Gerontologi och geriatrik NivÄ 1
Eva-Lena Lindqvist
LĂRARHANDLEDNING
InnehÄll
1 Gerontologi âdet normala Ă„ldrandet
Det normala Äldrandet samt fysiska, psykiska, sociala, kulturella och existentiella perspektiv pÄ Äldrandet.
Den Äldrande mÀnniskans behov ur ett socialt, kulturellt och existentiellt perspektiv för sinnesstimulans och livskvalitet.
Ă ldrande och sexualitet.
Introduktion till kapitlet
NÀr eleven arbetar med personer i behov av vÄrd och omsorg Àr det viktigt att hen har goda kunskaper om det normala Äldrandet, det vill sÀga det Äldrande som alla Àldre drabbas av. I detta kapitel lÀr eleven sig om det normala Äldrandet och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ för att kunna uppfatta Àldre personers behov och ge en god omvÄrdnad och omsorg.
I elevens kommande yrke som undersköterska eller vÄrdbitrÀde kommer hen att möta mÄnga Àldre personer, oavsett var hen arbetar. Om hen arbetar inom Àldreomsorgen möter hen förstÄs Àldre personer varje dag. Men Àven om hen planerar att arbeta pÄ sjukhus, vÄrdcentral, akutmottagning, inom ambulanssjukvÄrd, psykiatrisk avdelning eller inom social omsorg sÄ behövs kunskaper om det normala Äldrandet.
Syftet med kapitlet Àr att eleven ska förstÄ vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ för att kunna uppfatta Àldre personers behov och ge en god omvÄrdnad och omsorg.
Till dig som undervisar
I detta kapitel om det normala Ă„ldrandet kan eleven eventuellt kĂ€nna att det hĂ€r med kroppen kan jag redan. De har lĂ€st biologi i grundskolan. Det Ă€r bra, börja dĂ€r. FrĂ„ga klassen âVad vet ni om det normala Ă„ldrandet?â eller be dem skriva ned pĂ„ en lapp. LĂ„t dem berĂ€tta/skriva och ge exempel. Samtala om det i helklass. Om klassen Ă€r ny och ovan kan det vara bra att de skriver, lĂ€mnar in lappen och att du som lĂ€rare lĂ€ser upp högt inför klassen. Efter hand bör eleverna vĂ„ga prata mer inför varandra. Men det finns alltid elever som inte vill eller vĂ„gar prata inför andra. Med denna början av lektionen kan eleverna bli nyfikna och fĂ„ syn pĂ„ det normala Ă„ldrandet. De kĂ€nner sig sedda och uppmuntrade nĂ€r de kan bidra med nĂ„got redan i början av lektionen. Lyft fram det som Ă€r bra i det de berĂ€ttar/skriver.
FrĂ„ga sedan vidare, exempelvis: âVad vet ni om andningsorganen?â AnvĂ€nd dig av klassen och deras bakgrund och erfarenhet. Plocka in det mĂ„ngkulturella perspektivet med frĂ„gor om hur man ser pĂ„ Ă€ldre, kvinnor, mĂ€n, barn och kroppen i andra kulturer. NĂ€r eleverna har olika kulturell bakgrund utvidgas undervisningen, vilket ger möjlighet att Ă€ven vidga perspektiven och se oss mĂ€nniskor som vĂ€rldsmedborgare.
Till dig som undervisar pÄ sprÄkförstÀrkt utbildning
Om du arbetar tillsammans med en lÀrare inom svenska som andrasprÄk sÄ planera undervisningen tillsammans för att det ska bli ett bra upplÀgg för eleverna. Det Àr viktigt att ni lÀrare ger eleverna goda möjligheter att arbeta bÄde med yrkessprÄket och svenska sprÄket.
Se de generella rÄden i avsnittet LÀrarmaterial för att utveckla yrkessprÄket inom vÄrd och omsorg i början av denna lÀrarhandledning.
Lösningsförslag till instuderingsfrÄgor
1. Hur pÄverkar det normala Äldrandet lungfunktionen?
LungvĂ€vnaden blir mindre elastisk. Det blir svĂ„rare att fylla lungorna med luft och att tömma dem. Bröstkorgen blir stelare och bröstkorgsmuskulaturen minskar. En ökad krökning av ryggraden leder till minskat utrymme för lungorna. Diafragman fĂ„r nedsatt muskelstyrka. Hostreflexen minskar och flimmerhĂ„rens funktion försĂ€mras. Tillsammans kan detta innebĂ€ra försĂ€mrad ventilation av lungorna, att syresĂ€ttningen minskar och att koldioxidhalten ökar i blodet. Ăkad risk för lunginflammation.
2. Vad hÀnder med cirkulationsorganen i det normala Äldrandet?
HjÀrtminutvolymen minskar. BlodkÀrlens elasticitet minskar, de blir stelare. Tryckreceptorerna som kÀnner av trycket i blodkÀrlen förÀndras. Muskulaturen i sjÀlva hjÀrtmuskeln minskar. Samtidigt ökar muskulaturen i vÀnster kammare eftersom motstÄndet i artÀrerna i stora kretsloppet ökar. Det kan leda till att hjÀrtat förstoras. Klaffarna i hjÀrtat blir stelare och kan börja lÀcka.
3. Hur hÀnger tryckreceptorerna i blodkÀrlen ihop med att muskelfibrerna i artÀrvÀggen minskar? Vad kan det leda till?
Muskelfibrerna i artÀrvÀggarna minskar och dÄ blir blodkÀrlen stelare och kan inte vidga och dra ihop sig lika mycket som förr. Tryckreceptorerna som kÀnner av blodtrycket i blodkÀrlen förÀndras. DÀrför kan inte blodtrycket regleras sÄ snabbt nÀr man till exempel reser sig frÄn liggande till stÄende. Det Àr mycket vanligt att Àldre personer fÄr blodtrycksfall eftersom blodtrycket inte hinner med att reagera och förse hjÀrnan med blod.
4. Vad betyder det att det blir obalans i skelettets uppbyggande celler och skelettets nedbrytande celler?
Hur kan det pÄverka personen?
Det gör att skelettet delvis bryts ned och kalkas ur. Skelettet blir dÄ mer poröst Personen riskerar att fÄ frakturer.
5. Vad menas med att muskelfibrerna atrofierar hos Àldre personer? Vilka muskelfibrer Àr det som atrofierar mest?
Muskelmassan minskar med stigande Älder. Det finns snabba och lÄngsamma muskelfibrer, det Àr framför allt de snabba muskelfibrerna som atrofierar hos Àldre personer. De lÄngsamma muskelfibrerna gör att Àldre personer kan arbeta uthÄlligt men inte lika snabbt som yngre personer. Man orkar inte lika mycket som förut.
6. Förklara vad ett nedsatt specifikt försvar har att göra med att risken för cancer ökar hos Ă€ldre personer. Ăldre personers immunförsvar reagerar lĂ„ngsammare Ă€n hos yngre personer nĂ€r de utsĂ€tts för smittĂ€mnen. B-lymfocyternas förmĂ„ga att bilda antikroppar minskar. MĂ€ngden T-lymfocyter minskar eftersom brĂ€ssen, det organ dĂ€r T-lymfocyterna mognar, har tillbakabildats. Det inre försvaret fungerar inte lika bra som hos yngre personer. Cancerceller stĂ€das exempelvis inte bort lika effektivt och risken för cancer ökar.
7. HjÀrnans vikt minskar i det normala Äldrandet. Varför det?
HjĂ€rnans vikt minskar med ca 20â30 %. Det blir mindre antal nervceller och nervcellernas dendriter minskar. FörsĂ€mrad förmĂ„ga att bilda nya kopplingar i hjĂ€rnan.
8. Vad Àr tarmludd och vad hÀnder med detta i det normala Äldrandet?
Tarmludd Àr millimeterstora utskott som sitter i slemhinnan inuti tunntarmen och som tar upp nÀringsÀmnen och vÀtska. I det normala Äldrandet minskar tarmluddet och upptaget av nÀring försÀmras nÄgot.
9. Hur pÄverkar det normala Äldrandet urinorganen?
Njurarnas filtreringsförmĂ„ga minskar. Restprodukter av lĂ€kemedel lagras i kroppen. VĂ€tskebalansen pĂ„verkas. UrinblĂ„sans volym minskar. Muskulaturen i urinblĂ„san försvagas. Ăkad risk för urinvĂ€gsinfektion. UrinblĂ„sans slutmuskler försvagas. BĂ€ckenbotten försvagas. Det Ă€r vanligt att prostatakörteln förstoras. Risk för kvarstĂ„ende urin och risk för urinvĂ€gsinfektion och till och med urinstĂ€mma.
10. Varför har mÀnniskan hud och slemhinnor? Vad kan hÀnda nÀr hud och slemhinnor Äldras?
Huden bildar ett skyddande skal för kroppen och stÄr emot skav eller nötning. Huden fungerar ocksÄ som en skyddande barriÀr mot smittoÀmnen, frÀmmande Àmnen och skadlig ultraviolett strÄlning. Slemhinnan skyddar insidan och klÀr kroppens inre hÄligheter, den producerar slem och kroppssafter. Torr och oelastisk hud fÄr lÀttare sÄr och skador, det blir dÄ lÀttare för smittoÀmnen och skadliga Àmnen att ta sig in i kroppen. SÄr lÀker sÀmre. Tunna slemhinnor fungerar sÀmre, tarmluddet i tunntarmen minskar och det kan leda till minskat nÀringsupptag.
11. Vad tror du skulle hÀnda om hormonsystemet inte fungerar som det ska? Eftersom hormonerna fungerar som budbÀrare av signaler som startar eller bromsar olika processer i kroppen skulle det pÄverka de processerna negativt. Och dÄ kan det uppstÄ sjukdomar som till exempel diabetes, problem med sköldkörteln eller problem med salt- och vattenbalansen.
12. Hur pĂ„verkar det normala Ă„ldrandet sinnesorganen? Ăgonlocken blir mindre elastiska och sluter inte tĂ€tt intill ögat. TĂ„rproduktionen minskar och ögat blir torrare. Linsen grumlas och blir mindre genomslĂ€pplig. FĂ€rgseendet pĂ„verkas och mörkerseendet försĂ€mras. Luktsinnet försĂ€mras. Den Ă€ldre personen fĂ„r svĂ„rare att uppfatta smak. KĂ€nselsinnet försĂ€mras. Att uppfatta vĂ€rme, kyla och vibrationer blir svĂ„rare. Det försĂ€mrade kĂ€nselsinnet kan ocksĂ„ öka risken för fall eftersom kĂ€nselreceptorerna i foten inte kan kĂ€nna av fotlĂ€get och underlaget. FörsĂ€mringarna i hörselsinnet gör att det blir svĂ„rare att uppfatta diskanttoner. FörsĂ€mringar i balansorganen leder till obalans.
13. Hur pÄverkar det normala Äldrandet könsorganen och sexualiteten?
Halterna av könshormoner minskar, kvinnan kommer i klimakteriet. Den sexuella lusten kan minska. Slidan blir torrare och skörare. Risken för urinlÀckage ökar. Risken för urinvÀgsinfektioner ökar. Mannens förmÄga att fÄ erektion pÄverkas negativt. Det Àr vanligt med godartad prostataförstoring. Det kan bli svÄrare att genomföra ett samlag, men sexualitet Àr sÄ mycket mer Àn bara samlag. NÀrhet, ömhet, beröring och intimitet Àr ocksÄ sexualitet.
14. Vad innebÀr psykologiskt Äldrande?
PÄverkan pÄ inlÀrningsförmÄga, minne och intelligens. Att minnas handlar om att kunna lagra in det som man ska komma ihÄg och att kunna plocka fram det ur minnet igen. MÄnga Àldre mÀnniskor har ett bra bevarat intellekt och minne, men det kan ta lÀngre tid att lÀra in nytt och att plocka fram det redan inlÀrda. En vÀl utvecklad anpassningsförmÄga underlÀttar livet och gör det enklare att anpassa sig till de förÀndringar som Äldrandet för med sig.
15. Vad hÀnder i det sociala Äldrandet?
Förluster av vÀnner, arbetskamrater, grannar och förlust av partner. NÀtverket runt mÀnniskan glesas ut. Pensioneringen kan för en del mÀnniskor innebÀra en stor förlust av yrkesroll och arbetsgemenskap. För andra kan pensioneringen innebÀra frihet frÄn arbetsoket och pensionÀrslivet kan bli en tid av personlig utveckling. I det sociala Äldrandet kan familjen med barn, barnbarn och barnbarnsbarn bli mer betydelsefull. MÄnga Àldre mÀnniskor oroar sig för att bli en börda. Man vill klara sig sjÀlv sÄ lÀnge det gÄr. MÄnga oroar sig ocksÄ för att förlora sin vÀrdighet och integritet.
16. Förklara vad som menas med socialt, kulturellt/mÄngkulturellt och existentiellt perspektiv. Socialt perspektiv. Vi Àr individer. TvÄ personer kan ha likartade intressen, men de Àr inte likadana. En pensionÀr Àr inte lika med alla andra pensionÀrer. Vi Àr alla unika individer. I vÄrt vÀsterlÀndska sÀtt att tÀnka spelar individen en stor roll. Det vÀsterlÀndska samhÀllet Àr individorienterat. I vissa kulturer Àr det familjen/gruppen som Àr viktig, dÀr Àr synsÀttet grupporienterat. Familjen/slÀkten Àr viktig pÄ olika sÀtt. En del familjer trÀffas ofta och firar födelsedagar och högtider ihop. Andra lever mer för sig sjÀlva.
I Äldrandet kan man bli beroende av stöd och hjÀlp av sina nÀrstÄende. En del vill helst inte besvÀra och andra kanske mer eller mindre krÀver att deras nÀrstÄende ska ta hand om dem. Det sociala familjelivet Àr viktig information för vÄrdpersonal och det Àr bra om det finns nedskrivet i en levnadsberÀttelse. Kulturellt/mÄngkulturellt perspektiv. Det kan vara den kultur vi lever i, vÄr familjekultur, kulturen i vÄrt land. Kultur kan vara musik, konst, dans, teater, sport, tv-program, motorcyklar, bilar, litteratur och mycket annat.
VĂ€rlden har blivit âmindreâ, mĂ€nniskor utvandrar frĂ„n Sverige, mĂ€nniskor invandrar till Sverige. Vi reser över hela vĂ€rlden och upptĂ€cker andra kulturer och levnadssĂ€tt. MĂ„nga kommer hit som flyktingar. Allt som vi varit med om formar och pĂ„verkar oss pĂ„ olika sĂ€tt. Detta Ă€r viktig information att ha med i levnadsberĂ€ttelsen.
Existentiellt perspektiv. Det Àr vanligt att man i Äldrandet stÀlls inför frÄgor om meningen med livet och framför allt meningen med sitt eget liv: Har livet varit vÀrdelöst och meningslöst? Vad hÀnder med mig och min kropp efter döden? Finns det nÄgot efter döden eller Àr det bara slut? Det Àr vanligt med frÄgor om skuld: Vad har jag gjort för ont för att drabbas av det hÀr? Kunde jag levt mitt liv annorlunda? För mÄnga Àr den egna tron och religionen betydelsefull och kan ge styrka och tröst. Högtider, ritualer och traditioner kan vara viktiga. Information om detta Àr ocksÄ viktigt att ha med i levnadsberÀttelsen.
Lektionstips och beskrivning av uppgifter
I de följande uppgifterna Àr tanken att eleverna ska arbeta med det normala Äldrandet för att öka förstÄelsen för den Àldre personen och inse varför det tar lÀngre tid för dem att uppfatta och göra olika saker. De kan inte skynda sig eftersom kroppen Äldrats.
InstuderingsfrÄgorna
InstuderingsfrÄgorna i elevboken kan kopieras upp sÄ att eleverna kan skriva svaren direkt pÄ kopiorna, eller sÄ kan eleverna lÀsa frÄgorna i boken och skriva svaren pÄ ett separat papper. Eleverna kan arbeta med instuderingsfrÄgorna enskilt eller i par. De trÀnas dÄ i att anvÀnda elevboken och söka efter svar pÄ frÄgorna. InstuderingsfrÄgorna Àr ett sÀtt för dem att bearbeta kapitlet. Genom att arbeta med frÄgorna ökas förstÄelsen av kapitlet. De kan ocksÄ fÄ utvalda frÄgor att arbeta med inför en lektion, detta ökar deras förberedelse och ökar inlÀrningen. NÀr sedan lektionen startar har lÀraren en frÄgestund med eleverna dÀr deras svar kommer fram. Sedan kan det bli ett samtal runt svaren. PÄ detta sÀtt blir eleverna engagerade och aktiva.
Uppgift â Elevbokens fallbeskrivning
I uppgiften som Ă€r kopplad till elevbokens fallbeskrivning om de tre vĂ€ninnorna fĂ„r eleverna fundera över vad Berit menar nĂ€r hon sĂ€ger: âDĂ„ var man bĂ„de ung och vacker, nu Ă€r man bara ochâ. HĂ€r kan kunskapen vĂ€xa eftersom eleven först fĂ„r tid att tĂ€nka sjĂ€lv en stund och sedan fĂ„r diskutera med en annan elev eller i en liten grupp. Elevernas tĂ€nkande utvecklas nĂ€r de delar med sig till varandra. Och till sist delar alla grupper med sig av sitt tĂ€nkande i helklass. Eleverna fĂ„r olika idĂ©er och infallsvinklar. De fĂ„r dra i sina tanketrĂ„dar, de âkunskaparâ. I denna uppgift finns inget rĂ€tt eller fel.
Instruktioner till eleven: Se kopieringsunderlag 1:1.
Uppgift â Tecken pĂ„ Ă„ldrande och konsekvenser i livet
HÀr fÄr eleverna trÀna pÄ att dela upp vad som Àr det normala Äldrandet i de olika organsystemen och hur det visar sig, det vill sÀga vilka konsekvenser det normala Äldrandet kan fÄ för personen.
Instruktioner till eleven: Se kopieringsunderlag 1:2.
Uppgift â Intervjua en Ă€ldre person
I denna uppgift fÄr eleven en möjlighet att intervjua en eller tvÄ Àldre personer och fÄ deras subjektiva bild av hur just de upplever mognandet och Äldrandet. Uppgiften kan visa att det kan se olika ut frÄn person till person. Alla Àr unika.
Instruktioner till eleven: Se kopieringsunderlag 1:3.
APL-uppgift â Observation
I denna uppgift fĂ„r eleverna anvĂ€nda sin observationsförmĂ„ga â de fĂ„r öva pĂ„ att se och att reflektera. Eleven ska bara iaktta, vara som en fluga pĂ„ vĂ€ggen och inte delta. Redovisning kan ske i gruppen eller i klassen. Uppgiften kan ocksĂ„ göras genom att eleverna fĂ„r se en film frĂ„n ett Ă€ldreboende dĂ€r de fĂ„r öva pĂ„ sin observationsförmĂ„ga.
Instruktioner till eleven: Se kopieringsunderlag 1:4.
APL-uppgift â Intervju med de boende
Syftet med denna uppgift Àr att eleven ska upptÀcka hur det sociala nÀtverket kan se ut runt en person pÄ ett boende för Àldre personer som behöver omvÄrdnad och sÀrskilt stöd.
Instruktioner till eleven: Se kopieringsunderlag 1:5.
Uppgift â Tolka bild
Bilden som eleverna ska tolka Ă€r ett mansportrĂ€tt frĂ„n elevboken. Ansiktet Ă€r tvĂ„delat och de bĂ„da ansiktshalvorna visar samma man, men i olika Ă„ldrar. HĂ€r fĂ„r eleven fundera och sĂ€tta ord pĂ„ vad hen ser. LĂ„t dem sitta en stund och tĂ€nka, var inte för snabb, tĂ€nkandet ska ta tid. LĂ„t sedan eleverna prata tvĂ„ och tvĂ„ om bilden, innan ni slutligen pratar om den i klassen. Eleverna kan upptĂ€cka att de uppmĂ€rksammat olika saker i bilden. Fler ser mer. HĂ€r fĂ„r de âkunskapaâ ihop och utveckla sina tankar, och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt utveckla kunskaperna. Du kan skriva ner deras reflektioner pĂ„ tavlan, det blir tydligt. Sedan pratar ni tillsammans och du lĂ„ter eleverna dra slutsatser. Instruktioner till eleven: Se kopieringsunderlag 1:6.
Uppgift â MĂ„ngkulturellt perspektiv
I övningen ska eleverna arbeta parvis och intervjua varandra. Syftet med övningen Àr att eleverna ska fÄ syn pÄ likheter och skillnader, fÄ ett större perspektiv och ta med sig förstÄelsen in i sitt kommande yrke som vÄrdpersonal.
Instruktioner till eleven: Se kopieringsunderlag 1:7.
Ord att öva pÄ
Kopiera och dela ut till eleverna att fylla i. Att leta efter förklaringar till begreppen och att skriva ned dem gör att bÄde begreppen och kunskapen fastnar bÀttre. Med kunskap om begreppen ökar ocksÄ elevens förstÄelse av innehÄllet i texterna.
Instruktioner till eleven: Se kopieringsunderlag 1:8.
Kopieringsunderlag 1:1 â Elevbokens fallbeskrivning
LĂ€s elevbokens inledande fallbeskrivning:
Berit, 71 Är, och Eva, 73 Är, stÄr utanför Göteborgsoperan och vÀntar. De ska se en musikal i kvÀll. Strax kommer Gunnel, 71 Är, och ansluter till sÀllskapet.
â Flickor, jag mĂ„ste in pĂ„ damernas innan förestĂ€llningen och jag hoppas vi har fĂ„tt platser nĂ€ra utgĂ„ngen om man mĂ„ste pĂ„ damernas igen, skrattar Berit.
â Ja, det fĂ„r vi sannerligen hoppas, man Ă€r ju inte femtio lĂ€ngre, sĂ€ger Eva och ler. Fast det sĂ€gs att sjuttio Ă€r det nya femtio har jag hört.
â Men, nu glömde jag ju mina glasögon, sĂ€ger Gunnel och börjar leta i handvĂ€skan. HĂ€r Ă€r de ju, skönt dĂ„ kommer man se nĂ„got! sĂ€ger hon lĂ€ttat.
De tre vÀninnorna gÄr till baren och bestÀller varsitt glas vin.
â SĂ„ kul att vi kunde trĂ€ffas sĂ„ hĂ€r, och att grabbarna kunde gĂ„ en golfrunda i stĂ€llet, sĂ€ger Gunnel. Precis som pĂ„ den gamla goda tiden.
â DĂ„ var man bĂ„de ung och vacker, nu Ă€r man bara och, skrattar Berit.
â Men vet ni, sĂ€ger Eva, jag har hittat en sĂ„ bra hudkrĂ€m som döljer de bruna Ă„ldersflĂ€ckarna i ansiktet.
â Men sĂ„ bra! Vilken sort Ă€r det? Minskar den rynkorna ocksĂ„? frĂ„gar Berit och Gunnel i kör.
â Hör ni flickor, nu fĂ„r vi nog gĂ„ in och sĂ€tta oss, sĂ€ger Berit medan hon mödosamt reser sig frĂ„n stolen. Hon grimaserar illa nĂ€r hon tar de första stegen, sedan gĂ„r det lĂ€ttare.
â Ja, man Ă€r ju inte femtio lĂ€ngre, garantin har gĂ„tt ut, sĂ€ger hon och ler.
I fallbeskrivningen sÀger Berit sÄ hÀr till sina vÀninnor nÀr de pratar om den gamla goda tiden:
â DĂ„ var man bĂ„de ung och vacker, nu Ă€r man bara och
Vad tror du att hon menar? Fundera för dig sjÀlv och prata sedan tillsammans om detta i grupp och sedan i helklass.
Kopieringsunderlag 1:2 â Tecken pĂ„ Ă„ldrande och konsekvenser i livet
Arbeta enskilt, i par eller i grupp.
Reflektera tillsammans och fyll i tabellen. Eller skriv i löpande text med tydliga rubriker.
Tecken pÄ Äldrande
Konsekvenser i det dagliga livet
Andningsorganen
Cirkulationsorganen
Rörelseorganen
Nervsystemet
Urinorganen
Mag-tarmkanalen
Hud och slemhinnor
Sinnesorganen
Gerontologi och geriatrik NivÄ 1
Eva-Lena Lindqvist
LĂRARHANDLEDNING
LÀrarhandledningen Àr ett komplement till elevboken Gerontologi och geriatrik nivÄ 1. BÄda har samma kapitelindelning och följer samma centrala innehÄll. Syftet med lÀrarhandledningen Àr att ge stöd till lÀraren i undervisningen. LÀrarhandledningen inleds med Skolverkets beskrivning av Àmnesplan och betygskriterier.
LÀrarhandledning till Gerontologi och geriatrik nivÄ 1 innehÄller:
⹠Lektionstips med beskrivning av uppgifter och förslag kring upplÀgg och genomförande
âą Kopieringsunderlag med uppgiftsinstruktioner till eleverna
⹠Lösningsförslag till bokens instuderingsfrÄgor
⹠Boktips och lÀnkar
⹠Ordlistor med viktiga begrepp pÄ svenska och arabiska
LÀrarhandledningen presenterar ett brett utbud av uppgifter att vÀlja mellan: allt frÄn teoretiska och analyserande uppgifter till intervjuer, rollspel och praktiska övningar. Vissa av uppgifterna Àr speciellt anpassade för att utföras pÄ elevens APL-plats. Bredden och variationen ger bra förutsÀttningar för en pedagogisk undervisning anpassad efter elevernas behov.
Eva-Lena Lindqvist Àr leg. lÀrare i Lysekils kommun. Hon Àr Àven leg. sjuksköterska, specialiserad inom vÄrd av Àldre, och har tidigare arbetat bland annat pÄ medicinklinik, inom kommunal hemsjukvÄrd och som demensvÄrdsutvecklare.