9789151112695

BYGG OCH ANLÄGGNING

Nivå 1

Britt-Marie Ekbergh

Verktyg

1

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och deras funktioner vid nyproduktion, renovering, omoch tillbyggnad, till exempel inom byggnadsplåtslageri, husbyggnad, mark och anläggning och måleri.

■ Studiebesök, till exempel i anslutning till byggarbetsplatser, på byggvaruhus och i fackhandel.

■ Översiktligt om byggprocessens olika skeden från planering till färdigställande och drift, däribland beslut, projektering, produktion, överlämning och förvaltning.

■ Översiktligt om vanliga arbetsprocesser och metoder inom yrkesområdena byggnadsplåtslageri, husbyggnad, mark och anläggning och måleri.

■ Bygg- och anläggningsbranschens roll för en hållbar utveckling, till exempel genom sortering av byggavfall.

Bygg- och anläggningsprocessen

För att kunna bygga och förvalta exempelvis ett hus, en väg, eller en bro, är många människor inblandade� Byggbranschen sysselsätter ungefär en av tio på arbetsmarknaden, och det finns många vitt skilda yrken att välja mellan�

Oavsett om du redan vet vilket yrke du kommer att välja eller är mest intresserad av, är det bra att ha en grundläggande kännedom om hur byggprocessen ser ut och vilka yrkeskategorier och kompetenser som behövs och är inblandade� I vissa yrken kan arbetsuppgifterna överlappa varandra medan andra är mer specialiserade�

Yrkesinriktningar

Bygg- och anläggningsprogrammet har fyra olika inriktningar:

1) byggnadsplåtslageri

2) husbyggnad

3) mark och anläggning

4) måleri

Inriktningen byggnadsplåtslageri ska ge kunskaper i byggnadsoch ventilationsplåtslageri för att förse byggnader med ett yttre klimatskydd och ett fungerande inneklimat, i en kombination av design och teknisk funktion�

Inriktningen husbyggnad ska ge kunskaper i nybyggnation, renovering och ombyggnation av bostäder och lokaler, samt även av broar och andra anläggningskonstruktioner

Inriktningen mark och anläggning ska ge kunskaper i markarbeten för vägar, järnvägar, husgrunder, ledningar, gröna ytor, samt asfalt-, platt- och stenbeläggningar�

Inriktningen måleri ska ge kunskaper i ny- och ommålning av invändiga och utvändiga ytor, uppsättning av olika väggbeklädnadsmaterial, samt kunskaper om färgens estetiska och skyddande värden

Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola

Bygg- och anläggningsprogrammet är till för elever som vill arbeta med att bygga, underhålla och göra ombyggnationer av hus och anläggningar� En elev som gått bygg- och anläggningsprogrammet kan oftast börja arbeta direkt efter utbildningen, eller fortsätta studera inom exempelvis yrkeshögskolan

FAKTA:

Anställningsbarhet

Att vara anställningsbar innebär att man har den kompetens och erfarenhet som krävs för att få anställning. Kraven kan variera och utgår från exempelvis: kompetens, flexibilitet, utvecklingsförmåga och personliga egenskaper.

FAKTA: Yrkesidentitet

Yrkesidentitet handlar om hur man identifierar sig själv i sin professionella yrkesroll. Yrkesidentiteten skapas bland annat genom yrkestitel, arbetsuppgifter, värderingar och egenskaper, men också i samspelet med andra och genom omgivningens krav och förväntningar.

2CENTRALT INNEHÅLL:

■ Informationssökning för att lösa arbetsuppgifter.

■ Grundläggande ritningsläsning, däribland skalor, symboler och vyer.

■ Planeringar och beräkningar för att lösa arbetsuppgiften, däribland material- och metodval.

■ Metoder för att identifiera felkällor i arbetsprocessen.

■ Grundläggande praktiska arbetsuppgifter inom byggnadsplåtslageri, husbyggnad, mark och anläggning och måleri.

■ Dokumentation och utvärdering av arbeten samt användning av utvärderingar i förbättringsarbete

Planering och utförande

I det här kapitlet tar vi upp de grundläggande delarna för yrkeslivet inom anläggning, byggnadsplåtslageri, husbyggnad och måleri Vi tar också upp de färdigheter som krävs för att utföra arbetsuppgifter inom dessa branscher, från att söka information samt förstå ritningar till att utföra praktiska moment och utvärdera arbetet Vidare går kapitlet igenom grunderna kring planering och beräkningar, risker förknippade med arbetsprocessen och metoder för att identifiera felkällor i arbetsprocessen Kapitlet tar också upp metoder för dokumentation och utvärdering av arbeten�

Praktiska arbetsuppgifter

Praktiskt arbete är när du använder dina teoretiska kunskaper till att bygga eller tillverka något ”på riktigt”� Allt praktiskt arbete startar med planering för att kunna genomföras på ett effektivt och kvalitetsmässigt bra sätt

Mark- och anläggningsarbete

En anläggningsarbetare är ofta den som startar upp ett nytt projekt, och den som avslutar projektet�

Tid

Med tid i planeringsarbetet menas oftast tidsåtgång� Det vill säga hur lång tid ett arbete tar att utföra För anläggningsarbeten är också vilken tid på året ett arbete kan utföras väsentligt� Exempel på tidsplanering som gjorts innan bildens arbete är:

• Hur många träd ska skyddas, och hur lång tid tar varje träd?

• Hur många meter inhägnad behövs runt området och hur lång tid tar det att sätta upp?

• Hur många betongplattor och kantsten går åt?

• Hur många meter dragning av el till belysning går åt, och hur många stolpar samt belysningsarmaturer behövs?

• Hur många kvadratmeter gräsmatta ska anläggas?

Arbetet på bilden ovan är anläggning av gångvägar och belysning på Karolinska Institutets område i Solna.

I planeringen måste också hänsyn tas till årstiderna och om utetemperaturen är lämplig för arbetet som ska utföras

Material

Materialet på bildens arbete är det man ser: plattor till gångarna, kantsten, stängsel runt arbetsområdet och skydden runt träden� Det är också det som inte syns på bilden men som anges på ritning eller i beskrivningen Exempel på detta är schaktmassor som ska forslas bort, samt gångarnas uppbyggnad av makadam och sättsand som ska på plats Det är matjord för gräs samt planteringar och tomrör för ledningar som ska läggas�

Personal

För att utföra arbetet på sid 42 behövs olika kompetenser, såsom:

• grävmaskinist

• elektriker

• anläggningsarbetare för plattläggning och plantering

Husbyggnad

Bilden till höger visar byggnad av ett bjälklag i en suterrängvåning i ett hus, och uppregling av en yttervägg Bilden visar också att markarbeten är utförda� För att veta hur golvet ska utföras behövs information från ritningar samt beskrivningar� Dessa handlingar behövs också för att veta hur ytterväggar ska isoleras, vilka ytskikt som ska användas, och om bjälklaget ska isoleras och eventuellt ha undertak�

Tid

Exempel på tidsplanering som gjorts innan bildens arbete för bjälklag och yttervägg är följande:

• Hur lång tid tar det att regla upp ytterväggen?

• Hur många kvadratmeter är bjälklaget på, och hur lång tid tar varje kvadratmeter att bygga?

• Hur många bärande stolpar behövs?

Detta arbete är inte väderberoende eller temperaturberoende under förutsättning att det finns ett tak eller annat väderskydd så att det inte regnar in�

Material

För att beräkna material för yttervägg och bjälklag behövs en konstruktionsritning och beskrivning Av ritningen kan man beräkna antalet kvadratmeter bjälklag och hur bjälklaget ska vara konstruerat, men också hur tätt balkarna ska placeras och hur många pelare som behövs

Personal

Vilken arbetskraft och hur många personer som krävs behöver man hjälp av en tidplan för att räkna ut� För bildens arbete behövs byggnadsarbetare med kunskap om bjälklag Med hjälp av enhetstider kan man räkna ut hur många timmar arbetet tar� Om exempelvis 1 m2 tar 0,8 timmar att bygga, tar 200 m2 160 timmar (200x0,8= 160) Det betyder cirka 20 dagar (160 timmar delat med åtta timmar per dag)� Om tidplanen säger att arbetet får ta fem dagar (en arbetsvecka) att slutföra, betyder det att fyra personer måste arbeta med bjälklaget för att det ska bli färdigt i tid�

FAKTA:

Bjälklag

Bjälklag kallar man en bärande byggnadsdel som avgränsar olika våningar i en byggnad. Exempel på olika typer av bjälklag med namn efter byggnadsmaterial är träbjälklag och betongbjälklag. Man kan också namnge efter funktion, exempelvis golvbjälklag, takbjälklag, våningsbjälklag och gårdsbjälklag. Ett bjälklag är oftast golv i en våning och tak i en annan våning.

Bilden visar byggnad av ett bjälklag i en suterrängvåning i ett hus, och uppregling av en yttervägg

FAKTA:

Suterrängvåning

Suterrängvåning kallar man ett våningsplan i ett hus där en del av våningen ligger under mark, och en del ovan mark. Detta är ett vanligt sätt att bygga hus i en sluttning.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Cirkulära arbetsmetoder, till exempel hur produkter och material används, återanvänds och återvinns i flera livscykler och på så sätt bidrar till att minska klimatutsläppen och uttaget av naturresurser.

■ Val av material för arbetsuppgiften utifrån arbetsbeskrivningar och bygghandlingar.

■ Hantering av olika typer av byggnadsmaterial, däribland bearbetning och förvaring.

■ Val, användning och vård av verktyg och maskiner för arbetsuppgiften.

■ Val och hantering av vanligt förekommande analoga och digitala mätverktyg för mätning och avvägning.

Hantering av material och utrustning

I detta kapitel kommer vi att ta upp olika byggnadsmaterial och verktyg� Vi redogör för val av lämpliga verktyg för olika arbetsuppgifter samt går igenom olika byggmaterials egenskaper� Kapitlet tar också upp hantering av olika typer av byggnadsmaterial, exempelvis bearbetning, förvaring, återvinning och källsortering�

Verktyg och maskiner

I följande avsnitt ges en översikt över de vanligaste maskinerna och verktygen samt hur de används De begrepp som tas upp är främst följande:

• mäta och prova

• avverkning

• gräva, schakta, flytta och lyfta

• packa, påla och sponta

• armera, gjuta, mura och putsa

• såga, skära, kapa och borra

FAKTA: Utsättning

Utsättning betyder ”markering i terrängen av punkter med känt geografiskt läge”. På en byggarbetsplats används ordet utsättning för att mäta in var en ny del i byggnaden, anläggningen eller vägen ska börja och sluta.

Utsättning är en kritisk fas i byggprocessen där exakta positioner för exempelvis väggar och pelare markeras på platsen enligt ritningarna.

Mäta och prova

Innan ett helt projekt eller en liten del av ett arbete sätts igång så utförs mätningar och provningar� Även under arbetets gång behöver man mäta, väga av, fuktprova och liknande�

På eller utanför en byggarbetsplats så finns det fasta startpunkter som används för att bestämma var husets hörn eller centrumlinje ska ligga, eller exempelvis mittlinjen i ett hus� När husets stomme kommit upp ska varje ny mellanvägg, dörrhål eller skåp mätas in och markeras Var avlopp och vattenledningar ska placeras måste också mätas� Exempel på hjälpmedel för mätning kan vara följande:

• totalstation; mäter var byggnaden ska ställas på tomten

• höjdmätare; mäter vilken höjd huset eller byggdelen ska ha, exempelvis med laser eller optik

• måttband; mäter längd

• meterstock (tumstock); mäter längd

Utöver att mäta längd och höjd kan man behöva:

• fuktmätare; mäter fukthalten i exempelvis ett betonggolv innan mattläggning eller i ett trägolv innan det läggs på plats�

• termometer; används för att mäta temperatur vid gjutning, murning och målning, eller andra arbeten när temperaturen inte får vara för låg eller för hög�

Innan byggproduktionen kommer igång ska man kontrollera om ritningar eller beskrivningar anger någon speciell metod eller något speciellt instrument för mätning, eller om kvalitetsplanen anger på vilket sätt eller hur ofta mätning och provning ska ske�

Avverka

Innan markarbeten startar måste ibland befintliga träd tas bort eller beskäras Vid större områden kan ett skogsbolag anlitas med en skördare, som både fäller, kvistar och kapar träden� Vid mindre arbeten används exempelvis:

• kedjesåg; även kallad motorsåg� Finns med bensin eller eldrift� Vid arbete inomhus ska eldrift användas, exempelvis vid rivning�

• röjsåg; finns med bensin eller eldrift och används vid röjning av mindre träd, sly samt buskar�

Meterstock (tumstock) är en platt, hopfällbar linjal som vanligtvis tillverkas av trä eller metall och är försedd med ledade sektioner.

Avverkningsarbeten är ibland nödvändigt innan start av markarbeten.

1

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

■ Introduktion till lagar och andra bestämmelser som gäller arbetsmiljö, däribland arbetsmiljö- och arbetstidslagen.

■ Övergripande om Arbetsmiljöverkets och branschorganisationernas krav på olika typer av certifieringar och utbildningar för arbeten inom yrkesområdet, däribland brandfarliga arbeten.

■ Hälsa och ergonomi i arbetet samt arbetsställningars och belastningars påverkan på kroppen.

■ Riskbedömningar för att förebygga hälsorisker, olycksfall eller brand samt risker med arbete på hög höjd.

■ Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel, till exempel för att hindra fall, minska påverkan av buller, damm, vibrationer och felaktiga arbetsställningar.

■ Ansvarstagande i yrkesrollen.

■ Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen.

■ Nödlägesrutiner och första hjälpen vid krissituationer och olycksfall, däribland L-ABC (livsfarligt läge – andning, blödning, cirkulation) och HLR (hjärtlungräddning).

Säkerhet

I detta kapitel redogör vi för de grundläggande lagarna och bestämmelserna som reglerar arbetsmiljö samt arbetstid Vi tittar också på de övergripande kraven från Arbetsmiljöverket och branschorganisationer gällande certifieringar inom yrkesområdet� Vi går också igenom hälsa och ergonomi, personlig skyddsutrustning och arbetsställningar�

Kapitlet tar även upp yrkesroller och vägleder läsaren genom tillträdes- och utrymningsvägar� Slutligen utforskar vi nödlägesrutiner vid krissituationer och olycksfall, inklusive första hjälpen och hjärt- samt lungräddning�

Lagar och bestämmelser

Arbetsmiljö är allt som omger dig när du är i skolan eller på arbetsplatsen Det är lokalen du arbetar i, luften du andas, vädret om du är utomhus, det är din lärare, dina chefer och dina arbetskamrater� Du själv är också en del av arbetsmiljön Hur du arbetar och hur du behandlar din omgivning är viktigt för dig, din chef, för dina arbetskamrater och för det arbete du utför�

Olyckor och arbetssjukdomar är dubbelt så vanliga bland byggnadsarbetare som hos andra arbetstagare� Orsakerna är bland annat fall från höjd, belastningsskador, och olyckor vid användning av olika slags maskiner� En stor orsak är också att en byggarbetsplats är i ständig förändring, och att många olika yrkeskategorier och arbetsmoment ska samsas på samma yta�

Arbete med handhållna vibrerande maskiner är exempel på arbete som regleras av Arbetsmiljölagen.

I lagboken regleras arbetsmiljöfrågor för att säkerställa en hälsosam och säker arbetsmiljö för alla.

Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen (AML) är den övergripande lagstiftningen om arbetsmiljön Under den finns arbetsmiljöförordningen och föreskrifter� Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön�

Både att se till att arbetsmiljön är så säker som möjligt och att alla på arbetsplatsen känner till de regler som gäller Men även att kontrollera att reglerna följs� De anställda har ansvar att följa lagstiftningen och de regler som arbetsgivaren ställer, och att använda den skyddsutrustning som arbetsgivaren anvisar

Lagen syftar till att skapa säkra och hälsosamma arbetsförhållanden Huvudpunkterna inkluderar krav på systematiskt arbetsmiljöarbete, riskbedömningar och åtgärder för att förebygga arbetsrelaterade hälsorisker Arbetsgivare förväntas också samarbeta med arbetstagare och deras representanter för att skapa en trygg arbetsmiljö� Lagen täcker områden som ergonomi, kemikaliesäkerhet, arbetsutrustning, samt rättigheter och skyldigheter för både arbetsgivare och arbetstagare�

FAKTA:

Ergonomi

Ergonomi är studien och undersökningen av hur arbetsmiljön och arbetsuppgifter kan anpassas för att optimera människors effektivitet, komfort och hälsa. Ergonomi fokuserar på att minimera fysisk belastning och risk för skador genom att skapa en passande matchning mellan människans fysiologi och arbetsmiljö.

Ergonomi innefattar anpassning av arbetsplatser, verktyg och utrustning för att minimera onaturliga rörelser och främja en sund arbetsställning. Målet är att förbättra prestationen, minska trötthet och förebygga arbetsrelaterade skador och problem.

FAKTA:

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket är en svensk myndighet som arbetar för att främja en säker och hälsosam arbetsmiljö för alla. De fastställer och övervakar regelverk inom arbetsmiljöområdet, genomför inspektioner på arbetsplatser och ger vägledning för att säkerställa efterlevnad av arbetsmiljölagstiftningen.

Mark-och anläggningsarbete är inte bara fysiskt ansträngande, utan kan också vid väg- och gatuarbete vara förknippat med höga risker för olyckor.

CENTRALT INNEHÅLL:

xyz

■ Facktermer inom yrkesområdet, till exempel namn på relevanta verktyg, maskiner, material och arbetsmetoder.

■ Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland bemötande och språkbruk.

■ Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen.

Samverkan och kommunikation

I det här kapitlet utforskar vi några delar som är avgörande för varje byggnadsarbetare att känna till� Vi kommer ta upp betydelsen av samverkan och kommunikation på arbetsplatsen och hur effektiv kommunikation samt samarbete inte bara bygger starka arbetsteam, utan också bidrar till framgångsrika byggprojekt

Vi tar upp den psykosociala arbetsmiljön och hur den inbegriper aspekter som bemötande, språkbruk och kommunikation Slutligen tar vi upp begreppet facktermer och ger en tydlig översikt för de vanligaste facktermerna när det gäller verktyg, maskiner, material och arbetsmetoder

Att kunna samverka och kommunicera effektivt är av stor betydelse inom byggbranschen, inte bara på byggarbetsplatser utan även inom företagets organisation och dess personal.

En förutsättning för goda kundrelationer är att man som yrkesperson är bra på att samverka och kommunicera.

Samverkan på arbetsplatsen

Att kunna samverka och kommunicera effektivt är av stor betydelse inom byggbranschen, inte bara på byggarbetsplatser utan även inom företagets organisation och dess personal� Här är några anledningar till att dessa färdigheter är så viktiga:

• Säkerhet på arbetsplatsen: En byggarbetsplats är full av potentiella risker Effektiv kommunikation hjälper till att förmedla viktig säkerhetsinformation och säkerställer att alla är medvetna om eventuella faror� Genom god samverkan kan arbetsgrupper hitta och hantera risker mer effektivt, vilket minskar risken för olyckor�

• Effektivitet och produktivitet: Tydlig kommunikation om arbetsuppgifter och mål säkerställer att alla arbetar i samma riktning Detta minskar missförstånd och onödiga förseningar När alla samarbetar smidigt kan projekt slutföras snabbare och med högre kvalitet

• Problemlösning: Byggprojekt kan vara komplexa och oförutsägbara� Förmågan att effektivt kommunicera och samarbeta underlättar problemlösning� Arbetsteam som samverkar bra är bättre på att komma på kreativa lösningar på oväntade utmaningar�

• Arbetsmiljö och trivsel: En god arbetsmiljö där alla känner sig hörda och respekterade bidrar till högre arbetstillfredsställelse� När arbetare och ledare kommunicerar öppet samt respektfullt skapas en positiv atmosfär som främjar trivsel och minskar stress�

FAKTA: Kommunikation

Kommunikation är nyckeln till ett bra samarbete och ett lyckat projekt. Brister i kommunikationen medför ofta onödiga ekonomiska och tidsmässiga konsekvenser. En framgångsrik kommunikation och samverkan får man genom att arbeta intensivt i projektets tidiga skede.

FAKTA: Kundrelationer

Effektiv kommunikation sträcker sig utöver byggarbetsplatsen. Det påverkar även relationer med kunder och andra intressenter. Ett företag som är känt för sitt goda samarbete och kommunikation bygger ett starkt rykte, vilket är avgörande för långsiktig framgång.

BYGG OCH ANLÄGGNING

Nivå 1

Britt-Marie Ekbergh

Bygg och anläggning nivå 1 riktar sig till studerande på gymnasiet och vuxenutbildningar. Läromedlet täcker alla centrala delar inom ämnet, inklusive byggprocessen, vanliga yrken i byggbranschen, arbetsprocesser och metoder, ritningsläsning, facktermer på svenska, material, verktyg, arbetsmiljö och säkerhet. Genom att behandla dessa områden på ett detaljerat sätt ges de studerande goda förutsättningar att klara Skolverkets betygskriterier. Boken är strukturerad med kunskapskontroller och övningsuppgifter som de studerande kontinuerligt kan arbeta med.