läromedel. På samma sätt tror vi att du som elev uppskattar en bok som hjälper dig att uppnå målen, och som är lätt att ta med hem efter skolan när du ska studera.
oM H iS toria är det läromedlet.
oM-serien, som utgår från det centrala innehållet i Lgr22, är framtagen för att göra SO-undervisningen rolig och intressant både för lärare och elever. Den kommer i fristående delar uppdelad efter ämnesområden, sex delar per ämne. Använd en, flera eller alla – ni bestämmer! Och bestäm själva när ni vill använda dem och hur!
oM H iS toria – Industrialisering och revolutioner tar avstamp i läsarens egna erfarenheter och bjuder in till tankar, samtal och reflektioner kring upplysningen, den industriella revolutionen samt den amerikanska och franska revolutionen. Källkritik och historiebruk betonas särskilt.
Till varje ämnesområde finns:
• Lärarstöd+ ett digitalt lärarmaterial som stödjer läraren inför, under och efter lektioner.
• Övningsmästaren.se där du som elev kan öva mer.
• Alva en app där du enkelt kan komma åt bokens inlästa ljud när du vill.
