Helen
Carlander
7 Yrkesetik och modeller för etiska resonemang
7.1
7.2
7.3 Missförhållanden och rapporteringsskyldighet
8 Barns behov och familjeomsorg
8.1
8.2
9
9.2
1.1.1
1.1.2
1.2.1
1.2.2
1.2.3
Sociala perspektiv på människan
Kapitlet handlar om människan i sitt sociala sammanhang. Hur faktorer i omgivningen påverkar individen och vilka konsekvenser detta kan få för samspelet med andra människor. En människas egenskaper och identitet utvecklas och formas i sociala sammanhang. Omgivningens krav och förväntningar får människor att anpassa sig för att bättre passa in.
Syftet är att du ska få kunskaper och insikter om hur människan kan förstås ur ett socialt perspektiv. Du ska även öka din förmåga att möta varje brukare utifrån sitt sociala sammanhang.
Centralt innehåll
Sociala och kulturella perspektiv på människan och deras konsekvenser och möjliga lösningar.
Detta har vi gått igenom på nivå 1
> Grundläggande om centrala begrepp och perspektiv inom social omsorg.
> Grundläggande om gemenskap, delaktighet och utanförskap.
Kim är 25 år och rullstolsburen sedan födseln på grund av ryggmärgsbråck. I början var föräldrarna överbeskyddande men med tiden vågade de släppa mer och mer på sitt ansvar och låta Kim vara mer självständig. Under uppväxten var Kim liksom andra barn nyfiken och ville utforska omgivningen. Periodvis blev det svårt på grund av de begränsningar han hade. Det fanns stunder när han tvivlade på sig själv och sin förmåga. Ibland kände
Kim att han inte dög, även om de andra barnen såg honom som en i gänget och tog med honom i leken.
I tonåren hamnade Kim i en identitetskris och funderade mycket över
tjejer, relationer, framtiden och vad som skulle hända honom. Under en period var det jobbigt, men med stöd från vänner och familj hände positiva saker.
Nu har Kim tagit klivet ut i vuxenlivet och känner sig stark och trygg, även om han ibland känner sig lite annorlunda.
Han har träffat en tjej som han bor ihop med och han håller på att utbilda sig. Han har också många vänner, och de behandlar honom som alla andra. Kim ser inte rullstolen som något hinder och tycker att omgivningens normer och värderingar kring personer med funktionsnedsättning oftast är positiva.
reflektera
1. Vad kan påverka Kims uppfattning om sig själv?
2. Hur kan Kim ha påverkats av omgivningens värderingar under uppväxten?
3. Vad tror du påverkar människans sociala utveckling?
4. Varför är det viktigt att ha kunskaper om hur människan fungerar i sociala sammanhang?
centrala begrepp
De här orden är viktiga för det du nu ska lära dig. Fundera över vad orden betyder innan du börjar läsa.
social – Relationer, samspel och gemenskap mellan människor, men även en personlig egenskap.
personlighet – Grundläggande drag hos en människa. Hänger ihop med identitet och egenskaper.
normer – Oskrivna regler, riktlinjer, principer.
värderingar – Inställning, uppfattning, synsätt, åsikt.
social kompetens – Förmåga att samspela och kommunicera med andra människor samt att fungera och vara delaktig i samhällslivet.
sociala strukturer – Mönster och uppbyggnad av samhälle och grupper.
identitet – Självbild, uppfattning om vem man är.
social identitet – Del av identiteten där vår syn på oss själva återspeglar andras uppfattningar om oss.
socialisation – Process där omgivningens påverkan gör att individen gradvis anpassar sig till den.
1.1 Sociala perspektiv inom
social omsorg
Begreppet social handlar om relationer och människors sätt att samspela, men även om hur en individs personlighet formas och hur grupper bildas och fungerar i samhället. Kunskaper om det sociala perspektivet på människan ger dig ökad förståelse för brukarna i deras sociala sammanhang.
Men vad innebär det att arbeta med sociala mål med brukaren? Hur ska du som personal förhålla dig till sociala mål i arbetet? Brukarens sociala situation och sammanhang är utgångspunkten för ditt arbete och det är viktigt att förstå hur brukaren fungerar och samspelar med sin omgivning och miljö. Olika faktorer kan hindra och begränsa eller öka möjligheterna för brukaren att vara delaktig på sina villkor. Levnadsvillkor är faktorer runtom i samhället som påverkar hur människor kan leva sitt liv.
Du ska arbeta för att utveckla förmågor hos brukaren som underlättar och gör det möjligt för hen att fungera och vara delaktig i gemenskaper och samhällslivet. För äldre brukare kan det till exempel vara aktuellt att behålla sitt sociala sammanhang samt att anpassa sig till nya omständigheter och förutsättningar i livet. För brukare med medfödda funktionsnedsättningar kan det handla om att utveckla förmågor som underlättar deltagande i sociala sammanhang.
Sociala mål (delar ur) 2 kap. Socialtjänstens mål och inriktning
1
§ Socialtjänsten ska med utgångspunkt i demokrati och solidaritet främja enskildas sociala trygghet och aktiva deltagande i samhällslivet.
2 § Socialtjänsten ska inriktas på att utveckla enskildas och gruppers egna resurser och samtidigt beakta den enskildes ansvar för sin och andras sociala situation.
Sociala mål (delar ur) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja full delaktighet i samhällslivet. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
1.1.1 Socialt perspektiv
Socialt perspektiv innebär att betrakta och förstå människan i sitt sociala sammanhang på flera olika sätt. Det kan handla om hur vi människor fungerar tillsammans med andra, hur vi utvecklas till sociala varelser eller vilken betydelse andra människor har för vår sociala utveckling. Brukare kan ha nedsättningar av förmågor som påverkar och kanske försvårar för dem i sociala sammanhang. Vilka sociala egenskaper underlättar eller hindrar kontakt och samspel med andra människor? Hur påverkar och påverkas människor av varandra? Vilka förmågor och kompetenser krävs för att fungera som medborgare i ett samhälle? Begreppet social kan beskrivas på olika nivåer:
• Sociala egenskaper och personlighet
• Socialt samspel mellan människor
• Socialt deltagande som samhällsmedborgare
SOCIALA EGENSKAPER OCH PERSONLIGHET
Social personlighet, sociala egenskaper och socialt beteende hänger ihop. Social personlighet kan förenklat beskrivas som en linje mellan
Förstod du?
Ge exempel på sociala mål i socialtjänstlagen och LSS.
perspektiv – aspekt, överblick, sätt att se på något
extrovert – utåtriktad, öppen, sällskaplig
introvert – inåtvänd, sluten, tystlåten
polerna extrovert och introvert, men ingen person har enbart egenskaper från den ena polen. I ett visst sammanhang eller i en viss situation visar sig vissa sociala egenskaper hos en person, medan samma person kan visa upp andra egenskaper i andra sammanhang och situationer. En person kan alltså anpassa sitt beteende till den sociala situation som hen befinner sig i. En del är mer spontana, andra är kanske eftertänksamma. En del tänker mer på andra, medan vissa tänker mest på sig själva. Även en öppen och extrovert personlighet kan vara eftertänksam och stillsam i vissa sammanhang och tvärtom.
Extrovert personlighet
Kännetecknande egenskaper: öppen
pratsam dominant utåtriktad spontan
dominant – styrande, ledande, bestämmande, befallande
spontan – impulsiv, utan att tänka sig för, gå på känsla
Förstod du?
1. Vilka egenskaper förknippas ofta med en introvert personlighet?
2. Vilka egenskaper förknippas ofta med en extrovert personlighet?
Introvert personlighet
Kännetecknande egenskaper: sluten
tystlåten tillmötesgående strukturerad eftertänksam
En social personlighet innefattar flera olika sociala egenskaper. I olika sociala situationer används och varieras de sociala egenskaperna som består av känslor, tankar och beteenden. De tanke- och känslomässiga processerna sker inuti personen. När en person agerar på ett visst sätt tolkar och värderar omgivningen det sociala beteendet utifrån de synliga egenskaperna. Ibland som bra och ibland som dåligt.
Det finns ingen enkel mall som man kan arbeta med när det gäller utveckling av brukarens egenskaper. Varje brukare har sin unika personlighet. Vissa människor tilltalas av och tycker mer om vissa egenskaper än andra. Du behöver fundera över hur du själv reagerar i möten med olika egenskaper och personligheter. Du kan inte begära att brukaren ska ändra sig bara för att du tycker det. Men om brukaren själv vill ingå i en gemenskap eller umgås med andra människor, och har svårigheter med samspelet, kan ni arbeta med detta tillsammans.
perspektiv på människan
SOCIALT SAMPEL MELLAN MÄNNISKOR
Människan är en social varelse som utvecklas genom samspel med andra. Interaktion innebär ömsesidigt samspel där människor påverkar varandra. Man blir påverkad samtidigt som man själv påverkar andra. Det är en ständig växelverkan som sker både medvetet och omedvetet.
Socialt samspel handlar om hur människor samarbetar och fungerar ihop. Vissa har tätare kontakter än andra och vissa kommer lättare överens. Ibland säger man att ”personkemin” stämmer. De sociala egenskaperna och personligheten spelar stor roll för hur samspelet fungerar mellan människor.
Olika funktionsnedsättningar kan påverka förmågan att samspela och kommunicera. Vissa brukare behöver öva på socialt samspel och då är det viktigt att de är delaktiga i processen. En del brukare behöver uppmuntras för att stärka vissa egenskaper. Andra kan behöva hjälp med att tona ner beteendet eller hitta nya strategier som kan underlätta för dem att på sikt öka deras möjligheter till socialt samspel med andra. Ibland behöver man arbeta förebyggande för att brukaren inte ska hamna i svåra situationer eller konflikter.
interaktion – samspel, ömsesidig påverkan, växelverkan
ömsesidigt – gemensamt, samspel från båda sidor
Förstod du?
Vad innebär interaktion?
oskrivna regler –regler som inte finns nedskrivna någonstans men som man ändå behöver känna till
sociala koder – regler och normer som styr socialt samspel
METODER OCH ARBETSSÄTT
FÖR ATT UTVECKLA SOCIALT SAMSPEL
Brukare kan ha nedsatta förmågor och därmed svårigheter att förstå och hantera sociala situationer. Det kan handla om att tolka kroppsspråk, förstå andras eller egna känslor och tankar eller följa oskrivna regler och sociala koder.
Situationer som är socialt utmanande eller som brukaren har svårt att hantera kan ge negativa konsekvenser. Brukaren kanske vill förändra ett negativt beteende till ett som fungerar bättre och som ger positiva konsekvenser. Hen kan då behöva stöd för att utveckla sociala färdigheter och kompetenser, till exempel att bryta ner problematiska situationer i mindre och tydligare steg för att förstå händelseförlopp, förväntningar eller sammanhang.
Man kan använda sig av anpassade pedagogiska arbetssätt och metoder som hjälper brukaren att tolka sin omgivning och utveckla sociala strategier och handlingsalternativ. Sociala berättelser, seriesamtal, samtalsmatta och konsekvenskartor är några arbetssätt där man ritar eller använder bilder samtidigt som man samtalar. Dessa kan till exempel beskriva en social situation och därigenom öka förståelsen samt ge förslag på vad man kan göra eller förklara olika strategier eller konsekvenser som olika handlingar kan leda till.
Linn får hjälp att hitta nya strategier
Linn, 13 år, går i integrerad klass på mellanstadiet. Hon har lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF) och ADHD. Vid några tillfällen i veckan går hon i en grupp med anpassad undervisning.
Linn har svårt i samspelet med andra elever. Ibland hamnar hon i bråk och säger saker hon senare ångrar. Det kan ta en stund för Linn att lugna ner sig efter ett bråk. Ofta är hon ledsen efteråt och känner sig orättvist behandlad. Hon har svårt att sortera ut vad som hände och att se sin egen roll i konflikten. En kartläggning har visat vilka situationer som är svåra
för Linn och där bråk oftare uppkommer. Till exempel vid förändringar då hon inte hinner förbereda sig, när det är stressigt, om hon har en ”dålig dag”, på raster när det är fri lek samt när hon känner sig utanför ”gänget”.
Linn har nu fått ett schema i färger som ger en tydlig struktur och förändringar skrivs in i schemat i god tid. Rasterna planeras upp med vad Linn ska göra och med vem/vilka, till exempel spela kort, dansa eller gå till biblioteket. Om det är en ”dålig dag” eller stressigt kan Linn lyssna på musik i hörlurarna.
Med stöd av samtalsmatta har man gått igenom vad som triggar Linn så att hon kan agera annorlunda och undvika bråk. Till exempel gå en promenad, gå till skåpet eller ta hjälp av en vuxen.
Med stöd av konsekvenskarta tränar Linn på att uttrycka sig på ett sätt som underlättar samspel och inte sårar andra, till exempel vilka ord man använder och hur man säger något.
reflektera
1. Vilka svårigheter uppfattar du att Linn har i sociala sammanhang?
2. Vilka strategier använder Linn i socialt utmanande situationer?
SOCIALT DELTAGANDE SOM SAMHÄLLSMEDBORGARE
Samhällsmedborgare behöver bland annat ha kunskap om samhällets olika funktioner och service, lagar och regler samt hur demokratiska processer fungerar. Både sociala egenskaper och förmågan att samspela med andra människor påverkar hur man fungerar i samhället och vilka möjligheter man har att delta och vara aktiv.
Förstod du?
Ge exempel på metoder och arbetssätt för att utveckla brukares sociala samspel.
samhällsmedborgare – person som är en del av ett samhälle eller en gemenskap och som har rättigheter och skyldighet
IF – intellektuell
funktionsnedsättning
En samhällsmedborgare förväntas fungera i alltifrån relationer och samspel med andra människor till att klara av ett arbete och ett boende samt att hantera sin ekonomi och digital teknik. Brukare med IF, autism eller psykisk ohälsa kan ha nedsatta förmågor inom flera områden. Det kan handla om alltifrån svårigheter med att betala räkningar till att genomgå en utbildning eller skaffa familj. Om man inte klarar av det är risken stor att man inte kan vara aktiv och delaktig i samhället på samma sätt som andra.
Studiecirkel i digital teknik för en grupp äldre
Det är förmiddag på ett särskilt boende för äldre och sju av brukarna träffas i den gemensamma samlingslokalen. Det är åter dags för studiecirkeln om digital teknik. Några elever från Vård- och omsorgsprogrammet kommer för att hålla i utbildningen som en del i sitt gymnasiearbete. De äldre är förväntansfulla och beredda med sina surfplattor. Förra veckan fick de i läxa att skicka sms till sina nära och kära. Det fungerade ganska bra. Några fick be om hjälp och andra klarade det själva.
– Annat var det förr, säger Sune. Då fick man skriva brev för hand och gå till posten och köpa frimärke. Det tog flera dagar
för brevet att komma fram och svaret fick man vänta på.
– Pengar är så knepigt, tycker Vera. Förr hade man sedlar och mynt i plånboken när man skulle betala. Sedan tog korten över. Nu måste jag lära mig Bank-ID. Kan man verkligen lita på det?
– Vad är det för fel på telefonkatalogen? undrar Knut. Där fanns ju alla nummer. Nu säger de att jag ska googla och jag vet inte vad de pratar om.
Eleverna hälsar alla välkomna och berättar att de ska visa hur man enkelt kan swisha över pengar.
reflektera
Vilka svårigheter kan uppkomma om man inte behärskar digital teknik?
Sociala perspektiv på människan
1.1.2 Social kompetens
Social kompetens innebär förmåga att samspela och kommunicera med andra människor samt att fungera och vara delaktig i samhällslivet. Eftersom gemenskaper och sammanhang är så skilda måste också begreppet social kompetens definieras utifrån det sociala sammanhang som det används i. Olika sociala sammanhang kräver olika förmågor och kompetenser. Social kompetens inom social omsorg handlar bland annat om att hitta olika sätt och strategier för att öka brukarens olika förmågor för att bli självständig och delaktig i olika sociala sammanhang, till exempel praktiska förmågor, digitala förmågor och sociala samspelsförmågor.
För att kunna fungera tillsammans med andra människor är förmågan att samspela central, till exempel att kunna samtala och kommunicera, anpassa sig till andra människor och grupper, förstå andras perspektiv, lyssna, visa intresse och artighet genom att hälsa och tacka. Det krävs andra kompetenser för att klara av ett boende eller ett arbete.
Förstod du?
Vad handlar social kompetens om?
struktur – mönster, sammansättning, uppbyggnad
social – relationer och samspel mellan människor, men även en personlig egenskap
1.1.3 Sociala strukturer
När människor samspelar med varandra bildas mönster och sociala strukturer som är unika och dynamiska (rörliga). Det skapas regler och normer som styr hur den sociala strukturen och relationerna mellan deltagarna ska fungera. Sociala strukturer kan uppkomma i formella sammanhang som arbetsgrupper och skolklasser, eller i informella gemenskaper inom olika kulturer, men även i frivilliga och spontana sammanhang som kompisgäng. Inom sociala strukturer finns yttre ramar och inre faktorer som fungerar på olika sätt:
• Yttre ramar ger förutsättningarna för hur den sociala strukturen ska fungera. Ramarna fungerar som gränser och regler som skapar ordning och reda samt ger trygghet. Deltagarna vet vad de ska förhålla sig till och kan anpassa sig till rådande förväntningar och krav som gäller på ett arbete eller i skolan.
• Inre faktorer handlar om strukturer som styr människors relationer till varandra samt hur kommunikationen och samspelet ser ut mellan deltagarna. Den inre strukturen och förväntningarna underlättar oftast samspelet mellan människor då de ger stöd i hur man ska bete sig och gör att umgänget flyter på.
De sociala strukturerna underlättar oftast för människor att passa in eftersom det blir tydligt vad som förväntas av dem för att bli accepterade och delaktiga. Ibland kan det vara svårt att passa in och bli accepterad av en social struktur och andra gånger är den öppen och välkomnande.
Förstod du?
1. Vad menas med yttre ramar?
2. Vad handlar inre faktorer om?
Vissa brukare kan ha svårt att förstå de yttre ramarna och för många är de inre faktorer som styr samspelet i sociala sammanhang ännu svårare att förstå. Att behärska sociala förmågor som underlättar att fungera i sociala sammanhang kan vara svårt för många brukare med IF eller autism. När man arbetar med brukarens sociala kompetens är de inre faktorerna och olika strategier ofta viktiga att utveckla, eftersom de skapar förutsättningar för att kunna ingå i en gemenskap. Brukare som inte kan förstå och anpassa sig till sociala strukturer riskerar att uppfattas som avvikande och hamna utanför.
Några drar sig undan när Arne
kommer
Arne, 77 år, bor ensam i egen lägenhet och har insatser från hemtjänsten. Han har tidigare haft ett gravt alkoholberoende och klarade inte av sitt arbete, utan gick i förtidspension. Han har svårt att gå och använder rullator.
I bostadsområdet finns ett aktivitetscenter med café. Flera i området går dit under veckan och är med på olika aktiviteter. De vill känna gemenskap och ha något
att göra och se fram emot. Arne kan gå dit med rullatorn med stöd av hemtjänstens personal. Han vill gärna vara med men uttrycker sig ofta ”socialt klumpigt” och kan uppfattas som grinig och sur. Arne brukar säga att han bara skämtar, men de andra tar ibland illa vid sig då han ”går över gränsen”. Han kan säga nedsättande saker till andra, skämta om sex och vara högljudd. Några drar sig undan när Arne kommer.
reflektera
1. Vilka egenskaper och förmågor uppfattar du att Arne har svårt med för att passa in med de andra på aktivitetscentret?
2. Vad kan uttrycket ”socialt klumpig” innebära i beskrivningen ovan och även i andra sammanhang?
kommunicera
Du arbetar på ett serviceboende för personer med IF och har fått i uppdrag att introducera nya vikarier. Du ska presentera ditt arbete och vad du gör.
– Vad säger du? Hur förklarar du hur ni arbetar med de sociala målen?
Använd till exempel begreppen sociala egenskaper och personlighet, socialt samspel mellan människor, sociala metoder och arbetssätt, samhällsmedborgare, social kompetens och sociala strukturer.
1.2 Identitet och socialisation
Identitet handlar om bilden man har av sig själv och medvetenhet om sig själv som en unik individ med egna egenskaper, tankar och känslor. Identiteten skapas i samspel med omgivningen. Socialisation är en process som beskriver omgivningens påverkan på individen och hens anpassning till omgivningens krav och förväntningar.
1.2.1 Jag-identitet och social identitet
Identiteten skapas både av personen själv och av andras uppfattningar och bemötande. Det kan liknas vid ett pussel där personen tidigt i livet börjar bygga upp och skapa sin identitet. Sedan provar sig personen fram och bygger om sin identitet under hela livet. Identiteten innehåller två delar som tillsammans formar bilden vi har av oss själva:
• Jag-identitet är kärnan och det unikt personliga som särskiljer oss från andra. Jag-identiteten börjar formas vid cirka 1,5 års ålder.
• Social identitet är den del av identiteten som vi delar med andra, därav namnet. När människor samspelar med varandra påverkas deras identitet och självbild. Vår syn på oss själva återspeglar andras uppfattningar om oss.
Social identitet
Social identitet
Jagidentitet
Social identitet
Social identitet
En människas identitet fortsätter att förändras och utvecklas genom livet, även om den är förhållandevis stabil hos de flesta i vuxen ålder.
När en person ska övergå till en ny period i livet kan hen uppleva en form av identitetsförvirring eller utvecklingskris. En sådan övergång sker till exempel i tonåren då identitetsbyggandet är som mest aktivt och vid pensioneringen då man lämnar arbetslivet och ska skapa sig en ny tillvaro. Nya perioder och övergångar kan innebära att nya förväntningar från omgivningen uppkommer. Det kan leda till att man blir osäker på vem man är.
Människor kan också ha varit med om speciella situationer i livet som sätter spår i identiteten. Det kan vara hemska händelser som krig, flykt, naturkatastrofer eller övergrepp. Men det kan också vara trevliga händelser som när man blir förälder eller tar examen från en utbildning och får arbete.
Personer med till exempel lindrig IF kan vara medvetna om sina svårigheter men ha svårt att acceptera dem. Om personen har svårigheter att hantera ekonomin, ett arbete eller relationer så kan det skapa tvivel kring den egna förmågan och därmed påverka självbilden negativt.
När någon identifierar sig som brukare påverkas personens uppfattning om vem hen är. Omgivningen kanske inte uppfattar och
Förstod du?
1. Vad är jag-identitet?
2. Vad är social identitet?
3. Hur skapas vår identitet?
bemöter personen som de gjorde innan personen blev brukare utan på ett nytt sätt. Det kan vara svårt att verka stark om omgivningen ser brukaren som svag och tycker synd om hen. Det påverkar personens självbild och identitet.
1.2.2 Socialisation
Socialisation är en process som beskriver omgivningens påverkan på individen som gör att hen gradvis anpassar sig till omgivningen. Genom socialisationen skaffar sig individen viktiga kunskaper och färdigheter för att passa in i den sociala struktur och i det samhälle som hen lever i. Individen anpassar sig till regler, normer och
värderingar samt övar sig i socialt samspel. Individen måste förstå omgivningens krav och förväntningar kring ett accepterat beteende för att kunna passa in. Ytterst syftar socialisationen till att få människor att fungera i samhället och vara med i gemenskapen. Anpassningen skapar trygghet för individen.
Socialisation innefattar dels en yttre påverkan från omgivningen och dels en inre process:
• Individen påverkas av omgivningens förväntningar, krav, föreställningar, tankar, reaktions- och beteendemönster.
• Individen tar till sig dessa och gör dem till sina så att de blir en del av den egna personligheten och identiteten.
En människa som blir brukare och hamnar i beroendeställning på grund av till exempel funktionsnedsättning, skada eller sjukdom genomgår en process från att vara självständig och oberoende till att vara beroende av stöd och hjälp.
PRIMÄR, SEKUNDÄR OCH TERTIÄR SOCIALISATION
Socialisation sker på tre olika nivåer:
1. Primär nivå – i familjen
2. Sekundär nivå – utanför hemmet
3. Tertiär nivå – indirekt påverkan
Primär socialisation – i familjen
Den primära socialisationen räknas som den första och ursprungliga påverkan i en människas liv. Den sker i nära relationer inom familjen, främst genom uppfostran då de vuxna överför värden, normer och regler samt social teknik för hur man ska bete sig i olika sociala sammanhang. Barnet lär sig levnadsmönster och sociala regler för att lättare kunna anpassa sig till omgivningen. Även om alla familjer ingår i samhällets struktur fungerar de ändå olika och har sina speciella levnadsmönster som påverkar barnet.
Förstod du?
1. Vad innebär socialisation?
2. Ge exempel på några olika former av socialisationer eller övergångar.
primär – huvudsaklig, i första hand
sekundär – i andra hand
Sekundär socialisation – utanför hemmet Sekundär socialisation sker efter den primära socialisationen och innebär att andra i omgivningen utanför familjen och hemmet också är med och påverkar barnet i dess socialisation. I den primära socialisationen har fokus varit på barnet men i den sekundära socialisationen måste barnet lära sig att ta hänsyn till andra för att de ska kunna fungera i gemenskaper och i samhället.
Värden och normer från den primära socialisationen kan omformas och förändras hos barnet då det kommer i kontakt med andra människor. Nya sociala koder för vad som är socialt accepterat eller ej uppkommer i och med nya situationer. Barnet övar sig och utvecklar sin sociala teknik i sociala samspel samt finslipar sitt beteende ihop med andra. Viktiga personer utanför hemmet är kompisar, släktingar och ledare inom fritidsverksamheter.
Skolan har stort inflytande och påverkan då den inte bara förmedlar kunskaper utan även kan utveckla barns sociala kompetens. I skolan tränar eleverna förmågor som underlättar samspel med andra samt anpassning i samhället. Det ställs nya krav och man måste följa regler som man kanske inte är van vid, som att sitta still, räcka upp handen, gå in i tid efter rasten, lyssna på andra och acceptera att läraren bestämmer vad eleverna ska göra. Barnet övar till exempel tålamodet och kan inte bara agera på sin känsla eller impuls. Eleverna får jobba med saker i skolan som de kanske inte alls känner för. Det kan leda till att de utvecklar nya förmågor, som tålamod och att kompromissa.
Tertiär socialisation – indirekt påverkan Med tertiär socialisation menas indirekt påverkan från samhällets omgivande faktorer, till exempel politik, kultur och ekonomi. Den tertiära socialisationen sker även omedvetet, till exempel genom massmedier, sociala medier och reklam. Samhällsutvecklingen innebär förändringar som påverkar generationer på olika sätt. Ibland kan det vara svårare för äldre människor att hänga med och anpassa sig till nya omständigheter, som till exempel den digitala och tekniska utvecklingen.
reflektera
1. Hur lär sig människan och utvecklas till en socialt fungerande individ?
2. Vilka förmågor kan man öva och utveckla när man gör något som man inte tycker om eller som är tråkigt?
kompromissa – mötas halvvägs, komma överens, ge och ta tertiär – i tredje hand
Förstod du?
1. Var sker den primära socialisationen?
2. Ge exempel på sekundär socialisation.
3. Var sker tertiär socialisation?
1.2.3 Människans livslånga socialisation
Erik H. Erikson, en amerikansk psykolog, menade att människan utvecklas och socialiseras genom hela livet i åtta olika perioder. Människan formas tillsammans med andra, vilket både ger möjlighet till utveckling och kan leda till begränsningar som hindrar personens utveckling.
Utvecklingen och perioderna följer enligt Erikson ett givet mönster genom livet. Det går inte att ”hoppa över” en period. Varje period innebär en utvecklingskris i motsättningen mellan två poler. Dessa utvecklingskriser genomgår alla i respektive period, menade Erikson. Däremot genomlevs perioderna och utvecklingskriserna olika för olika personer och resultaten blir också helt olika. Genom perioderna formas och utvecklas personen men påverkas också av hur de tidigare perioderna har genomlevts.
underlägsenhet
– känsla av att vara sämre och svagare än andra
Förstod du?
Vad menade Erik H. Erikson med begreppet utvecklingskris?
Eriksons livslånga socialisation kan ge ökad förståelse för brukares beteende och mående under olika perioder av livet. För barn och unga med svårigheter och funktionsnedsättning kan risken för misstro, tvivel, passivitet, underlägsenhet och identitetsförvirring öka under uppväxten. De befinner sig i en utsatt situation som personal måste vara observant på. Att känna till tidigare erfarenheter i någons liv kan ge förståelse för varför vissa äldre brukare kan känna förtvivlan och bitterhet.
Eriksons
livslånga socialisation
1. Spädbarnsåldern – 0 till ca 1,5 år: Utvecklingskrisen handlar om tillit / att lita på eller misstro / att inte lita på
Positiva resultat innebär att barnet känner hopp och tillit samt klarar av frustration i framtiden.
Negativa resultat kan innebära att barnet känner misstro till sig själv och omgivningen. Det kan även leda till ett avvisande beteende, oro och ängslan.
2. Småbarnsåldern – ca 1,5–3 år: Utvecklingskrisen handlar om självständighet eller osäkerhet och tvivel.
Positiva resultat innebär en positiv självkänsla och självkontroll samt känsla av självständighet.
Negativt resultat kan innebära tvångsmässighet, överdrivet beroende eller dålig impulskontroll. Vid misslyckanden finns risk för känsla av skam och tvivel. För mycket beskydd, förbud, tillsägelser och snäva gränser kan leda till tvivel på den egna förmågan.
3. Förskoleåldern – ca 3–6 år: Utvecklingskrisen handlar om initiativförmåga eller skuldkänslor och ointresse.
Positiva resultat innebär initiativförmåga och prestationsglädje samt skapar målmedvetenhet vid aktiviteter. Det ger även en känsla av att våga göra bort sig och misslyckas.
Negativa resultat kan innebära känslor av att inte duga, hämning och skuldkänslor. Barnet kan ge upp då de känner att det inte är någon idé.
4. Tidig skolålder – ca 7–12 år: Utvecklingskrisen handlar om kompetens eller underlägsenhet.
Positiva resultat innebär en känsla av att duga, att vara kompetent och vilja lära sig. Det lägger även grunden för att anpassa sig till andra och fungera i samhället.
Negativa resultat kan innebära att man känner sig otillräcklig om man inte klarar av saker. Man litar inte på den egna förmågan och kan känna sig underlägsen andra; ”jag kan inte och jag duger inte”.
5. Tonåren – ca 13–19 år: Utvecklingskrisen handlar om identitet eller identitetsförvirring.
Positiva resultat innebär en stabil och positiv identitet som klarar av påtryckningar utifrån samt egen självkritik. Det skapar en känsla av meningsfullhet och sammanhang i livet. Det ger en positiv utveckling mot självständighet och att vara oberoende och fri.
Negativa resultat kan innebära identitetsförvirring och osäkerhet kring vem man är. Det kan leda till att man har svårt att hitta sin identitet och provar många olika utan att vara nöjd. Det kan även innebära att tonåringen blir sluten, frustrerad och viljelös. Hen kan tvivla på sig själv och meningen med livet.
6. Tidig vuxenålder – ca 20–40 år: Utvecklingskrisen handlar om närhet eller isolering.
Positiva resultat innebär förmåga att känna närhet och ingå i relationer med andra människor, att man både kan ge och ta emot kärlek.
Negativa resultat kan innebära känslomässig isolering, ensamhet och rädsla för närhet. Man klarar inte av att engagera sig i andra människor.
7. Medelåldern – ca 40–65 år: Utvecklingskrisen handlar om att skapa och vara effektiv eller att vara fastlåst och inaktiv.
Positiva resultat innebär att ta hand om och ha omsorg om andra. Känsla av lycka och belåtenhet över livet även om det är inrutat i rutiner. Man kan uppfylla drömmar utan att överge sitt tidigare liv samt hitta nya utmaningar i livet.
Negativa resultat kan innebära en känsla av tomhet och att vara övergiven eller avvisad. Individen kan reagera med ett självupptaget och panikartat beteende, till exempel ”40-årskris”. Det kan även leda till ett envist beteende där man tar avstånd från andras idéer och tankar.
8. Ålderdomen – från ca 65 år: Utvecklingskrisen handlar om integritet eller förtvivlan.
Positiva resultat innebär att man kan titta tillbaka och summera livet som meningsfullt och tillfredsställande. Man kan acceptera och har lärt sig leva med och hantera motgångar och misslyckanden samt har uppnått visdom.
Negativa resultat kan innebära förtvivlan och bitterhet. Känsla av att vara utslagen och obrukbar kan leda till avundsjuka på yngre personer. Det kan även innebära känsla av oförmåga, maktlöshet och dödsskräck.
reflektera
1. Vilka olika situationer och övergångar i ditt liv har inneburit nya förväntningar och ställt nya krav på anpassning?
2. Utgå från kapitlets inledande fallbeskrivning om Kim. Resonera kring hur de olika stegen i Eriksons tabell kan ha påverkat Kim i hans socialisation.
kommunicera
Du arbetar som elevassistent för barn med behov av särskilt stöd inom ordinarie grundskola. En pappa tycker det är svårt att acceptera att hans barn har svårigheter med att koncentrera sig i skolan och att klara av skoluppgifterna.
– Vad säger du? Hur förklarar du din roll att arbeta med elevernas utveckling och anpassning till samhällets normer?
Använd till exempel begreppen socialisation, primär/sekundär/ tertiär socialisation.
Viktigt i ditt arbete inom social omsorg
> Arbeta med att ta tillvara på brukarens styrkor och befintliga egenskaper samt utveckla brukares förmågor och resurser.
> Om brukaren vill, medverka med att utveckla strategier för att hen ska fungera i sociala sammanhang.
> Använda pedagogiska metoder och arbetssätt för att utveckla sociala förmågor, kompetenser och strategier hos brukaren.
> Stärka en positiv identitet och självbild hos brukaren.
> Stödja brukares möjlighet till utveckling i socialisationsprocessen.
Ord att öva på
Sociala perspektiv inom social omsorg
social – Relationer, samspel och gemenskap mellan människor, men även en personlig egenskap.
en egenskap – Kännetecken, personligt drag, till exempel öppen eller tystlåten.
personlighet – Grundläggande drag hos en människa. Hänger ihop med identitet och egenskaper.
normer – Oskrivna regler, riktlinjer, principer.
värderingar – Inställning, uppfattning, synsätt, åsikt.
social kompetens – Förmåga att samspela och kommunicera med andra människor samt att fungera och vara delaktig i samhällslivet.
sociala strukturer − Mönster och uppbyggnad av samhälle och grupper.
Identitet och socialisation
en identitet – Självbild, uppfattning om vem man är.
social identitet – Del av identiteten där vår syn på oss själva återspeglar andras uppfattningar om oss.
socialisation – Process där omgivningens påverkan gör att individen gradvis anpassar sig till den.
Sammanfattning
• Begreppet social handlar om relationer och samspel mellan människor samt hur människor fungerar i sociala sammanhang och gemenskaper.
• Begreppet social innehåller tre nivåer: personliga egenskaper, samspel och kommunikation mellan människor samt att fungera som medborgare i ett samhälle.
• En social personlighet innefattar olika sociala egenskaper som består av känslor, tankar och beteenden som kan varieras i olika sociala situationer. De tanke- och känslomässiga processerna sker inuti personen. När en person agerar tolkas det sociala beteendet utifrån de synliga egenskaperna.
• Social kompetens innebär förmåga att samspela och kommunicera med andra människor samt att fungera och vara delaktig i samhällslivet. Olika sammanhang kräver olika förmågor och kompetenser.
• När människor samspelar med varandra bildas mönster och sociala strukturer. Det skapas regler och normer som styr strukturen och relationerna mellan deltagarna. Om man anpassar beteendet underlättar det för samspel och umgänge.
• Identitet handlar om hur man uppfattar sig själv som en unik individ med egna egenskaper, tankar och känslor. Identiteten skapas av personen själv (jag-identitet) samt av andras uppfattningar och bemötande (social identitet).
• Socialisation är en process där omgivningens påverkan på individen gör att hen gradvis anpassar sig till den. Genom socialisationen skaffar sig individen viktiga kunskaper och färdigheter för att passa in i den sociala strukturen och i det samhälle som hen lever i.
• Primär socialisation sker genom familjen i form av uppfostran. Sekundär socialisation sker när människor utanför hemmet påverkar individen, till exempel kompisar, skolan och omsorgspersonal. Tertiär socialisation sker när samhällets yttre ramar påverkar indirekt, till exempel i form av kultur, politik, ekonomi samt medier.
• Eriksons livslånga socialisation kan ge ökad förståelse för brukares mående och beteende i olika perioder av livet.
Instuderingsfrågor
1. Vilka sociala mål finns uttryckta i socialtjänstlagen och LSS?
2. Förklara vad som menas med sociala egenskaper och personlighet. Ge exempel.
3. Begreppet social beskrivs bland annat som socialt samspel och samhällsmedborgare. Beskriv dessa. Vilka svårigheter kan brukare ha inom dessa områden?
4. Vad är syftet med dessa metoder och arbetssätt: sociala berättelser, seriesamtal, samtalsmatta och konsekvenskartor?
5. Förklara vad som menas med social kompetens. Ge exempel från social omsorg.
6. Beskriv vad som menas med sociala strukturer samt vad yttre ramar och inre faktorer innebär. Ge även exempel från social omsorg.
7. Beskriv vad de två delarna av identitet innebär.
8. Vad menas med socialisationsprocessen?
9. Vad innebär primär, sekundär och tertiär socialisation?
10. Vad kan man lära sig i skolan, mer än kunskaper?
11. Hur förklarar Erik H. Erikson utvecklingskriser? Hur kan Eriksons livslånga socialisation öka förståelsen för brukares livssituation och mående?
2.1
2.1.1
2.1.2
2.1.3
2.2
2.2.1
2.2.2
2.2.3
Social omsorg
Nivå 2
Social omsorg är ett ämne som har fokus på människan i sitt sociala och kulturella sammanhang och som bygger på socialpedagogisk grund. Ämnet tar upp viktiga begrepp och den värdegrund som arbete inom social omsorg vilar på.
Social omsorg nivå 2 tar upp frågor som:
• Hur kan välfärdsteknik öka brukarens delaktighet och självständighet samt leda till nya arbetssätt inom social omsorg?
• Hur kan etiska resonemangsmodeller vara till hjälp i svåra situationer i arbetet samt motverka kränkningar mot brukare?
• Vilka faktorer kan skydda mot respektive öka risken för att barn utvecklas negativt eller far illa? Hur kan socialtjänstens familjeomsorg främja och stödja ett positivt föräldraskap?
Läromedlet Social omsorg nivå 2 har en tydlig koppling till ämnesplanen för Gy25. Varje kapitel är uppbyggt kring ämnets syfte och en eller flera punkter av det centrala innehållet för nivå 2. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap. För att eleven ska kunna öva på att kommunicera med kollegor, vårdtagare och anhöriga finns även kommunikativa övningar i varje kapitel.
Progressionen mellan nivå 1 och nivå 2 är tydlig i varje kapitel i läromedlet.
Helen Carlander är socialpedagog med inriktning äldre- och funktionshinderomsorg samt socialpedagogiskt arbete. Hon är lärare på vård- och omsorgsprogrammet samt på anpassad gymnasieskolas nationella program Hälsa, vård och omsorg.