Metafor 3
Svenska nivå 3 för gymnasiet
Jenny Edvardsson
Förord
Metafor 3 är ett läromedel för dig som läser Svenska nivå 3 på gymnasiet. Det svarar väl mot det centrala innehållet som finns för kursen. Boken består av fem kapitel – Muntlig framställning, Informationssökning, Vetenskapliga texter, Att läsa, samtala om och analysera skönlitteratur samt Språkförändring och språkhistoria.
I Metafor 3 kommer du att få analysera och skapa egna tal. Du kommer att få arbeta med den svenska språkhistorien och du kommer att få möta texter av olika slag. Texterna ska du läsa, samtala om och skriva kring. Du kommer vidare att få söka och sammanställa olika typer av information. Du kommer att få skriva analyser och vetenskapliga texter.
Bokens kapitel är uppbyggda på liknande sätt. Först kommer information om vad du ska göra och vilka delar av det centrala innehållet som du arbetar med. Därefter fördjupar du dig och arbetar med olika uppgifter. I kapitlen finns stödstrukturer i form av skrivmallar och responsmallar. Dessa får du gärna använda även i andra skolämnen. I kapitlen finns även elevtexter, alltså texter skapade av elever. Dessa kan bli ett stöd för dig i ditt eget skrivande.
Denna bok har kommit till tack vare alla elever som jag undervisat genom åren. Stort tack till er och ett extra stort tack till de som delat med sig av sina egna texter. Stort tack även till Weronika Höglund, Örebro, Frida Margell, Kristianstad och Staffan Winslow, Lund, för värdefulla synpunkter vid detta läromedels tillkomst.
Jag hoppas att du som elev kommer att uppskatta Metafor 3 och att boken blir ett stöd för dig i ditt arbete med Svenska nivå 3.
Lycka till med dina studier i Svenska nivå 3!
Jenny Edvardsson
Innehåll
1
1.3 Analysera tal ...................................................................................
1.4 Skriv ett eget tal
1.5 Utvärdering ....................................................................................
2 Informationssökning .......................................................................
2.1 Informationssökning, vad är det?....................................................34
2.2 Källkritik ........................................................................................
3 Vetenskapliga texter
3.1 Vetenskapligt skrivande, vad är det?
3.2 Språket i en vetenskaplig text .........................................................
3.3 Hur gör man när man ska referera och citera?................................
3.4 Att skriva referat
3.5 Få kontroll över din information och dina källor ...........................
3.6 Exempel på vetenskapliga texter.....................................................65
3.7
3.8
3.9
4.1 Litteraturvetenskap, vad är det?
4.2 Litterär kompetens .........................................................................
4.3 Att analysera texter, hur gör man?
4.4 Att analysera dikter, hur gör man?
4.5 Att samtala om det lästa ...............................................................
4.6 Att iscensätta det lästa
5.1 Språk, vad är det?
5.2 V ilka språk är svenskan besläktad med?
5.3 Det svenska språkets utveckling ...................................................
4.3 Att analysera texter, hur gör man?
Att analysera innebär att grundligt, alltså noggrant, undersöka något. I detta fall är det skönlitterära texter som ska undersökas. När man analyserar skönlitterära texter kan man göra det på olika sätt. Man kan ta hjälp av olika perspektiv som bestämmer vad det är i texten som ska analyseras. Man kan exempelvis utgå från ett läsarorienterat perspektiv. Då intresserar man sig för vad som händer med läsaren i mötet med texten. Man tar avstamp i frågor som:
• V ilka frågor och tankar väcker texten?
• Vad är det som du som läsare reagerar på i texten?
• Kan du känna igen dig i karaktärerna eller i den miljö som skildras?
Man kan också utgå från en biografisk tolkning. Då är man intresserad av författaren till texten. Man kan utgå från frågor som:
• Kan du hitta spår av författarens eget liv, tankar eller åsikter i texten?
• Är karaktärerna som skildras personer i författarens egen omgivning?
• Skriver författaren om en händelse hen själv har varit med om?
Ett tredje sätt är att analysera utifrån ett normkritiskt perspektiv, alltså man intresserar sig för hur normer och värden tar sig uttryck i litteraturen. Inom normkritiken finns flera perspektiv att utgå från, exempelvis ett feministiskt perspektiv. Då kan man utgå från frågor som dessa:
• Hur framställs män och kvinnor i texten?
• V ilka egenskaper har de?
• Vem är det som har makt i texten och vem är det som är maktlös?
Man kan också använda sig av ett intersektionellt perspektiv, som kan sägas vara en del av normkritiken. Då intresserar man sig för de olika maktordningar, såsom kön, ålder, etnicitet och funktionsvariation, som finns i en text. Man undersöker hur dessa tar sig uttryck i texten och hur de samverkar för att skapa makt eller för att undanhålla makt.
• Vem har makt?
• Vem är maktlös?
• V ilka maktordningar är viktigare än andra?
• Hur tar sig maktordningarna uttryck i texten?
Alla dessa perspektiv kommer du att få fördjupa dig i längre fram i detta kapitel. Viktigt att veta är att det också finns andra perspektiv. De som du kommer att få lära dig mer om är alltså bara några exempel på perspektiv att utgå från vid en litterär analys.
Första steget i en litterär analys
Innan man börjar analysera en text utifrån ett givet perspektiv måste man läsa texten och beskriva dess innehåll och form. Man behöver med andra ord ha fått en allmän kunskap och förståelse för texten innan man fördjupar sig i den. Det kan man få genom att ta hjälp av följande frågor under och efter sin läsning.
Frågor för att närma sig en skönlitterär text
1. Innehåll: Vad handlar texten om?
• Börja med rubriken. Vad heter texten du ska läsa? Får du några ledtrådar om vad texten ska handla om utifrån rubriken? Vilka?
• Läs sedan igenom texten. Vad handlar den om? Sammanfatta handlingen med några meningar.
• Undersök karaktärerna. Vilka personer finns i berättelsen? Vem eller vilka är huvudpersonerna och vilka är bipersonerna? Vilken roll har bipersonerna? Vad får du veta om de olika personerna? Här brukar man skilja på direkt beskrivning och indirekt beskrivning. Direkt beskrivning är när man i den löpande texten får reda på saker om personerna. Den indirekta beskrivningen är när det inte står så mycket om personerna utan man får dra egna slutsatser utifrån det som personerna gör och säger.
• Undersök tid och plats. När och var utspelar sig handlingen? I vilken tid och i vilken miljö är handlingen förlagd? Har miljön och tiden någon betydelse för händelseförloppet? Under hur lång tid utspelar sig handlingen?
• Undersök tema och motiv. Vilket tema och vilka motiv kan du hitta i texten? Tema är textens huvudämne exempelvis kärlek. Motiven i texten uttrycker textens tema och kan sägas vara återkommande typsituationer, exempelvis kärlek vid första ögonkastet eller olycklig kärlek. Motiven i en text är ofta mer konkreta än textens tema.
2. Form: Språk, berättarperspektiv, komposition och genre
• Börja med språket. Hur är texten skriven? Är den skriven med dialog eller berättande partier? Är den skriven på slang eller med korrekt standardsvenska? Finns det många och långa beskrivningar eller är texten skriven kort och sakligt? Använder sig författaren av bildspråk såsom liknelser, metaforer eller symboler? Vilka i så fall och vad gör de för texten? Läs gärna vidare om bildspråk på sidan 98.
• Undersök sedan berättarperspektivet. Hur är texten berättad? Från vems synvinkel får vi följa handlingen? Är den skriven ur ett förstapersonsperspektiv (jag), ur ett andrapersonsperspektiv (du), ur ett tredjepersonsperspektiv (han/hon) eller är det en allvetande berättare som ger oss handlingen? I vissa texter kan det finnas olika berättarperspektiv och inte bara ett.
• Undersök kompositionen. Säkert kommer du ihåg den dramaturgiska kurvan eller berättelsekurvan som den också kallas. Med hjälp av den kan du få fram textens komposition, alltså hur texten är uppbyggd. Hur inleds berättelsen (anslaget)? Vem handlar det om och var någonstans utspelar sig handlingen? Vilken är berättelsens konflikt? Hur stegras denna konflikt (konfliktstegring)? Vilken är berättelsens vändpunkt (peripeti)? Hur avslutas berättelsen (avtoning)?
Spänning
Inledning/ Anslag Konflikt/ Konfliktstegring Vändpunkt/ Peripeti Efterspel/ Avtoning Tid
• Sist men inte minst, fundera över vilken genre texten tillhör. Följer den de genretypiska dragen eller bryter den mot några? I så fall vilket/vilka och hur påverkar det texten?
Genom att besvara dessa frågor har du fått en första förståelse av texten.
Begrepp vid litteraturvetenskaplig analys
Karaktär
Karaktär handlar om de personer som finns i berättelsen. Det kan finnas huvudpersoner och bipersoner. Huvudpersoner är de som berättelsen handlar om medan bipersoner är de som finns runt omkring huvudpersonen. Karaktärerna i en berättelse kan beskrivas på olika sätt. Man brukar skilja på direkt beskrivning och indirekt beskrivning. Direkt beskrivning är när man i den löpande texten får reda på saker om personerna. Den indirekta beskrivningen är när det inte står så mycket om personerna utan man får dra egna slutsatser utifrån det som personerna gör och säger.
Tema
Tema är textens huvudämne, grundtanke, och kan ofta sammanfattas i ett ord exempelvis kärlek eller jordens undergång.
Motiv
Motiv i texten uttrycker och bygger upp textens tema och kan sägas vara återkommande typsituationer. Utgår man från temat kärlek skulle motiven kunna vara kärlek vid första ögonkastet eller olycklig kärlek. Motiven är ofta mer konkreta än textens tema.
Tid
Tid handlar om när berättelsen utspelar sig, exempelvis i nutid eller i dåtid. Tid kan också handla om under hur lång tid berättelsen utspelar sig. Är det under en dag eller under en vecka eller kanske under flera år.
Miljö
Miljö handlar om var någonstans berättelsen utspelar sig. I vilken miljö är handlingen förlagd? Är den förlagd till ett framtida samhälle, till en storstad eller utspelar den sig på landet? I en bok kan handlingen placeras i flera olika miljöer, exempelvis både på landet och i en stad.
Berättarperspektiv
Hur är texten berättad? Från vems synvinkel får vi följa handlingen? Dessa frågor besvarar man när man undersöker berättarperspektivet i en berättelse. Är berättelsen skriven ur ett förstapersonsperspektiv (jag), ur ett andrapersonsperspektiv (du), ur ett tredjepersonsperspektiv (han/hon) eller är det en allvetande berättare som ger oss handlingen? I vissa texter kan det finnas olika berättarperspektiv och inte bara ett.
Komposition
Komposition handlar om hur texten är uppbyggd. Hur inleds berättelsen (anslaget)? Vem handlar det om och var någonstans utspelar sig handlingen? Vilken är berättelsens konflikt? Hur stegras denna konflikt (konfliktstegring)? Vilken är berättelsens vändpunkt (peripeti)? Hur avslutas berättelsen (avtoning)? När man talar om komposition kan man använda sig av den dramaturgiska kurvan.
Språk
När man undersöker en berättelses språk tittar man på hur den är skriven. Är den skriven med dialog eller berättande partier? Är den skriven på slang eller med korrekt standardsvenska? Finns det många och långa beskrivningar eller är texten skriven kort och sakligt? Använder sig författaren av bildspråk såsom liknelser, metaforer eller symboler? Vilka, i så fall, och vad gör de för texten?
Bildspråk
Liknelse – En liknelse använder du när du vill likna något vid något annat. För att få till denna liknelse sätter du in ett som. ”Du är som en ros. Han är flitig som en myra.”
Metafor – En metafor använder du, precis som en liknelse men här finns inte ordet som. ”Du är en ros. Han är en stjärna.”
Besjälning – Besjälning innebär att man beskriver naturen, platser eller saker som mänskliga. ”Vinden leker i hennes hår. Industrierna spottar ut gifter.”
Personifikation – Personifikation innebär att saker och abstrakta begrepp blir förmänskligade. Att använda Liemannen när man pratar om döden är ett exempel. Här blir då döden en man med en lie.
Stilfigurer
Upprepning – En upprepning innebär att något upprepas vid flertalet tillfällen. Du kan upprepa något ordagrant i början av en mening. Det kallas anafor. Du kan upprepa samma ord i slutet av flera meningar. Det kallas epifor.
Antites – En antites är en motsats. Här använder man sig av motsatser för att förstärka något. ”Rik – fattig, tjock – smal”.
Hyperbol – Hyperbol är en överdrift. ”Jag är dödstrött” eller ”Jag har väntat i hundra år” betyder ju inte att du är så trött att du dör eller att du faktiskt väntat i hundra år utan dessa uttryck ska ju snarare förstärka en känsla.
Litotes – Litotes är en underdrift. Här förminskar du något som egentligen är ganska stort. Tänk dig att du ramlar och slår dig rätt illa. När någon frågar hur det gick svarar du ”Ingen fara. Jag slog mig inte så farligt”.
Allusion – Allusion innebär att man anspelar på ett känt uttryck, en känd person/karaktär eller en känd händelse.
Allitteration – Allitteration kallas ibland för bokstavsrim. Det handlar om att man låter flera ord börja på samma bokstav eller samma ljud. ”Bagare Bengtsson bakar bara brända bullar.”
Andra steget i en litterär analys
Nästa steg i analysen blir att ta hjälp av ett perspektiv eller en tolkningsmodell som hjälper dig att tolka det som du funnit under och efter din läsning. Tidigare i kapitlet nämndes följande perspektiv:
• Läsarorienterat
• Biografiskt
• Normkritiskt (feministiskt eller intersektionellt)
Nu ska du få fördjupa dig i perspektiven och själv få testa att använda dem på ett par olika noveller.
Ett läsarorienterat perspektiv
När du utgår från ett läsarorienterat perspektiv är du intresserad av läsaren och hur läsaren möter texten. Utgår man från detta perspektiv tänker man att texten blir till först när en läsare läser den. Man tänker också att alla texter har tomrum, alltså sådant som inte står utskrivet i texten, men som behöver förklaras. Dessa tomrum fyller läsaren under och efter sin läsning utifrån sin förförståelse och sin tolkning av handlingen. Det gör att en text kan bli läst på många olika sätt beroende på vem som läser texten. Ålder, kön, intresse, läsvana och människosyn är exempel på sådant som kan påverka hur texten blir läst.
När du läser en text gör du det utifrån vem du är. Utgår du från ett läsarorienterat perspektiv ska du med andra ord fundera över hur du tolkar texten och vilka tankar och känslor texten väcker hos dig. Kanske är det så att du blir irriterad på någon karaktär i berättelsen eller så tycker du kanske att någon gör någonting riktigt bra. Vad är det som gör att du reagerar på detta sätt? Är det så att karaktärerna påminner om dig själv, någon du känner eller något som du själv varit med om?
Utifrån ett läsarorienterat perspektiv är det också spännande att undersöka textens tomrum och hur du som läsare fyller i dessa. Det står kanske inte hur huvudpersonen ser ut men säkert får du en bild i ditt huvud över karaktären. Du har fyllt tomrummet med eget innehåll utifrån dina erfarenheter, din tolkning och läsning av texten.
Du ska få ett exempel på hur man kan läsa och tolka en novell utifrån ett läsarorienterat perspektiv. Novellen heter Ett halvt ark papper och är skriven av August Strindberg (1849–1912) och först ska du få läsa den.
Ett halvt ark papper
Sista flyttningslasset hade gått; hyresgästen, en ung man med sorgflor på hatten, vandrade ännu en gång genom våningen för att se om han glömt något. – Nej, han hade icke glömt något, absolut ingenting; och så gick han ut, i tamburen, fast besluten att icke mer tänka på det han upplevat i denna våning. Men se, i tamburen, invid telefonen, satt ett halvt ark papper fastnubbat; och det var fullskrivet med flera stilar, somt redigt med bläck, annat klottrat med blyerts eller rödpenna. Där stod det, hela denna vackra historia, som avspelats på den korta tiden av två år; allt han ville glömma stod där; ett stycke mänskoliv på ett halvt ark papper.
Han tog ner arket; det var sådant där solgult konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och lutad över detsamma läste han. Först stod hennes namn: Alice, det vackraste namn han då visste, därför att det var hans fästmös. Och numret – 15 11. Det såg ut som ett psalmnummer i kyrkan. Därpå stod: Banken. Det var hans arbete, det heliga arbetet, som gav brödet, hemmet och makan, grunden till existensen. Men det var överstruket! Ty banken hade störtat, men han hade räddats över på en annan bank, dock efter en kort tid av mycken oro.
Så kom det. Blomsterhandeln och hyrkusken. Det var förlovningen, då han hade fickan full av pängar.
Därpå: möbelhandlarn, tapetserarn: han sätter bo. Expressbyrån: de flytta in.
August Strindberg år 1870.
Operans biljettkontor: 50 50. De äro nygifta och gå på Operan om söndagarne. Deras bästa stunder då de själva sitta tysta, och råkas i skönhet och harmoni i sagolandet på andra sidan ridån.
Här följer ett mansnamn, som är överstruket. Det var en vän, som nått en viss höjd i samhället, men som icke kunde bära lyckan, utan föll, ohjälpligt, och måste resa långt bort. Så bräckligt är det!
Här synes något nytt ha inträtt i makarnes liv. Det står, med en fruntimmershand, och blyertspenna: ”Frun”. Vilken fru? – Jo, den med den stora kappan och det vänliga deltagande ansiktet, som kommer så tyst, och aldrig går genom salen, utan tar korridorvägen till sängkammaren.
Under hennes namn står Doktor L.
För första gången dyker här upp namnet på en släkting. Det står ”Mamma”. Det är svärmodren, som diskret hållit sig undan för att icke störa de nygifta, men nu påkallas i nödens stund, och kommer med glädje, efter som hon behövs.
Här börjar ett stort klotter med blått och rött.
Kommissionskontoret: jungfrun har flyttat, eller skall en ny anställas. Apoteket. Hm! Det mörknar! Mejeribolaget. Här rekvireras mjölk, tuberkelfri.
Kryddbon, slaktarn etc. Huset börjar skötas per telefon; då är husmodren icke på sin plats. Nej. Ty hon ligger till sängs.
Det som sedan följde kunde han icke läsa, ty det börjar skymma för hans ögon, som det måtte göra för den drunknande på havet, när han skall se igenom salt vatten. Men där stod: Begravningsbyrån. Det talar ju nog! -- En större och en mindre, underförstått: kista. Och i parentes var skrivet: av stoft.
Sedan stod där intet mer! Stoft slutade det med; och det gör det.
Men han tog solpapperet, kysste det och lade det i sin bröstficka.
På två minuter hade han genomlevat två år av sitt liv.
Han var icke böjd, när han gick ut; han bar tvärtom sitt huvud högt, som en lycklig och stolt människa, ty han kände att han dock ägt det skönaste. Hur många arma, som aldrig fått det!
Exempel på läsarorienterad analys av Ett halvt ark papper
En av August Strindbergs mest kända noveller är Ett halvt ark papper. Den handlar om en man som ska flytta från sin lägenhet. Han hittar en lapp och genom lappen får man följa huvudpersonens liv genom korta tillbakablickar. Novellen är kort men trots det väcker den många känslor. I denna analys kommer jag att utgå från ett läsarorienterat perspektiv och lyfta fram det som texten väcker hos mig.
Det är i samband med en flytt som mannen, huvudpersonen, hittar lappen med namn och telefonnummer. Man förstår att lappen med alla namn och nummer var en del av mannens, hans fru och barns liv. Snart står det också klart att mannen nu lever ensam kvar. Hans fru och barn har dött. Flera ledtrådar finns i texten, ”hyresgästen, en ung man med sorgflor på hatten” ”mjölk, tuberkelfri” och ”En större och en mindre, underförstått: kista”. Genom namnen och telefonnumren på lappen återupplever mannen minnen från det förflutna. Läsaren får följa med i en minnenas kavalkad.
När jag läser novellen tänker jag på min barndom och vilka minnen som finns av mig i huset. De inramade fotografierna på väggen, mina gamla teckningar som fortfarande finns uppsatta på kylskåpet, pokalerna på hyllan i mitt rum. Överallt finns spår av mig.
Novellen lämnar en känsla av sorg hos mig. Den får mig att tänka på min morfar som dog för ett par år sedan. Han och jag stod varandra nära. Samtidigt som jag saknar min morfar kan jag också minnas honom med glädje. Jag kan lätt tänka tillbaka på alla fina minnen som jag har av honom. På så sätt kan jag känna igen mig i mannen i novellen. Han tänker tillbaka och han bestämmer sig också för att minnas sin fru och barn med glädje och inte dränka sig i sorg, ”Han var icke böjd, när han gick ut; han bar tvärtom sitt huvud högt, som en lycklig och stolt människa, ty han kände att han dock ägt det skönaste.”. Kanske vill Strindberg få oss att minnas och tänka på de ljusa stunderna i livet istället för att fastna i det som är mörkt och svårt.
Vad är det som gör att de kallar Fröken Julie för galen? Det ska du nu tillsammans med två andra klasskompisar få ta reda på.
arbetsuppgift
Spela upp Fröken Julie
1. Börja med att läsa igenom Fröken
Julie. Den finns att läsa som pdf på Dramawebben.
2. Ta sedan hjälp av instruktionen till Första steget i en litterär analys på sidan 95 och sammanfatta texten genom att besvara de olika frågorna.
3. Välj sedan tillsammans ut en eller ett par scener som ni tycker är viktiga för handlingen och skriv ner en motivering till varför ni tycker att dessa är viktiga.
4.7 Utvärdering
4. De valda scenerna tränar ni sedan in så att ni kan spela upp dem för era klasskompisar. Ni kan välja att spela upp dem direkt eller att spela in scenen/scenerna i förväg och sedan visa inspelningen av dem.
5. När alla spelat upp sina scener diskuterar ni varför ni valt de olika scenerna och vilken betydelse de har för handlingen i pjäsen.
Du har nu fått läsa, samtala om och analysera olika typer av skönlitterära texter. Kapitlet börjar därmed gå mot sitt slut. Det är dags för dig att utvärdera ditt arbete och din arbetsinsats. Ta hjälp av frågorna nedan och motivera dina svar genom att ge exempel från det du arbetat med under arbetsområdet.
Utvärderingsfrågor
1. Hur upple ver du din egen arbetsinsats under detta arbetsområde?
Skala 1–6 (1 mindre bra, 6 mycket bra). Motivera ditt svar.
2. Vad är du nöjd med? Varför är du nöjd?
3. Vad skulle du kunna förbättra eller utveckla?
4. Vad har du lärt dig? Ge exempel.
5. Vad har varit svårt? Ge exempel.
6. Vad har varit lätt? Ge exempel.
7. Vad skulle du vilja fördjupa dig i eller arbeta vidare med? Ge exempel.
8. Vad tar du med dig in i ditt fortsatta arbete?
