Maria Bengtsson Ulla Lundström Anatomi och fysiologi NivÄ 1b
LĂRARHANDLEDNING
1. MĂ€nniskokroppens uppbyggnad och funktion
Introduktion till kapitlet
Kapitel 1 ger fördjupade kunskaper om mÀnniskokroppens uppbyggnad och funktion, vilket inkluderar viktiga delar sÄsom ÀmnesomsÀttning, rörelse, retbarhet, skydd och försvar.
Kapitlet börjar med cellen för att ge en förstÄelse för hur celler bygger upp vÀvnader, organ och organsystem. LÀngre fram i kapitlet presenteras en fördjupning av varje organsystems uppbyggnad och funktion. Kapitlet ger fördjupade kunskaper i medicinsk terminologi genom att introducera begrepp pÄ latin.
Progression i Àmnet ges hÀr bÄde genom fördjupning och breddning. Kapitlet fördjupar genom att beskriva mer komplexa processer och anvÀnda mer avancerade begrepp. Det breddas genom att nytt innehÄll har lagts till samt att samspelet mellan olika organsystem framhÄlls.
Centralt innehÄll
⹠MÀnniskokroppens uppbyggnad och funktion samt dess förmÄga till ÀmnesomsÀttning, rörelse, retbarhet, skydd och försvar.
âą Medicinsk terminologi.
Kapitlet tar upp:
⹠Kroppens uppbyggnad frÄn de minsta byggstenarna, cellerna, till dess organsystem.
⹠Fördjupad kunskap om de olika organsystemens uppbyggnad och funktion.
âą Hur kroppens organ fungerar tillsammans.
âą Medicinsk terminologi.
Till dig som undervisar
Det Àr viktigt att personal inom vÄrd och omsorg har en förstÄelse för hur kroppen Àr uppbyggd och fungerar för att lÀttare kunna förstÄ varför sjukdomar uppkommer och hur dessa behandlas. Goda kunskaper i medicinsk terminologi behövs för att kunna kommunicera med vÄrdpersonal samt förklara för vÄrdtagare och deras nÀrstÄende.
Anatomi och fysiologi nivÄ 1b ger en fördjupad kunskap om hur de olika organen fungerar.
Det kan vara av vÀrde att inleda undervisningen genom att repetera de olika organens lÀge och funktion med hjÀlp av en torso. Vid detta tillfÀlle kan dÄ de latinska namnen pÄ organen introduceras.
Ibland passar lÀrarens genomgÄng av ett organ bÀst och ibland olika typer av grupparbete, pararbeten eller enskilda arbeten. Olika vikt kan lÀggas vid de olika organsystemen. I boken finns mÄnga bilder för att ge eleven en uppfattning om hur organen ser ut och hur de fungerar.
Latinska ord och begrepp stÄr inom parentes i lÀromedlets texter. Annan viktig terminologi, exempelvis försvenskade latinska ord och lÄneord frÄn grekiska, Àr markerad i kursiv stil. Arbeta gÀrna aktivt med dessa ord sÄ att eleven ges fördjupade kunskaper i medicinsk terminologi.
Kopieringsunderlag med alla ord och begrepp frĂ„n elevmaterialets âOrd att öva pĂ„â finns i lĂ€rarmaterialet och kan anvĂ€ndas för att ge elever extra trĂ€ning. LĂ„t dem Ă€ven trĂ€na pĂ„ att uttala orden i klassrummet. I kapitel 7 i lĂ€rarmaterialet finns Ă€ven anatomiska bilder vilka kan kopieras till eleverna. De kan dĂ„ trĂ€nas i att muntligt och skriftligt benĂ€mna kroppens olika delar. Som lĂ€rare fĂ„r en avvĂ€gning göras av vilka begrepp som ska anvĂ€ndas.
Det finns mÄnga bra filmer pÄ till exempel youtube och SVT som tydligt visar kroppens uppbyggnad och funktion. PÄ 1177.se finns ocksÄ mycket vÀrdefull information.
Vi har gett förslag pÄ hur undervisningen kan varieras nÀr det gÀller att arbeta med innehÄllet i kapitel 1.
De elever som inte har svenska som modersmÄl kan komplettera med att översiktligt lÀsa om de olika organen pÄ sina egna sprÄk. PÄ sÄ sÀtt skapas en förförstÄelse som kan underlÀtta vidare inlÀrning pÄ svenska. Som hjÀlpmedel för elever med arabiska som modersmÄl finns det en svensk-arabisk ordlista med viktiga ord och begrepp inom vÄrd och omsorg i kapitel 6 av lÀrarmaterialet.
Lektionsförslag, uppgifter och övningar
Cell och vÀvnad
GenomgÄng av cell, vÀvnader och celldelning
Ge en fördjupad beskrivning av olika celler, dess olika funktion och livslÀngd. GÄ igenom de olika cellorganellernas funktion. Ta upp hur celldelning sker i enlighet med mitos och meios.
Torsons organ
AnvÀnd en anatomisk docka. GÄ igenom torson och plocka ut varje organ och benÀmn de olika organens latinska namn, storlek och lÀge. SÀtt tillbaka organen och upprepa de latinska namnen. LÄt sedan varje elev plocka ut organen och sÀtta tillbaka dessa samtidigt som de upprepar organens namn pÄ svenska och latin. De övriga i gruppen ska lyssna och kontrollera sÄ att det blir rÀtt.
AnvÀnd den ordlista som finns i kapitel 6 i lÀrarmaterialet sÄ att eleven kan testa sina kunskaper pÄ bÄde svenska och latinska namn.
Rita en cell
LÄt eleverna rita en schematisk teckning pÄ cellen och dess olika organeller samt skriva förklaringar för deras funktioner.
Förhör av âOrd att öva pĂ„â
LĂ„t eleverna förhöra varandra pĂ„ âOrd att öva pĂ„â.
Förklara âOrd att öva pĂ„â
Kopiera ordlistan för âOrd att öva pĂ„â som finns i kapitel 6 i lĂ€rarmaterialet. LĂ„t eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Hud, hÄr, naglar
och slemhinnor
GenomgÄng av hud och slemhinnors uppbyggnad och funktion
Repetera hudens och slemhinnors uppbyggnad och funktion. Fördjupa fysiologin och anvÀnd medicinsk terminologi.
Mikroskopering
Om det finns tillgÄng till mikroskop, lÄt elever titta pÄ hÄr, nagel och/eller hudceller i mikroskop.
Förhör av âOrd att öva pĂ„â
LĂ„t eleverna förhöra varandra pĂ„ âOrd att öva pĂ„â.
Förklara âOrd att öva pĂ„â
Kopiera ordlistan för âOrd att öva pĂ„â som finns i kapitel 6 i lĂ€rarhandledningen. LĂ„t eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Nervsystem
GenomgÄng av nervsystemets uppbyggnad och funktion
Repetera nervsystemets uppbyggnad och funktion. Fördjupa fysiologin och anvÀnd medicinsk terminologi.
FrÄgesport om autonoma nervsystemet
I slutet av avsnitt 1.3 Nervsystem i elevlĂ€romedlet finns en uppstĂ€llning pĂ„ hur det autonoma nervsystemet pĂ„verkar olika organ. LĂ„t eleverna memorera detta som förberedelse till en frĂ„gesport. Dela in eleverna i tvĂ„ grupper, en för det sympatiska nervsystemet och en för det parasympatiska nervsystemet. FrĂ„ga sedan om de olika funktionerna/ systemen i listan och lĂ„t eleverna svara pĂ„ hur de pĂ„verkas genom att ropa ut âsnabbâ, âlĂ„ngsamâ, âminskarâ, âökarâ och sĂ„ vidare.
Nervsystemets delar
Kopiera bilderna pÄ nervsystemet i kapitel 7 och dela ut till eleverna. LÄt dem fylla i de latinska namnen pÄ nervsystemets olika delar.
Förhör av âOrd att öva pĂ„â
LĂ„t eleverna förhöra varandra pĂ„ âOrd att öva pĂ„â.
Förklara âOrd att öva pĂ„â
Kopiera ordlistan för âOrd att öva pĂ„â som finns i kapitel 6 i lĂ€rarhandledningen. LĂ„t eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Sinnesorgan
GenomgÄng av sinnesorganens uppbyggnad och funktion
Repetera hur de olika sinnesorganen ser ut och fungerar. AnvÀnd latinska namn.
Sinnesorganens namn
Kopiera bilderna pÄ de olika sinnesorganen i kapitel 7. Dela ut till eleverna och lÄt dem fylla i alla namn.
Förhör av âOrd att öva pĂ„â
LĂ„t eleverna förhöra varandra pĂ„ âOrd att öva pĂ„â.
Förklara âOrd att öva pĂ„â
Kopiera ordlistan för âOrd att öva pĂ„â som finns i kapitel 6 i lĂ€rarhandledningen. LĂ„t eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Cirkulationsorgan
Cirkulationsorganens uppbyggnad och funktion
Repetera cirkulationsorganens uppbyggnad och funktion. Fördjupa fysiologin och anvÀnd medicinsk terminologi.
Blodtryckskontroll
LÄt eleverna kontrollera varandras blodtryck och rapportera bÄde dess systoliska och diastoliska vÀrde.
Dissektion av grishjÀrtan
Skaffa grishjÀrtan frÄn en livsmedelsbutik. LÄt eleverna dissekera dessa och förklara anatomin för varandra.
Cirkulationsorganens delar
Kopiera bilderna pÄ cirkulationsorganen i kapitel 7 i lÀrarmaterialet och dela ut till eleverna. LÄt dem fylla i namnen pÄ cirkulationsorganens olika delar.
Förhör av âOrd att öva pĂ„â
LĂ„t eleverna förhöra varandra pĂ„ âOrd att öva pĂ„â.
Förklara âOrd att öva pĂ„â
Kopiera ordlistan för âOrd att öva pĂ„â som finns i kapitel 6 i lĂ€rarhandledningen. LĂ„t eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Andningsorgan
GenomgÄng av andningsorganens uppbyggnad och funktion
Repetera andningsorganens uppbyggnad och funktion. Fördjupa fysiologin och anvÀnd medicinsk terminologi.
MÀta andetagsvolym med PEF-mÀtare
Om det finns tillgÄng till PEF-mÀtare, lÄt eleverna testa en sÄdan för att förstÄ vad andetagsvolym Àr.
Dissektion av grislungor
Skaffa grislungor frÄn livsmedelsbutik. LÄt eleverna dissekera dessa och förklara anatomin för varandra.
Andningsorganens delar
Kopiera bilderna pÄ andningsorganen i kapitel 7 i lÀrarmaterialet och dela ut till eleverna. LÄt dem fylla i de latinska namnen pÄ andningsorganens olika delar.
Förhör av âOrd att öva pĂ„â
LĂ„t eleverna förhöra varandra pĂ„ âOrd att öva pĂ„â.
Förklara âOrd att öva pĂ„â
Kopiera ordlistan för âOrd att öva pĂ„â som finns i kapitel 6 i lĂ€rarhandledningen. LĂ„t eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Rörelseorgan
GenomgÄng av skelettet, ben, leder och muskler
Repetera skelettets uppbyggnad, olika typer av leder och muskler. Förklara Àven hur ben och muskler Àr uppbyggda och hur muskler arbetar, bÄde statiskt och dynamiskt. AnvÀnd de latinska namnen.
FÄr kopieras! © Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning
Fakta om muskler
Eleverna fÄr vÀlja varsin muskel som de ska ta reda pÄ information om. Latinskt namn, svenskt namn, var den börjar och slutar, om den samspelar med nÄgon annan muskel och sÄ vidare. Eleverna ska Àven ta reda pÄ hur man trÀnar/spÀnner samt arbetar bÄde statiskt och dynamiskt med muskeln. Utöver det bör de ta reda pÄ hur man stretchar/strÀcker ut muskeln. Varje elev berÀttar sedan om sin muskel i helklass och visar de olika övningarna.
Skelettets delar
Visa ett skelett och lÄt eleverna förhöra varandra pÄ skelettets olika delar. AnvÀnd latinska namn.
Benets uppbyggnad
Skaffa ett lÄrben frÄn ett djur frÄn livsmedelsbutik. LÄt eleverna upptÀcka ben, benmÀrg, brosk och senfÀsten.
Rörelseorganens namn
Kopiera bilderna pÄ rörelseorganen i kapitel 7 i lÀrarmaterialet och dela ut till eleverna. LÄt dem fylla i de latinska namnen pÄ rörelseorganens olika delar.
Förhör av âOrd att öva pĂ„â
LĂ„t eleverna förhöra varandra pĂ„ âOrd att öva pĂ„â.
Förklara âOrd att öva pĂ„â
Kopiera ordlistan för âOrd att öva pĂ„â som finns i kapitel 6 i lĂ€rarhandledningen. LĂ„t eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Endokrina organ
GenomgÄng av de endokrina organen och kroppens hormoner
Beskriv de endokrina organen och deras funktioner. Förklara skillnaden mellan endokrina och exokrina körtlar samt hur feedbacksystemet fungerar. AnvÀnd latinska namn.
Rollspel om feedbacksystemet
Dela in eleverna i grupper om 4 och lÄt dem gestalta hur feedbacksystemet fungerar. Varje grupp/elev kan förslagsvis gestalta ett organ.
De endokrina organen
Kopiera bilderna pÄ de endokrina organen i kapitel 7 i lÀrarmaterialet och dela ut till eleverna. LÄt dem fylla i de latinska namnen pÄ de endokrina organens olika delar.
Förhör av âOrd att öva pĂ„â
LĂ„t eleverna förhöra varandra pĂ„ âOrd att öva pĂ„â.
Förklara âOrd att öva pĂ„â
Kopiera ordlistan för âOrd att öva pĂ„â som finns i kapitel 6 i lĂ€rarhandledningen. LĂ„t eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Mag-tarmorgan
GenomgÄng av mag-tarmorganen vid en mÄltid
Repetera mag-tarmorganens uppbyggnad och funktion. Fördjupa fysiologin och anvÀnd medicinsk terminologi. Ge en fördjupad beskrivning av hur enzymer fungerar i förhÄllande till de olika makronutirenterna. Ge ocksÄ en fördjupad beskrivning av hur nÀringsupptaget gÄr till.
Matens passage genom kroppen
LÄt eleven skriva ner vad de Ät under gÄrdagen. LÄt dem skriva ner vilka makronutrienter och mikronutrienter som ingick i det som de Ät. LÄt dem berÀtta för en klasskamrat vad som sker med makronutrienterna frÄn munnen till dess avföringen kommer ut.
Mag-tarmorganens namn
Kopiera bilderna pÄ mag-tarmorganen i kapitel 7 i lÀrarmaterialet och dela ut till eleverna. LÄt dem fylla i de latinska namnen pÄ mag-tarmorganens olika delar.
Förhör av âOrd att öva pĂ„â
LĂ„t eleverna förhöra varandra pĂ„ âOrd att öva pĂ„â.
Förklara âOrd att öva pĂ„â
Kopiera ordlistan för âOrd att öva pĂ„â som finns i kapitel 6 i lĂ€rarhandledningen. LĂ„t eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Urinorgan
GenomgÄng av urinorganens uppbyggnad och funktion
Repetera urinorganens uppbyggnad och funktion. Fördjupa fysiologin och anvÀnd medicinsk terminologi. LÀgg vikt vid filtrationen.
Dissektion av grisnjure
Skaffa grisnjure via livsmedelsbutik och lÄt elever dissekera detta samt förklara anatomin för varandra.
Urinorganens delar
Kopiera bilderna pĂ„ urinorganen i kapitel 7. Anatomiska bilder â kopieringsunderlag i lĂ€rarmaterialet och dela ut till eleverna. LĂ„t dem fylla i de latinska namnen pĂ„ urinorganens olika delar.
Förhör av âOrd att öva pĂ„â
LĂ„t eleverna förhöra varandra pĂ„ âOrd att öva pĂ„â.
Förklara âOrd att öva pĂ„â
Kopiera ordlistan för âOrd att öva pĂ„â som finns i kapitel 6 i lĂ€rarhandledningen. LĂ„t eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
FÄr kopieras! © Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning
Könsorgan
GenomgÄng av könsorganens uppbyggnad och funktion
GÄ igenom könsorganens uppbyggnad och funktion. AnvÀnd latinska namn.
Elevledd lektion för högstadiet
LÄt eleverna gruppvis planera och genomföra en lektion om sexualitet, samtycke och relationer för en tÀnkt tonÄrsgrupp. Lektionen ska fokusera pÄ anatomi och fysiologi och kan till exempel handla om hur könsorganen Àr uppbyggda eller hur fortplantning gÄr till.
Könsorganens delar
Kopiera bilderna pÄ könsorganen i kapitel 7 i lÀrarmaterialet och dela ut till eleverna. LÄt dem fylla i de latinska namnen pÄ könsorganens olika delar.
Förhör av âOrd att öva pĂ„â
LĂ„t eleverna förhöra varandra pĂ„ âOrd att öva pĂ„â.
Förklara âOrd att öva pĂ„â
Kopiera ordlistan för âOrd att öva pĂ„â som finns i kapitel 6 i lĂ€rarhandledningen. LĂ„t eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Kopieringsunderlag
Fallbeskrivning
Joel och Ibrahim brukar löptrÀna nÀr de Àr lediga. NÀr blodet pulserar och kroppen anvÀnds pÄ riktigt, dÄ mÄr Joel och Ibrahim som bÀst. De brukar springa tidigt pÄ morgonen för att fÄ en bra start pÄ dagen. De kÀnner hur andningen kommer i gÄng, alla leder mjukas upp och det blir lÀttare att tÀnka. De tycker ocksÄ att det Àr en vacker och sinnlig upplevelse att kÀnnavinden i hÄret och hur morgonens dofter fyller nÀsan och luften gÄr ner i lungorna. Genom att trÀna tillsammans kan de motivera varandra och dessutom blir det mycket roligare.
NĂ€r de kommer hem den hĂ€r morgonen sĂ€ger Joel âHur gĂ„r det egentligen till nĂ€r vi rör pĂ„ oss? Hur kan det pĂ„verka kroppen sĂ„ mycket? Varför börjar man andas tyngre och fĂ„ högre puls av att springa, till exempel?â Ibrahim som har kommit lite lĂ€ngre i sin utbildning sĂ€ger âspara de dĂ€r frĂ„gorna tills du börjar lĂ€sa anatomi och fysiologi, dĂ„ kommer du lĂ€ra dig allt det dĂ€r.â
1. Reflektera över hur hjÀrta, muskler, andning, hjÀrna jobbar tillsammans.
2. Reflektera över vad som pÄverkar din dagsform.
3. Hur gör du för att mÄ bra?
FÄr kopieras! © Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning
Lösningsförslag till elevdelens instuderingsfrÄgor
Cell och vÀvnad
1. Var i cellen finns arvsmassan?
Arvsmassan finns i cellkÀrnan.
2. Vad Àr skillnaden mellan passiv och aktiv transport?
Passiv transport innebÀr att molekyler eller vatten passerar genom cellmembran utan att anvÀnda energi. NÀr transporten gÀller molekyler kallas det diffusion, om det Àr vatten som passerar kallas det osmos. Aktiv transport, endocytos och exocytos, innebÀr att Àmnen skickas genom cellmembranen i en energikrÀvande process.
3. Vilka Àr kroppens minsta och största celler?
Kroppens minsta celler Àr röda blodkroppar. Kroppens största celler Àr Àggceller.
4. Vad bestÄr en cell av?
En cell bestÄr av cellmembran, cytoplasma, en cellkÀrna dÀr arvsmassan finns, samt olika typer av cellorganeller.
5. Beskriv hur en cell Àr uppbyggd. Rita gÀrna!
De delar som ska finnas med Àr de olika cellorganellerna; mitokondrier, ribosomer, golgiaapparaten, lysosomer, det endoplasmatiska nÀtverket, cellkÀrna,
6. Vad heter de olika cellorganellerna och vad har de för uppgifter?
Mitokondrier utvinner energi frÄn maten vi Àter. Ribosomer tillverkar proteiner. Det endoplasmatiska nÀtverket Àr cellens transportsystem. Golgiaapparaten förpackar proteiner. Lysosomer Àr cellens renhÄllningssystem.
7. Beskriv mitos.
Mitos Ă€r den vanliga formen av celldelning. Cellens 46 kromosomer kopieras innan cellkĂ€rnans membran löses upp. SjĂ€lva delningen sker genom att centrioler âdrar isĂ€râ kromosomerna frĂ„n varandra. Eftersom cellerna bĂ€r pĂ„ samma genetiska information Ă€r de identiska.
8. Beskriv meios.
Meios innebÀr att halva kromosomantalet finns med i den nya cellen. Meios sker nÀr kroppen skapar könsceller, det vill sÀga spermier och Àggceller. DÀrför har vÄra könsceller endast 23 kromosomer vardera. Vid en befruktning sammanförs 23 kromosomer frÄn spermien och 23 kromosomer frÄn Àggcellen sÄ att den befruktade cellen innehÄller 46 kromosomer, liksom kroppens övriga celler.
9. Hur lÀnge brukar olika typer av celler leva?
En vit blodkropp lever bara i nÄgra dagar. Nervceller kan vi ha hela livet.
10. Vilka olika typer av vÀvnader finns i kroppen?
De olika vÀvnaderna som finns i kroppen Àr:
⹠epitelvÀvnad, som finns i form av plattepitel, kubiskt epitel och cylinderepitel
⹠stödjevÀvnad, som finns i form av bindvÀvnad, fettvÀvnad, broskvÀvnad och benvÀvnad
⹠muskelvÀvnad, som finns i form av glatt muskulatur, skelettmuskulatur och hjÀrtmuskulatur
⹠nervvÀvnad
⹠flytande vÀvnad.
Rörelseorgan
FÄr kopieras! © Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning
Rörelseorgan
FÄr kopieras! © Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning
Anatomi och fysiologi
Maria Bengtsson Ulla Lundström
NivÄ 1b
LÀrarhandledningen Àr ett komplement till elevboken Anatomi och fysiologi nivÄ 1b. BÄda har samma kapitelindelning och följer samma centrala innehÄll. Syftet med lÀrarhandledningen Àr att ge stöd till lÀraren i undervisningen. Varje kapitel inleds med Skolverkets beskrivning av Àmnesplanens centrala innehÄll följt av betygskriterier.
LÀrarhandledning till Anatomi och fysiologi nivÄ 1b innehÄller:
⹠lektionstips med beskrivning av uppgifter och förslag kring upplÀgg och genomförande
âą anatomiska bilder
âą kopieringsunderlag
⹠lösningsförslag till bokens instuderingsfrÄgor
⹠tips pÄ annat fördjupningsmaterial
⹠ordlistor med viktiga begrepp pÄ svenska och arabiska.
LÀrarhandledningen presenterar ett brett utbud av uppgifter att vÀlja mellan: allt frÄn teoretiska och analyserande uppgifter till intervjuer, rollspel och praktiska övningar. Bredden och variationen ger bra förutsÀttningar för en pedagogisk undervisning anpassad efter elevernas behov.
Maria Bengtsson och Ulla Lundström Àr sjuksköterskor och vÄrd- och omsorgslÀrare. De har bred tvÀrvetenskaplig kompetens inom medicin, omvÄrdnad, hÀlsa, palliativ vÄrd, etik och psykologi.