Frida Grimm arbetar som lektor i pedagogik pÄ Centrum för skolledar utveckling vid UmeÄ universitet. DÀr undervisar hon pÄ Rektorsprogrammet, Àr aktiv inom Samverkan för bÀsta skola, bedriver forskning samt Àr aktiv inom ett flertal forskarnÀtverk. Hon har Àven en mÄngÄrig bakgrund som lÀrare och lÀrarledare i skolan. Grimms forskningsintressen berör lÀrarledarskap, professionellt lÀrande, skolutveckling och skolledarskap. à r 2023 disputerade hon med en avhandling om lÀrarledarskap med sÀrskilt fokus pÄ förstelÀrares ledarskap.
3.
4. LÀrarledarskap för kollegialt lÀrande
Att utmana rÄdande perspektiv
Att etablera undersökande förhÄllningssÀtt pÄ vetenskaplig grund
Att hantera barriÀrer som begrÀnsar lÀrande
Att analysera lÀrandeprocesser i kollegiala lÀrgrupper
FrÄgor att reflektera över individuellt
5. Praktiska verktyg i ledande av kollegialt lÀrande 65
FrÄgebatterier för att stödja utmanande och utforskande
Metoder för att frÀmja undersökande förhÄllningssÀtt 69
6. FörstelÀrare som exempel pÄ lÀrarledare 75
KarriĂ€rreformen â en del av förstelĂ€rarledarskapets kontext
för en trygg och inspirerande
Bilaga: Tips för utforskande och lösningsfokuserade samtal
Tips för utforskande samtal
Tips för lösningsfokuserade samtal
Inledning
Den hÀr boken handlar om lÀrarledare, det vill sÀga lÀrare1 som leder andra lÀrare, och vilka möjligheter och utmaningar lÀrarledarskap kan innebÀra i en skolverksamhet2. LÀrarledare Àr ett vÀxande fenomen i förskola och skola. Trots det pratas det förvÄnansvÀrt lite om vad det innebÀr att verka och agera som lÀrarledare samt hur skolprofessionella pÄ olika sÀtt kan forma och utveckla ett lÀrarledarskap som frÀmjar barns och elevers lÀrande och utveckling. Syftet med den hÀr boken Àr att stödja och inspirera till den typen av samtal.
Syftet med frÄgorna Àr att stÀlla det som lÀsts i relation till den egna skolverksamheten, det vill sÀga sÀtta det i ett lokalt sammanhang. FrÄgorna kan med fördel anvÀndas av skolprofessionella (t.ex. lÀrare, rektorer, lÀrarledare och representanter för huvudmannanivÄ) som ett stöd i processen att utveckla ett framgÄngsrikt lÀrarledarskap. Till exempel kan frÄgorna anvÀndas som ett led i att förhandla fram gemensamma förstÄelser av lÀrarledarskap och dess syften samt för att belysa
1 För enkelhetens skull anvÀnder jag begreppet lÀrare som ett samlingsnamn för undervisande personal i förskola och skola.
2 I begreppet skolverksamhet inkluderar jag samtliga lÀroplansstyrda skolformer, frÄn förskola till vuxenutbildning (komvux).
vilka utvecklingsomrÄden som Àr sÀrskilt angelÀgna att prioritera i den egna verksamheten. Förhoppningen Àr att frÄgorna ska bidra till bÄde utforskande och lösningsfokuserade samtal. I bilagan lÀngst bak i boken finns tips om vad du som lÀsare kan tÀnka pÄ för att frÀmja bÄda typerna av samtal.
Bokens innehÄll Àr uppdelat enligt följande: I kapitel 1 reder jag ut begreppen lÀrarledare och lÀrarledarskap. Jag exemplifierar Àven olika former av lÀrarledaruppdrag. I kapitel 2 för jag fram möjligheter med lÀrarledarskap men beskriver Àven utmaningar som kan uppstÄ nÀr skolverksamheter försöker utveckla lÀrarledarskap i praktiken.
I kapitel 3 inleder jag med att resonera kring vad ett framgÄngsrikt lÀrarledarskap innebÀr. DÀrefter presenterar jag faktorer som tidigare forskning visat frÀmjar och begrÀnsar utvecklandet av ett framgÄngsrikt lÀrarledarskap. I kapitel 4 diskuterar jag vad kollegialt lÀrande av god kvalitet innebÀr och presenterar nÄgra aspekter som kan vara viktiga att beakta vid lÀrarledarskap för kollegialt lÀrande. I kapitel 5 ger jag exempel pÄ praktiska verktyg att anvÀnda i ledande av kollegialt lÀrande. I kapitel 6 exemplifierar jag lÀrarledarskap i praktiken genom att zooma in pÄ förstelÀrare som ett exempel pÄ en specifik form av lÀrarledare. Jag sammanfattar tidigare forskning om förstelÀrare samt beskriver utifrÄn mitt avhandlingsprojekt möjligheter och utmaningar som kan uppstÄ nÀr skolverksamheter försöker utveckla förstelÀrarledarskap. Boken avslutas med nÄgra summerande frÄgor och tips pÄ fortsatt lÀsning.
2. Möjligheter och utmaningar med
lÀrarledarskap
LÀrarledarskap innebÀr bÄde möjligheter och utmaningar. LÀrarledarskap kan till exempel bidra till undervisningsförbÀttring, frÀmja gemensamma förstÄelser i skolverksamheter, öka lÀrares inflytande vid skolövergripande beslutsfattanden och stÀrka kompetensförsörjningen av lÀrare. Samtidigt finns det en rad utmaningar som skolverksamheter kan möta nÀr de försöker utveckla lÀrarledarskap. MÄnga av utmaningarna Àr kopplade till frÄgor om makt och normer. Det kan till exempel handla om kulturkrockar, legitimitetsproblem och bristande handlingskraft. I det hÀr kapitlet beskriver jag lÀrarledarskapets möjligheter men Àven utmaningar som kan uppstÄ i praktiken. Jag berör Àven kritik som har framförts mot lÀrarledarskap. Syftet med kapitlet Àr att du som lÀsare ska fÄ en nyanserad förstÄelse för vad lÀrarledarskap kan innebÀra för en skolverksamhet och de mÀnniskor som verkar i den. UtifrÄn denna förstÄelse kan du sedan anvÀnda frÄgorna i slutet av kapitlet för att resonera om möjligheter och utmaningar med lÀrarledarskap i den verksamhet dÀr du verkar.
Möjligheter
I forskningslitteratur om lÀrarledarskap Äterkommer ofta fyra möjligheter med lÀrarledarskap:
som Leder LĂ€rare
⹠undervisningsförbÀttring
⹠frÀmjande av gemensamma förstÄelser i skolverksamheter
⹠ökat lÀrarinflytande vid skolövergripande beslutsfattanden
⹠stÀrkt kompetensförsörjning av lÀrare.
UndervisningsförbÀttring
I en ofta citerad litteraturöversikt om lÀrarledarskap konstaterar utbildningsforskarna Julianne A. Wenner och Todd Campbell (2017) att lÀrarledare kan stödja undervisningsförbÀttring i de verksamheter dÀr de verkar. Genom att stÀrka det professionella lÀrandet i lÀrarkollegiet kan lÀrarledare till exempel ha en positiv indirekt pÄverkan pÄ barns och elevers mÄluppfyllelse (Harris & Jones 2017; Lipscombe m.fl. 2021). I och med att lÀrarledare sjÀlva fortsÀtter att undervisa och dÀrmed befinner sig nÀra sina kollegors undervisningspraktiker har de möjlighet att pÄverka lÀrares undervisning pÄ andra sÀtt Àn exempelvis rektor som inte arbetar lika nÀra undervisningen. Till exempel har lÀrarledare en större insyn Àn rektor i vilka frÄgor som lÀrare och annan pedagogisk personal möter i det dagliga arbetet med barn och elever och hur samtalen i olika lÀrarforum gÄr. DÀrmed kan de ocksÄ nÀrma sig frÄgor om undervisningsförbÀttring och professionellt lÀrande pÄ ett sÀtt som rektor inte har möjlighet att göra. En viktig del i lÀrarledarskapet Àr att stÀrka lÀrares tilltro till sin egen förmÄga (s.k. self-efficacy) att förbÀttra undervisningen (se t.ex. Kılınç m.fl. 2021; Nguyen m.fl. 2019; Szczesiul & Huizenga 2015). Ett exempel pÄ hur lÀrarledare kan göra detta Àr att leda kollegialt lÀrande dÀr lÀrare tillsammans bygger kollektiv kapacitet och handlingskraft att förbÀttra undervisningen för barnen och eleverna.
FrÀmjande av gemensamma förstÄelser
LÀrarledares position i styrkedjan beskrivs ofta som en mellanledarposition mellan lÀrare och rektor (se t.ex. Nehez m.fl. 2021; Rönnerman 2021). En vanlig metafor Àr lÀrarledare som lagkaptener som leder genom handling mitt i verksamheten (se t.ex. Larsson & Löwstedt 2023;
2. Möjligheter och utManingar Med lÀrarledarskap
Rönnerman m.fl. 2018). I liknelsen tillskrivs lÀrarledare en sammanhÄllande funktion mitt i verksamheten (se t.ex. Jensen 2022). Andra metaforer som förekommer Àr lÀrarledare som översÀttare, tolkare och mÀklare (se t.ex. Adolfsson & Alvunger 2017; Nehez m.fl. 2021). LÀrarledare beskrivs utifrÄn sÄdana metaforer som en av flera sammanhÄllande lÀnkar dÀr de fungerar som bro mellan exempelvis beslutsfattare och lÀrare. Funktionen innebÀr att översÀtta förbÀttringsstrategier och verktyg frÄn nivÄer högre upp i styrkedjan till förbÀttringsstrategier i de egna skolverksamheterna men ocksÄ att kommunicera lÀrares förstÄelser uppÄt i styrkedjan (se t.ex. Nehez m.fl. 2021; Skerritt m.fl. 2021). Genom att ingÄ i flera olika sammanhang, sÄsom lÀrarlag och ledningsgrupp, kan lÀrarledare genom tolkning, översÀttning och medling bidra till att utveckla kollektiva förstÄelser och samverkan i skolverksamheten (se t.ex. Grootenboer 2018; Harris & Muijs 2004).
LÀrarledare blir utifrÄn det perspektivet del av ett distribuerat ledarskap dÀr ledarskapet inte avgrÀnsas till rektor utan breddas över flera ledare som leder tillsammans (Spillane 2006; Spillane m.fl. 2004). I en skola eller förskola med distribuerat ledarskap vidgas fokus frÄn vad ledare och medarbetare gör till hur de interagerar med varandra inom den gemensamma kontexten (Liljenberg 2021; Spillane m.fl. 2004).
Perspektivet fokuserar dÀrmed mindre pÄ styrning och mer pÄ hur skolprofessionella i skolor och förskolor kan ses som samverkande delar som strÀvar mot samma mÄl, vanligtvis att frÀmja alla barns och elevers lÀrande och utveckling.
Ăkat lĂ€rarinflytande
LÀrare i framgÄngsrika skolor upplever mer inflytande över bÄde sin egen arbetssituation och skolgemensamma organisationsfrÄgor Àn lÀrare som arbetar i mindre framgÄngsrika skolor (Larsson & Löwstedt 2023). Att utöka lÀrares inflytande till mer Àn den egna undervisningen kan sÄledes bidra till att frÀmja kvaliteten i verksamheten. Som representant för lÀrarkollegiet kan lÀrarledare bidra till att lÀrare som grupp fÄr mer inflytande över skolövergripande frÄgor. Det kan till exempel handla om omorganiseringar men ocksÄ frÄgor av mer pedagogisk
5. Praktiska verktyg i ledande av kollegialt lÀrande
I det föregÄende kapitlet berördes nÄgra omrÄden att fokusera vid lÀrarledarskap i kollegiala lÀrgrupper. Bland annat berördes vikten av att utmana rÄdande perspektiv och att etablera undersökande förhÄllningssÀtt pÄ vetenskaplig grund. FrÄgan Àr hur detta görs mer konkret i praktiken. I det hÀr kapitlet ger jag exempel pÄ nÄgra verktyg som lÀrarledare kan anvÀnda sig av vid ledande i kollegiala lÀrgrupper. Syftet med kapitlet Àr att du som lÀsare ska inspireras att prova pÄ, och kanske sjÀlv utveckla, olika arbetssÀtt för att stödja kollegialt lÀrande. I valet och anvÀndandet av praktiska verktyg Àr det viktigt att beakta skolverksamhetens kontext. Verktyg som fungerar vÀl i en skolverksamhet kan fungera sÀmre i en annan. DÀrför behöver du göra en bedömning av vilka verktyg som passar för den verksamhet som du verkar inom och vilka eventuella modifieringar som kan vara aktuella. I slutet av kapitlet följer sedan nÄgra frÄgor att reflektera över och diskutera med andra gÀllande anvÀndandet av praktiska verktyg i ledande av kollegialt lÀrande.
FrÄgebatterier för att stödja utmanande och utforskande samtal
Genom att engagera kollegor i kollegiala samtal dÀr de utmanar rÄdande förestÀllningar och utforskar sina egna förstÄelser och praktiker kan
LĂ€rare som Leder LĂ€rare
lÀrarledare indirekt frÀmja undervisningsförbÀttring (Insulander m.fl. 2019). För att styra samtalen i olika riktningar och brygga över barriÀrer för lÀrande kan lÀrarledare anvÀnda sig av olika typer av frÄgor.
Olika frÄgetyper har olika syften. FrÄgor kan till exempel syfta till att vara klargörande, konkretiserande, undersökande, utforskande, utvÀrderande eller perspektivvidgande. HÀr följer nÄgra exempel pÄ olika typer av frÄgor.
Exempel pÄ olika typer av frÄgor
Klargörande frÄgor
⹠Vad betyder �
⹠Uppfattar jag det rÀtt att du menar att �
Konkretiserande frÄgor
⹠Hur ser det ut just nu med �
⹠Kan du ge exempel pÄ �
Undersökande frÄgor
âą Vad menar du med âŠ.?
⹠Hur vet vi att det Àr sÄ?
UtvÀrderande frÄgor
âą Vad fungerar bra respektive mindre bra?
⹠Hur pÄverkades eleverna av �
Perspektivvidgande frÄgor
⹠Vad hÀnder om vi �
⹠Om vi skulle se pÄ detta ur ⊠perspektiv, hur skulle vi tÀnka dÄ?
⹠Hur skulle eleverna beskriva �
LÀrarledare kan genom olika typer av frÄgor till exempel bidra till att fördjupa kollegornas resonemang, frÀmja sjÀlvreflektioner, öppna upp för nya perspektiv och bidra till lÀrande och undervisningsförbÀttring. TvÄ Äterkommande bestÄndsdelar som brukar komma upp nÀr jag
pratar med lÀrarledare om vilka frÄgor som de upplever frÀmjar lÀrande och undervisningsförbÀttring Àr att frÄgorna ska bidra till 1) fördjupande förstÄelser och 2) nya perspektiv. Samtidigt beskriver mÄnga lÀrarledare att de svÄraste frÄgorna att stÀlla Àr frÄgor som utmanar rÄdande perspektiv. Vad som anses vara utmanande frÄgor varierar mellan, och ofta Àven inom, skolverksamheter. Det Àr dÀrför svÄrt att presentera universella listor över utmanande frÄgor som frÀmjar undervisningsförbÀttring. Vad som anses vara utmanande frÄgor varierar dessutom mellan individer. SÄ hÀr beskrev en processledare det nÀr jag frÄgade henne vad en utmanande frÄga Àr:
Processledare: Ja, men âhur tĂ€nkte du dĂ€r?â, âhur skulle du kunna vidareutveckla det?â och âhur ska du gĂ„ vidare?â, âhur tĂ€nkte du kring de eleverna som inte hĂ€nger med?â och sĂ„.
Frida: NÄn sorts fördjupning och lite nyansering?
Processledare: Ja, och jag tÀnker att [namn pÄ en erfaren lÀrare som ocksÄ Àr specialpedagog] dÄ som har jobbat jÀttelÀnge har sÀkert det batteriet. Sen kanske man inte har det nÀr man som [namn pÄ en nyexaminerad lÀrare] inte har jobbat lika lÀnge, sÄ det Àr ocksÄ en avvÀgning.
Som processledaren nÀmnde kan lÀrares erfarenheter av att stÀlla och stÀllas inför utmanande frÄgor ocksÄ variera.
HÀr följer ett axplock av frÄgor som lÀrarledare som jag trÀffat de senaste Ären beskrivit som exempel pÄ utmanande frÄgor.
Utmanande frÄgor
⹠Hur tÀnkte du dÀr?
⹠Varför gjorde du sÄ?
âą Hur skulle du kunna vidareutveckla det?
⹠Hur kan du/vi gÄ vidare?
⹠Hur tÀnkte du kring de elever som inte hÀngde med?
âą Kan du formulera om problemet?
⹠Vad beror det pÄ att vi fastnar?
⹠Kunde du/vi ha gjort pÄ nÄgot annat sÀtt?
⹠Vad var utmaningen i det hÀr?
LÀrare som leder lÀrare
Möjligheter och utmaningar
Frida Grimm
LÀrare som leder andra lÀrare Àr ett vÀxande fenomen i förskola och skola. Trots det pratas det förvÄnansvÀrt lite om vad det innebÀr att verka och agera som lÀrarledare. Hur kan skolprofessionella forma och utveckla ett lÀrarledarskap som frÀmjar barns och elevers lÀrande och utveckling? Den hÀr boken Àr tÀnkt att stödja och inspirera ett sÄdant arbete.
Författaren berör frÄgor som vad det innebÀr att verka som lÀrarledare, vad det innebÀr att leda lÀrarkollegor i undervisningsförbÀttrande syfte, hur lÀrarledare kan stödjas i sina uppdrag samt hur skolprofessionella kan samverka för att utveckla ett framgÄngsrikt lÀrarledarskap i den egna skolverksamheten. För att konkretisera vad lÀrarledarskap kan innebÀra i praktiken innehÄller boken Àven ett kapitel som sÀrskilt fokuserar förstelÀrares ledarskap. Kapitlen avslutas med frÄgor att reflektera över individuellt men framför allt att diskutera tillsammans som ett led i att utveckla ett framgÄngsrikt lÀrarledarskap.
Boken kan med fördel anvÀndas som ett stöd i att utveckla lÀrarledarskap i den egna praktiken men kan Àven anvÀndas inom lÀrarutbildning samt i fortbildningar och professionsprogram för lÀrare och rektorer.
Frida Grimm arbetar som lektor i pedagogik pÄ Centrum för skolledarutveckling vid UmeÄ universitet och undervisar pÄ Rektorsprogrammet. Hennes forskning berör lÀrarledarskap, framgÄngsrikt skolledarskap och professionellt lÀrande.
