Bengtsson Christidis Lundström Stenlund
LÄRARHANDLEDNING
Innehåll
6. Smärta och smärtbehandling
Introduktion till kapitlet
I det här kapitlet får eleverna möjlighet att fördjupa sina kunskaper om symtom, med särskilt fokus på smärta som är vanligt hos vårdtagare inom vård och omsorg. Eleverna får lära sig mer om olika typer av smärta, både akuta och kroniska, samt hur smärta kan bedömas, behandlas och bemötas inom vård och omsorg. Undervisningen bör utgå från det centrala innehållet i ämnet hälso- och sjukvård och ta upp olika former av smärta samt läkemedelsbehandling och grundläggande begrepp i området. I detta kapitel får eleverna möjlighet att bygga vidare på tidigare kunskaper och tillämpa dessa i mer avancerade och komplexa vårdsituationer.
I detta kapitel får eleverna möjlighet att utveckla följande från ämnets syfte:
• kunskaper om olika symtom (som till exempel smärta).
Centralt innehåll
• Olika typer av smärta samt farmakologisk och annan smärtbehandling.
• Centrala begrepp inom hälsa samt inom hälso- och sjukvårdsområdet.
Detta har eleverna gått igenom i Hälso- och sjukvård nivå 1
> Smärta och smärtbehandling.
> Symtomlindring vid illamående, kramper, andnöd, oro och ångest.
Till dig som undervisar
Tips i detta kapitel är att utveckla elevernas förståelse för hur man bemöter vårdtagare med svår smärtproblematik, särskilt i akuta och emotionellt påfrestande situationer. Genom att forma varierande uppgifter som lockar eleven att inhämta kunskaper ökar man elevens förmåga att klara målen. Låt eleverna reflektera över hur de kan agera och bemöta en vårdtagare med svår smärta på ett professionellt, empatiskt och personcentrerat sätt. Skapa varierande uppgifter som uppmuntrar eleverna att själva söka kunskap. Exempel kan vara fallbeskrivningar, rollspel eller praktiska övningar där de får öva på att observera, dokumentera och rapportera smärta. Ge utrymme för att repetera och fördjupa fysiologin bakom smärtimpuls och smärtreflex, så att eleverna förstår vad som sker i kroppen vid smärta. Lägg vikt vid att träna elevernas förmåga att uppmärksamma förändringar i vårdtagarens tillstånd, särskilt vad gäller symtom och signaler på smärta. Ett tongivande inslag i undervisningen bör vara att lyfta vikten av ett gott bemötande med respekt för vårdtagarens integritet, självbestämmande och personliga behov. Att förstå hur symtomlindring kan anpassas utifrån vårdtagarens önskemål och situation är en central del i elevens professionella utveckling.
Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor
1. Vilka är tecknen på smärta?
Verbala och icke-verbala tecken på smärta kan uppkomma. Vårdtagaren kan uttrycka att den har ont, men även kroppsspråk, ansiktsuttryck (som grimaser), ökad puls, svettningar, spänd muskulatur, rastlöshet eller att undvika rörelse kan vara tecken. Förändrat beteende, irritation eller oro är också vanliga signaler
2. Smärta kan vara akut eller kronisk. Beskriv skillnaden.
Akut smärta uppstår plötsligt, ofta som ett resultat av skada eller sjukdom (t.ex. en fraktur eller operation), och försvinner oftast när orsaken behandlas.
3. Vad innebär begreppet smärttröskel?
Den nivå av smärtstimulans som krävs för att en vårdtagare ska uppleva smärta. Den varierar mellan individer och påverkas av trötthet, rädsla, stress, tidigare erfarenheter och kulturell bakgrund.
4. Hur kan man utreda en vårdtagares smärta?
Genom att ställa öppna frågor om var det gör ont, hur smärtan känns (t.ex. molande, stickande), när den började, om den kommer och går, vad som lindrar eller förvärrar den. Man kan också observera kroppsspråk och beteendeförändringar, använda smärtskattningsinstrument och dokumentera informationen noggrant.
5. Ge exempel på olika smärtskattningsinstrument.
VAS (visuell analog skala), NRS (numerisk skala), Beskrivande skala och Smärtteckning.
6. Beskriv hur man använder VAS.
VAS är en linje, ofta 10 cm lång, där ena änden betyder ”ingen smärta” och andra änden ”värsta tänkbara smärta”. Vårdtagaren markerar var på linjen smärtan känns, och vård- och omsorgspersonalen mäter och dokumenterar värdet. Det används för att följa upp hur smärtan förändras över tid.
7. Hur kan smärta behandlas?
Farmakologiskt (ex läkemedel som paracetamol, NSAID, opioider) och icke-farmakologiska metoder (exempelvis värme/kyla, massage, TENS, avslappning, kognitiv beteendeterapi, fysisk aktivitet och samtalsstöd).
8. Vilka är vård- och omsorgspersonalens viktiga uppgifter vid möte med en vårdtagare med smärta?
Observera, lyssna, ställa frågor, använda smärtskattningsinstrument, dokumentera och rapportera förändringar. Det är också viktigt att visa empati, ge trygghet, följa upp behandlingens effekt och stödja vårdtagarens egen delaktighet i vården.
9. Vad innebär abstinens?
Abstinens innebär fysiska och psykiska reaktioner som kan uppstå när en person slutar använda ett läkemedel eller en drog kroppen har vant sig vid. Vid smärtlindring med starka läkemedel, särskilt opioider, finns risk för beroende och abstinensbesvär om behandlingen avbryts plötsligt.
10. Vad är viktigt i bemötande av vårdtagare som har svår smärtproblematik och ett läkemedelsmissbruk?
Att vara professionell, icke-dömande och visa respekt. Bemötandet ska präglas av empati, lyhördhet och samarbete. Samtidigt behöver man vara noggrann med läkemedelshantering, följa rutiner och dokumentera tydligt. Att bygga förtroende är avgörande för att kunna ge god vård.
11. Beskriv vård, omsorg och omvårdnad vid smärta utifrån fysiska och psykosociala faktorer. Att lindra smärtan med lämpliga metoder, skapa trygghet, vara närvarande och uppmärksam på hela vårdtagarens situation. Psykosocialt stöd, samtal, bemötande, miljö och kontinuitet i vården är viktiga.
Att se och respektera vårdtagarens upplevelse och behov är centralt i personcentrerad omvårdnad.
Lektionsförslag, uppgifter och övningar
Smärta och smärtbehandling
Fallbeskrivning
Låt eleverna läsa nedanstående fallbeskrivning om smärta. Fallbeskrivningen finns även som kopieringsunderlag.
Gunnar vårdas postoperativt efter sin bukoperation på kirurgavdelningen där du jobbar som undersköterska. Dagen efter operationen ringer Gunnar på klockan och du går och svarar på larmet. När du kommer fram till Gunnars säng berättar han att han har värk i magen och att han inte haft avföring på några dagar. Han verkar medtagen, är blek och kallsvettig men tycker själv att det inte är så farligt. ”Det går nog över om jag får en smärtstillande tablett”, säger han. När du kontrollerar blodtryck och puls så märker du att dessa parametrar är kraftigt förhöjda.
• Låt eleverna läsa igenom fallet individuellt och skriva ner frågor och funderingar utifrån fallbeskrivningen.
• Varje elev redovisar sina respektive frågor i en grupp.
• Frågorna blir underlag för en gruppdiskussion med olika frågeställningar.
• Genom att utgå från den blivande yrkesrollen får eleven i grupp beskriva vilka akuta och långsiktiga omvårdnadsåtgärder denne gör i sin roll som undersköterska.
• Sammanfatta i helklass.
Smärtskattningsinstrument
Olika mätinstrument används för att göra det lättare för vårdtagaren att beskriva sin smärta för vårdpersonalen i samband med akut och postoperativ smärta.
Dela in eleverna i grupper. Varje grupp får välja ett smärtinstrument som står beskrivet i kurslitteraturen utifrån användandet. De ska beskriva det utifrån hur verktyget används. Vilka fördelar och/eller nackdelar finns med instrumentet?
• VAS
• verbal beskrivande skala
• smärtteckning
• smärtskattning hos dementa
• smärtskattning hos personer med sänkt medvetandegrad.
Diskussion om smärta
Skapa ett diskussionsforum på lärplattformen där eleverna får diskutera smärta:
• Svårigheterna med att vårda personer med smärtproblematik. Smärtan kan vara komplex och svårbegriplig och är en av de största utmaningar vårdpersonalen har att hantera.
• Vårdtagare med svår smärtproblematik behöver stöd och empati och undersköterskans roll blir därför viktig där denne medverkar till att upprätthålla personens värdighet och respekt, även i situationer där man inte kan förstå smärtan och där man upplever det omöjligt att hjälpa personen. Låt eleverna reflektera kring hur man gör detta på bästa sätt.
• Låt eleverna även diskutera och reflektera över att som vårdtagare inte bli trodd kan vara svårare att bära än själva smärtan i sig.
Flippa klassrummet
Spela in din undervisning (filmskärmsinspelning). Du kan antingen spela in en tavelgenomgång, göra en datorskärmsinspelning eller läsa in faktatext som eleven ska ta del av. Be eleverna skriva frågor att ta med till lektionen nästkommande kursdag. När eleverna kommer tillbaka till klassrummet väljer du hur du vill följa upp kunskaperna eleverna tagit till sig.
• I grupp där man spelar ett spel med spelplan utifrån frågor som är ställda. Varje grupp tar del av en spelplan och 20 frågor. Man slår en tärning och vid varje stopp ställs en fråga.
• I helklass genom att eleverna får ställa sina frågor till dig som lärare som går igenom det som är svårt.
• Eleverna får två och två gå igenom frågorna och tillsammans försöka hitta svaret med hjälp av läromedlet.
Efter 20 minuter paras de ihop med ett annat par så att de är fyra stycken som försöker hjälpa varandra.
Efter ytterligare 20 minuter tar man upp frågorna i helklass och ser vad eleverna har kommit fram till. Om de inte har funnit svar på någon av frågorna så svarar du som lärare.
Fördjupning inom smärta
Fördjupning inom ämnet smärta. Skriftlig och muntlig redovisning i helklass. Låt eleverna fördjupa sin kunskap utifrån:
• långvarig smärta
• smärtbehandling
• fantomsmärtor
• cancersmärta
• barn och smärta.
Får kopieras! © Bengtsson, Christidis, Lundström, Stenlund och Gleerups
Kopieringsunderlag
Kopieringsunderlag – fallbeskrivning Gunnar
Gunnar vårdas postoperativt efter sin bukoperation på kirurgavdelningen där du jobbar som undersköterska. Dagen efter operationen ringer Gunnar på klockan och du går och svarar på larmet. När du kommer fram till Gunnars säng berättar han att han har värk i magen och att han inte haft avföring på några dagar. Han verkar medtagen, är blek och kallsvettig men tycker själv att det inte är så farligt. ”Det går nog över om jag får en smärtstillande tablett”, säger han. När du kontrollerar blodtryck och puls så märker du att dessa parametrar är kraftigt förhöjda.
Får kopieras! © Bengtsson, Christidis, Lundström, Stenlund och Gleerups Utbildning
Hälso- och sjukvård Nivå 2
Bengtsson Christidis Lundström Stenlund
LÄRARHANDLEDNING
Lärarhandledningen är ett komplement till elevboken Hälso- och sjukvård nivå 2. Båda har samma kapitelindelning och följer samma centrala innehåll. Syftet med lärarhandledningen är att ge stöd till läraren i undervisningen. Varje kapitel inleds med Skolverkets beskrivning av ämnesplanens centrala innehåll följt av betygskriterier.
Lärarhandledning till Hälso- och sjukvård nivå 2 innehåller:
• tanken med progression i ämnet Hälso- och sjukvård utifrån Skolverkets riktlinjer
• stöd till språkutvecklande förhållningssätt
• lösningsförslag på elevbokens instuderingsfrågor
• lektioner, uppgifter och övningar
• kopieringsunderlag
• ordlista med viktiga begrepp översatta till arabiska.
Lärarhandledningen presenterar ett brett utbud av uppgifter att välja mellan. Det finns allt från teoretiska och analyserande uppgifter till intervjuer och praktiska övningar. Bredden och variationen ger bra förutsättningar för en pedagogisk undervisning anpassad efter elevernas behov.
Maria Bengtsson är sjuksköterska och vård- och omsorgslärare. Hon har en bred tvärvetenskaplig kompetens inom medicin, omvårdnad, hälsa, palliativ vård, etik och psykologi.
Maria Christidis är högskolelektor i omvårdnad. Hon är sjuksköterska och lärare i svenska, engelska, nygrekiska samt vård och omsorg.
Ulla Lundström är sjuksköterska och vård- och omsorgslärare. Hon har en bred tvärvetenskaplig kompetens inom medicin, omvårdnad, hälsa, palliativ vård, etik och psykologi.
Anna-Lena Stenlund är specialistsjuksköterska med inriktning mot intensivvård samt vård- och omsorgslärare. Hon är adjunkt vid Umeå universitet, sjuksköterskeutbildningen samt doktorerar i kardiovaskulär risk vid typ 2 diabetes på Umeå universitet.