Social omsorg Nivå 2
Helen Carlander
LÄRARHANDLEDNING
Innehåll
4. Behov och levnadsvillkor
Introduktion till kapitlet
Kapitlet handlar om mänskliga behov för att överleva men även för att må bra och uppleva livskvalitet. Arbetet inom social omsorg går ut på att tillgodose brukarens olika behov och främja brukarens möjlighet till utveckling och delaktighet. Kapitlet beskriver även levnadsvillkor och omständigheter runtom brukaren som kan påverka brukarens upplevelse av livskvalitet.
Syftet är att du ska utveckla kunskaper om hur olika levnadsvillkor påverkar brukares behov och livskvalitet. Samt att du ska öka din förmåga att utföra arbetsuppgifter med utgångspunkt i brukarens önskemål och behov.
Centralt innehåll
• Socialpedagogiskt arbete och perspektiv med utgångspunkt i brukares livsvillkor och möjlighet till utveckling.
• Hur individens förmåga att hantera och styra den egna delaktigheten för en ökad inkludering kan stärkas.
Detta har vi gått igenom på nivå 1
> Grundläggande om olika livsvillkors påverkan på människors livskvalitet, hälsa, lycka och syn på det goda livet.
> Grundläggande om gemenskap, delaktighet och utanförskap.
Till dig som undervisar
Kapitlet avser att utveckla elevens kunskap om vad som påverkar brukarens behov och levnadsförhållanden samt öka förståelsen för den enskilda människans uppfattning av den egna livssituationen. Det ska även utveckla förmågan att ta hänsyn till brukarens allmänmänskliga och individuella behov.
Behov och levnadsförhållanden är stora områden som innefattar många och varierande aspekter. Att tillgodose brukarens behov är en central del i arbetet inom social omsorg. Det är viktiga att uppmärksamma eleverna på att brukaren kan ha flera olika sorters behov som personalen ska försöka tillgodose. Vissa är tydliga och uttalade, medan andra kanske är mindre uttalade men ändå viktiga för brukaren. Det är även viktigt att lyfta fram begreppet motivation och hur motivation kan fungera som drivkraft för att få behoven tillgodosedda.
Lektionsförslagen innehåller flera olika uppgifter, övningar och tester om behov som avser att öka kunskapen om och förståelsen av begreppet behov. De ger underlag för samtal och att utveckla kunskap kring begreppet behov.
I undervisningen om behov kan man med fördel börja med att utgå från elevernas egna erfarenheter i privatlivet eller från APL. Därifrån fokuserar man på brukarperspektivet och att arbetet många gånger går ut på att tillgodose brukarens behov. Det är värdefullt att lyfta samtal kring känslan av att vara beroende av andra för att få sina behov tillgodosedda samt känslor av frustration och maktlöshet.
Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor
1. Hur hänger begreppen behov, brist och att tillgodose ihop? Beskriv med ett exempel från social omsorg. Begreppen behov och brist hänger ihop. Vid brist är det något som saknas eller är otillräckligt. I och med bristen uppstår ett behov som innebär att något behövs. När detta blir åtgärdat och tillgodosett leder det till balans. Att tillgodose behov kan även ske förebyggande innan en bristsituation uppkommer. Att tillgodose brukarens behov sker dagligen. Vid skada, funktionsnedsättning eller sjukdom kan sättet som brukaren tidigare har tillgodosett sina behov på förändras och brukaren kan behöva hjälp med att tillgodose dem. De behov som tidigare har varit jätteviktiga för brukaren kanske inte känns lika viktiga längre. I stället kan andra behov, till exempel behovet av privat utrymme och integritet, bli viktiga för brukaren som nu är beroende av personal i sin vardag.
2. Förklara innebörden av och skillnaden mellan primära och sekundära behov. Hur kan dessa samspela? Behov kan delas in i primära och sekundära behov. Primära behov innefattar fysiologiska och medfödda behov som syftar till överlevnad. Sekundära behov är sociala och förvärvade behov som syftar till välbefinnande och psykisk hälsa. Dessa hänger ihop och kan ibland vara svåra att särskilja. Inom social omsorg kan brukarens aptit och matlust påverkas av psykiskt välbefinnande. Om brukaren känner trygghet kan det leda till bra sömn och bättre återhämtning. Bra kontakt och social uppskattning från andra kan motivera brukaren att försöka mer och vara mer fysiskt aktiv. Behoven handlar både om att överleva och att må bra.
3. Vad innebär motivation? Hur kan man tänka kring motivation inom social omsorg? Motivation kan förklaras som inre drivkraft och inspiration. Behov och motivation hänger ihop. När ett behov uppstår är motivationen drivkraften för att tillgodose behovet. Både inre personliga faktorer och yttre miljörelaterade faktorer motiverar människor. Inre motivation är till exempel nyfikenhet, intresse, att klara utmaningar, använda förmågor och talanger, lust och njutning. Yttre motivation är till exempel belöningar eller bestraffningar, beröm, uppmuntran, status och erkännande eller rädsla och att vilja undvika något. Både inre och yttre faktorer kan motivera brukare, till exempel att knyta an till hens intressen, nyfikenhet och förmågor. Personalen kan uppmuntra och berömma brukaren. Aktiviteter med deltagande och gemenskap är viktiga för att tillfredsställa behov och skapa motivation. För vissa brukare skapas motivation genom egen kontroll och självbestämmande över situationen.
4. Hur hänger behov och känslor ihop?
Känslor fyller viktiga funktioner för motivation och behov. Tillgodosedda behov ger positiva känslor av vällust, glädje, lycka och avspänning som leder till psykisk hälsa och välmående. Om behoven inte blir tillgodosedda får det motsatt effekt och kan leda till negativa känslor av frustration, ilska, rädsla och besvikelse. Känslor hjälper människor att antingen närma sig behagliga situationer som tillgodoser deras behov, eller att undvika situationer som är farliga eller som inte tillgodoser behoven. Känslorna är centrala för utvecklingen då människor tvingas att antingen undvika negativa situationer som ger frustration eller lära sig att hantera dem.
5. Vad är skillnaden mellan behov och önskningar? Hur ska man tänka inom social omsorg? Behov handlar om vad man behöver. Önskningar är däremot något man vill som inte måste vara ett behov. Om man har ett behov av något kan det även finnas en önskan om att få detta tillgodosett. Det kan vara svårt att skilja mellan önskningar och behov. Önskningar kan skapa motivation för att lösa problem och ta tag i saker. Men även om en person vill och önskar något är det inte alls säkert att det skapar motivation och drivkraft. Inom social omsorg består arbetet av att tillgodose brukarnas behov på många olika sätt. Hur stödet och hjälpen utförs ska utgå från brukarens önskan.
6. Beskriv vad Allardts syn på grundläggande behov innebär. Hur kan detta synsätt användas inom social omsorg?
Enligt Allardt bygger livskvalitet på att få sina grundläggande behov tillgodosedda. Dessa kan tillgodoses på olika sätt utifrån varje enskild individ. När behoven är tillgodosedda mår personen bra samt känner meningsfullhet och livskvalitet. De grundläggande behoven är: Att ha, som innebär materiella ting och standard som är grunden för att må bra. Att älska, som fyller människors sociala behov av att tillhöra gemenskaper och samspela med andra människor. Att vara, som har att göra med psykiska behov för att må bra. Inom social omsorg är behoven ”att ha” och ”att älska” oftast uttryckta i stödet och hjälpen till brukarna. Behovet ”att vara” kan tillgodoses genom att uppmuntra brukaren, fråga efter brukarens vilja och önskningar och ge brukaren möjlighet till självbestämmande.
7. Hur fungerar Maslows behovstappa? Hur kan man använda den inom social omsorg? Behovstrappan består av sju grundläggande behov. Behoven och strävan efter att få dem tillgodosedda gör att man utvecklas och växer som människa. De fyra första nivåerna är bristbehov – fysiska behov, trygghet och säkerhet, gemenskap samt respekt – och är kopplade till överlevnad. De tre högsta nivåerna –självbestämmande, meningsfullhet och självförverkligande – är utvecklingsbehov och befinner sig i ständig tillväxt och utveckling. Människan vill hela tiden arbeta med sina förmågor och förbättra sig. Inom social omsorg ska man utgå från att stegen ligger parallellt. Brukaren måste få sina fysiska behov tillgodosedda varje dag, men man ska även uppmuntra och motivera för att de känslomässiga och intellektuella behoven ska tillgodoses. Behovstrappan ser till hela människan och visar att fysiska, känslomässiga, sociala och intellektuella behov hänger ihop.
8. Vad innefattas i begreppet personliga behov i socialtjänstlagen?
Begreppet personliga behov inom SoL är brett och innefattar insatser av flera olika slag till den enskilde som är i behov av stöd, omsorg och vård i sitt dagliga liv. Det kan till exempel vara hemtjänst, dagverksamhet eller ledsagning. Det innefattar även materiellt stöd, till exempel digital teknik, trygghetslarm, matdistribution och särskilda boendeformer för äldre personer.
9. Vad innefattas i begreppet grundläggande behov i LSS?
Begreppet grundläggande behov inom LSS är smalare och hör ihop med insatsen personlig assistans och innefattar till exempel andning, personlig hygien, måltider, av- och påklädning samt kommunikation och samvaro med andra. Även stöd för att inte brukaren fysiskt ska skada sig själv eller andra, stöd om det finns allvarlig risk för liv eller hälsa samt kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser för att personen själv ska klara av att tillgodose sina grundläggande behov kan ingå.
10. Vad handlar begreppen levnadsvillkor och levnadsförhållanden i socialtjänstlagen om?
I socialtjänstlagen används begreppen levnadsvillkor och levnadsförhållanden. Dessa avser omständigheter runtom som är viktiga för brukarens sammantagna livssituation och som påverkar brukarens liv och livsföring. Socialtjänsten ska sträva mot att förbättra brukarens levnadsförhållanden och detta ska även genomsyra det förebyggande arbetet. Begreppet skäliga levnadsförhållanden används ihop med insatser för personliga behov där stöd ska ges utifrån individuella behov. Levnadsvillkor/levnadsförhållanden innefattar både yttre omständigheter i form av välfärd och en inre upplevelse av livskvalitet.
11. Vad innefattar välfärd?
Välfärd innefattar människans levnadsförhållanden inom olika områden i ett samhälle. Syftet med välfärden är att gemensamt bygga upp bra och trygga levnadsförhållanden för invånarna. Rättsväsen, utbildning, socialtjänst, hälso- och sjukvård är olika samhällssystem som är viktiga för en fungerande välfärd. Även utveckling av till exempel demokrati och jämställdhet samt hållbar utveckling är viktiga delar av välfärden.
12. Resonera om hur yttre och inre faktorer samt deras effekter påverkar varandra när det gäller livskvalitet. Livskvalitet är en kombination av upplevelse av lycka och av välfärd, som är både individuell och samhällelig. Till yttre faktorer räknas till exempel arbete, bostad, social trygghet, hälso- och sjukvård samt ekonomi. Dessa faktorer hänger ihop med faktorer inom välfärden och påverkar personens livskvalitet. Till inre faktorer räknas människans känslor och tankar om de yttre faktorerna. Känslor innefattar personens subjektiva upplevelser av välfärdssystemen. Tankar innefattar personens bedömningar av de yttre faktorerna. De yttre och inre faktorerna påverkar varandra. Sammantaget kan de ge en bild av en persons livskvalitet, även om denna bild kan förändras i och med förändrade omständigheter.
13. Resonera om hälsa och sjukdom samt deras påverkan på upplevelse av livskvalitet. Bra hälsa gör till exempel att människan kan hålla sig frisk och arbeta. God hälsa och frånvaro av sjukdom värderar många människor högt vid bedömning av god livskvalitet. Det händer att människor som till exempel har drabbats av allvarliga sjukdomar eller andra svårigheter i livet uttrycker att de inte vill vara utan sina erfarenheter och upplevelser av detta. De har fått nya perspektiv på livet och uppskattar det på ett annat sätt än förut. Erfarenheterna har berikat deras liv och gett dem högre livskvalitet.
Lektionsförslag
Lektionsförslag − Att ha, att älska, att vara
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskap om både de egna och andras behov.
Gå igenom begreppen ”att ha, att älska och att vara”, se avsnitt ”4.1.3 Grundläggande behov” på sidan 102 i elevboken.
1. Varje elev börjar enskilt med att utgå från sig själv. Hur väl är dessa grundläggande behov tillgodosedda hos dig? Är det något som är starkare eller svagare?
2. Dela in eleverna i mindre grupper där de delger varandra sina funderingar.
3. Utgå från fallbeskrivningen om Magda i elevbokens inledning till kapitel 4, på sidan 94. Gå igenom ”att ha, att älska och att vara”. Hur väl är de grundläggande behoven tillgodosedda hos Magda? Vad behöver personalen tänka på för att tillgodose ”att vara”?
Lektionsförslag − Behov och helhetssyn
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskap om olika typer av behov samt att utveckla elevens förmåga att uppmärksamma dessa hos brukaren.
Förslaget ger möjlighet att samtala om vad de olika behoven kan innebära och betyda.
• Eleverna arbetar i par eller i mindre grupper.
• Läraren kopierar och klipper itu kortleken med olika behov till varje par/grupp, se kopieringsunderlag 4:1 Eleverna behöver även en översikt med rutor över behov, se mall nedan.
• Eleverna ska gå igenom de olika korten med behov och diskutera parvis/gruppvis vad dessa innebär samt placera/gruppera dem under en huvudrubrik av behov. Om det kan placeras under flera behov, lägger de det där det passar bäst. Det viktiga är samtalen.
Mall för sortering av behov:
Fysiska behov Psykiska behov Sociala behov Kulturella behov Andliga och existentiella behov
Uppföljning i helklass:
• Vad kan korten innebära? Hur kan behovet visa sig?
• Var kan man placera behoven/korten?
• Kan något av behoven/korten placeras på flera ställen?
• Vad innebär motsatsen till behovet/kortet?
• Hur kan man tänka kring behoven/korten i arbete med brukare?
Alternativ: Läraren förbereder en kortlek. Klassen sitter i mindre grupper. En elev i taget tar ett kort med behov och så diskuterar varje grupp samma kort. Därefter går man vidare till nästa. Eventuellt kan klassen tillsammans komma fram till var kortet bäst placeras.
Lektionsförslag – Behovsområde
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskap om olika typer av behov samt att utveckla elevens förmåga att uppmärksamma dessa hos brukaren.
Detta lektionsförslag är en variation av förslaget ”Behov och helhetssyn” ovan. Här ska eleverna själva komma fram till vad de olika behovsområdena kan innehålla (i stället för att använda korten som i övningen ovan).
Helheten blir en form av tankekarta som t.ex. kan visas som en cirkel med tårtbitar på tavlan. Läraren skriver in behovsområdena under varje del (fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga/existentiella). Därefter kan man antingen göra hela övningen i helklass, eller i mindre grupper kombinerat med en uppföljning i helklass. Dela upp frågorna till den mindre gruppen eller använd dem i helklass. Arbeta med ett behovsområde (en tårtbit) i taget.
Alternativ i helklass: Låt klassen göra brainstorming kring ett behovsområde i taget och skriv direkt på tavlan.
Alternativ i mindre grupp: Varje grupp gör brainstorming om ett behovsområde i taget. De skriver olika behov på post it-lappar. Varje grupp går fram samtidigt och sätter sina lappar vid de olika behovsområdena.
Frågor till den mindre gruppen:
• Vad innebär detta behovsområde?
• Vilka saker/faktorer kan ingå under detta behovsområde?
• Hur kan det tillgodoses?
Frågor i helklass, efter att post it-lapparna har satts upp och ovanstående frågor har gåtts igenom:
• Vad innebär motsatsen till behovet?
• Hur kan det kännas och upplevas om inte behoven blir tillgodosedda?
• Hur kan man tänka kring behoven i arbete med brukare? Vad kan vara viktigt att tänka på?
Lektionsförslag – Behovstrappa: fallbeskrivning
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskap om vad de olika behoven i Maslows behovstrappa kan innefatta samt utveckla elevens förmåga att omsätta och använda denna kunskap i arbetet med brukaren.
Utgå från den inledande fallbeskrivningen om Magda i inledningen till kapitel 4, på sidan 94 i elevboken, samt Maslows behovstrappa i avsnitt 4.1.4, på sidan 104.
Gå igenom varje steg i behovstrappan:
• Vad innebär steget?
• Hur kan man tänka generellt på varje steg för att tillgodose detta i arbetet med brukare? Hur kan man konkret gå tillväga?
• Fallbeskrivningen – Hur kan man konkret göra för att tillgodose Magdas behov på de olika stegen?
• Vilka svårigheter kan uppstå vid de olika stegen?
Lektionsförslag – Primära och sekundära behov
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskap om primära och sekundära behov.
Dela in klassen i mindre grupper som diskuterar nedanstående två frågor för varje uttryck i listan nedan.
• Vilka behov tillgodoses?
• Efter att överlevnaden är tillgodosedd, vilka behov tillgodoses då?
Uttryck:
• Att äta god mat och dricka fina viner
• Att ha en vacker partner vid sin sida
• Att ha en fräck och dyr bil
• Att ha ett yrke med en fin titel
• Att bo i ett bostadsområde omgiven av rika och kända grannar
• Att shoppa i exklusiva affärer
• Att bära dyra smycken och märkesaccessoarer
Lektionsförslag – Särskilda behov och särskilt
stöd
Lektonsförslaget avser att utveckla elevens kunskap och medvetenhet om begreppen särskilda behov och särskilt stöd.
Diskutera:
• Skillnad mellan ”människor med särskilda behov” och ”människor med behov av särskilt stöd”.
• Vilka konsekvenser får de olika uttrycken?
• Koppla till allmängiltiga behov. Finns särskilda behov om man till exempel har en funktionsnedsättning?
Vilka är dessa i så fall? Finns särskilda behov eller har alla människor i grunden samma behov, men att de tillgodoses på olika sätt?
Lektionsförslag – Basbehov: Vad är viktigt?
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskap om och insikt kring vilka behov som är viktiga för hen själv och för andra.
Lektionsförslaget består av ett test som inte är vetenskapligt utan som ska ligga till grund för reflektion och samtal om behov.
Läraren kan antingen läsa upp faktatexten ”Basbehov och behovsprofil” eller kopiera den till eleverna (se kopieringsunderlag 4:2a). Kopiera också ett testformulär till varje elev, se kopieringsunderlag 4:2b Nedan finns dessutom en faktaruta riktad till läraren.
Eleverna gör testet enskilt under tystnad. De ska gradera sig själva genom att placera ett kryss någonstans mellan motpolerna 1 och 10 vid vart och ett av de 16 basbehoven. Det finns inget rätt eller fel. Vid ett annat tillfälle kan man ändra sig beroende på att andra behov kan vara mer angelägna.
Uppföljning i mindre grupper och helklass.
Uppföljande frågor:
• Hur gick övningen?
• Upplevde eleverna några behov som starkare och mer angelägna än andra? Vilka?
• Hur skulle eleverna känna det om dessa behov inte blev tillgodosedda?
• Upplevde eleverna några behov som svagare och mindre angelägna än andra? Vilka?
• Saknade eleverna några behov? Vilka?
• Hur kan ens behov förändras om man skulle bli beroende av andra människor? Varför?
Material för läraren: Basbehov och brukare
Basbehoven är intressanta inom social omsorg. Det finns alltid något behov som kan vara angeläget för brukaren att få tillgodosett. Flera olika behov kan vara viktiga under olika tider.
För brukare som hamnat i en beroendeställning kan de två första behoven i formuläret vara ytterst viktiga att få tillgodosedda, att bestämma och fatta beslut själv. När det gäller oberoende är det en balansgång då brukaren är beroende av personal för sin dagliga livsföring. Personalen ska arbeta mot att brukaren trots detta ska känna att hen har kontroll över sitt liv, kan fatta egna beslut och vara oberoende. Inom social omsorg är det viktigt med brukarens självbestämmande. För dem som inte kan eller orkar driva och påverka kan personal inrikta arbetet mot omhändertagande och omsorg.
För människor som är utanför en gemenskap kan behov av att få vara del i en gemenskap vara mycket viktigt. Människor som är stressade och utbrända kan ha behov av stillhet och ro för att få balans och må bra. Inom social omsorg gäller det att för varje brukare se över vilka av basbehoven som är angelägna och viktiga för dem.
Brukare med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar kan ha livslånga behov av att omgivningen och miljön är strukturerad och förutsägbar varje dag. Det räcker inte att tillgodose detta vid ett tillfälle utan personal ska tillgodose detta under hela livet för att brukarna ska må bra.
Fysisk aktivitet och rörelse påverkar inte bara kroppen utan även hjärnan och kan vara en förutsättning för att tillgodose andra behov som kräver mentala processer. För brukare med stora och omfattande funktionsnedsättningar samt personer som är svårt sjuka och har smärta kan behovet av njutning och lust bli viktigt.
Nedsatt matlust och aptit är vanligt inom äldreomsorgen. Personal kan på olika sätt påverka och öka brukarnas aptit med en stimulerande dukning, skaffa hjälpmedel samt kostanpassa maten för att ge bästa förutsättningarna för brukare med tugg- och sväljsvårigheter att äta (se Social omsorg 1).
Lektionsförslag – Syftet med känslor
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskap om hur behov och känslor hänger ihop.
Känslor fungerar ofta som drivkraft för att tillgodose behov. Nedan finns exempel på vanliga känslor.
Lektionsförslaget kan genomföras antingen i helklass eller i mindre grupper. Arbeta med en känsla i taget.
Glädje Ledsamhet
Välbehag Avsmak
Förvåning Avsky
Ilska Skam
Rädsla Intresse
Avund Skuld
Resonera kring varje känsla:
• Vad står känslan för?
• Ge exempel på situationer där man kan känna den känslan.
Resonera allmänt om känslor:
• Hur kan känslor hjälpa människor i livet? Vad är syftet med känslor? Ge exempel från ovanstående tabell.
• Hur hänger känslor och behov ihop?
• Vilka känslor ökar motivationen att närma sig bra situationer eller sådant som tillgodoser behoven?
• Vilka känslor motiverar att undvika farliga situationer och sådant som ger negativa upplevelser?
• Hur kan man använda sig av känslor i arbetet med brukaren?
Lektionsförslag – Känslor: ”Krydda i livet”
Lektionsförslaget avser att öka elevens kunskap om hur olika känslor kan dölja sig i vardagliga uttryck.
Vilka känslor kan finnas i följande uttryck?
”Jag är i affekt”
”Jag har fjärilar i magen”
”Det är helt magiskt och går ej att beskriva med ord”
”Jag får rysningar i hela kroppen”
”Du är så känslomässig”
”Jag blir skogstokig”
”Jag tappar hakan”
”Jag blir grön av avund”
”Benen bär mig inte, jag tappar fotfästet”
Lektionsförslag – Frustration
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskap om vad som kan hända när behov inte tillgodoses eller när önskningar inte uppfylls. Förslaget ska även öka elevens förståelse för känslor och reaktioner som kan uppstå när behov inte blir tillgodosedda.
Förslaget går ut på att koppla samman behov – frustration – känslor och reaktioner. Eleverna utgår från nedanstående situationer och diskuterar frågorna längre ner. Alternativet är att eleverna själva tar fram exempel från sin vardag eller tar exempel från APL.
Exempel på situationer:
• Du missar bussen till skolan igen …
• Det är slut på mjölken till frukosten igen …
• Du missar uppkörningen till körkortet för andra gången …
• Du får inte vara med och spela match då du inte platsar i laget …
• En brukare vill gärna ha sovmorgon, men ni har fullt upp med morgonarbetet …
• En brukare vill inte medverka själv vid personlig omsorg. Brukaren överlämnar allt till personalen …
Diskutera följande frågor:
Om man till exempel missar bussen, vilka behov eller önskningar blir inte tillgodosedda? Vilka känslor kan uppkomma osv ...?
1. Vilka behov eller önskningar blir inte tillgodosedda i situationen?
2. Vilka känslor kan möjligen uppkomma?
3. Vilka omogna och mindre anpassade reaktioner kan uppkomma?
4. Vilka anpassade reaktioner skulle på lång sikt vara bra att utveckla?
Lektionsförslag – Motivation: fallbeskrivning
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskap om hur olika faktorer kan motivera människor samt öka elevens förmåga att använda detta i arbetet med brukaren.
Eleverna delas in i små grupper och använder diskussionsfrågorna nedan för att samtala om begreppet motivation. Först börjar de med sig själva och hur motivationen generellt fungerar för dem. Därefter kan frågorna vinklas och användas till kapitlets inledande fallbeskrivning i elevboken. Eleverna kan även använda samma frågor men vinkla dem mot brukare som de har mött inom sin APL (praktik).
Instruktioner:
1. Låt eleverna utgå från sig själva och situationer som de upplevt. Vad kan motivera dem i olika situationer?
Vilka inre faktorer fungerar bäst för att motivera dig?
Vilka yttre faktorer fungerar bäst för att motivera dig?
Vilka förväntningar och värderingar kan motivera dig och hur?
Hur fungerar självbestämmande och egenkontroll för din motivation?
Hur kan gemenskap och social samvaro vara motiverande för dig?
2. Utgå från den inledande fallbeskrivningen om Magda i kapitel 4 i elevboken, på sidan 94.
Diskutera frågorna ovan i relation till fallbeskrivningen.
3. Utgå från en brukare som eleverna har mött under sin APL och gör samma genomgång kring motivation.
Lektionsförslag – Skilja mellan behov och insats
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskap om samt förmåga att skilja mellan brukarens behov och lämplig insats.
Ett behov eller en behovsbrist kan tillgodoses genom flera olika lösningar och insatser.
Utgå från texten i faktarutan nedan; ”Att skilja mellan behov och insats”. Gör liknande förslag på hur brukarens behov kan lösas, antingen med egna förslag eller med insatser från socialtjänsten:
Situationer att lösa:
• Brukaren känner sig otrygg.
• Brukaren kan inte handla mat själv.
• Brukaren kan inte laga mat själv.
• Brukaren kan inte duscha själv.
• Brukaren kan inte klä på sig.
• Brukaren vill bestämma mer i sitt dagliga liv.
• Brukaren känner sig inaktiv och har inget att göra.
Att skilja mellan behov och insats
Det är viktigt att skilja mellan brukarens behov och lämplig insats. Behovet är kopplat till någon form av brist. Alla brister som ger upphov till ett behov behöver inte tillgodoses på samma sätt. Dessutom har brukare olika förutsättningar, intressen och livssituationer som påverkar vilken lösning som är den bästa.
Insats är stödet och hjälpen som ska tillgodose behovet. En brukares behov av social samvaro kan till exempel tillgodoses med olika insatser via socialtjänsten: flytta till ett särskilt boende för äldre, ledsagare som följer med på aktiviteter, färdtjänst, extra tid från hemtjänsten för social samvaro, hjälpmedel för att själv ta sig till olika gemenskaper eller digital teknik för social samvaro.
Lektionsförslag – Begreppet behov inom SoL och LSS
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskap om hur begreppet behov uttrycks i socialtjänstlagen och LSS.
Eleverna fyller i en tabell i kopieringsunderlag 4:3 och kan utgå från elevbokens avsnitt ”4.1.5 Behov inom sociallagstiftningen”, på sidan 108.
Lektionsförslag – BNP
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskap om begreppet BNP samt elevens förmåga att resonera om begreppet kopplat till välfärd och levnadsförhållanden.
Läraren antingen läser texten i faktarutan nedan eller kopierar den till eleverna.
Frågor:
• Vad menas med BNP?
• Vad kan hög BNP och stark ekonomi innebära för ett lands välfärd och levnadsförhållanden?
• Vilka problem finns kring fördelning av BNP hos en befolkning?
• Resonera om hur dåliga socioekonomiska förutsättningar kan förekomma i ett land med hög BNP.
• Vad mäter HDI?
BNP – Bruttonationalprodukt
BNP står för bruttonationalprodukt och mäter värdet av ett lands samlade produktion av varor och tjänster under vanligtvis ett år. BNP per capita beräknas genom att dela den totala BNP med antalet invånare i landet. Detta innebär en grov uppskattning av den genomsnittliga levnadsstandarden eller det ekonomiska välståndet. Ett högre BNP per capita antyder generellt en högre genomsnittlig inkomst och därför bättre tillgång till varor och tjänster som leder till en högre konsumtion, och därmed till en högre materiell levnadsstandard för befolkningen. Om ett land har stark ekonomi och hög BNP ger det staten mer resurser att satsa på välfärdstjänster som sjukvård, utbildning, infrastruktur och socialt skyddsnät. Detta kan förbättra levnadsförhållandena för medborgarna. BNP per capita är ett genomsnittsvärde och säger inget om hur inkomsterna är fördelade hos befolkningen. Ett land med hög BNP per capita kan ändå ha stora ekonomiska klyftor och fattigdom. Det garanterar alltså inte någon jämn fördelning av välståndet. Om en liten del av befolkningen kontrollerar en stor del av ekonomin, kan ändå en stor del av befolkningen ha dåliga levnadsförhållanden trots ett högt BNP.
Välfärd och levnadsförhållanden innefattar många delar utöver ekonomisk standard, som till exempel hälsa, utbildning, trygghet, sociala relationer, miljö och politiska rättigheter, och annat som BNP inte mäter. För att få en mer nyanserad bild av välfärd används ofta kompletterande mått som HDI (Human Development Index), vilket innefattar förväntad livslängd, utbildningsnivå, hur välståndet är fördelat, kvaliteten på livet inom olika områden och andra sociala och faktorer.
Lektionsförslag – Mätning av välfärd
Lektionsförslaget avser att utveckla elevens kunskap om olika mätningar som görs för att försöka ta reda på hur välfärden ser ut och påverkar människor.
Mätningar kan omfatta hela befolkningen, vissa grupper eller olika geografiska delar av landet. Mätningarna kan ge en bild av hur god eller dålig välfärdens kvalitet är, vilket kan leda till att grupper av människor som lever i riskzoner för att hamna utanför välfärden uppmärksammas. Samhället kan behöva rikta speciella insatser eller åtgärder till människor i riskzonen för att öka deras välfärd. Det kan till exempel gälla äldre människor, barnfamiljer, ungdomar, människor med funktionsnedsättningar, ensamkommande flyktingar eller människor med psykisk ohälsa.
Frågor i helklass:
• Vilka undersökningar och mätningar känner ni till?
• Vilka har ni själva medverkat i?
• Varför är det viktigt med mätningar, till exempel om brukarens uppfattning?
Kopieringsunderlag
Kopieringsunderlag 4:1 – Behov och helhetssyn
Ansvar
Trygghet
Tillvaron är förutsägbar
Utbildning
Kontakt och samspel
Skapande
Traditioner
Lära nytt
Att utveckla sig
Utmaningar
Bekräftelse och uppmuntran
Kunna få stöd och hjälp
Känna sig lugn och obekymrad
Vila
Meningsfullhet
Mat
Människor som bryr sig
Sömn
Arbete/sysselsättning
Stresstålighet
Utöva aktiviteter
Teater och konst
Livsåskådning
Dryck
Sex och njutning
Andning
Toalettbesök
Uttrycka önskningar
Umgänge och vänner
Familj
Vara en del av ett större sammanhang
Religion och tro
Gemenskap
Vara uppskattad
Nyfikenhet
Egen makt och självbestämmande
Egen kontroll
Självständighet
Status
Glädje och skratt
Identitet och självkänsla
Aktiv fritid
Kopieringsunderlag 4:2a – Basbehov: Vad är viktigt?
Basbehov och behovsprofil
Enligt Steven Reiss, en amerikansk psykolog, har alla människor 16 olika psykologiska basbehov som är grundläggande i livet. Basbehoven handlar om värden för att känna balans och välbefinnande över tid och inte bara tillfälligt. Behoven är drivkraften som skapar mening i livet. De betonas och betyder olika för varje människa. Behoven behöver inte tillgodoses på samma gång eller efter varandra. Människan prioriterar utifrån vilka behov som är angelägna och viktiga att tillgodose. Sätten att tillfredsställa basbehoven på påverkas av uppfostran, kultur och erfarenheter.
Olika behov är olika viktiga och varierar i styrka mellan människor. Inom varje behov finns en gradering mellan två motpoler. Beroende på hur man graderar sig och prioriterar framträder en unik profil för varje person – en behovsprofil. Eftersom människor prioriterar behoven olika leder även detta till att människor agerar och motiveras på olika sätt.
Kopieringsunderlag 4:2b – Basbehov: Vad är viktigt?
Testformulär:
Gradera dig själv genom att placera ett kryss någonstans mellan motpolerna 1 och 10.
BEHOV Pol
Makt Påverka
Oberoende Frihet
Nyfikenhet Intellekt
Acceptans Acceptans/ tillhörighet
Ordning
Ordning och reda
Sparande Sparsam
Heder Lojalitet med gruppen
Idealism Ansvar för resurssvaga
Social kontakt Aktivt socialt umgänge
Familj Mycket familjeorienterad
Gradering Pol
Inflytande, påverkan, ta ansvar, driva utveckling och beslutsamhet. 1 10
Följsam/låter sig påverkas
Frihet och självständighet. Självförtroende för att våga. 1 10 Beroende
Kunskap, söka lösningar, förståelse och vishet. 1 10 Praktisk handling
Social acceptans, att få tillhöra och ingå i gemenskap, positiv självkänsla och kritikkänslighet/-tålighet 1 10
Ensamhet Egen styrka
Stabilitet, struktur, klarhet och planering. 1 10 Spontanitet
Samla, egendom, ägande och ekonomi. 1 10 Generös
Lojalitet, integritet, trofasthet och ansvar mot föräldrar och sitt arv. 1 10
Lojalitet mot egen kod/agenda
Social rättvisa, solidaritet, välfärd, ansvar för resurssvaga personer. 1 10 Livet är orättvist
Vänskap, nära relationer, uppleva humor och glädje med andra. 1 10
Skilja sig från mängden
Egen familj, barn och partner. 1 10 Mindre familjeorienterad
Status Berömmelse Prestige, rykte, anseende och social ställning. 1 10
Revansch Konfrontation Hämnd, vedergällning, tävling, att inte låta någon sätta sig på en samt undvika förtryck. 1 10
Njutning Hög grad av lust och njutning Lust och njutning, sex, skönhet och estetik. 1 10
Mat Hög matlust/aptit
Nöjd med den man är
Undvika konflikt Kompromiss
Låg grad av lust och njutning
Matlust, aptit, matlagning, njutning av god mat och dryck. 1 10 Låg matlust/aptit
Fysisk aktivitet Hög fysisk aktivitet Träning, rörelse, motion, sport och idrott. 1 10
Lugn Stresskänslig Stillhet, frid, ro, känslomässigt lugn eller oro. 1 10
Låg fysisk aktivitet
Stresstålig
Kopieringsunderlag 4:3 – Begreppet behov inom SoL och LSS
Socialtjänstlagen
Hur beskrivs behov i lagen?
Vem får tillgång till stöd och insatser?
Vilka är målen som behoven ska tillgodose?
Får kopieras! © Helen Carlander och Gleerups
Kopieringsunderlag 4:4 – Ord att öva på
Dessa ord och begrepp är viktiga för dig att känna till och förstå betydelsen av. De ingår i det yrkesspråk som är specifikt för det yrke du utbildar dig till.
ett behov −
en brist –
tillgodose –
motivation
en önskan
grundläggande behov –
Maslows behovstrappa −
välfärd
levnadsvillkor/levnadsförhållanden
livskvalitet
Länkar och boktips
Länkar
Kunskapsguiden (kunskapsguiden.se)
(Sökord: Arbeta utifrån individens behov, Äldres särskilda behov)
Sveriges kommuner och regioner (skr.se)
(Sökord: Behov)
Lätt att lära (lattattlara.com)
Maslows behovstrappa/pyramid kan ha både fem och sju steg i olika illustrationer. Båda är gjorda av Abraham Maslow. I elevboken används behovstrappan med sju steg.
(Sökord: Maslows behovstrappa)
Biografiskt lexikon Finland (blf.fi)
(Sökord: Erik Allardt som förklarar grundläggande behov)
Boktips
Allardt, E (1975). Att ha, att älska, att vara. Om välfärd i Norden. Argos förlag.
Reiss, S (2001). Vem är du? De 16 basbehoven som styr våra handlingar och bestämmer vår personlighet. Svenska förlaget.
Social omsorg Nivå 2
Helen
Carlander
LÄRARHANDLEDNING
Lärarhandledningen är ett komplement till elevboken Social omsorg nivå 2. Båda har samma kapitelindelning och följer samma centrala innehåll. Syftet med lärarhandledningen är att ge stöd till läraren i undervisningen. Varje kapitel inleds med Skolverkets beskrivning av ämnesplanens centrala innehåll.
Lärarhandledning till Social omsorg nivå 2 innehåller:
• tanken med progression i ämnet Social omsorg utifrån Skolverkets riktlinjer
• stöd för språkutvecklande förhållningssätt
• lösningsförslag till elevbokens instuderingsfrågor
• lektionsförslag med beskrivning av uppgifter och tips kring upplägg och genomförande
• kopieringsunderlag med instruktioner till eleverna
• länkar och boktips
• ordlista med viktiga begrepp översatta till arabiska
Lärarhandledningen presenterar ett brett utbud av uppgifter att välja mellan. Här finns allt från teoretiska och analyserande uppgifter till rollspel, fältstudier och praktiska övningar. Bredden och variationen ger bra förutsättningar för en pedagogisk undervisning anpassad efter elevernas behov.
Helen Carlander är socialpedagog med inriktning äldre- och funktionshinderomsorg samt socialpedagogiskt arbete. Hon är lärare på vård- och omsorgsprogrammet samt på anpassad gymnasieskolas nationella program Hälsa, vård och omsorg.