Iréne Larsson
Gy25 SPECIALPEDAGOGIK Nivå 1
INNEHÅLL
Så använder du den här boken
Det här läromedlet innehåller allt du behöver för att klara av ämnet Specialpedagogik på nivå 1. Den kan användas i klassrummet och vid lektionsundervisning, men den fungerar också för dig som studerar helt på egen hand.
Ämnet pedagogik
Ämnet specialpedagogik kan läsas på nivå 1 och 2. Det centrala innehållet följer samma struktur på samtliga nivåer, men det sker en tydlig progression från den grundläggande till den mer avancerade nivån. För att skapa igenkänning och tydlighet har läromedlen för Specialpedagogik 1 och 2 samma struktur och namn på kapitel.
I nivå 1 fokuserar läromedlet på specialpedagogik för barn och unga samt pedagogiska verkamheter. I nivå 2 fokuserar läromedlet på specialpedagogik för vuxna och sociala verksamheter.
Läromedlets fokus
Du som läser detta läromedel förbereder dig förmodligen för ett yrke där du arbetar med människor. Ämnet specialpedagogik har fokus på hur specialpedagogiska insatser fungerar i skola och annan utbildning. Detta är ett område där många som läser läromedlet kommer att arbeta och det finns därför många exempel från dessa verksamheter.
Du som läser kommer kanske arbeta med personer med funktionsnedsättning. Läromedlet tar därför upp exempel på hur specialpedagogik kan användas inom detta område.
Läromedlet tar även upp vissa exempel på pedagogiska frågeställningar inom fritidsaktiviteter och hälsofrämjande verksamheter efter som du som läser kanske kommer att arbeta inom detta.
Läromedlets struktur
Läromedlet innehåller sex kapitel som går igenom olika delar av ämnets centrala innehåll. I början av varje kapitel kan du läsa vilka punkter i det centrala innehållet som just det kapitlet täcker. Utöver texterna innehåller läromedlet några olika inslag för att hjälpa dig med dina studier:
Fallbeskrivningarna ger exempel på situationer som kan uppstå i olika pedagogiska och sociala sammanhang, till exempel på en praktikplats. De ger dig möjlighet att fundera över vad du tycker är rätt och fel och hur du tycker man bör agera i svåra situationer.
diskutera · fundera på
Texterna varvas med reflektionsfrågor som handlar om det du precis läst om. De kan diskuteras i par eller grupp, men de kan också vara underlag för egna funderingar.
Faktarutorna är laddade med intressanta fakta om olika saker som är kopplade till innehållet. Det kan till exempel vara statistik eller specifika exempel från verksamheter eller personer som har haft stor betydelse för ämnet.
CENTRALA BEGREPP
I slutet av kapitlet listas de begrepp som är centrala för innehållet. Det är viktigt att du kan förstå och använda dig av de centrala begreppen, så här har du en möjlighet att testa dig själv.
INSTUDERINGSFRÅGOR
Genom att svara på instuderingsfrågorna kan du repetera det du läst om i kapitlet och kontrollera att du kommer ihåg de viktigaste delarna.
UPPGIFTER
På kapitlets sista sida finns exempel på uppgifter som du kan göra för att fördjupa och förstärka dina kunskaper. Det finns uppgifter av olika omfattning och svårighetsgrad – några som du kan göra själv och några som du kan göra tillsammans med andra.
Specialpedagogiskt perspektiv
I det specialpedagogiska perspektivet ser man hela människan och lyfter fram de starka sidorna hos en individ. Inom sociala verksamheter behövs ett specialpedagogiskt perspektiv för att människor med funktionedsättningar ska kunna känna sig delaktiga i samhället på lika villkor som alla andra medborgare. Det specialpedagogiska synsättet bygger på olika teorier och perspektiv.
I detta kapitel får du lära dig om
o Viktiga ord och begrepp
o Förutsättningar för lärande och utveckling
o En inkluderande skola
o Ett självständigt liv.
Centralt innehåll
• Innebörden av olika begrepp, till exempel funktionsnedsättning, funktionshinder, delaktighet och likvärdighet.
• Människors olika förutsättningar och möjligheter för lärande och delaktighet.
diskutera · fundera på
1. Har du funderat över vad som påverkar din egen möjlighet att lära och utvecklas? Finns det något som du behöver?
2. I fallbeskrivningen läser du om Binta. Vad tycker du att man kan göra för att hjälpa elever som av olika anledningar inte kommer till lektionerna?
3. Tänk dig att du är med på elevhälsans möte om Binta och arbetar som specialpedagog – vilka förslag på insatser skulle du föreslå?
Binta var rädd för att ta hem kompisar eftersom hon aldrig visste hur mamman mådde och hur det såg ut hemma. Ofta var det ett enda kaos – soppåsar i hallen, odiskade tallrikar i köket, askkoppar lite överallt och överfull tvättkorg i badrummet. För det mesta låg mamman i sängen och rökte när Binta kom från skolan eller så sov hon. Skolan blev lite av en fristad de första skolåren. Där kunde Binta äta sig mätt och på eftermiddagen gick hon på fritids där det serverades mellanmål.
När Binta började i högstadiet blev det allt värre. Mamman hotade med att ta sitt liv och Binta fick sömnproblem. Hon kom ofta för sent till skolan och för att hålla sig vaken på lektionerna drack hon massor av läsk. Sommaren innan Binta skulle börja gymnasiet hade mamman försökt ta sitt liv flera gånger. Oron för mamman påverkade Bintas koncentration. Hon var ständigt trött och vissa dagar gick hon inte till skolan.
Viktiga ord och begrepp att
känna till
I dag används många nya begrepp inom specialpedagogiken när det handlar om funktionsförmåga och funktionsnedsättning. Det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt och vad de olika begreppen står för. I detta läromedel använder vi samma begrepp som Socialstyrelsen och Skolverket använder. Här får du läsa om några av de begrepp som ofta används när man talar om olika funktionsnedsättningar.
Specialpedagogik
Specialpedagogik är ett ämne som handlar om människors olika förutsättningar för lärande och utveckling. Ämnet bygger på teorier från pedagogik, psykologi, medicinsk vetenskap, sociologi och filosofi.
Man brukar säga att specialpedagogik är ett tvärvetenskapligt ämne eftersom det bygger på inslag från flera olika ämnen:
▶ pedagogik: vetenskapen om uppfostran och undervisning. Begreppet kommer från benämningen på de grekiska slavarna som under 600-talet f.Kr. hjälpte rika människors söner med undervisningen i Aten. Slaven kallades för pedagog som betyder ”barnledare”
▶ psykologi: hur människor tänker, känner och beter sig
▶ medicinsk vetenskap: forskning om hur man kan behandla och förebygga hälsa och sjukdomar
▶ sociologi: ett vetenskapligt ämne som studerar samhällen och sociala handlingar, det vill säga samspelet mellan människor på olika nivåer
▶ filosofi: den vetenskap där man studerar och analyserar grundläggande frågor som till exempel handlar om vad verkligheten är, vad vi kan veta och vad som är meningen med livet.
Vänner, familj och andra nätverk i omgivningen är viktiga för att den sociala funktionsförmågan hos en individ ska tränas upp och utvecklas.
Begrepp om funktion
Det finns flera begrepp som beskriver funktion ur olika perspektiv. De beskriver olika saker och kan även ha olika värderingar.
FUNKTIONSFÖRMÅGA
För att en person ska klara av viktiga funktioner i sin vardag, som att studera, arbeta och utföra olika former av aktiviteter, krävs det att funktioner som syn, hörsel, minne, att hantera information och att röra sig fungerar. Det krävs också färdigheter och egenskaper inom den psykiska och sociala förmågan.
Funktionsförmågan kan delas in i områden som
▶ fysisk funktionsförmåga
▶ psykisk funktionsförmåga
▶ kognitiv funktionsförmåga
▶ social funktionsförmåga.
En funktionsförmåga kan vara stark och fungerande inom ett område, men kan behöva stöd och hjälp inom ett annat område –exempelvis vid en fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning. Den fysiska funktionsförmågan kan påverkas av olika rörelsehinder som försämrar förutsättningarna för att leva ett självständigt liv. Nedsatt hörsel och syn påverkar också den fysiska förmågan om inte hjälpmedel och stöd finns tillgängliga.
För att klara av utmaningar som exempelvis en krissituation, ett trauma, krig eller död krävs psykisk funktionsförmåga och om stöd och hjälp inte ges kan det leda till psykisk ohälsa.
Den kognitiva funktionsförmågan är viktig bland annat för att klara av att ta emot information utan att påverkas av olika störande moment. Om den kognitiva förmågan inte kan hantera detta påverkas exempelvis koncentration, minne och inlärning.
I samspel med andra skapas den sociala funktionsförmågan och där ingår även kommunikation och språk. Barn i förskoleåldern får öva på detta med sina kamrater och pedagoger i förskolan. Även familj, vänner och andra nätverk i omgivningen är viktiga för att den sociala funktionsförmågan ska utvecklas och fungera.
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Funktionsnedsättning handlar om när den fysiska, psykiska eller intellektuella förmågan är nedsatt. Nedsättningen kan vara medfödd eller ha uppstått genom sjukdom eller olyckshändelse.
Ibland kan man behöva ställa en diagnos av funktionsnedsättningen för att kunna ge rätt stöd och hjälp. Men en diagnos behöver inte vara livslång utan kan förändras med tiden eller försvinna helt. Det är också viktigt att förstå att det finns stora individuella skillnader mellan personer som har samma diagnos.
Inom förskola och skola försöker man undvika att lägga för stor vikt vid exakt vilken diagnos eller funktionsnedsättning en elev har. Istället fokuserar man på att göra lärmiljön mer tillgänglig så att vardagen fungerar så bra som möjligt för alla barn. Specialpedagogiken utgår från att varje person är unik och har olika förutsättningar och förmågor, oavsett funktionsnedsättning.
FUNKTIONSHINDER
Ett funktionshinder uppstår i relation till den miljö personen befinner sig i. Om en person har en funktionsnedsättning och inte får det stöd och den hjälp han eller hon behöver för att fungera i sin vardag så kan det uppstå funktionshinder i miljön. Om till exempel en person med hörselnedsättning inte får tillgång till teckenspråkstolk eller en hörslinga under en föreläsning så har det uppstått ett funktionshinder.
FUNKTIONSVARIATION
Begreppet funktionsvariation kom till för ett antal år sedan för att få bort den ”vi och dom”-känsla som kan uppstå då man jämför en person med någon form av funktionsnedsättning med en person som är vad man ibland kallar ”normal”. Man ville undvika att beskriva det som att personens fysiska, psykiska eller kognitiva funktion avviker från normen. I dag talar vi inte om normalitet. För vem kan säga vad som är normalt, och vad är normalt i förhållande till vad?
VISSTE DU ATT?
Ordet funktionsvariation används för att beskriva den fysiska, psykiska eller kognitiva variation som finns hos människor utan att värdera denna variation i antingen nedsatt eller fullkomlig, frisk eller sjuk. Bakom ordet finns ett synsätt som säger att det inte finns ett sätt som en människa ska vara på eller fungera på. Det finns inget ”normalt” sätt att fungera.
Tankar om att det finns ett normalt sätt att fungera är just bara normer – en social konstruktion, något som vi människor har hittat på. Det finns snarare en massa olika variationer på hur en människa kan fungera. Lika många som det finns människor. En funktionsvariation är alltså något alla människor har. Därför är det inte en synonym till ordet funktionsnedsättning. Skillnaden är att funktionsnedsättning används som något som vissa människor har och andra inte har.
Källa: www.funktek.se
FUNKTIONSRÄTT
Begreppet funktionsrätt handlar om att oavsett funktionsnedsättning och vilka hinder som finns i vårt samhälle så ska alla människor ha rätt att fungera i olika situationer genom att själva få bestämma och känna sig delaktiga. Det här synsättet grundar sig på mänskliga rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Funktionsrätt är ett ganska nytt begrepp och kom till när Handikappförbunden skulle byta namn. Det nya namnet blev Funktionsrätt Sverige.
Begrepp om tillgänglighet
Flera begrepp handlar om hur samhället och vardagen ska göras tillgänglig så att personer med funktionsnedsättning kan vara del av den.
TILLGÄNGLIGHET
Att skapa tillgänglighet innebär att förbättra miljön för personer med funktionsnedsättningar. Det handlar också om att information och tjänster ska vara tillgängliga och begripliga för människor med funktionsnedsättningar. Både den inre och yttre miljön behöver vara anpassad så att personer med funktionsnedsättningar kan klara av sin vardag och ha ett självständigt liv.
DELAKTIGHET
Delaktighet handlar om att känna tillhörighet med andra människor, ha möjlighet att delta i olika sammanhang när det gäller exempelvis aktiviteter, kamratskap eller i en relation. Det är också viktigt att känna sig respekterad av andra oavsett kön, etnicitet, religion eller funktionsnedsättning. Om en person inte kan känna sig delaktig i att få bestämma över sitt liv eller vara en del i en gemenskap kan det medföra ett utanförskap.
En skylt som kombinerar text och bild blir tillgänglig för fler.
Komvux – kommunal vuxenutbildning
har samma rättigheter till stöd med extra anpassningar och en tillgänglig lärmiljö för att kunna nå kunskapsmålen som i den ordinarie vuxenutbildningen. Extra anpassningar ska sättas in när eleven riskerar att inte nå målen.
VISSTE DU ATT?
Exempel på stöd som en elev inom anpassad skolform eller komvux som anpassad utbildning kan behöva:
▶ tydliga instruktioner
▶ särskilt schema över dagen
▶ hjälp att förstå texter
▶ anpassade hjälpmedel och läromedel
▶ digital teknik som stavningsprogram, inlästa läromedel
▶ extra genomgång av ett undervisningsområde
▶ färdighetsträning i att tolka och förstå
▶ hjälp med att komma igång
▶ specialpedagogiska insatser.
diskutera · fundera på
1. Hur har det sett ut under din skoltid för elever som har haft en funktionsnedsättning och därför behövt stöd och hjälp?
2. Vad känner du till om anpassad skolform? Fundera!
Ett självständigt liv
Det specialpedagogiska perspektivet genomsyrar även verksamheter som riktar sig specifikt till personer med funktionsnedsättning. Där hjälper specialpedagogik till att ge alla deltagare möjlighet att utvecklas och ser till att personalen tar hänsyn till personers olika förutsättningar.
Kommuner och regioner har verksamheter där personer med funktionsnedsättningar kan delta i aktiviteter eller få olika former av boendestöd. Dessa kallas ibland sociala verksamheter. Några
sådana verksamheter är daglig verksamhet, gruppboende och korttidshem. Inom dessa verksamheter ska det finnas en stimulerande, utvecklande och meningsfull sysselsättning. Målet är att en person som vistas i dessa verksamheter ska känna sig delaktig och ha inflytande över sin vardag för att bli så självständig som möjligt.
Daglig verksamhet
Vuxna med en intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd eller förvärvad hjärnskada kan erbjudas aktiviteter på i en daglig verksamhet. Där finns det personal som har utbildning och erfarenhet av olika funktionsnedsättningar. De kallas ofta stödassistenter. Målet med daglig verksamhet är att den ska vara stimulerande, utvecklande och ge meningsfull sysselsättning. Där ska också finnas möjlighet till att bygga relationer och känna gemenskap med andra. Det övergripande målet är att det ska leda till ett arbete.
Den dagliga verksamheten anpassas efter funktionsnedsättningen.
Man kan arbeta individuellt eller i grupp med aktiviteter som:
▶ uteaktivitet – att ha en städdag i området en gång i veckan, tvätta verksamhetens bilar eller bussar, snickra och laga saker utomhus eller odla
▶ klädinsamling
▶ trädgårdssysslor
▶ återvinning av plast och papper
▶ friluftsliv – promenader ute i naturen
▶ djur – träna hundar tillsammans med en hundförare, hjälpa till i ett ridhus
▶ pyssla – måla, pärla och använda olika material och tekniker för att skapa
▶ baka och laga mat – att använda recept och stimulera sinnen som att lukta, smaka och känna på det man bakat eller på den mat man lagat
▶ upplevelserum – lyssna på musik, få ett avslappnande fotbad eller taktil massage
Att arbeta tillsammans med andra i en second handbutik där man tar emot och sorterar olika föremål som lämnats in kan vara en lärorik sysselsättning.
demens – när minnet och den intellektuella förmågan gradvis försämras och en person får svårt att komma ihåg saker och att koncentrera sig
▶ data – lära sig nya saker som att söka information digitalt
▶ musik – sång, rytmik, musikquiz och dans
▶ bingo – planerade tillfällen med bingospel.
Det finns också daglig verksamhet där en person har individuell placering på ett företag, till exempel i en matbutik. Det blir som en praktik och leder förhoppningsvis till en anställning.
Gruppboende
I ett gruppboende har varje boende sin egen lägenhet. Var och en får själv utifrån sina behov bestämma över sin vardag. Målet är att personer med olika funktionsnedsättningar ska leva ett så självständigt liv som möjligt. De ska känna sig trygga genom att det finns personal som vid behov kan erbjuda stöd och service dygnet runt.
På ett gruppboende kan man baka och laga mat ihop. På det sättet får man stöd och träning i att planera måltider och följa ett recept.
Korttidshem
Korttidshem är en annan form av boende för barn och ungdomar med exempelvis en intellektuell funktionsnedsättning eller en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som autism. Tanken med korttidshem är bland annat att anhöriga ska få avlastning. Vistelsen kan variera från några dagar i veckan till någon helg i månaden.
Det är hemkommunen som tar ställning till hur lång tid en familj kan få avlastning beroende på hur omfattande funktionsnedsättningen är. Tanken är att de som bor på ett korttidshem ska få byta miljö, få syssla med stimulerande aktiviteter som att göra utflykter, få träna vissa färdigheter eller leka. På korttidshem finns det personal dygnet runt.
diskutera · fundera på
• Om du har varit på praktikperiod på en daglig verksamhet, gruppboende eller korttidshem – berätta om dina upplevelser och reflektioner.
CENTRALA BEGREPP
Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen.
Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.
TIPS!
Skriv en lista med alla begrepp och använd texten i boken för att skriva dina egna förklaringar. Gå sedan igenom ord för ord, täck över förklaringen och förhör dig själv.
> Begrepp
> Funktion
> Funktionsförmåga
> Funktionsnedsättning
> Funktionshinder
> Funktionsvariation
> Funktionsrätt
> Tillgänglighet
> Delaktighet
> Likvärdighet
> Inkludering
> Exkludering
> Utanförskap
> Begåvning
> Arv
> Miljö
> Sociokulturellt perspektiv
> Psykologiskt perspektiv
> Pedagogik
> Inlärning
> Kunskap
> Motivation
> Utbildning
> Behov
> Anpassad utbildning
INSTUDERINGSFRÅGOR
1. Vad menas med specialpedagogiskt perspektiv?
2. Förklara vad som menas med – arv och miljö – sociokulturellt perspektiv – psykologiskt perspektiv.
3. Ge exempel på hur arv och miljö kan påverka och forma människor och deras beteenden.
4. Varför är det viktigt att som specialpedagog få en helhetsbild av vilka faktorer som kan ha påverkat elever i behov av stöd?
5. Vilka former av sociala nätverk finns? Vilken betydelse kan de ha för barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling?
6. Vad innebär ett hälsofrämjande arbete?
7. Vad menas med KASAM och vad innebär det?
8. Vad menas med en inkluderande skola?
9. Ge exempel på specialpedagogiska insatser som kan bidra till en inkluderande förskola och skola.
10. Förklara vad som menas med ytinlärning och djupinlärning.
11. Förklara vad som menas med yttre och inre motivation.
12. Beskriv de olika behoven och nivåerna i Abraham Maslows modell.
13. Vilka elever är anpassad skolform till för?
14. Vad handlar en individuell studieplan om i anpassad grundskola?
15. Beskriv skolformen Komvux som anpassad utbildning.
16. Beskriv ett eller flera syften med daglig verksamhet.
UPPGIFTER
1. Arbeta enskilt. Vilka faktorer påverkar din motivation? Ge några exempel och förklara varför just de faktorerna påverkar dig.
2. Arbeta i par. I en inkluderande skola har alla elever lika rätt till utbildning, delaktighet och inflytande. Tänk er in i rollen som specialpedagog eller speciallärare och beskriv hur ni skulle vilja arbeta för att barn eller elever ska bli delaktiga och få inflytande.
3. Arbeta i grupp. Ni ska nu fördjupa er i hur man skapar fungerande lärandemiljöer utifrån specialpedagogiskt synsätt. Hur ser er drömmiljö för lärande ut? Beskriv lokal, deltagare, aktiviteter, dekoration, material, hjälpmedel och annat. Använd gärna bilder, tidningsurklipp och annat. Argumentera för att era val skapar goda förutsättningar för alla deltagare och visa hur de kan främja exempelvis djup kunskapsinlärning.
4. Arbeta i par. Intervjua en lärare på en anpassad skola eller gör ett besök på en anpassad utbildning. Hur arbetar de? Vilken bakgrund har personalen? Hur trivs eleverna? Vad är deras utmaningar och deras fördelar? Skriv en reflektion.
Ahmed ska börja i årskurs sju, och han har precis fått diagnosen adhd. Den visar sig i bristande koncentrationsförmåga, dålig impulskontroll och hyperaktivitet. Under de flesta lektionerna på låg- och mellanstadiet har Ahmed haft undervisning hos specialläraren i en grupp med ett mindre antal elever.
SPECIALPEDAGOGIK Nivå 1
Iréne Larsson
Vilka rättigheter till stöd har personer med funktionsnedsättning? Hur arbetar jag praktiskt med specialpedagogik i förskola, skola och andra verksamheter? Vad är gemensamma drag och behov för olika diagnoser? Hur kan jag möta individen och inte fokusera på funktionsnedsättningen?
Specialpedagogik nivå 1 är ett läromedel som är anpassat för specialpedagogik nivå 1 enligt Gy25. Läromedlet ger läsaren god kännedom om olika aspekter av specialpedagogik. Specialpedagogik nivå 1 kretsar kring sex teman; samhällets insatser för människor i behov av stöd, specialpedagogiskt perspektiv, funktionsnedsättningar – begrepp och diagnoser, specialpedagogiska insatser, planering, genomförande och dokumentation samt kommunikation och samspel.
Detta läromedel innehåller flera inslag som hjälper läsaren att ta till sig kunskapen och göra den till sin egen: Tillgängligt språk, engagerande texter, centrala begrepp som lyfts fram och förtydligas, frågor för att diskutera och reflektera, fallbeskrivningar som sätter kunskapen i ett vardagligt sammanhang, instuderingsfrågor för att testa sin egen baskunskap, visste-du-att-rutor som ger fördjupning, övningar som får läsaren att praktiskt prova och testa sin kunskap.
Specialpedagogik nivå 1 är en del av Gleerups barn och fritid. Våra läromedel hjälper dig att utvecklas så att du kan stötta andra i deras utveckling.
Iréne Larsson är specialpedagog, förskollärare och lärare med erfarenhet från förskola och grundskola samt från Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet för gymnasieelever och vuxna.