9789151112107

Susanne Niemi Psykiatri Nivå 2

LÄRARHANDLEDNING

B. Bearbeta texten i elevboken

1. Gå tillsammans i klassen igenom texten stycke för stycke eller några stycken åt gången beroende på elevernas behov. De elever som hellre vill läsa eller lyssna på texten självständigt och i en lugn miljö kan givetvis göra det.

Arbeta med texten med hjälp av följande exempel:

• Plocka ut nyckelord i det första stycket, Begrepp som används inom området psykisk hälsa, och skriv upp dem.

• Be eleverna att för sig själva förklara orden och sedan beskriva dem för en kamrat. Eleverna kan instrueras till en ”walk and talk”, parpromenad, det vill säga resa sig och gå runt i klassrummet eller ute, om vädret tillåter, och berätta för sin promenadkamrat vad orden betyder.

• Läs därefter igenom stycket tillsammans med eleverna eller låt dem själva läsa tyst. Ett annat alternativ är att läraren eller en elev som en pedagogisk metod läser in texten via ett ljudinspelningsprogram så att de elever som behöver både lyssna och läsa på samma gång kan göra det.

• Efter bearbetning av orden och genomläsning/lyssning kan vissa elever behöva stanna upp och besvara frågor för sig själva, till exempel: Vad har jag precis läst? Vad var det viktigaste? En del elever kan behöva mer stöttning för att kunna sammanfatta. Då är ett tips att använda de nerskrivna nyckelorden och eventuellt även rensa bort några av dem eller ta stöd av de centrala orden som står först i kapitlet.

Fortsätt sedan att arbeta med styckena i avsnittet Teorier om psykiskt välbefinnande på samma sätt.

Fortsätt på samma sätt genom avsnittet Stigmatisering.

Efter bearbetningen av faktatexten kan eleverna arbeta med fallbeskrivningarna i elevboken. Det kan läsas in i ett ljudinspelningsverktyg i datorn eller högläsas i klassen alternativt i smågrupper. Även tyst individuell genomläsning går givetvis bra.

2. Reflektera och diskutera kring en fördjupad fallbeskrivning. I kopieringsunderlag 2.1 finns en fördjupad fallbeskrivning som eleverna kan arbeta med på olika sätt. Antingen reflekterar de kring tankar som uppkommer när de läser fallbeskrivningen och jämför med vad de själva känner och upplever, eller upplevde, en självreflektion. Reflektionen kan sedan diskuteras i par eller grupp.

Alternativt får eleverna i uppgift att bedöma behov och planera åtgärder. Uppgiften kan sedan redovisas för varandra i par eller grupp, eventuellt med en ”walk and talk”. Alternativt besvarar de frågorna som finns inbyggda i fallbeskrivningen och lämnar in svaren som en inlämningsuppgift på av läraren anvisad plats.

Tips! Psykiatristöd, region Stockholm, har bra och vetenskaplig information om evidensbaserade och rekommenderade åtgärder samt länkar till nationella vårdprogram.

3. Arbeta med utmanande uppgifter

De elever som behöver mer självständigt arbete och mer utmanande uppgifter kan också kännas utmanande för läraren. I detta kapitel finns det förslag på två olika utmanande uppgifter, den ena handlar om ett globalt perspektiv och den andra handlar om psykiskt välbefinnande. Även reflektera- och kommunicera-uppgifterna i elevboken kan användas till utmanande uppgifter också med endast lite förändring. Till exempel kan uppgiften om ESL göras större, att sätta sig in i hela materialet och inte bara ett tema. Här finns en sida med manualer: https://eslda.se/material/esl-manualer/

C. Lektionsförslag

Systematiskt arbete

(när-, fjärr-, hybrid- och distansundervisning)

Låt eleverna förklara olika nyckelord, antingen med hjälp av kopieringsunderlaget 2.4, förklara ordet, eller genom att illustrera orden med bildspel. Orden som ska förklaras är flow, marginalisering, multidimensionell, interaktion, stereotyp, internalisera, kognitiva, korrigerande. Låt eleverna sedan delge varandra sina resultat. Denna övning får eleverna att träna på begrepp och deras sammanhang, att samtala, lyssna och illustrera.

Simulerade patientfall: Skriva och repetera

(när-, fjärr-, hybrid- och distansundervisning)

Dela in eleverna i mindre grupper om ca fyra personer. För elever i fjärr- och hybridundervisning, delas de in i synkrona Breakout-rum. Elever vid distansundervisning blir indelade i olika forum och då som asynkront. De delar dokument med varandra som de kan skriva i tillsammans. Be varje grupp att efter att de har bearbetat texten skriva ner en fallbeskrivning där de beskriver en person, dennes anamnes (sjukdomshistoria) och redovisar för patientens status. Tänk på att använda korrekta och lämpliga ord och att beskriva patienter med de rätta begreppen: psykiskt välbefinnande, psykisk ohälsa, psykiska besvär, psykiatriska tillstånd, psykiska sjukdomar och syndrom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Be eleverna skriva max en 500 ord lång text.

När fallen är formulerade byter grupperna fall med varandra så ingen grupp arbetar med sitt eget. Grupperna ska sedan utifrån fallbeskrivningarna göra en bedömning av patientens behov av förändring och skriva en handlingsplan för personen i fallbeskrivningen. Övningen avslutas med att grupperna redovisar sina handlingsplaner i klassen och det genomförs en reflekterande diskussion. Denna uppgift tränar eleverna i att skriva, dokumentera, lyssna på andra, bedöma behov, planera och strukturera upp en handlingsplan samt att arbeta systematiskt.

Denna uppgift kan också genomföras så att läraren lägger ut en fallbeskrivning som eleverna kan arbeta med antingen i grupp genom forumsdiskussioner och sedan skapa en inlämningsuppgift, eller att det skapas som en enskild uppgift.

Reflektion och diskussion – Globalt perspektiv

(när-, fjärr-, hybrid- och distansundervisning)

Låt eleverna läsa observationen som finns i kopieringsunderlag 2.3 som handlar om en observation under ungefär en veckas tid, någonstans i världen. Efter observationen finns en del frågor för eleverna att reflektera kring. Ett tips är att eleverna reflekterar först ensamma över frågorna skriftligt och lämnar in till berörd lärare. Sedan kan eleverna delas in i par och diskutera observationen och sin text, för att sedan ha en helklassdiskussion kring stigmatisering, syn på psykisk ohälsa och psykiatri globalt. Alternativt kan man arbeta med en omvänd struktur dvs. man börjar med en diskussion i helklass om observationen, eleverna får sedan sätta sig i par och diskutera mer och djupare tillsammans för att sedan avsluta uppgiften med en enskild, skriftlig inlämningsuppgift som lämnas in för återkoppling och bedömning. Båda sätten fungerar oavsett undervisningsform. För fjärrundervisning används digitala grupprum, för par- och gruppdiskussionerna och för distansundervisning skapas forum där eleverna lämnar in sina reflektioner och andra klasskamrater kan vara inne och diskutera. Båda övningarna tränar eleverna på att samtala, lyssna och skriva samt dokumentera.

Lyssna

Låt eleverna leta upp poddar eller ljudböcker kring psykiskt välbefinnande och lyssna på ett avsnitt eller en bok. Efter de har lyssnat så redovisar de för varandra i små grupper och övningen slutar med en diskussion i helklass.

Analysera och tolka dikt eller låt

Låt eleverna välja ut en dikt eller en låt och analysera vad det handlar om, vilket budskap finns det och vilken känsla skapar det? Avsluta övningen genom att eleverna redovisar i mindre grupper och diskuterar sina tolkningar. Bra övning att arbeta ämnesövergripande med svenskläraren.

Analysera och tolka Youtube, TIKTOK och andra sociala media

Låt eleverna välja ut ett klipp på någon av de olika plattformarna/sociala media och analysera vad det handlar om, vilket budskap finns det och vilken känsla skapar det? Vad sänder det för signaler till de som tittar? Vilken målgrupp vänder det sig till? Avsluta övningen genom att eleverna redovisar i mindre grupper och diskuterar sina tolkningar.

D. Ord att öva på

I kopieringsunderlag 2.4 finns det tabeller att träna med. Kopiera ut tabellerna till eleverna. Arbeta med Ord att öva på såsom beskrevs under kapitel 1.

1. Gör små lappar med de olika begreppen på och dela ut dem till eleverna. Sedan får eleverna i uppdrag att förklara det begrepp som de får på lappen.

2. Gör små lappar med de olika betydelserna av begreppen och dela ut lapparna till eleverna som får ta reda på vilket ord som passar till betydelsen.

3. Skriv betydelsen på tavlan i klassrummet i fem kolumner och låt eleverna gå fram och skriva vilket begrepp som är kopplat till betydelsen.

4. Skriv ner orden på varsitt blädderblockspapper, dela in eleverna i grupper och låt varje grupp starta vid varsitt papper med ett begrepp. Eleverna ska sedan med egna ord beskriva begreppet tillsammans. Efter två minuter byter grupperna och flyttar till nästa papper och beskriver nästa begrepp med egna ord. Cirkulera runt tills alla grupper skrivit på alla papper/begrepp. Grupperna kan ha olika färger på pennorna då det kan vara intressant att följa de olika gruppernas tankar.

E. Förslag på svar till instuderingsfrågorna

i kapitel 2

1. Vad betyder psykisk hälsa och vad handlar det om? Svar: Psykisk hälsa handlar om hur vi mår känslomässigt och mentalt. Det innebär att kunna hantera stress, ha bra relationer och känna mening i livet.

2. Vilka två delar delas psykisk hälsa in i? Förklara dem. Svar: Psykiskt välbefinnande – Att känna glädje, trygghet och ha bra relationer. Psykisk ohälsa – När man mår dåligt, till exempel vid stress, ångest eller depression.

3. Vad är skillnaden mellan psykiska besvär och psykiatriska tillstånd? Svar: Psykiska besvär är tillfälliga problem som oro och stress. Psykiatriska tillstånd är allvarligare och kan kräva behandling, t.ex. depression eller schizofreni.

4. Ge exempel på psykiska sjukdomar och syndrom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Svar: Psykiska sjukdomar: depression, bipolär sjukdom, schizofreni. Syndrom: PTSD, utmattningssyndrom. NPF: ADHD, autism, Tourettes syndrom.

5. Vad handlar PERMA-modellen om? Nämn de fem faktorerna. Svar: PERMA handlar om vad som skapar psykiskt välbefinnande:

• Positive emotions (positiva känslor)

• Engagement (engagemang)

• Relationships (relationer)

• Meaning (mening)

• Achievement (prestation)

6. Vad visar Maslows behovshierarki och hur relaterar den till psykiskt välbefinnande? Svar: Maslows pyramid visar våra behov från grundläggande till självförverkligande. Om våra basbehov (mat, trygghet) inte är uppfyllda kan vi må sämre psykiskt.

7. Vilka är de sex faktorerna i Ryffs modell för psykiskt välbefinnande? Svar: Självacceptans, Positiva relationer, Autonomi (självständighet), Meningsfullhet, Personlig utveckling, Hantering av omgivningen.

8. Vad är Self-Determination Theory och vilka tre grundläggande behov handlar den om? Svar: Teorin säger att vi behöver: Autonomi (bestämma över oss själva), Kompetens (känna oss duktiga) och Samhörighet (ha bra relationer).

9. Vad innebär den nordiska modellen för psykiskt välbefinnande? Svar: Den handlar om trygghet, jämlikhet och balans mellan arbete och fritid.

10. Hur förklarar ayurveda psykiskt välbefinnande? Svar: Ayurveda ser kropp och själ som en helhet och fokuserar på balans genom kost, sömn och livsstil.

11. Vad betyder begreppet ikigai och hur är det kopplat till psykiskt välbefinnande? Svar: Ikigai betyder ”mening med livet” och handlar om att hitta vad som gör en lycklig och motiverad.

12. Vad är stigmatisering och hur kan det påverka en person? Svar: Stigmatisering innebär att någon blir negativt behandlad på grund av till exempel okunskap och fördomar kring psykisk ohälsa. Det kan leda till skam och ensamhet.

13. Hur kan stigmatisering påverka psykisk hälsa och varför är det viktigt att minska stigma? Svar: Stigma kan göra att personer inte vågar söka hjälp. Genom att minska stigma kan fler få stöd och må bättre.

14. Vad kan vi göra för att minska stigma kring psykisk ohälsa? Svar: Prata öppet om psykisk hälsa, sprida kunskap och motverka fördomar och stödja och lyssna på de som mår dåligt.

15. Hur kan vi genom att använda respektfullt språk, öka kunskap om psykisk ohälsa och skapa stödjande miljöer minska stigma kring psykisk ohälsa? Svar: Använd ord som visar respekt, till exempel ”person med schizofreni” i stället för ”schizofren”, utbilda om psykisk ohälsa i skolor och arbetsplatser och skapa trygga platser där alla känner sig accepterade.

16. Hur kan möten mellan personer från stigmatiserade och icke-stigmatiserade grupper minska fördomar och stigmatisering, enligt kontaktteorin? Svar: När olika grupper möts på ett jämlikt sätt kan de få en bättre förståelse för varandra och minska fördomar.

Kopieringsunderlag 2.1, Fallbeskrivning

Fallbeskrivning: Anders, 52 år –

Psykiskt välbefinnande och psykisk hälsa

Bakgrund:

Anders är en 52-årig man som bor i en mellanstor stad i Sverige. Han arbetar som ekonom på en revisionsbyrå och har haft samma jobb i över 20 år. Han är gift och har två vuxna barn som nyligen flyttat hemifrån. På fritiden har han tidigare gillat att spela padel och umgås med vänner, men på senare tid har han tappat intresset för sina hobbys.

Nuvarande situation:

De senaste sex månaderna har Anders börjat känna sig alltmer trött och nedstämd. Han har svårt att sova och vaknar ofta tidigt på morgonen med oro i kroppen. På jobbet har han svårt att koncentrera sig, och han känner sig stressad över förändringar i arbetsmiljön. Hans chef har noterat att han blivit mer inåtvänd och att han ofta undviker sociala sammanhang på jobbet.

Hemma har hans fru märkt att han blivit mer tystlåten och lättirriterad. Han undviker att prata om sina känslor och drar sig undan familjeaktiviteter. Han känner en inre tomhet och funderar ibland över om han gör någon verklig skillnad i livet.

Hälsovanor och stöd:

Anders har tidigare haft en aktiv livsstil, men nu har han slutat motionera och äter mer oregelbundet. Han dricker ett par glas vin flera gånger i veckan för att försöka koppla av, men det verkar inte hjälpa. Han har inte sökt professionell hjälp eftersom han känner att han ”borde klara sig själv” och att hans problem inte är ”tillräckligt allvarliga” för att be om hjälp.

Diskussionsfrågor:

1. Hur kan stigma och normer kring manlighet påverka Anders vilja att söka hjälp?

2. Vilka åtgärder kan Anders och hans närstående ta för att främja hans psykiska hälsa?

3. Hur kan en vårdgivare bemöta Anders på ett sätt som gör att han känner sig trygg att prata om sitt mående?

4. Vilka strategier för psykiskt välbefinnande skulle kunna hjälpa Anders att må bättre?

Kopieringsunderlag 2.2, Globalt perspektiv – utmanande uppgift

I en rapport om patientfall från utlandsstudier skrivna vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet kan man läsa om en ung patient i ett annat land som kom in på internmedicin från akuten. Det stod i journalen att patienten hade råkat få i sig råttgift genom ett missförstånd. Läkarna på mottagningen visade ingen större reaktion, men utlandsstudenterna tyckte att det lät underligt att någon skulle ha ”råkat få i sig råttgift”.

Nästa dag mådde patienten bättre. Efter samtal med patienten kom läkarna fram till att hon hade försökt ta sitt liv med råttgiftet. Läkarna skrev in detta i journalen, men patienten hade bett dem att inte berätta något för mamman. Den unga kvinnan ville inte att mamman skulle veta att hon hade försökt begå självmord, eftersom hon skämdes och inte trodde att mamman skulle förstå.

Personalens bemötande av patienten beskrivs som ganska respektlöst och att det inte var någon som tog kvinnan på allvar och pratade med henne ordentligt eller frågade hur hon mådde. Patienten låg på intensiven en vecka, innan de slutligen kom fram till att samtalsterapi kunde vara behövligt.

Utlandsstudenten beskriver att de fick känslan av att personalen tyckte att kvinnan fick skylla sig själv och därför inte la så mycket tid på henne.

I rapporten berättar man också om ett liknande fall under samma vecka, på samma akutmottagning. En man hade kommit in för att han hade tagit gift efter att ha blivit lämnad av sin fru. Mannen hade blivit deprimerad och inte sett någon annan utväg ur sin situation. Studenterna upplevde att personalen hade skrattat åt och skämtat om mannen medan han låg medvetslös.

Ytterligare en incident tas upp i rapporten. De mötte en patient som hallucinerade och personalen skrattade åt honom. De tog inte situationen på allvar. Studenten skriver att hen har märkt utifrån flera patientfall att psykiatriska sjukdomar inte tas på allvar i det här landet. Man bemöter patienterna med misstro och kan skylla till exempel smärta på den psykiska sjukdomen. Detta kan leda till att psykiatriska patienter inte får samma behandling som andra.

(delar ur text hämtad från moodle.med.lu.se, sökord fallbeskrivningar)

Instruktion

1. Läs texten och fundera på vad bemötandet står för. Vad innebär de tecken på stigmatisering som finns i berättelsen för patienten?

2. Var i världen skulle detta kunna vara? Om du inte är född i Sverige, hur ser man på psykisk ohälsa och psykiatri i det land du är född i?

3. Skulle denna observation kunna vara gjord i Sverige? Motivera varför eller varför inte.

Kopieringsunderlag 2.3, Utmanande uppgift

Psykiskt välbefinnande i vardagen

Instruktion:

Du är nu en del av ett team inom psykiatrisk vård och har fått i uppdrag att analysera och förbättra det psykiska välbefinnandet hos olika individer. För att göra detta ska du arbeta med en fallstudie och presentera lösningar som kan stärka den psykiska hälsan.

Del 1: Individuell analys

Välj en av följande fiktiva personer och analysera deras situation utifrån psykiskt välbefinnande:

1. Anna, 24 år – Studerar på universitetet, lider av stress och prestationsångest. Har svårt att hantera misslyckanden och känner sig ofta otillräcklig.

2. Jonas, 42 år – Jobbar som lastbilschaufför, har nyligen separerat och känner sig ensam. Har svårt att prata om sina känslor och använder alkohol för att koppla av.

3. Eva, 67 år – Pensionär, bor ensam och saknar sociala kontakter. Känner sig ofta nedstämd och meningslös i vardagen.

Frågor att besvara:

• Vilka riskfaktorer för psykisk ohälsa ser du hos personen?

• Vilka friskfaktorer finns i personens liv som kan stärkas?

• Vilka strategier skulle du föreslå för att förbättra personens psykiska välbefinnande?

Del 2: Skapa en handlingsplan

Skriv en kortfattad handlingsplan där du presenterar konkreta åtgärder för att förbättra personens psykiska hälsa. Använd gärna aktuella modeller och teorier från kursen, till exempel:

• PERMA-modellen

• RYFFS modell

Handlingsplanen ska innehålla:

• SDT

• Indiska modellen

• Mål: Vad vill du uppnå för individen?

• Metoder: Vilka konkreta insatser och förändringar föreslår du?

• Japanska modellen – Ikigai

• Stödresurser: Vilka professionella och sociala nätverk kan vara till hjälp?

Del 3: Kritisk reflektion

Skriv en kort reflektion (max 200 ord) där du reflekterar över:

• Vilka utmaningar kan finnas när man arbetar med psykiskt välbefinnande?

• Hur kan vårdpersonal bemöta en person som inte vill ha hjälp?

• Hur kan samhället bidra till bättre psykisk hälsa för alla?

Kopieringsunderlag 2.4, Ord att öva på kapitel 2:A och B

Ord att öva på kapitel 2:A

Begrepp Betydelse

ett flow

Kommentar/på hemspråk , Bild

ett positivt tillstånd med en känsla av fokus och hög prestation

marginalisering utsatthet, utanförskap

multidimensionell mångsidig

en interaktion samspel

en stereotyp fördom, förutfattad mening

internalisera införliva

kognitiva tankemässiga

korrigerande rättande, justerande

Ord att öva på kapitel 2:B

Begrepp Betydelse

ett positivt tillstånd med en känsla av fokus och hög prestation utsatthet, utanförskap

mångsidig samspel

fördom, förutfattad mening införliva

tankemässiga

rättande, justerande

Kommentar/på hemspråk

Psykiatri Nivå 2

Susanne Niemi

LÄRARHANDLEDNING

Lärarhandledningen är ett komplement till elevboken Psykiatri nivå 2. Båda har samma kapitelindelning och följer samma centrala innehåll. Syftet med lärarhandledningen är att ge stöd till läraren i undervisningen. Varje kapitel inleds med Skolverkets beskrivning av ämnesplanens centrala innehåll och ämnets syftesbeskrivning är i fokus i innehållet.

Lärarhandledning till Psykiatri nivå 2 innehåller:

• allmänna tankar kring ämnets progression, betygskriterier, styrdokument och läromedlets upplägg

• lektionstips med beskrivning av uppgifter och förslag kring upplägg och genomförande

• lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor

• kopieringsunderlag

• samlade ordlistor med viktiga begrepp

• bok­, film­, podd­ och länktips.

Lärarhandledningen presenterar ett brett utbud av uppgifter att välja mellan: allt från teoretiska och analyserande uppgifter till intervjuer, rollspel och praktiska övningar. Bredden och variationen ger bra förutsättningar för en pedagogisk undervisning anpassad efter elevernas behov.

Det är författarens ambition att lärarhandledningen ska kunna användas överallt där utbildning inom ämnet genomförs, därav finns det lektionstips för undervisningsformer som när­, fjärr­, hybrid­ samt distansundervisning.

Susanne Niemi, vårdlärare och specialpedagog på Lapplands gymnasium.