ARKAD
SprĂ„k 2 â utveckla ditt skrivande
Magnus Johansson
Den bok du hĂ„ller i nu ingĂ„r i en serie lĂ€roböcker som kallas Arkad. Den hĂ€r delen heter Arkad SprĂ„k 2 â utveckla ditt skrivande.
Du vet förstĂ„s vad ordet âutvecklaâ betyder. Det gör du ju faktiskt hela tiden â utvecklar dig sjĂ€lv. Du blir bĂ€ttre pĂ„ att stĂ€da ditt rum, fungera ihop med kompisar, pĂ„ att ta ansvar och sĂ„ vidare. I den hĂ€r boken kommer du att arbeta med att utveckla ditt skrivande. Det innebĂ€r till exempel att:
⹠Ditt sprÄk vÀxer. Du möter nya ord, lÀr dig vad de betyder och lÀr dig anvÀnda dem. Du trÀnar pÄ att uttrycka dig pÄ olika sÀtt.
⹠Du blir bÀttre pÄ att anpassa ditt sprÄk till den typ av text du ska skriva och pÄ att fÄ den som lÀser dina texter att förstÄ vad du menar.
âą Du lĂ€r dig skriva mer vuxet â och det gör att vuxna tar dina texter mer pĂ„ allvar.
âą Du blir mer och mer sjĂ€lvstĂ€ndig â du fĂ„r förstĂ„s mycket hjĂ€lp i början av ett avsnitt, men efter ett tag klarar du det mesta pĂ„ egen hand.
⹠Du trÀnar pÄ att anvÀnda skrivandet för att sortera dina tankar och för att förstÄ innehÄllet i skolans alla Àmnen.
I serien finns ocksĂ„ Arkad SprĂ„k 1 â utveckla ditt skrivande. Om du redan har arbetat med den kommer du att kĂ€nna igen dig hĂ€r. Kanske finns ocksĂ„ Arkad Grundbok pĂ„ din skola? Den Ă€r bra att ha i nĂ€rheten. I början av varje avsnitt stĂ„r det vilka sidor i grundboken som du har anvĂ€ndning av.
ARKAD GRUNDBOK
s. 361â369.
Krönika
Krönikor finns i nĂ€stan alla tidningar, och du kan Ă€ven hitta dem i bloggar och pĂ„ andra webbplatser. Syftet Ă€r att underhĂ„lla lĂ€sarna, men det betyder inte att texten mĂ„ste vara rolig â krönikor kan ocksĂ„ handla om sĂ„dant som Ă€r allvarligt eller sorgligt. Ett annat syfte kan vara att vĂ€cka kĂ€nslor och tankar hos lĂ€saren.
Krönikor Àr bÄde personliga och allmÀnna, det vill sÀga de handlar om bÄde skribenten sjÀlv och om alla andra. NÀr du skriver en krönika behöver du alltsÄ inte tÀnka pÄ att allt ska bygga pÄ fakta, utan du kan utgÄ frÄn dina egna tankar, kÀnslor och Äsikter.
SprÄket i krönikor Àr oftast ganska informellt. Du Àr alltsÄ friare att skriva som du vill Àn nÀr du skriver andra sakprosatexter. Du kan anvÀnda talsprÄk, roliga ordval, liknelser, metaforer och annat som gör texten underhÄllande.
Krönikans delar
Dispositionen (det vill sÀga vilka delar texten har och i vilken ordning de kommer) i en krönika kan se olika ut. Nu ska du fÄ öva pÄ en vanlig variant som ser ut sÄ hÀr:
â Rubrik. Den ska förstĂ„s tala om vad krönikan handlar om, men den fĂ„r gĂ€rna vara lite tillspetsad och rolig ocksĂ„.
â Inledning. HĂ€r berĂ€ttar du om nĂ„got som du sjĂ€lv varit med om.
â I huvuddelen kopplar du din upplevelse till nĂ„got större â till exempel nĂ„got som gĂ€ller fler situationer och mĂ„nga mĂ€nniskor.
â I avslutningen kommer du fram till en Ă„sikt, till exempel ett förslag om att Ă€ndra nĂ„got.
1. HĂ€r Ă€r en kort krönika. Den innehĂ„ller de fyra delarna frĂ„n rutan ovan, men nĂ„got har gĂ„tt pĂ„ tok â all text utom rubriken kommer ju i ett enda lĂ„ngt stycke. Visa var du vill börja pĂ„ nytt stycke genom att dra snedstreck (/). Skriv sedan i marginalen vad de tre delarna kallas.
Ibland blir det rÀtt nÀr det blir fel.
I förra veckan försov jag mig. Det gjorde mig superstressad. Innan jag gick, eller snarare sprang, till bussen hann jag Ă€ndĂ„ skĂ€lla ut tre personer: min pappa som inte vĂ€ckt mig, min syrra som jag tror hade pillat pĂ„ vĂ€ckarklockan och katten som stod i vĂ€gen. Det hjĂ€lpte förstĂ„s inte â jag missade Ă€ndĂ„ bussen. Men nĂ€r jag stod dĂ€r som ett mörkblĂ„tt Ă„skmoln vid hĂ„llplatsen dök en kille upp och började prata. Efter tio minuter kĂ€ndes det som att jag trĂ€ffat en kopia av mig sjĂ€lv. Vi gillade exakt samma saker och hade till och med samma skostorlek. Nu har vi trĂ€ffats varje kvĂ€ll och Ă€r typ bĂ€sta kompisar. Det dĂ€r fick mig att tĂ€nka pĂ„ mina betyg, som inte alls ser ut som jag tĂ€nkt mig. Det fick mig ocksĂ„ att tĂ€nka pĂ„ det man ser och hör pĂ„ tv-nyheterna. DĂ€r handlar ju nĂ€stan allting om att saker har gĂ„tt fel. Ibland Ă€r det inte sĂ„ konstigt, för det Ă€r klart att till exempel krig Ă€r fruktansvĂ€rda. Men nĂ€r gnĂ€llmĂ€nniskor sĂ€ger att det Ă€r en katastrof att de fĂ„tt betala hundra kronor mer i skatt eller haft strömavbrott i tre timmar, dĂ„ tĂ€nker jag att de tĂ€nker fel. De borde istĂ€llet tĂ€nka sĂ„ hĂ€r: âFör det första Ă€r det inget jag kan göra nĂ„got Ă„t. Och för det andra kan det vara bra att tvingas Ă€ndra sina planer.â För sĂ„ Ă€r det ju. Om skatten höjs kan man inte köpa den dĂ€r feta falukorvspizzan man lĂ€ngtat efter, men dĂ„ kanske man upptĂ€cker en billig matrĂ€tt som faktiskt Ă€r mycket godare. Och om tv:n slocknar nĂ€r strömmen försvinner kan man Ă€ntligen laga den dĂ€r punkteringen pĂ„ sin cykel istĂ€llet. Dagen efter tar man kanske cykeln till kiosken och köper en skraplott och vinner en miljon. Eller blir ihop med den som stĂ„r bakom kassan och fĂ„r tre barn. Man vet aldrig. Ja, nu tror jag ni förstĂ„r vad jag menar. Vi vet inte om det som verkar vara dĂ„ligt verkligen Ă€r dĂ„ligt i lĂ€ngden, och dĂ€rför ska vi ta det lite lugnt nĂ€r det inte gĂ„r som vi planerat. Om tre timmar eller tre Ă„r kanske vi kommer att vara tacksamma för det dĂ€r lilla problemet.
2. Huvuddelen blev ganska lÄng, eller hur? Den behöver ocksÄ delas upp. SÀtt ett snedstreck dÀr du tycker att det Àr lÀmpligt att börja pÄ nytt stycke.
3. I en krönika kan du alltsÄ skriva friare Àn i andra sakprosatexter. TalsprÄk och pÄhittade ord kan till exempel fungera. HÀr finns nÄgra exempel pÄ det. Ringa in de exempel du hittar.
4. Vi sa ocksÄ att krönikor vill underhÄlla lÀsaren. StÀmmer det pÄ den hÀr texten? I sÄ fall stryker du under nÄgra stÀllen som du tycker Àr roliga eller bara lite trevliga.
TvÄ
skiljetecken
som förtydligar
Citattecken
Med ett citat menar man oftast en del av en text som man har kopierat exakt. NĂ€r man gör sĂ„ â citerar â visar man lĂ€saren att det Ă€r ett citat genom att anvĂ€nda citattecken [â] före och efter:
âKlockan var kvart i ett torsdagen den tolfte april, dagen för den internationellt inbillade olycksdagen, och jag hade just sĂ„gat av den yttersta toppen av min vĂ€nstertumme med en elektrisk sticksĂ„g.â Ja, sĂ„ dramatiskt börjar Jenny JĂ€gerfelds roman.
Men citattecken kan anvÀndas Àven i andra situationer. Till exempel nÀr man berÀttar vad nÄgon sagt eller skrivit (det Àr ocksÄ ett slags citat):
âDet dĂ€r gjorde du braâ sa slöjdlĂ€raren nĂ€r han sĂ„g min perfekta smörkniv.
PĂ„ husvĂ€ggen hade nĂ„gon skrivit: âSluta klottraâ.
För att undvika missförstÄnd kan man ha citattecken runt titlar:
Jag gillar verkligen âHungerspelenâ.
IgĂ„r sĂ„g vi âEn man som heter Oveâ.
Kolon
Kolon [:] kan du anvÀnda före upprÀkningar, förklaringar och exempel. DÄ ska du ha liten bokstav efter kolon:
Din packning bör innehÄlla följande: regnrock, stövlar, kompass och en chipspÄse.
DÄ förstod jag: han var precis lika rÀdd som jag.
Kolon anvÀnds ocksÄ före citat, det vill sÀga nÄgot som nÄgon sagt, skrivit eller tÀnkt:
Hon sa: âVad Ă€r det för fel pĂ„ dig?â
I dagboken stod det: âĂr det idag det ska hĂ€nda?â
Ăva pĂ„ citattecken och kolon
1. I de hÀr meningarna saknas antingen citattecken eller kolon. LÀgg till dem.
a. PÄ det hÀr fotot syns fyra av mina bÀsta vÀnner Sarah, Isak, Julia och Sebbe.
b. Jag ska göra en film om dig. Den ska heta Den underbaraste mÀnniskan i hela vÀrlden.
c. Tjuvarna hade tömt hela skolan. Det hÀr var vad som fanns kvar i vÄrt klassrum tvÄ torkade tuggummin och en trasig datorladdare.
d. NÀr jag skrivit 3 000 ord insÄg jag nÄgot fruktansvÀrt jag hade lÀst fel i instruktionen. Texten skulle bara vara 300 ord lÄng.
e. Kan ni visa mig hur jag hittar hem? sa den nya killen i vÄr klass.
f. SÄ hÀr Àr det huvudstaden i Italien heter Rom, inte Milano.
g. Romanen jag nyss lÀste Àr skriven av John Green och heter Förr eller senare exploderar jag. Den Àr sÄ himla bra!
2. I de hÀr meningarna saknas bÄde citattecken och kolon. LÀgg till dem.
a. Mamma suckade och sa med trött röst Kan ni inte hÄlla sams pÄ min födelsedag?
b. Jag stÄr i kön pÄ ICA och lÀser kvÀllstidningarnas förstasidor. Nu kommer den iskalla vinterchocksmockan! ropar en av dem. En annan tidning hade valt den hÀr rubriken SÄ fÄr du superkroppen pÄ bara tvÄ veckor!
c. Viktor vÀnde sig om och ropade HÄll ut! Bara tvÄ kilometer kvar. Sedan fortsatte han gÄ.
d. Jag hittar inte dammsugaren sa Kim. John pekade tyst pÄ en dörr. PÄ dörren fanns en skylt. DÀr stod det StÀdutrustning.
3. I krönikan pĂ„ förra sidan finns citattecken med pĂ„ ett stĂ€lle och kolon pĂ„ tvĂ„. Skulle texten ha blivit otydligare utan dem â och i sĂ„ fall varför?
LĂ€s mer om liknelser och metaforer pĂ„ s. 102â107 i
ARKAD GRUNDBOK
som en brandbil som en flaggstÄng som en huggorm som en solnedgÄng som en spotlight som eld som ett fyrtorn som i en grav som i en sopsÀck som i ett kylskÄp som ketchup som pÄ nordpolen
AnvÀnd liknelser och metaforer
En liknelse Ă€r ett uttryck som sĂ€ger att en sak Ă€r âsomâ en annan â till exempel vit som snö eller platt som en pannkaka. Liknelser kan göra det lĂ€ttare för lĂ€saren att förstĂ„ hur nĂ„got ser ut, hur nĂ„got kĂ€nns och sĂ„ vidare.
1. I den hÀr texten finns fyra liknelser. Stryk under dem.
IgÄr kvÀll kÀnde jag mig lÀtt som en fjÀder. VÀrlden var sÄ vacker. Folk log vÀnligt, stjÀrnorna gnistrade som tomtebloss och hela stan luktade gott som nybakad
pizza. Men sedan kom den dÀr nyheten upp pÄ min telefon. Ni sÄg den nog, ni med. Och hÄll med om att den kÀndes otÀck som en kalldusch.
2. HĂ€r Ă€r sex korta texter som kan förstĂ€rkas med hjĂ€lp av liknelser. LĂ€gg till liknelser pĂ„ de tomma raderna. I rutan finns nĂ„gra förslag â anvĂ€nd dem eller hitta pĂ„ egna.
a. Det började en ny kille i klassen. Han var lÄng sÄ vi fattade direkt att han var bra pÄ basket.
b. Jag gjorde bort mig totalt och kÀnde hur jag rodnade. Inne pÄ toaletten sÄg jag i spegeln att jag var röd i ansiktet.
c. Var hade jag lagt mina solglasögon? Solen lyste ju rÀtt in genom fönstret.
d. Hon vaknade mitt i natten. En okÀnd röst muttrade nÄgot utanför hennes dörr. Hon klev upp och gick ut i hallen. DÀr var det mörkt .
e. âOkej, nu slutar viâ, sa vĂ„r svensklĂ€rare. Tio sekunder senare var Jasmina redan ute vid cyklarna. Hon Ă€r snabb
f. Olli var inte i skolan i morse. Vi skĂ€mtade om varför â alla visste ju att han höll pĂ„ med en del tokiga grejer. Men nĂ€r rektorn förklarade orsaken blev det tyst
g. Malin tog pÄ sig sin luvtröja och gick ut. Sedan sprang hon in igen. Det var ju kallt dÀrute.
En metafor fungerar likadant som en liknelse. BĂ„da visar pĂ„ en likhet mellan tvĂ„ saker. Men i en metafor finns inget âsomâ â man sĂ€ger bara att nĂ„got ĂR pĂ„ ett visst sĂ€tt. SĂ„ hĂ€r:
liknelse: Du Àr söt som en jordgubbe
metafor: Min jordgubbe, du Ă€r sĂ„ söt. (Den som pratar kallar alltsĂ„ personen för âmin jordgubbeâ.)
3. HÀr Àr fyra metaforer. Kan du förklara dem?
a. Jag Àr pÄ jakt efter en ny tröja.
b. NÀr jag Àr ledsen gör pappa varm choklad Ät mig som plÄster pÄ sÄren
c. StÀmningen pÄ stranden föll nÀr solen gick i moln.
d. Jag frÄgade nÀr jag skulle fÄ högre mÄnadspeng, men mamma bara slingrade sig
4. Byt ut orden i fet stil mot en metafor i rutan. Skriv metaforerna ovanför.
a. Den hÀr lÄten Àr vÀldigt bra
b. Jag letade i mitt minne efter portkoden, men det Àr visst hopplöst.
c. De klagar alltid pÄ mig nÀr jag inte bÀddar sÀngen.
d. Jag Àr vÀldigt glad nu nÀr min bror Àntligen har kommit tillbaka.
e. Framtiden ser dÄlig ut.
f. Ali gör alltid flest mÄl. Han Àr den viktigaste personen i varje match.
g. Jag satsar pÄ att bli berömd och vÀldigt duktig.
en stjÀrna grÀvde hackar mörk spelar huvudrollen strÄlande svÀvar pÄ moln
Koppla det lilla till nÄgot större
Krönikor bygger pÄ att du börjar med nÄgot litet, en upplevelse som gÀller bara dig. Den dÀr upplevelsen fÄr dig att tÀnka pÄ nÄgot större, nÄgot som gÀller mÄnga mÀnniskor och/eller situationer. Du berÀttar hur du tÀnker och slutar med nÄgot slags Äsikt. Men hur gör man nÀr man kommer pÄ den dÀr fortsÀttningen, det stora?
HÀr Àr en hÀndelse som skulle kunna vara innehÄllet i inledning av en krönika. Under finns tvÄ förslag pÄ hur du skulle kunna koppla det till nÄgot större.
Du och tvĂ„ kompisar köpte chips igĂ„r. Alla betalade lika mycket. Sedan gick ni hem till dig, hĂ€llde upp chipsen, satte er framför tv:n och sĂ„g en film. Plötsligt mĂ€rkte du att chipsen var slut â en av kompisarna hade Ă€tit nĂ€stan alla sjĂ€lv pĂ„ bara 20 minuter. Det blev dĂ„lig stĂ€mning.
Det dÀr fick mig att tÀnka pÄ hur vi mÀnniskor ofta beter oss. Vi tÀnker mest pÄ oss sjÀlva.
Vissa pratar skit om andra för att de sjÀlva ska bli populÀra. Andra trÀnger sig före i köer, fjÀskar för att fÄ högre betyg, kör mot rött med sina bilar för att komma fram snabbare eller till och med rÄnar nÄgon för att fÄ en snyggare klocka. Ofta gör vi det nog utan att tÀnka pÄ att vi skadar nÄgon annan, men ibland tror jag vi fattar det och ÀndÄ inte bryr oss.
Det dÀr fick mig att tÀnka pÄ varför man blir beroende av saker. Kompisen som Ät alla chipsen skÀmdes antagligen efterÄt, men hen kunde inte lÄta bli utan var bara tvungen att kasta i sig det salta. Det var mer chipsföretagets fel, för de försöker fÄ oss att bli nÀstan beroende av deras snacks. Och det Àr samma sak med mÄnga saker: sociala medier, spel, serier, trÀning och sÄ vidare.
1. Vilket förslag tycker du Ă€r bĂ€st? Varför? Och om du skulle avsluta krönikan med en Ă„sikt â vilken Ă„sikt skulle du vĂ€lja?
2 HÀr Àr fyra förslag pÄ innehÄll till en inledning. VÀlj ett av dem och skriv en kort fortsÀttning. HÀrma gÀrna exemplen i övning 1. Avsluta ocksÄ med en Äsikt.
Du bryter armen nÀr du ramlar pÄ en isflÀck. En kvinna hjÀlper dig upp och kör dig till akuten. DÀr tar tvÄ lÀkare och tre sköterskor hand om dig. NÀr du kommer hem har din pappa lagat din favoritmat för att trösta dig. TvÄ kompisar kommer för att skriva pÄ ditt gips.
Du hittar en leksak som du hade nÀr du var sju. Du minns hur livet var dÄ och tycker att det kÀnns som vÀldigt lÀnge sedan. Det gör att du kÀnner dig lite sorgsen.
Du hamnar mitt emot en kille nÀr du Àter lunch. Ni har gÄtt i samma klass sedan Ärskurs 5. Du kommer pÄ att du faktiskt aldrig har pratat med honom förut. Nu mÀrker du att han Àr jÀtterolig.
En fredag eftermiddag rÄkar din mobil ramla ur bakfickan nÀr du Àr pÄ vÀg hem. Den faller mot en trottoarkant och skÀrmen liksom lossnar. Du lÀmnar in mobilen pÄ lagning och fÄr veta att du kan hÀmta den pÄ mÄndag eftermiddag. Helgen blir jÀttejobbig, för du vet inget om vad som hÀnder bland dina kompisar.
Skriv en egen krönika
Nu Ă€r du nĂ€stan klar med avsnittet om krönikor. Under arbetet har du âŠ
⊠lÀst en hel krönika och nÄgra utdrag.
⊠fÄtt kunskap om vad en krönika Àr.
⊠lÀrt dig vilka delar en krönika kan innehÄlla.
⊠sett att sprĂ„ket i krönikor Ă€r âfriareâ Ă€n i andra sakprosatexter.
⊠övat pÄ att anvÀnda liknelser och metaforer.
⊠förbÀttrat en krönika genom att dela in den i stycken.
⊠övat pÄ att göra texter tydligare med skiljetecken.
⊠testat att âkoppla nĂ„got litet till nĂ„got störreâ.
Nu ska du skriva en egen krönika. Den behöver inte vara lĂ„ng â 400 ord rĂ€cker. Skriv i ett separat dokument.
Gör sÄ hÀr:
1. Börja med att bestÀmma vad inledningen ska handla om. Du kan anvÀnda en av inledningarna pÄ s. 51 om du vill. Du kan ocksÄ tÀnka pÄ nÄgot som du varit med om sjÀlv, eller lÄta dig inspireras av nÄgot pÄ bilden nedan. VÀlj nÄgot som gör dig glad eller upprörd.
2. Fundera sedan pÄ huvuddelen. Hur du kan koppla inledningen till nÄgot större, till exempel till nÄgot som gÀller mÄnga mÀnniskor?
3. Skriv inledning och huvuddel. Kom ihÄg att du kan skriva mer personligt i en krönika Àn i en faktauppsats. Du kan till exempel anvÀnda liknelser, metaforer, roliga ordval och talsprÄk. Den som lÀser ska gÀrna tycka att det Àr en kul text.
4. Men lÀsaren mÄste ocksÄ förstÄ vad du menar. Tydlighet Àr alltid viktigt nÀr du skriver. Det kan du skapa genom att bland annat anvÀnda skiljetecken och styckeindelning.
5. Skriv sedan din avslutning. HÀr talar du om vad du tycker. Kanske vill du att nÄgot ska förÀndras?
I ARKAD SPRĂ K 2 â utveckla ditt skrivande, fĂ„r eleverna möjlighet att pĂ„ olika sĂ€tt förbĂ€ttra sina sprĂ„kkunskaper, öva pĂ„ att skriva för att lĂ€ra och skriva texter som engagerar och lockar till lĂ€sning. Boken innehĂ„ller fler grundlĂ€ggande övningar till vissa kapitel i Arkad Grundbok dĂ€r just skrivandet Ă€r i fokus, till exempel faktauppsats, krönika och berĂ€ttande text (novell). HĂ€r finns övningar som bland annat trĂ€nar eleverna i att
âą referera, strukturera och utveckla texter
⹠arbeta med ordförstÄelse och ordbildning
⹠anvÀnda grammatik kopplat till skrivandet.
ARKAD SPRĂ K 2 â utveckla ditt skrivande, Ă€r en arbetsbok och strukturen följer kapitlen i Arkad Grundbok, men boken kan Ă€ven anvĂ€ndas sjĂ€lvstĂ€ndigt eftersom alla avsnitt inleds med korta genomgĂ„ngar.