9789151111988

Anatomi och fysiologi

Nivå 1a2

Maria Bengtsson Ulla Lundström

1 Människokroppens

2 Kroppens

3

Människokroppens uppbyggnad och funktion

Vad kroppen består av och hur delarna fungerar är grunden inom anatomi och fysiologi. Anatomi är den vetenskap som beskriver organismer och hur kroppen är uppbyggd. Fysiologi undersöker och förklarar funktioner i olika delar av kroppen. Tillsammans kommer kunskaper inom anatomi och fysiologi ge dig en god förståelse av ämnet och av din egen kropp.

I det här kapitlet får du möjlighet att utveckla följande utifrån ämnets syfte:

kunskaper om människokroppens uppbyggnad, fysiska utveckling och funktion samt om relevant medicinsk terminologi.

Centralt

innehåll

Människokroppens uppbyggnad och funktion samt dess förmåga till ämnesomsättning, rörelse, retbarhet, skydd och försvar. Medicinsk terminologi.

Detta har vi gått igenom i Anatomi och fysiologi nivå 1a1

> Grundläggande om människokroppens uppbyggnad, funktion och fysiska utveckling.

> Grundläggande medicinsk terminologi.

uppbyggnad och funktion

Agnes och Waseem jobbar i hemvården och vårdar både gamla och yngre med olika typer av hälsoproblem. Många av de sjukdomar deras vårdtagare har, hade kanske kunnat förebyggas genom andra livsstilsval. Agnes frågar Waseem om han tror att han ger sin kropp rätt förutsättningar för att leva ett långt och friskt liv.

De börjar sedan prata om vad ”ett långt och friskt liv” egentligen innebär

och de funderar på vad de skulle kunna ändra för att hjälpa sina celler och organ på traven. De leker lite med tanken om hur deras liv kommer att se ut när de är riktigt gamla. Kommer de att bo på ett särskilt boende för äldre, eller kommer de att gå långa promenader och göra morgongympa som Agnes 90-åriga moster brukar göra?

reflektera

1. Tycker du att du lever på ett sätt så att dina celler och organ får de bästa förutsättningarna?

2. Skulle du vilja ändra något i din livsstil?

centrala begrepp

De här orden är viktiga för det du nu ska lära dig. Fundera över vad orden betyder innan du börjar läsa.

cell – den minsta delen av kroppen, tillsammans bygger cellerna upp kroppen.

vävnad – en samling celler som har en gemensam funktion.

nervsystem – det system som förmedlar intryck mellan hjärnan och kroppens organ.

nerv – cell som skickar information om vad som händer i kroppen och hur kroppen bör reagera.

sinnesorgan – de organ som vi kan uppfatta omvärlden med: syn, hörsel, lukt, smak och känsel.

cirkulation – blodets cirkulation ger kroppen syre och näring och transporterar bort avfallsprodukter.

luftvägar – de organ som gör att vi andas och att kroppen får syre.

mag-tarmorgan – de organ som bryter ner och tar upp näring till blodet.

urinorgan – organ som reglerar kroppens salt- och vätskebalans och producerar urin.

rörelseorgan – de kroppsdelar som gör att kroppen kan röra sig. endokrina organ – organ som producerar hormoner.

hormon – ämne som signalerar till olika delar av kroppen att öka eller minska produktionen av ett annat ämne.

reproduktionsorgan – könsorgan som möjliggör fortplantning.

cell – cyto, den minsta delen av kroppen

1.1 Cell och vävnad

Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler (cyto). I kroppen finns många biljoner celler. Tillsammans bygger cellerna upp kroppens vävnader. Exempelvis bygger olika slags muskelceller upp muskelvävnaden och fettceller bygger upp kroppens fettvävnad. Vävnaderna bildar dessutom olika organ som lungor, njurar och hjärnan. Det finns även celler som är helt fria från varandra och rör sig fritt, till exempel blodceller.

1.1.1 Cell

retbar – reagerar på omgivningen

Förstod du?

Ge exempel på olika celler.

Varje cell är en levande enhet med egen ämnesomsättning, förmåga till fortplantning och förökning. Cellen är retbar och har en mer eller mindre uttalad rörelseförmåga.

Det finns många olika slags celler, till exempel muskelceller, blodceller, hjärnceller, benceller och äggceller. Cellerna har olika utseende och funktion beroende på vilka uppgifter de har. Gemensamt för alla celler är att de är mycket små. Av alla kroppens celler är röda blodkroppar minst och äggceller störst.

Förstod du?

Vad är en stamcell?

När cellen är omogen och inte har utvecklats klart kallas den stamcell. En stamcell har ännu inte fått sin specialisering och kan utvecklas till att bli en blodcell, fettcell, muskelcell eller någon annan cell. Stamceller används därför ofta i forskning – de kan bilda just den typ av cell som forskaren vill ha.

Den största delen av en cell, cirka 60 procent, är vatten. Resten av cellen består av proteiner, fetter, kolhydrater samt arvsmassan DNA, deoxyribonukleinsyra.

Även om celler har olika utseende beroende på vilka uppgifter de har så är de i huvudsak uppbyggda på samma sätt. De har ett cellmembran, cytoplasma, cellorganeller och en cellkärna. När celler förökar sig kallas det celldelning.

CELLMEMBRAN

Runt varje cell finns en tunn hinna som heter cellmembran. Membranet består av fett och protein och skyddar cellen mot omgivningen. I cellmembranet finns små hål som gör att ämnen som cellen behöver, eller som den önskar bli av med, kan passera.

Med hjälp av specialiserade transportproteiner kan även större molekyler transporteras över membranet.

Vid diffusion passerar molekyler cellmembranet. Vid osmos passerar vatten cellmembranet.

Passiv transport

För att koncentrationen av molekyler ska vara samma på båda sidor om membranet passerar molekyler genom cellmembranet med hjälp av diffusion eller osmos. Diffusion innebär att små molekyler passerar för att utjämna koncentrationsskillnaden. Osmos innebär att vatten passerar för att utjämna koncentrationsskillnaderna. Eftersom det inte krävs någon energi för att förflytta molekylerna genom diffusion och osmos kallas det för passiv transport.

molekyl – flera atomer som sitter ihop på ett speciellt sätt

och funktion

Förstod du?

Vad är cytoplasma?

Aktiv transport

Cellmembranet kan också dra in ämnen i cellen genom endocytos. Den motsatta processen, exocytos, sker när cellen skickar ut ämnen den inte längre vill ha. Dessa två passager över cellmembranet är en aktiv process, de behöver alltså energi för att skapa den.

CYTOPLASMA

Cytoplasma är vätska som finns innanför cellmembranet. Cytoplasma består mest av vatten men är ändå trögflytande. Vätskan innehåller även flera olika cellorganeller med olika uppgifter.

CELLORGANELLER

De viktigaste cellorganellerna är mitokondrier, ribosomer och det endoplasmatiska nätverket med golgiapparaten och lysosomer

Mitokondrie

glukos –en sorts sockerart

Mitokondrie.

I cellen finns mitokondrier. De är cellens kraftverk, eller energicentrum. Mitokondrierna får energi från glukos och andra ämnen som transporteras in i cellen från den mat vi äter. När mitokondrier förbränner energi bildas koldioxid och andra avfallsprodukter. Denna förbränningsprocess kallas cellandning. Den skapar energi och värme som cellen kan använda för sitt arbete. I celler där det behövs mycket energi, till exempel i muskelceller, finns massor av mitokondrier. Restprodukterna transporteras ut ur cellen genom cellmembranet och utsöndras genom vissa av kroppens organ. Exempelvis andas vi ut koldioxid och de övriga avfallsprodukter försvinner via svett och urin.

Ribosom

Ribosomer bygger ihop proteiner på det sätt som cellen vill. De får sina byggstenar, aminosyror, från proteinrika livsmedel som vi äter som transporterats in i cellen. Ribosomer kan liknas vid cellens proteinfabrik.

Det endoplasmatiska nätverket

Det endoplasmatiska nätverket har flera funktioner, men framför allt är det ett transportsystem. Det är ungefär som ett kanalsystem som kopplar ihop cellens olika delar, från cellmembranet till kärnan. I detta system transporteras ämnen, till exempel proteiner, inom cellen.

Golgiapparaten

En del av de proteiner som tillverkats i ribosomerna ”förpackas” i golgiapparaten. Via det endoplasmatiska nätverket transporteras de sedan ut ur cellen. Golgiapparaten är cellens ”förpackningscentral”.

Lysosom

Golgiapparaten.

Lysosomer är cellens renhållningssystem som ”städar” i cellen. Städningen går ut på att bryta ner gamla celldelar och främmande ämnen, till exempel mikroorganismer, som kommit in i cellen.

CELLKÄRNA

Längst in i cellen, i cellkärnan, finns de 46 kromosomer som innehåller själva arvsmassan. I kromosomerna finns gener som består av DNA, deoxiribonukleinsyra. När en cell delar sig kopieras DNAmolekylerna och på det sättet skapas nya likadana celler.

cellkärna

I cellkärnan finns den genetiska informationen i kromosomerna.

centriol – del av cellen som drar isär kromosomer inför celldelning

Förstod du?

Vad innebär mitos?

CELLDELNING

Det finns två olika typer av celldelning: mitos och meios.

Mitos

Mitos kallas den vanliga celldelningen som sker hela tiden i kroppens alla celler. Celler lever inte för alltid, så därför behöver det skapas nya celler efterhand. Vid celldelning delar sig en cell så att det blir två helt identiska celler. Hela tiden bildas det nya celler genom delning och olika celler delar sig olika ofta. En nervcell kan leva upp mot 100 år, medan en vit blodcell endast lever i några dagar. Informationen om hur cellen ska byggas upp finns i cellkärnans kromosomer. Människan har normalt 46 kromosomer. Innan den egentliga celldelningen startar kopieras de 46 kromosomerna och bildar två identiska hälfter. Sedan löses cellkärnans membran upp och kromosomerna lägger sig på en rad. Detta gör de med hjälp av centrioler som utövar en dragningskraft på kromosomerna. Centriolerna får kromosomerna att dela sig åt var sitt håll och till slut delar sig cellen. De två nya cellerna bär alltså på identisk genetisk information. Ett nytt kärnmembran omsluter kromosomerna och nya cellorganeller bildas.

kromosom

dottercell 46 kromosomer membranet upplöses cellkärna

Mitosens olika steg.

Meios

Meios, reduktionsdelning, innebär att halva kromosomantalet finns med i den nya cellen. Meios sker när kroppen skapar könsceller, det vill säga spermier och äggceller. Därför har våra könsceller endast 23 kromosomer vardera. Vid befruktning sammanförs spermiens 23 kromosomer med äggcellens 23 kromosomer så att den befruktade

uppbyggnad och funktion

cellen, liksom kroppens övriga celler, innehåller 46 kromosomer.

På det sättet får den befruktade cellen genetisk information från både mamman och pappan.

46 st kromosomer

23 st 23 st

Meios.

reflektera

I vilka sammanhang har du hört talas om begreppen kromosomer och gener?

1.1.2 Vävnad

Vävnader är en samling celler som är sammanfogade med varandra och som tillsammans har en funktion. För att nämna några exempel så byggs nervvävnad upp av nervceller, muskelvävnad av muskelceller, bindväv av bindvävsceller och så vidare. De olika vävnaderna bygger sedan upp de olika organen.

Vävnaderna delas in i grupper och huvudgrupperna är epitelvävnad, stödjevävnad, nervvävnad, muskelvävnad och flytande vävnad. Dessa delas sedan in i fler undergrupper beroende på hur de ser ut och hur de fungerar.

EPITELVÄVNAD

Hud och slemhinnor är uppbyggda av olika slags epitelvävnad.

Epitelvävnaden ser ut på olika sätt beroende på var den finns och vilken funktion den har. Några av epitelvävnadens uppgifter är att:

• suga upp näringsämnen i mag-tarmkanalen

• fukta inandningsluften och skydda luftvägarna

• vara ett skydd för vår kropp genom huden.

Förstod du?

Vad innebär meios?

Människokroppens uppbyggnad och funktion

sammanfogade – sitter ihop, fast med varandra

Förstod du?

Vad består vävnader av?

Plattepitel finns i hudens yttersta lager.

Plattepitel är platta celler som bygger upp hudens yttersta lager i flera skikt.

Kubiskt epitel finns i flera lager i kroppens inre gångar, till exempel inne i körtlar och i gallgången.

Cylinderepitel bygger upp slemhinnor. I luftvägarna har cylinderepitlet flimmerhår som renar luften vi andas in.

STÖDJEVÄVNAD

Stödjevävnad skyddar och håller ihop olika delar av kroppen. Till stödjevävnaderna räknas bindväv och specialiserad bindväv som fettvävnad, broskvävnad och benvävnad.

Bindväv innehåller elastiska trådar av hållfasta proteiner som gör den stark och elastisk. Bindväv finns i exempelvis senor och ledband.

Fettvävnad innehåller fettceller. De kan fyllas med fettdroppar och fungerar som en energireserv. Fettcellerna är olika stora beroende på hur mycket fett som lagras i dem.

Förstod du?

Var finns broskvävnad?

Broskvävnad är en fast, hård, glatt och något böjlig vävnad. Vid kroppens leder, till exempel i knäleden, finns det brosk. Där har de två benen en yta av brosk som glider lätt mot varandra och skyddar benändarna. Det finns också brosk bland annat i ytterörat samt i näsans skiljevägg.

Benvävnad bygger upp vårt skelett. Benvävnaden består av kalciumkristaller, vilket gör vävnaden hård och stark.

MUSKELVÄVNAD

Muskelcellerna är långsmala och kallas ofta för muskelfibrer. När muskelfibrerna drar ihop sig så förkortas muskeln och en kraft uppstår. Det finns både tvärstrimmig muskulatur och glatt muskulatur. Namnen har de fått efter sina utseenden. Om man tittar på vävnaden i mikroskop ser man att tvärstrimmig muskulatur har tvärgående ränder men glatt muskulatur saknar dessa.

Det finns tre olika typer av muskler:

Hjärtmuskeln är tvärstrimmig. Den arbetar snabbt och uthålligt och vi kan inte styra den med viljan.

Skelettmuskler är tvärstrimmiga muskler som gör att vi kan röra oss. De styrs med hjälp av vår vilja. När vi pratar om muskler i dagligt tal menar vi oftast skelettmuskler.

Glatt muskulatur finns i inre organ som blodkärl, tarmar, livmoder och urinblåsa. Den glatta muskulaturen kontrolleras inte av vår vilja.

NERVVÄVNAD

Nervvävnad bygger upp hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Cellernas uppgifter är att ta emot och förmedla impulser till kroppen. Nervcellerna kan vara olika långa, men de är ofta långa och utsträckta. Därför kan de transportera information från en del av kroppen till en annan. Information skickas från hjärnan till kroppen, från kroppen till hjärnan och från omgivningen via sinnesceller till hjärnan.

glatt – jämn, hal, len, friktionsfri

Tvärstrimmig hjärtmuskel

Tvärstrimmig hjärtmuskel

Tvärstrimmig hjärtmuskel

Tvärstrimmig hjärtmuskel.

Tvärstrimmig skelettmuskel

Tvärstrimmig skelettmuskel.

Tvärstrimmig skelettmuskel

Tvärstrimmig skelettmuskel

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

Glatt muskel

FLYTANDE VÄVNAD

Förstod du?

1. Vad består blod av?

2. Vad är lymfa?

I kroppen cirkulerar flytande vävnad. Hit räknas blod och lymfa. Blod består av plasma, en proteinrik vattenlösning, samt olika blodceller: röda och vita blodkroppar, samt blodplättar. Blodets viktigaste funktion är att transportera syre till kroppens olika delar. Blodet och syret som blodet transporterar når hela vår kropp genom blodkärlen. Lymfa är också en flytande vävnad som cirkulerar i ett separat system i närheten av de stora blodkärlen. Lymfa transporterar bland annat bort överskottsvätska och deltar i immunförsvaret.

reflektera

1. Hur kan man se att epitelvävnad förnyas?

2. Varför har blod och lymfa olika färg?

kommunicera

Berätta för en kompis hur en cell fungerar.

Människokroppens uppbyggnad och funktion

Ord att öva på

Cell

en stamcell – omogen, icke specialiserad cell.

en arvsmassa − substans som består av DNA. ett cellmembran − avgränsande hinna runt cellen. diffusion − passiv transport av ämnen.

osmos − passiv transport av vatten.

exocytos − aktiv transport av ämnen ut ur cellen. endocytos – aktiv transport av ämnen in till cellen.

cytoplasma − cellvätska.

en cellorganell − arbetande organ i cellen. en mitokondrie – cellens energicentrum. en ribosom – cellens proteinfabrik.

ett endoplasmatiskt nätverk – cellens transportsystem. golgiaapparaten – cellens förpackningscentral. en lysosom – cellens renhållningssystem. en cellkärna − det innersta i en cell som innehåller arvsmassa. celldelning – cellen delar sig så att det blir två celler som är identiska. mitos − normal celldelning.

meios − celldelning med halvering av antalet kromosomer. en kromosom − del av arvsmassa.

Vävnad

en vävnad – många celler tillsammans. epitelvävnad − ytan i hud och slemhinnor. stödjevävnad − består av stödjande celler. bindväv − består av elastiska trådar. fettvävnad – består av fettceller. broskvävnad – består av brosk. benvävnad – vävnad som bygger upp vårt skelett. muskelvävnad − uppbyggd av muskelceller. hjärtmuskel – vävnad som bygger upp hjärtat.

Öva på att uttala orden högt. Förklara innebörden av orden för varandra och sätt in dem i meningar.

skelettmuskel – vävnad som bygger upp skelettets muskler. glatt muskulatur – muskulatur som finns i inre organ. nervvävnad − uppbyggd av nervceller.

flytande vävnad − till exempel blod.

uppbyggnad och funktion

Instuderingsfrågor

1. Var i cellen finns arvsmassan?

2. Vad är skillnaden mellan passiv och aktiv transport?

3. Vilka är kroppens minsta och största celler?

4. Vad består en cell av?

5. Beskriv hur en cell är uppbyggd. Rita gärna!

6. Vad heter de olika cellorganellerna och vad har de för uppgifter?

7. Beskriv mitos.

8. Beskriv meios.

9. Hur länge brukar olika typer av celler leva?

10. Vilka olika typer av vävnader finns i kroppen?

11. Ge exempel på uppgifter som de olika vävnaderna har.

12. Var finns epitelvävnad?

13. Vilka uppgifter har olika typer av stödjevävnader?

14. Vad heter de olika typerna av muskelvävnad?

Anatomi och fysiologi

Nivå 1a2

Anatomi och fysiologi är ett ämne som har fokus på människans uppbyggnad och funktion. Ämnet tar upp viktiga begrepp inom medicinsk terminologi och eleverna lust och nyfikenhet på fortsatt lärande inom området ska stimuleras.

Anatomi och fysiologi tar upp frågor som:

• Hur ser kroppen ut och hur fungerar den?

• Hur utvecklas människan från fortplantningen till åldrandet?

• Vilken betydelse har vätska, elektrolyter och näring för kroppen?

• Vad är viktigt att kunna om läkemedel?

• Vad är mikroorganismer och hur påverkar det kroppen?

Läromedlet Anatomi och fysiologi nivå 1a2 har en tydlig koppling till ämnesplanen för Gy25. Varje kapitel är uppbyggt kring ämnets syfte och en eller flera punkter av det centrala innehållet som finns på nivå 1a2. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap. För att eleven ska öva på att kommunicera med kollegor, vårdtagare och anhöriga finns det kommunikativa övningar i varje kapitel.

Progressionen mellan nivå 1a1 och nivå 1a2 är tydlig i varje kapitel i läromedlet.

Maria Bengtsson och Ulla Lundström är sjuksköterskor och vård- och omsorgslärare.

De har bred tvärvetenskaplig kompetens inom medicin, omvårdnad, hälsa, palliativ vård, etik och psykologi.

De har erfarenhet av att undervisa på såväl gymnasial som universitetsnivå.