Carlander
LÄRARHANDLEDNING
Innehåll
1. Begrepp inom social omsorg
Introduktion till kapitlet
Kapitlet förklarar olika begrepp och perspektiv som beskriver vad social omsorg handlar om. Professionellt socialt omsorgsarbete innebär att utveckla brukarens sociala kompetens, för att på så vis göra det möjligt för personen att delta i samhällets gemenskap. Centrala begrepp som gemenskap, delaktighet, tillgänglighet och utanförskap presenteras i kapitlet.
Syftet är att du ska utveckla din förmåga att använda och resonera med centrala begrepp inom social omsorg.
Centralt innehåll
• Centrala begrepp och perspektiv inom social omsorg.
• Gemenskap, delaktighet och utanförskap.
Detta kommer du att läsa om på nivå 2
> Sociala och kulturella perspektiv på människan och deras konsekvenser och möjliga lösningar.
> Socialpedagogiskt arbete och perspektiv med utgångspunkt i brukares livsvillkor och möjligheter till utveckling.
> Hur individens förmåga att hantera och styra den egna delaktigheten för en ökad inkludering kan stärkas.
Till dig som undervisar
Kapitlet avser att utveckla elevens kunskap om samt förmåga att använda centrala begrepp inom ämnet social omsorg. Lektionsförslagen avser att ge eleverna möjlighet att träna på centrala begrepp som ett led i att utveckla sitt yrkesspråk inom social omsorg.
Begrepp kan ibland uppfattas som teoretiska och abstrakta. Därför är det viktigt att använda konkreta exempel för att tydliggöra begreppen för eleverna. Ett bra sätt att närma sig begreppen är att även koppla dessa till eleverna själva och deras liv och erfarenheter. Försök att levandegöra begreppen utifrån att vara människa, utifrån brukarens livssituation och även utifrån vad som förväntas av eleverna i deras framtida yrkesroll. Då blir det oftast lättare att resonera om och förstå begreppen.
Begreppen ligger till grund för elevernas framtida förhållningssätt och professionella utveckling. När eleverna påbörjar sina studier är de amatörer som förhoppningsvis har goda avsikter och under utbildningen ska läraren skapa förutsättningar för eleverna att utvecklas mot ett medvetet professionellt förhållningsätt. I förlängningen ska det leda till att eleverna reflekterar över brukarnas livssituation och hur de på bästa sätt kan stödja och hjälpa dem.
Lektionsförslagen består av teoretiska uppgifter, praktiska övningar och fallbeskrivning. Ofta innehåller ett lektionsförslag olika alternativa sätt att genomföra lektionen på.
Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor
1. Vad handlar livsstrategier om?
Livsstrategier är förmågor och tillvägagångssätt för att hantera olika situationer i livet, till exempel praktiska färdigheter för att sköta ett hem eller personlig hygien. Även förmågor för att hantera pengar och ekonomi, social förmåga för att kunna ingå i samspel med andra. Strategier är viktiga för att kunna fungera och vara en del i ett socialt sammanhang samt för att kunna vara självständig även om man är beroende av stöd och hjälp. Strategier innefattar förmågor hos brukare men även anpassningar i omgivningen.
2. Vad är likheterna och skillnaderna mellan formell och informell social omsorg?
Likheterna handlar om att visa omsorg. Den informella omsorgen är inte professionell utan avser privata situationer och sammanhang. Människor umgås och bryr sig om varandra, stöttar och hjälper varandra, t.ex. familj, vänner eller grannar. Den formella sociala omsorgen handlar om professionell omsorg som samhället ansvarar för. Samhället tar hand om människor som är i behov av stöd och hjälp för sin livsföring. Den formella omsorgen styrs av lagar och det finns uppbyggda organisationer och verksamheter. Anställd personal tillgodoser människors behov och utför sociala omsorgshandlingar.
3. Vad handlar begreppet omsorg om? Vad är omsorg inom social omsorg?
Omsorg handlar om att bry sig om och ta ansvar för att andra människor ska må bra. Inom social omsorg kan begreppet omsorg beskrivas på två sätt:
• Praktisk omsorg. Att sköta om, vårda, ta hand om och ge tillsyn.
• Kvalitativ omsorg. Att göra något med omsorg, omtanke, noggrannhet, hänsyn och uppmärksamhet.
Omsorg innebär att praktiskt ta hand om andra människor genom stöd och hjälp. Kvalitativ omsorg innebär att brukaren ska känna att det är god kvalitet i omsorgen, till exempel att verksamheten bedrivs enligt lagar och föreskrifter, att personal skapar trygghet och tillit, att den enskilde har medinflytande.
4. Vad är anledningen till att benämningen brukare började användas?
När LSS infördes började benämningen brukare användas, vilket syftar på personer som använder sig av och är konsumenter av insatser inom social omsorg. Tidigare upplevde många som tog emot stöd och hjälp att de blev vårdade och lätt hamnade i underläge. Det var personalen som gav, var aktiv och ofta styrde hjälpen. Brukarna fick anpassa sig till personalens villkor och rutiner. När människor är mottagare av stöd och hjälp finns det risk att de blir passiva. Benämningen brukare innebär en förändring i maktförhållandet. I stället blir det brukarna som använder sig av och bestämmer över insatserna.
5. Begreppet social har två innebörder inom social omsorg. Vilka?
Som mål i arbetet och som personalens ”verktyg”. Målet styr mot att brukare ska kunna delta och ingå i olika sociala sammanhang och gemenskaper. Personalen ska utveckla förmågor och social kompetens som leder till att brukaren kan behålla eller skapa nya sociala sammanhang men även för att motverka utanförskap. Med verktyg menas relationen mellan personal och brukare som bygger på förtroende och närhet. Personalen ska med hjälp av sociala verktyg (arbetssätt och metoder) utföra ett arbete som har ett socialt mål. Genom relationen arbetar man mot målet.
6. Social kompetens inom social omsorg kan utvecklas inom två områden. Förklara dessa.
Social kompetens består av olika förmågor som samspelar i en situation. När förmågorna sätts ihop till en helhet bildas kompetens. Man ska stärka och utveckla olika förmågor och kompetens som brukaren behöver för att klara av att:
• Fungera i nära relationer: Att samspela och kunna umgås med andra människor.
• Fungera som samhällsmedborgare: Att vara delaktig, kunna leva som andra och fungera i samhället, till exempel när det gäller boende, arbete och fritid.
7. Förklara vad gemenskap innebär och varför det är centralt inom social omsorg.
Sociala kontakter och relationer är ofta organiserade i olika gemenskaper. Begreppet gemenskap kan innefatta alltifrån samhällsgemenskapen till mindre grupper. De yttre ramarna för en gemenskap bestämmer vilka som deltar eller vad som binder samman deltagarna med varandra. Den inre gemenskapen handlar om acceptans, samhörighet och kvalitet i relationen mellan deltagarna. Man kan vara med i en gemenskap på två olika sätt, dels kan man fysiskt ingå och dels kan man uppfatta och känna sig som en del av gemenskapen. Inom social omsorg ska man skapa möjligheter och goda förutsättningar för att brukarna ska kunna ingå i olika gemenskaper samt känna sig delaktiga. Man ska arbeta för att människor inte ska hamna i eller förbli i utanförskap.
8. Förklara skillnaderna mellan att vara med i en grupp och att känna sig som en del av en grupp. Sociala kontakter och relationer är ofta organiserade i olika gemenskaper. Begreppet gemenskap kan innefatta alltifrån samhällsgemenskapen till mindre grupper. De yttre ramarna för en gemenskap bestämmer vilka som deltar eller vad som binder samman deltagarna med varandra. Den inre gemenskapen handlar om acceptans, samhörighet och kvalitet i relationen mellan deltagarna. Man kan vara med i en gemenskap på två olika sätt, dels kan man fysiskt ingå och dels kan man uppfatta och känna sig som en del av gemenskapen.
9. Vad innebär delaktighet?
Begreppet delaktighet innebär ”att vara en del av” ett socialt sammanhang, att uppleva sig som medborgare i ett större sammanhang samt att få tillgång till samma service och rättigheter som andra. Delaktigt står för jämlikhet och att kunna vara aktiv på lika villkor samt att själv kunna påverka och kontrollera viktiga beslut i livet. Delaktighet handlar ytterst om att aktivt kunna medverka och vara en del av samhället samt att kunna välja självständigt, fatta egna beslut och påverka sitt liv.
10. Förklara begreppet tillgänglighet och ge exempel på vad det kan innebära.
Begreppet tillgänglighet handlar om förutsättningar för att t.ex. människor med funktionsnedsättningar ska kunna vara delaktiga i samhället. Alla ska kunna vara med och vara aktiva på sina villkor. Tillgänglighet är samhällets utformning och anpassningar av miljön för att möjliggöra att den blir åtkomlig för alla. Fysisk tillgänglighet kan vara lokaler, offentliga toaletter och kollektivtrafik, medan digital tillgänglighet innefattar offentlig service och webbplatser. I skolan kan pedagogisk tillgänglighet handla om en tydlig struktur på dagen, bildstöd samt anpassade och avgränsade uppgifter.
11. Hur vill du beskriva begreppet social omsorg? Vilka delar är viktiga att få med vid en beskrivning? Frågan är vid men bör innefatta resonemang om begreppen:
– Social (mål och verktyg)
– Social kompetens (förmågor som bildar kompetens inom olika områden för att kunna delta i samhällets gemenskap)
– Livsstrategier (skapa möjligheter, utveckla förmågor, anpassningar)
– Omsorg (praktisk omsorg och kvalitativ omsorg)
– Gemenskap (känna och uppleva sig som en del av sociala sammanhang och gemenskaper)
– Delaktighet (tillgång till samma service och rättigheter som andra, vara aktiv på lika villkor, kunna påverka och kontrollera viktiga beslut i livet)
– Tillgänglighet (samhällets anpassningar)
– Formell omsorg (samhällets stöd)
– Brukare (personer som använder sig av och är konsumenter av insatser inom social omsorg)
– Utanförskap (att aktivt motverka utanförskap samt att arbeta för att människor ska behålla sitt sociala sammanhang).
12. Vilka fördelar kan det innebära att ingå i en gemenskap eller i ett socialt sammanhang?
Ofrivillig ensamhet är en riskfaktor för psykisk ohälsa och utanförskap. Behovet av att tillhöra en grupp är starkt rotat i människan och risken att bli utesluten och vara isolerad väcker obehag. Vid ensamhet slår stressystemen igång som påverkar kroppen och ökar risken för sjukdomar. Det är viktigt för människor att befinna sig i sociala sammanhang, känna sig betydelsefulla och ha en uppgift i samhället samt att vara en del av en gemenskap. Att ingå i en gemenskap innebär ofta fördelar i form av stöd, trygghet, materiell standard (till exempel ekonomi och bostad) samt tillgång till nätverk och kontakter.
13. Vad kan utanförskap bero på?
Motsats till gemenskap är utanförskap och ensamhet. Utanförskap innebär att inte uppleva sig ingå i en grupp eller i ett större socialt sammanhang. Ibland hindras någon från att komma in i en gemenskap och andra gånger kan en person stötas ut av någon som befinner sig inne i gemenskapen. Att vara arbetslös, bli mobbad i skola eller arbetsliv, känna ensamhet, vara hemlös eller bo i socioekonomiskt utsatta områden är exempel på utanförskap. Orsakerna varierar, till exempel ekonomisk utsatthet, beroendeproblematik, livsstil, att inte kunna språket, otillgänglig miljö eller intellektuell funktionsnedsättning (IF).
14. Förklara vad begreppet utsatthet handlar om.
Utsatthet handlar om människor som av olika anledningar är mer sårbara och resurssvaga, som till exempel har mindre möjligheter eller tillgångar och därför riskerar att behandlas orättvist och diskrimineras. Det kan handla om att vara utsatt för våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, ekonomisk fattigdom, eller ha med livsstil eller någon av diskrimineringsgrunderna att göra. I socialt utsatta bostadsområden lever många människor som är resurssvaga eller som har små möjligheter att förändra sin livssituation och som därför riskerar att hamna i utanförskap inom flera viktiga livsområden.
Lektionsförslag
Lektionsförslag – Para ihop begrepp och förklaring
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskaper om centrala begrepp inom social omsorg samt förståelse för vad begreppen kan innebära i det praktiska arbetet.
Kopieringsunderlag 1:1 innehåller ett antal begrepp som är centrala inom social omsorg. Till vänster står begreppen och till höger står förklaringen. OBS! Dock inte i rätt ordning. Kopieringsunderlaget kan användas på olika sätt. Elever kan arbeta enskilt, i par eller i grupp med att para ihop begreppen med sina rätta förklaringar. Uppgiften kan göras med eller utan bok.
Tips: Använd elevbokens Ord att öva på som facit.
Alternativ 1: Klipp ut korten med begrepp och förklaringar.
a. Eleverna lägger ut korten i två spalter; en med begrepp och en med förklaringar.
b. Eleverna ska para ihop korten.
Alternativ 2: Sätt ihop begrepp och förklaring bredvid varandra på samma sida av korten.
a. Arbeta i grupp.
b. Lägg korten med texten nedåt.
c. Var och en tar i turordning ett kort och läser begreppet för personen till höger. Personen ska förklara begreppet.
Alternativ 3: Använd bara begreppen och låt eleverna hitta förklaringarna i boken och skriva ner dessa.
Alternativ 4: Para ihop och dra linjer mellan begreppen till vänster och förklaringarna till höger.
Lektionsförslag − Social kompetens
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskap om begreppet social kompetens.
Läraren går först igenom begreppet social kompetens. Fokusera på förmågor och kompetens. Därefter arbetar eleverna med begreppet social kompetens utifrån nedanstående frågeställningar. Uppgiften kan göras enskilt, i par eller i grupp.
• Vad innebär begreppet social kompetens?
• Vilka förmågor och kompetenser behövs för att klara av ett arbete (oavsett vad själva arbetet innehåller)?
• Vilka förmågor och kompetenser krävs för att laga mat?
– Oavsett vad man ska laga?
– Till exempel för att laga korv och makaroner?
• Vilka förmågor och kompetenser krävs för att köra bil i trafiken?
• Vilka förmågor och kompetenser är bra att ha när man går i skolan och är elev?
Lektionsförslag – Brukare inom social omsorg
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskap om begreppet brukare i relation till centrala begrepp och framtida yrkesroll.
Förslaget kan med fördel genomföras på tavlan som en tankekarta. Eleverna arbetar i smågrupper och ger förslag på olika anledningar till varför en person har blivit brukare inom social omsorg. Uppföljning i helklass där tankekartan fylls i. Koppla även ihop detta med vilken typ av stöd och hjälp en brukare kan behöva.
Koppla tankekartan till framtida yrkesroll. Se på bredden och vilka förväntningar som kan finnas på personalen.
– Vad behöver personal kunna? Se på allmänna kunskaper och förmågor samt även specifika kunskaper.
Koppla tankekartan till begreppet ”Brukare” i elevboken, se avsnitt 1.1.4 på sidan 14.
Hur ska personalen agera för att brukaren inte ska bli passiv mottagare av stöd och hjälp?
Jämför er tankekarta med elevbokens förklaring av begreppet social omsorg.
– Hur stämmer er tankekarta med elevbokens beskrivning av social omsorg?
Lektionsförslag – Fallbeskrivning Mohanad
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens förmåga att koppla centrala begrepp inom social omsorg till en brukares livssituation.
Fallbeskrivningen med tillhörande frågor finns på kopieringsunderlag 1:2 och kan användas som enskild uppgift eller gruppuppgift.
Lektionsförslag – Delaktighet och tillgänglighet
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskaper om begreppen delaktighet och tillgänglighet.
Använd bilden på sidan 21 i elevboken, i avsnittet ”1.2.2 Delaktighet och tillgänglighet”, en kvinna med rullstol som ska köra bil.
• Resonera om vad begreppen delaktighet och tillgänglighet innebär i förhållande till bilden.
• Resonera om vad motsatsen till begreppen innebär både för individen och samhället.
• Ge exempel på och förklara olika former av tillgänglighet.
• Resonera om skillnaden mellan att anpassa och göra miljön tillgänglig eller att individen ska anpassa sig till miljön.
Lektionsförslag – Motsats till …
Lektionsförslaget avser att utveckla kunskaper om centrala begrepp inom social omsorg samt utveckla förmåga att omsätta begreppen i handling i mötet med brukaren.
Eleverna ska beskriva motsatsen till begreppen i kapitlet och ge exempel på handlingar kopplade till motsatserna, se kopieringsunderlag 1:3. Underlaget kan användas på olika sätt.
Alternativ 1: Eleverna sitter i par och drar var sitt kort, ett i taget. En av dem läser (tyst) ordet/begreppet som står på kortet, och beskriver därefter motsatsen till ordet. Den andra personen får gissa ordet/begreppet.
Alternativ 2: Eleverna arbetar enskilt och skriver ner motsatserna till det som står på kopieringsunderlaget. De ska även ge exempel på handlingar som beskriver varje motsats. Helst ska handlingarna utgå från möte med brukare.
Uppföljning: Samtala om vad som krävs för att inte hamna i motsatsen? Finns det något begrepp som innebär en balansgång i arbetet, t.ex. omsorg? Man vill gott men det blir det motsatta?
Lektionsförslag – Oavslutade meningar …
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskap om centrala begrepp inom social omsorg.
Lektionen kan förberedas och genomföras på olika sätt:
Alternativ 1: Läraren läser upp de oavslutade meningarna en i taget.
Alternativ 2: Läraren visar meningarna via en kanon där eleverna själva kan se och läsa.
Alternativ 3: Läraren kan kopiera upp och klippa ut de oavslutade meningarna samt lägga en omgång i ett kuvert till varje grupp. Om läraren väljer den här varianten bör läraren ändå styra när det är dags att dra en ny lapp. Det är enklare om klassen är i någorlunda samma fas när övningen genomförs.
Eleverna sitter i mindre grupper. En oavslutad mening kommer upp (enligt nedan). Varje elev funderar över hur hen vill avsluta meningen. På lärarens kommando avslutar eleverna meningen en i taget i turordning. OBS! Det är viktigt att alla får prata till punkt innan eventuell diskussion i gruppen. Därefter är det dags för nästa oavslutade mening.
Förslag på oavslutade meningar:
• Att få vara del av en gemenskap innebär …
• När en person är social tänker jag på …
• En brukare kan behöva stöd och hjälp med ...
• Informell omsorg kan vara …
• Om inte miljön är tillgänglig så kan det skapa …
• En bra relation bygger på …
• När man inte får vara med i en gemenskap känns det …
• Motsats till utanförskap är …
• En god handling mot en annan människa kan vara …
• Utsatthet kan bero på …
• Personalens sociala verktyg handlar om …
• Man kan visa omsorg om sina medmänniskor genom att …
• Att vara delaktig i saker som rör ens liv är …
• En person som har social kompetens är en som …
• Tillgänglighet i samhället är bra för …
• När jag hör begreppet social omsorg tänker jag på …
• Ensamhet kan upplevas som …
• Ett socialt sammanhang som är viktigt för mig är …
Lektionsförslag – Tillgänglighet
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskap om vad tillgänglighet kan innebära.
Förslaget kan genomföras enskilt eller i grupp. Eleverna går runt på skolan och kanske även utanför och skriver ner olika anpassningar i miljön som de ser. Förslaget kan utökas som en läxa där de även tar reda på hur tillgänglighet och anpassningar ser ut inom andra områden, till exempel olika samhällsinrättningar (Försäkringskassa, Arbetsförmedling), vårdinrättningar, apotek, affärer och kollektivtrafik.
Förslaget kan utökas med att besöka anpassad skola eller träffa skolans specialpedagog för att lära sig om pedagogiska anpassningar i skolan. Eleverna kan även gå in och söka på olika samhällsaktörers och vårdgivares hemsidor för att se hur den digitala tillgängligheten ser ut för personer med till exempel synskador och nedsatt förmåga att läsa eller för personer med intellektuell funktionsnedsättning som kan ha svårt att läsa och förstå abstrakt och svår text.
Kopieringsunderlag
Kopieringsunderlag 1:1 – Para ihop begrepp och förklaring
Social
Social kompetens
Omsorg
Delaktig
Tillgänglig
Formell omsorg
Informell omsorg
Utanförskap
Sociala mål
Livsstrategier
Utsatt
Kvalitativ omsorg
Gemenskap
Sociala verktyg
Brukare
Praktisk omsorg
Människor som är mer sårbara och har begränsade möjligheter och därför riskerar att missgynnas och diskrimineras.
Professionell och organiserad omsorg som samhället ansvarar för.
Ingå i sociala sammanhang och grupper. Sammanhållning.
Styr hur personalen ska arbeta för att brukare ska kunna delta och ingå i olika sociala sammanhang och gemenskaper.
Att göra något med omsorg, omtanke, noggrannhet, hänsyn och uppmärksamhet.
Förmågor och strategier för att hantera olika livssituationer.
Människor i samspel, t.ex. kamratlig, sällskaplig, samhällelig, medborgare.
Relationen mellan personal och brukare inom social omsorg som bygger på förtroende och närhet. Arbetssätt och metoder.
Medverka och aktivt vara en del av samhället samt att kunna fatta egna beslut och påverka sitt liv.
Bry sig om och ta ansvar för att andra ska må bra.
Att inte uppleva sig ingå i en grupp eller i ett större socialt sammanhang.
Människor som är användare av insatser och stöd via SoL och LSS.
Samhällets utformning för att så många som möjligt ska kunna ta del av det. Anpassa samhället.
Att sköta om, vårda, ta hand om och ge tillsyn.
Att bry sig om och ställa upp för vänner och familj i privata sammanhang.
Olika förmågor sätts ihop i en situation så att en helhet bildas. Förmåga att umgås med andra och delta i samhället.
Kopieringsunderlag 1:2 – Fallbeskrivning Mohanad
Mohanad
Mohanad är 15 år och gravt rörelsehindrad på grund av en CP-skada. Han har dessutom intellektuell funktionsnedsättning på svår nivå samt nedsatt tal- och kommunikationsförmåga. Han kan inte tala utan använder vissa läten och kommunicerar lite genom bildstöd med personer som känner honom väl och som vet vad han vill.
Mohanad bor hemma hos sin familj och har personlig assistans som hjälper honom med det mesta. En kväll i veckan och en helg i månaden är Mohanad på ett korttidshem. Det blir miljöombyte för Mohanad och han träffar kompisar som också är där. Familjen får avlastning. Mohanad går i anpassad grundskola och ska snart börja på anpassad gymnasieskolas individuella program.
Frågor:
• Vilka förmågor och kompetenser är viktiga för Mohanad att utveckla i framtiden?
Motivera varför dessa är viktiga att utveckla. Vad ska förmågorna leda till?
• Vilka gemenskaper och sociala sammanhang är viktiga för Mohanad att bli delaktig i?
• Vad är viktigt att tänka på i arbetet med Mohanad för att ge god omsorg?
Kopieringsunderlag 1:3 – Motsats till ...
Ord/begrepp Motsats
Social Omsorg
Delaktighet
Livsstrategi
Gemenskap
Tillgänglighet
Kvalitativ omsorg
Social kompetens
Sociala verktyget
Handling som beskriver motsats
Kopieringsunderlag 1:4 – Ord att öva på
Dessa ord och begrepp är viktiga för dig att känna till och förstå betydelsen av. De ingår i det yrkesspråk som är specifikt för det yrke du utbildar dig till.
social omsorg −
livsstrategier –
en insats –
formell social omsorg −
en brukare −
social –
social kompetens −
omsorg
relation gemenskap
delaktig –
tillgänglighet
utanförskap –
utsatthet –
Länkar och boktips
Länkar
SKR − Sveriges kommuner och regioner (skr.se)
SKR arbetar med att höja kvaliteten inom vård och omsorg genom att stödja och skapa bra förutsättningar för kommuner i deras kvalitets- och utvecklingsarbete. Inom SKR finns en avdelning som är inriktad mot social omsorg.
Myndigheten för delaktighet (mfd.se)
Myndighetens uppdrag är att arbeta med att främja ett samhälle som är användbart och tillgängligt för alla.
Socialstyrelsen (socialstyrelsen.se)
Socialstyrelsen har ett omfattande informationsmaterial. De publicerar material som stöd i arbetet och för att utveckla verksamheterna i kommun och regioner.
Kunskapsguiden (kunskapsguiden.se)
Kunskapsguiden presenterar information inom olika teman med koppling till social omsorg. Där finns material som är riktat speciellt till arbete med äldre, barn och unga samt människor med funktionsnedsättningar. De kunskapsstödjande produkterna ger stöd och vägledning i arbetet.
Utbildningsportalen (utbildningsportalen.socialstyrelsen.se)
Här finns flera olika webbutbildningar inom områden med koppling till social omsorg, till exempel introduktion till arbete i vård och omsorg samt Webbintroduktion funktionshinderomsorg.
Folkhälsomyndigheten (folkhälsomyndigheten.se)
(Sökord: Digital teknik för social delaktighet bland äldre)
Ett kunskapsstöd om digital teknik för att främja social stimulans och delaktighet bland äldre personer. Kunskapsstödet riktas till verksamhet som berör äldre personer och deras välbefinnande och hälsa.
(Sökord: Mötesplats social hållbarhet)
Handlar om hur man kan skapa ett socialt hållbart samhälle som är jämställt och jämlikt och där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader.
Boktips
Blomdahl Frej, G & Eriksson, B (1998). Social omsorg och socialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Cederlund, E, Eriksson, L, Ringsby Jansson, B A & Svensson, L (2019). Renässans för socialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, L, Nilsson, G & Svensson, L (2013). Gemenskaper – Socialpedagogiska perspektiv. Göteborg: Daidalos.
Madsen, B (2001). Socialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Molin, M (2004). Att vara i särklass: om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. Doktorsavhandling vid Institutet för handikappvetenskap. Linköpings universitet.
Molin, M (2008a). Delaktighet i olika världar – om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv. Forskningsrapport vid Högskolan Väst, 2008:2.
Molin, M & Bolin, A (2018). Socialpedagogisk handling i teori och praktik. Trollhättan: Högskolan väst.
Stensberg, H (2011). Gemenskapens socialpsykologi. Stockholm: Liber.
Strang, P (2014). Att höra till: om ensamhet och gemenskap. Natur & Kultur.
Social omsorg Nivå 1
Helen Carlander
LÄRARHANDLEDNING
Lärarhandledningen är ett komplement till elevboken Social omsorg nivå 1. Båda har samma kapitelindelning och följer samma centrala innehåll. Syftet med lärarhandledningen är att ge stöd till läraren i undervisningen. Varje kapitel inleds med Skolverkets beskrivning av ämnesplanens centrala innehåll.
Lärarhandledning till Social omsorg nivå 1 innehåller:
• tanken med progression i ämnet Social omsorg utifrån Skolverkets riktlinjer
• stöd för språkutvecklande förhållningssätt
• lösningsförslag till elevbokens instuderingsfrågor
• lektionsförslag med beskrivning av uppgifter och tips kring upplägg och genomförande
• kopieringsunderlag med instruktioner till eleverna
• länkar och boktips
• ordlista med viktiga begrepp översatta till arabiska
Lärarhandledningen presenterar ett brett utbud av uppgifter att välja mellan. Här finns allt från teoretiska och analyserande uppgifter till rollspel, fältstudier och praktiska övningar. Bredden och variationen ger bra förutsättningar för en pedagogisk undervisning anpassad efter elevernas behov.
Helen Carlander är socialpedagog med inriktning äldre- och funktionshinderomsorg samt socialpedagogiskt arbete. Hon är lärare på vård- och omsorgsprogrammet samt på anpassad gymnasieskolas nationella program Hälsa, vård och omsorg.