Lisa Gustafson
Bas MODUL

Matematik 7â9
Lisa Gustafson
MODUL
Matematik 9 Bas
Om Modul Matematik 9 Bas
Modul Matematik 9 Bas innehÄller fem kapitel som Àr uppdelade i avsnitt. Kapitlen följer grundboken och handlar om samma matematik. NÀr du klarat av uppgifterna i Modul Matematik 9 Bas kan du fortsÀtta med uppgifterna pÄ NivÄ 1 i grundboken.
InnehÄll
1.5
2. Geometri
2.1
2.6
2.7
3. Samband och förÀndring
3.1
3.5
3.6
4. Algebra
4.1
4.4 Förenkla
4.5
4.6
4.7
4.8
4.9
5. Sammanfattning 7â9
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5

Taluppfattning och tals anvÀndning
1.1 RĂ€kna med potenser
Potenser anvÀnds för att skriva mycket stora tal eller smÄ tal pÄ ett kortare och enklare sÀtt. Vi anvÀnder framför allt tal skrivna med tiopotenser, till exempel 3,4 · 103
Exponenten talar om hur mÄnga gÄnger basen ska multipliceras med sig sjÀlv, 103 = 10 · 10 · 10.
Exempel 1
BerÀkna
a) 33 + 23 b) 42 â 32
Lösning:
a) 33 + 23 = 3 · 3 · 3 + 2 · 2 · 2 = 27 + 8 = 35
b) 42 â 32 = 4 · 4 â 3 · 3 = 16 â 9 = 7
103exponent bas "Tio upphöjt till tre"
Exempel 2
BerÀkna i potensform.
a) 42 · 42 b) 5 4 5 2
Lösning:
a) 4 · 4 · 4 · 4 = 4 4
NÀr basen Àr samma sÄ kan exponenterna adderas.
42 · 42 = 42+2 = 4 4
b) 5 4 5 2 â=â 5 â 5 â 5 â 5 5 â 5 â=â5 2
NÀr basen Àr samma sÄ kan exponenterna subtraheras.
5 4
5 2 = 54â2 = 52
1 Dra streck mellan alternativen som hör ihop.
53
2 BerÀkna
a) 13 + 24 =
b) 43 â 42 =
3 BerÀkna
a) 72 + 25 =
b) 82 â 52 =
4 BerÀkna i potensform.
a) 34 · 35 = b) 6 7 6 3 =
5 BerÀkna i potensform.
a) 94 · 98 = b) 2 8
6 Skriv talen i potensform. Ange exponenten.
a) 8 = 2?
b) 27 = 3?
7 Skriv talen i potensform. Ange exponenten.
a) 100 = 10?
b) 64 = 4?
8 Skriv talen i potensform. Ange basen.
a) 27 = ?3
b) 125 = ?3
9 Skriv talen i potensform. Ange basen.
a) 32 = ?5
b) 81 = ?4
10 Anna har 43 kulor och Karin har 42 kulor. Hur mÄnga gÄnger fler kulor har Anna?
Grundboken NivÄ 1 sidan 9

1.2 Kvadratrötter
Kvadratrötter kan anvÀndas till att berÀkna kvadratens sida nÀr arean Àr kÀnd.
rottecken
cm2
âroten ur 64â
Arean av kvadraten Ă€r 64 cm2 och för att berĂ€kna kvadratens sida tar du roten ur 64, â64 = 8. Kvadratens sida Ă€r alltsĂ„ 8 cm. För att berĂ€kna kvadratens area tar du sida · sida, 8 · 8 = 64 cm2.
Svaret behöver inte alltid vara ett heltal och för att berĂ€kna roten anvĂ€nds oftast en minirĂ€knare, till exempel roten ur 38, â38 â 6,164âŠâ 6,2.
Exempel 3
BerÀkna
a) 42 b) â25
Lösning:
a) 4 · 4 = 16 b) â25 = 5
Exempel 4
BerÀkna
a) â4 â â4 b) â9 â3
Lösning: a) â4 â â4 â=ââ4 â 4 â=ââ16 = 4
Talen under rottecknen kan först multipliceras för att sedan ta roten ur.
b) â9 â3 â=ââ 9 3 â=ââ3 â 1,732âŠâ 1,7
Talen under rottecknen kan först divideras för att sedan ta roten ur.
Taluppfattning
11 BerÀkna
a) 42 = _______________
b) 32 =
12 BerÀkna
a) 72 =
b) 102 =
13 BerÀkna
a) â16 =
b) â36 =
14 BerÀkna
a) â1 =
b) â25 =
15 BerÀkna och avrunda svaren till en decimal.
a) â8 =
b) â27 =
16 BerÀkna genom att först multiplicera talen och dÀrefter ta roten ur.
a) â8 â â2 =
b) â25 â â4 =
17 BerÀkna genom att först dividera talen och dÀrefter ta roten ur.
a) â100 â4 =
b) â32 â8 =
18 BerÀkna och avrunda till heltal.
a) â4 â â2 =
b) â20 â â3 =
19 BerÀkna och avrunda till en decimal.
a) â20 â4 =
b) â36 â6 =
20 BerÀkna kvadratens sida och avrunda till en decimal.
72 cm2
Grundboken NivÄ 1 sidan 15
1.3 Stora och smÄ tal i grundpotensform
Vi uttrycker oftast mycket stora tal och smÄ tal i grundpotensform. Det skrivs dÄ som ett tal mellan 1 och 10 som multipliceras med en tiopotens. Till exempel kan 3 500 skrivas som: 3,5 · 103 = 3,5 · 10 · 10 · 10 = 3 500.
NĂ€r talen Ă€r upphöjda till ett negativt tal innebĂ€r det att talet Ă€r mindre Ă€n 1. 10â2 = 1 10 2 â=â 1 100 = 0,01 Till exempel kan 0,04 skrivas som:
4 · 10â2 = 4 · 0,01 = 0,04
Exempel 5
Skriv i grundpotensform.
a) 2 000
Lösning:
b) 0,3
a) 2 · 1 000 = 2 · 10 · 10 · 10 = 2 · 103
b) 3 · 0,1 = 3 · 10â1
Exempel 6
Skriv utan tiopotens.
a) 4 · 102
Lösning:
a) 4 · 102 = 4 · 10 · 10 = 400
b) 5 · 10â2 = 5 · 0,01 = 0,05
21 Skriv i grundpotensform.
b) 5 · 10â2
a) 50 000 = _________________
22 Skriv i grundpotensform.
a) 4 500 = _________________
b) 300 = _____________________
b) 27 000 = ___________________
23 Skriv i grundpotensform.
a) 0,2 = ____________________
24 Skriv i grundpotensform.
a) 0,004 = __________________
25 Skriv utan tiopotens.
a) 6 · 102 = __________________
26 Skriv utan tiopotens.
a) 2,8 · 103 = ________________
27 Skriv utan tiopotens
a) 3 · 10â1 = _________________
28 Skriv utan tiopotens
b) 0,03 = _____________________
b) 0,0005 = ___________________
b) 7 · 104 = ___________________
b) 9,5 · 102 = __________________
b) 4 · 10â2 = ___________________
a) 7 · 10â3 = _________________ b) 5 · 10â1 = ___________________
29 Det Àr ungefÀr 2 mil mellan Lund och Malmö.
a) Skriv avstÄndet i meter.
b) Skriv antalet meter i grundpotensform.
30 Vattentornet i Varberg innehÄller 10 000 kubikmeter vatten. Det Àr 10 miljoner liter vatten. Skriv antalet liter i grundpotensform.
Grundboken NivÄ 1 sidan 19
1.4 Prefix
I vÄrt sprÄk har vi ytterligare sÀtt att uttrycka tiopotenser. De tiopotenser vi anvÀnder mest kan vi skriva med ett prefix innan enheter.
Tiopotens Decimaltal Namn Prefix
106 1 000 000 miljon mega (M)
103 1 000 tusen kilo (k)
102 100 hundra hekto (h)
101 10 tio deka (da)
100 1 ett
10â1 0,1 tiondel deci (d)
10â2 0,01 hundradel centi (c)
10â3 0,001 tusendel milli (m)
10â6 0,000 001 miljondel mikro (ÎŒ)
NÀr vi omvandlar enheter Àr ett tips att tÀnka hur mÄnga gÄnger det Àr mellan enheterna.
Omvandling av viktenheter
/ 10
/ 10
Omvandling av volymenheter â · 10 â · 10 â · 10 l (liter) dl (deciliter) cl (centiliter) ml (milliliter) â / 10 â / 10 â / 10
Exempel 7
Byt enhet.
a) 25 cm = _____ dm
b) 3,6 m = _____ cm
c) 5 kg = _____ hg d) 600 g = _____ hg
Lösning:
a) 25 10 = 2,5 dm b) 3,6 · 10 · 10 = 3,6 · 100 = 360 cm
c) 5 kg · 10 = 50 hg d) 600 10 â 10 â=â 600 100 = 6 hg
31 Skriv med lÀmpligt prefix.
a) 1 000 ________________
0,001 ________________ c) 100 _________________ d) 0,01 _________________
32 Dra streck mellan alternativen som hör ihop. 10â3 kilo 0,1
33 Byt enhet.
34 Byt enhet.
35 Byt enhet.
36 Byt enhet.
2 l = __________________
37 Byt enhet.
38 Anton hoppar 35 dm lÄngt och Adian hoppar 3,6 m lÄngt. Hur mycket lÀngre hoppar Adian?
39 Susanne blandar 2 liter saft och hÀller upp 2 dl i varje glas. Hur mÄnga glas rÀcker det till?
40 En pÄse hundmat vÀger 5 kg. Hunden Bonzo Àter 100 g morgon och kvÀll. Hur mÄnga dagar rÀcker maten till?

Grundboken NivÄ 1 sidan 24
1.5 RĂ€kna med tal i grundpotensform
NÀr berÀkningar utförs med tal i grundpotensform finns det anvÀndbara rÀkneregler för multiplikation och division. Vid addition och subtraktion behöver du skriva om talen utan tiopotens innan berÀkning.
Exempel 8
Addition och subtraktion
BerÀkna och svara i grundpotensform.
a) 4 · 103 + 2 · 102 b) 6 · 104 â 7 · 103
Lösning:
Skriv talen utan tiopotens. BerÀkna och skriv sedan i potensform.
a) 4 · 103 + 2 · 102 = 4 000 + 200 = 4 200 = 4,2 · 103
b) 6 · 104 â 7 · 103 = 60 000 â 7 000 = 53 000 = 5,3 · 104
Exempel 9
Multiplikation och division
BerÀkna och svara i grundpotensform.
a) 4 · 102
Lösning:
4
103
a) 4 · 102 · 2 · 103 = 8 · 102+3 = 8 · 105
Multiplicera faktorerna framför tiopotensen för sig och tiopotenserna för
sig. Exponenterna adderas vid multiplikation med samma bas. Skriv sedan svaret i grundpotensform.
b) 9 â 10 5 3 â 10 3 = 3 · 105â3 = 3 · 102
Dividera faktorerna framför tiopotensen för sig och tiopotenserna för
sig. Exponenterna subtraheras vid division med samma bas. Skriv sedan svaret i grundpotensform.
41 BerÀkna
a) 102 · 103 = ________________ b) 104 · 102 = ________________
42 BerÀkna
a) 10 6 10 4 = ________________ b) 10 8 10 5 = ________________
43 BerÀkna
a) 107 · 103 = ________________ b) 10 11 10 4 = ________________
44 BerÀkna och svara i grundpotensform.
a) 5 · 103 + 3 · 102 = ___________________________________
b) 2 · 103 â 8 · 102 = ___________________________________
45 BerÀkna och svara i grundpotensform.
a) 1 · 104 â 9 · 103 = ___________________________________
b) 2 · 103 + 8 · 104 = ___________________________________
46 BerÀkna och svara i grundpotensform.
a) 3 · 105 · 4 · 103 = ___________________________________
b) 7 · 101 · 5 · 102 = ___________________________________
47 BerÀkna och svara i grundpotensform.
a) 12Â â 10 4 4Â â 10 3 = ___________________________________
b) 24Â â 10 7 8Â â 10 2 = ___________________________________
48 Dra streck mellan alternativen som hör ihop.
5 · 102 · 2 · 103 2 · 107 20 â 10 5 2 â 10 4 2 · 101
4 · 103 · 5 · 103 102
12Â â 10 4
6Â â 10 3 106
49 Thelma har 3 · 102 glaskulor och Amir har 3 · 101 glaskulor. Hur mÄnga gÄnger fler kulor har Thelma?
50 Katrin har 4 · 103 kulor och Andy har 8 · 102 kulor. Hur mÄnga fler kulor har Katrin? Svara i grundpotensform.

1.6 Problemlösning
Exempel 10
En golfboll har volymen 4,1 · 10â2 dm3
Hur stor volym har 103 golfbollar?
Lösning:
4,1 · 10â2 dm3 = 0,041 dm3
103 st = 1 000 st
4,1 · 10â2 · 103 = 0,041 · 1 000 = 41 dm3
Svar: 41 dm3

51 AvstÄndet frÄn jorden till solen Àr ca 1,5 · 108 km. Hur lÄngt Àr det fram och tillbaka?
52 Ljusets hastighet Àr ca 3 · 108 m/s. Hur lÄngt fÀrdas ljuset pÄ 10 s?
Svara i km.
53 LĂ€ngden pĂ„ en fot Ă€r 2,7 · 10â1 m. Hur mĂ„nga meter Ă€r 100 fötter?
54 AvstÄndet mellan tvÄ stjÀrnor Àr 4,2 · 1013 km. Hur lÄngt Àr avstÄndet i mil?
55 Ett sandkorn har volymen 1,2 · 10â6 liter. Hur stor volym har 105 sandkorn?
56 50 pund Àr vÀrt ungefÀr 7 · 102 kr. Hur mycket Àr 200 pund vÀrt? Svara i grundpotensform.
57 BerÀkna kvadratens sida. Avrunda till heltal. 80 cm2
Taluppfattning och tals anvÀndning
58 BerÀkna kvadratens sida.
59 BerÀkna arean av triangeln i uppgift 57.
60 En Ă€ppelodlare skördade 2 · 104 kg Ă€pplen. Ăpplena förvarades i trĂ€lĂ„dor dĂ€r det fick plats 2 · 101 kg i varje lĂ„da. Hur mĂ„nga lĂ„dor blev det av skörden?


Matematik pÄ rÀtt nivÄ!
Modul Ă€r ett lĂ€romedel i matematik för Ă„rskurs 7â9. Tydliga genomgĂ„ngar och exempel hjĂ€lper eleverna att förstĂ„. Med ett rikligt antal uppgifter pĂ„ rĂ€tt nivĂ„ fĂ„r alla elever förutsĂ€ttningar att lyckas med matematiken.
Modul Matematik 9 Bas innehÄller fem kapitel som Àr uppdelade i avsnitt. Kapitlen följer grundboken och handlar om samma matematik. Eleven skriver sina svar och lösningar pÄ uppgifterna direkt i boken. NÀr eleven klarat av uppgifterna i Modul Matematik 9 Bas finns möjligheten att fortsÀtta med uppgifterna pÄ NivÄ 1 i grundboken.
