FRITID OCH
FRISKVà RD NivÄ 1
Stina Willquist
INNEHĂ LL
SÄ anvÀnder du den hÀr boken
Det hÀr lÀromedlet innehÄller allt du behöver för att klara av Àmnet fritid och friskvÄrd pÄ nivÄ 1. Det kan anvÀndas i klassrummet och vid lektionsundervisning, men det fungerar ocksÄ för dig som studerar helt pÄ egen hand.
Ămnet fritid och friskvĂ„rd
Ămnet fritid och friskvĂ„rd ger kunskaper i hur fritidsverksamheter och friskvĂ„rdsaktiviteter drivs och genomförs samt vilken betydelse det har för deltagarna. Ămnet Ă€r nĂ€ra sammankopplat med andra Ă€mnen, som hĂ€lsopedagogik, pedagogik och fritidskunskap. Ămnet fritid och friskvĂ„rd lĂ€ses endast i en nivĂ„ och det finns dĂ€rför ingen progression mellan nivĂ„er att lyfta fram.
LĂ€romedlets fokus
Fritid och friskvĂ„rd Ă€r ett praktiskt Ă€mne. I slutet av lĂ€romedlet finns det dĂ€rför nĂ„got vi kallar âDin aktivitetâ. DĂ€r kan du omsĂ€tta det du lĂ€rt dig i varje kapitel till praktiskt genomförande av en aktivitet inom fritid och/ eller friskvĂ„rd. MĂ„nga som lĂ€ser lĂ€romedlet kommer att arbeta med fritid och friskvĂ„rd och dĂ€rför finns det mĂ„nga exempel frĂ„n verksamheter som sysslar specifikt med detta.
Du som lÀser kommer kanske arbeta med personer med funktionsnedsÀttningar. HÀr finns det stor anledning att förstÄ hur man arbetar med olika aktiviteter som rör fritid och friskvÄrd. Det Àr Àven viktigt att förstÄ hur man anpassar fritid- och friskvÄrdsverksamheter sÄ att personer oavsett funktionsförmÄga kan delta. LÀromedlet tar dÀrför upp exempel pÄ hur fritid och friskvÄrd relaterar till funktionsnedsÀttningar.
LÀromedlet tar Àven upp en del exempel pÄ hur fritid- och friskvÄrd kan anvÀndas inom pedagogiska verksamheter för barn och unga.
LĂ€romedlets struktur
LÀromedlet innehÄller sex kapitel som gÄr igenom olika delar av Àmnets centrala innehÄll. I början av varje kapitel kan du lÀsa vilka punkter i det centrala innehÄllet som just det kapitlet tÀcker. Utöver texterna innehÄller lÀromedlet nÄgra olika inslag för att hjÀlpa dig med dina studier:
Fallbeskrivningarna ger exempel pÄ situationer som kan uppstÄ i olika pedagogiska och sociala sammanhang, till exempel pÄ en praktikplats. De ger dig möjlighet att fundera över vad du tycker Àr rÀtt och fel och hur du tycker man bör agera i svÄra situationer.
diskutera · fundera pÄ
Texterna varvas med reflektionsfrÄgor som handlar om det du precis lÀst om. De kan diskuteras i par eller grupp, men de kan ocksÄ vara underlag för egna funderingar.
Faktarutorna Àr laddade med intressanta fakta om olika saker som Àr kopplade till innehÄllet. Det kan till exempel vara statistik eller specifika exempel frÄn verksamheter eller personer som Àr relevanta för Àmnet.
CENTRALA BEGREPP
I slutet av kapitlet listas de begrepp som Àr centrala för innehÄllet. Det Àr viktigt att du kan förstÄ och anvÀnda dig av de centrala begreppen, sÄ hÀr har du en möjlighet att testa dig sjÀlv.
INSTUDERINGSFRĂ GOR
Genom att svara pÄ instuderingsfrÄgorna kan du repetera det du lÀst om i kapitlet och kontrollera att du kommer ihÄg de viktigaste delarna.
UPPGIFTER
PĂ„ kapitlets sista sida finns exempel pĂ„ uppgifter som du kan göra för att fördjupa och förstĂ€rka dina kunskaper. Det finns uppgifter av olika omfattning och svĂ„righetsgrad â nĂ„gra som du kan göra sjĂ€lv och nĂ„gra som du kan göra tillsammans med andra.
Andrés stÄr vid sidan av bassÀngkanten och tittar pÄ barnen som plaskar i bassÀngen. Idag övervakar han den grunda poolen och han har fullt upp med att se till sÄ att alla mÄr bra. Barnen hoppar upp och ner, skrattar och frustar. Andrés har mÄnga gÄnger funderat över hur mycket vatten som besökarna fÄr ner i sina magar varje dag. NÀr han ser pÄ barnen som hoppar upp och ner och simmar under vattnet tÀnker han att det mÄste vara en hel del vatten som de rÄkar svÀlja. Han Àr glad över att badhuset har noggranna regler kring hygien och att de kontrollerar halterna av klor samt bakterier i vattnet regelbundet. Det gör att barnen Ätminstone inte blir sjuka av att svÀlja vattnet.
Fritids- och friskvÄrdsverksamheter
Att ha en meningsfull fritid Àr viktigt för oss mÀnniskor och vi behöver hitta tid och kraft för att ÄterhÀmta oss pÄ olika sÀtt. MÄnga fritidsoch friskvÄrdsverksamheter anordnar aktiviteter för att vi ska mÄ bra efter arbetet eller skolan.
Det finns olika sÀtt att driva en fritids- och friskvÄrdsverksamhet. Allt beror pÄ vilket syfte verksamheten har och hur man vill finansiera och styra verksamheten. Det finns dessutom flera lagar och riktlinjer för verksamheter inom fritid och friskvÄrd.
Det hÀr kapitlet innehÄller följande avsnitt:
o Fritid, friskvÄrd och hÀlsa
o Vad fritids- och friskvÄrdsverksamheter Àr och hur de kan drivas
o Riktlinjer och lagar som styr verksamheterna
Centralt innehÄll
⹠Driftsformer och ekonomi för offentliga, ideella och kommersiella fritids- och friskvÄrdsverksamheter.
⹠Riktlinjer, lagar och andra bestÀmmelser som gÀller fritids-, bad- och friskvÄrdsverksamheter.
diskutera · fundera pÄ
⹠Har du svalt vatten nÀr du badat i en bassÀng? I sÄ fall, hur kÀndes det?
⹠KÀnner du dig trygg med att vattnet kontrolleras regelbundet i de badhallar du har besökt?
avdragsgill â kostnaden kan dras av frĂ„n företagets intĂ€kter för att minska den skattepliktiga vinsten och dĂ€rmed den skatt som företaget mĂ„ste betala.
Fritid, friskvÄrd och hÀlsa
Begreppet fritid gÄr att definiera pÄ olika sÀtt. Generellt kan man sÀga att fritid Àr den tid som inte Àr upptagen av arbetsrelaterade eller nödvÀndiga sysslor som till exempel arbete, studier eller hushÄllsarbete. Det Àr den tid du Àr fri att vÀlja att göra det du vill göra just nu. PÄ fritiden kan man slappna av och komma bort frÄn alla vardagens krav. Fritid kan bestÄ av att trÀffa vÀnner, titta pÄ Tv, mÄla eller vara med i olika friskvÄrdsaktiviteter.
En friskvÄrdsaktivitet Àr en aktivitet som bidrar till att öka vÀlbefinnandet pÄ olika sÀtt. Ett företags arbetsgivare kan finansiera en anstÀllds friskvÄrdsaktivitet med en summa varje Är, dÄ Àr den summan avdragsgill för företaget. Exempel pÄ friskvÄrdsaktiviteter Àr sport, simning eller massage.
Att ha en meningsfull fritid och ha friskvÄrdsaktiviteter Àr viktigt för alla mÀnniskor eftersom det gör att vi mÄr bra och har god hÀlsa. En god hÀlsa Àr enligt VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) att mÄ bra fysiskt, psykiskt och socialt. Genom att ha fritidsintressen som du utövar regelbundet ökar din hÀlsa och ditt vÀlbefinnande.
HÀr gÄr vi igenom hur fritid och friskvÄrd pÄverkar
ⶠlivskvalitet
ⶠfysisk hÀlsa
ⶠpsykisk hÀlsa
ⶠsocial hÀlsa
ⶠkognitiv hÀlsa.
diskutera · fundera pÄ
âą Vilka fritidsintressen har du? Vad ger de dig?
⹠Om du hade obegrÀnsat med tid och resurser, vad skulle du dÄ göra pÄ din fritid? Vad skulle det ge dig?
Livskvalitet
Livskvalitet Àr ett sÀtt att mÀta hur man trivs med sitt liv. För att ha hög livskvalitet vill man gÀrna ha en bra balans mellan arbete, studier och avkoppling. En meningsfull fritid hjÀlper till att skapa en sÄdan balans.
Fritid- och friskvÄrdsaktiviteter gör det möjligt att utforska intressen och passioner vilket gör att du kan kÀnna en kÀnsla av sjÀlvförverkligande och personlig utveckling. NÀr du engagerar dig i aktiviteter som Àr betydelsefulla och roliga fÄr du en mer positiv syn pÄ livet och din livskvalitet ökar.
Fysisk hÀlsa
En aktiv fritid med friskvÄrdsaktiviteter innebÀr ofta ökad fysisk aktivitet. Genom att delta i sport och andra fysiska aktiviteter under fritiden förbÀttras konditionen, styrkan och rörligheten. Det innebÀr att risken för sjukdomar som till exempel hjÀrtkÀrlsjukdomar och diabetes minskar. MÄnga aktiviteter som till exempel dans och bollsporter utvecklar Àven motoriska fÀrdigheter och koordination.
motorik â kroppens rörelser och hur dessa styrs
Psykisk hÀlsa
Meningsfulla fritids- och friskvĂ„rdsaktiviteter fungerar som en avkoppling frĂ„n vardagens stress och kan minska nivĂ„er av stresshormoner. Det bidrar till en bĂ€ttre psykisk hĂ€lsa. Genom att kĂ€nna glĂ€dje och mening ökar âmĂ„-braâ hormoner, som till exempel endorfiner och oxytocin, i kroppen. Risken för depression minskar ocksĂ„ nĂ€r livet innehĂ„ller meningsfulla fritids- och friskvĂ„rdsaktiviteter.
Social hÀlsa
MÄnga fritids- och friskvÄrdsaktiviteter innebÀr att du trÀffar andra mÀnniskor med samma intresse, till exempel genom olika föreningar. Det utvecklar din förmÄga att kommunicera och samarbeta med andra. Det gör ocksÄ att det kan skapas fina vÀnskaper och sociala nÀtverk. Detta i sin tur stÀrker kÀnslan av stöd och tillhörighet och man kÀnner sig mindre ensam.
Kognitiv hÀlsa
En del fritidsaktiviteter pÄverkar din kognitiva hÀlsa. Aktiviteter dÀr du lÀr dig nya saker, som en sprÄkkurs, stimulerar hjÀrnan och utvecklar tÀnkandet. En kortspelsklubb kan bidra till att mentala funktioner som till exempel minnet förbÀttras. Fritidsaktiviteter som konst, musik och hantverk frÀmjar kreativitet och problemlösningsförmÄga.
diskutera · fundera pÄ
⹠Hur pÄverkar dina fritidsintressen din hÀlsa?
⹠Finns det nÄgon i din omgivning som gör en aktivitet pÄ sin fritid som har fÄtt de att förÀndra sin hÀlsa pÄ ett positivt sÀtt?
Hur kan du anpassa aktiviteten?
En viktig del av att vara pedagogisk ledare Àr att kunna anpassa aktiviteten bÄde till olika förutsÀttningar och till olika personer.
För att anpassa de olika rörelserna i aktiviteten till olika personer har Henrik funderat ut olika alternativ till rörelser. Ett exempel Àr att han visar att man kan göra armhÀvningar pÄ olika sÀtt, till exempel genom att ha knÀna i golvet eller bara böja lite i armbÄgarna.
Hur gör du om det blir konflikter?
Ibland blir det konflikter och dÄ Àr det du som ledare som behöver se till att konflikten löses. Ett bra sÀtt att lösa konflikter Àr att först prata med de inblandade var för sig. DÄ fÄr du information om deras olika uppfattningar och kan tÀnka ut förslag pÄ lösningar eller kompromisser. Sedan talar ni alla tillsammans.
Henrik brukar inte ha nÄgra konflikter pÄ sin aktivitet eftersom mÄnga bara kommer pÄ aktiviteten och sen gÄr hem. Ibland kommer det deltagare som vill stÄ pÄ samma plats och börjar argumentera om vem som ska stÄ pÄ platsen. DÄ brukar Henrik sÀga att han kan flytta pÄ sig sÄ att bÄda kan se.
diskutera · fundera pÄ
⹠Fundera över de ledare du har mött under ditt liv. Vad gör en bra ledare och vad gör en mindre bra ledare?
UtvÀrdering och dokumentation
I slutet av varje period Àr det viktigt att utvÀrdera perioden. Det Àr ocksÄ viktigt att utvÀrdera varje enskild aktivitet. För att kunna anvÀnda sig av utvÀrderingen nÀr man gör nÀsta periods planering Àr det viktigt att dokumentera det man utvÀrderar.
UtvÀrdering
Att utvÀrdera en genomförd aktivitet pÄ ett effektivt och grundligt sÀtt Àr viktigt för att dra lÀrdomar, förbÀttra framtida aktiviteter och sÀkerstÀlla att mÄlen har uppnÄtts. För att utvÀrdera pÄ bÀsta sÀtt kan man följa dessa steg:
FĂRBEREDELSER INFĂR UTVĂRDERINGEN
UtvÀrderingen görs bara en gÄng och det Àr dÀrför viktigt att fÄ all nödvÀndig information pÄ en gÄng. För att vara sÀker pÄ det behövs en del förberedelser.
Definiera syftet med utvÀrderingen. Klargör varför utvÀrderingen görs. Ska den hjÀlpa till att förbÀttra framtida aktiviteter, bedöma om mÄlen uppnÄddes, eller ge insikt i deltagarnas upplevelser?
Identifiera nyckelomrÄden. BestÀm vilka delar av aktiviteten som ska utvÀrderas, exempelvis planering, genomförande, deltagarnas engagemang eller resultatet.
dokumentera âsamla in och sortera information som kan anvĂ€ndas för att tex analysera eller minnas. Dokumentation Ă€r ofta skriftlig men kan ocksĂ„ vara muntlig eller i form av foto, film eller nĂ„got skapat verk
data â information, upplysningar, svar pĂ„ specifika frĂ„gor, siffror
SAMLA IN DATA
Nu ska du samla in data och fÄ svar pÄ dina frÄgor. De frÄgor du dÄ kan stÀlla bör vara liknande detta:
ⶠVad gick bra?
ⶠVad gick mindre bra?
ⶠNÄdde vi mÄlen?
ⶠVarför/Varför inte?
ⶠVad kan vi göra bÀttre nÀsta gÄng?
Det Àr ocksÄ bra om man kan lÄta besökarna eller deltagarna utvÀrdera verksamheten eller en aktivitet. DÄ kan man anvÀnda sig av olika metoder.
Kvantitativa metoder Àr metoder dÀr man fÄr sÄ mÄnga svar som möjligt, till exempel enkÀter.
Kvalitativa metoder Àr metoder för att fÄ en djupare förstÄelse för det man vill utvÀrdera, till exempel intervjuer med nÄgra deltagare.
VISSTE DU ATT?
Det finns mÄnga olika metoder för att samla in data. NÄgra exempel Àr:
EnkÀter och frÄgeformulÀr: Dela ut enkÀter till deltagare för att samla in deras Äsikter om aktiviteten. FrÄgor kan handla om hur nöjda de var, vad som fungerade bra, och vad som kan förbÀttras.
Intervjuer: Genomför djupintervjuer med nÄgra av deltagarna för att fÄ en djupare förstÄelse av deras upplevelser och synpunkter.
Observationer: Om möjligt, observera aktiviteten nÀr den pÄgÄr för att notera deltagarnas engagemang och eventuella problem som uppstÄr.
Dokumentanalys: GÄ igenom dokumentation frÄn aktiviteten, som tidplaner, resurshantering, och deltagarlistor, för att bedöma hur vÀl planeringen och genomförandet stÀmde överens.
ANALYSERA INSAMLADE DATA
NÀsta steg Àr att analysera den data som samlats in. Man kan till exempel analysera enkÀtresultat, för att identifiera trender, mönster och avvikelser och Àven gÄ igenom kvalitativa data, som intervjuer och öppna enkÀtfrÄgor, för att identifiera Äterkommande teman, insikter och kritik. Detta ger en mer nyanserad bild av hur aktiviteten upplevdes. Resultaten av analysen kan sedan jÀmföras med de mÄl som sattes upp.
Det Àr viktigt att man ger sig sjÀlv tid att fundera över vad man sjÀlv tycker fungerade bra och mindre bra och sina egna tankar kring om mÄlen uppnÄddes eller inte.
DRA SLUTSATSER, IDENTIFIERA LĂRDOMAR OCH
HITTA Ă TGĂRDER
För att se verksamhetens eller aktivitetens styrkor och svagheter sÄ kan man lista de delar som fungerat bra och de som fungerat mindre bra. UtifrÄn detta kan man se hur man kan ska fortsÀtta göra av det man gjorde bra och hur man kan förbÀttra verksamheten eller aktiviteten till nÀsta gÄng.
Att analysera data och information som man har fÄtt in Àr det viktigaste steget i utvÀrdering.
EnkÀter som inte anvÀnds för att förbÀttra aktiviteten har varit helt onödiga.
Julen nÀrmar sig och Henrik har avsatt dagen till att utvÀrdera terminen och sina egna gympapass. Han börjar med att titta pÄ om mÄlet Àr uppnÄtt och nÀr han gÄr igenom hur mÄnga deltagare som varit pÄ de olika passen ser han att alla pass utom hans eget gympapass pÄ kvÀllstid har haft i genomsnitt mer Àn 15 deltagare. PÄ hans gympapass pÄ kvÀllstid har genomsnittet varit 10 deltagare. För nÄgra veckor sedan bestÀmde han sig för att prata med alla deltagarna som gick pÄ förmiddagspasset och frÄgade dem vad de tyckte vad bra med just det hÀr passet och om de kunde jÀmföra det med kvÀllspasset. Alla hade inte tid att prata med honom men fyra personer satte sig ner och berÀttade vad de tyckte. Det Henrik sÄg som gemensam nÀmnare var att passet lÄg för sent pÄ kvÀllen och att det var för dÄlig musik.
Henrik bestÀmmer sig för att gÄ vidare och se om han kan dela ut en enkÀt till deltagarna pÄ de andra kvÀllspassen för att se vad de tycker Àr bra med de passen. Han bestÀmmer sig ocksÄ för att prata med de andra ledarna om vad de har gjort för att fÄ deltagare till sina pass.
diskutera · fundera pÄ
⹠Tycker du att Henrik har valt rÀtt metoder att utvÀrdera aktiviteten? Finns det nÄgot han kunde ha gjort annorlunda?
Dokumentation
Att dokumentera en aktivitet pÄ ett effektivt sÀtt Àr viktigt sÄ att man inte glömmer bort allt man har gjort och hur man kan förbÀttra aktiviteten. Det finns olika sÀtt att dokumentera en aktivitet. NÄgra exempel Àr:
FILM OCH FOTO
Ett sÀtt att dokumentera en aktivitet Àr att filma eller fotografera. Det Àr viktigt att alltid frÄga om man fÄr lov att filma eller fotografera deltagare. Om man inte fÄr tillÄtelse att fota eller filma deltagare behöver man sÀkerstÀlla att det bara Àr en sjÀlv som ledare som Àr med pÄ filmen.
Henrik satte under ett gympapass upp sin mobil och filmade sig sjÀlv. Innan passet började berÀttade han för deltagarna att han filmade och att man bara skulle se honom pÄ filmen. Han berÀttade ocksÄ att filmen var till för att dokumentera hans ledarskap sÄ att kan skulle kunna utvÀrdera sig sjÀlv som ledare.
LOGGBOK
Att föra loggbok Àr att löpande anteckna allt som sker under en viss period. Det Àr som att skriva dagbok fast med yrkesmÀssiga ögon.
En fördel med att anvÀnda loggbok Àr att man kan följa hela processen. Eftersom dokumentationen sker hela tiden kan man se hur du som ledare reflekterade kring aktiviteten i början jÀmfört med slutet. Det Àr en stor skillnad mot att i efterhand försöka minnas hur man startade och vilka frÄgestÀllningar man dÄ stÀlldes mot. Loggboken kan enkelt visa bÄde ledarens, aktivitetens och deltagarnas löpande utveckling.
MINDMAP
Att ha en gemensam mindmap pÄ arbetsplatsen dÀr alla kan skriva in vilka aktiviteter som har gjorts och en kort kommentar om vad som har fungerat bra Àr ett sÀtt att dokumentera aktiviteter tillsammans. Detta Àr ett bra sÀtt om man sedan vill komma ihÄg de aktiviteter som gjorts under en viss period.
En fördel med att anvÀnda en mindmap Àr att flera personer kan bidra till en gemensam dokumentation. I en mindmap Àr det ocksÄ möjligt att sortera och gruppera aktiviteter, tankar och idéer pÄ ett visuellt sÀtt.
SKRIFTLIG SAMMANFATTNING
En skriftlig sammanfattning av de viktigaste delarna Àr ett bra sÀtt att dokumentera. I denna sammanfattning beskriver man kort bakgrunden till aktiviteten och mÄlet med aktiviteten. Sedan beskrivs hur aktiviteten genomfördes och om det hÀnde nÄgot ovÀntat. Resultatet beskrivs och om man har nÄtt mÄlen. Kanske kan man ocksÄ sammanstÀlla den feedback man fÄtt frÄn deltagarna. I slutet av sammanfattningen skriver man ner viktiga lÀrdomar som kan vara bra att komma ihÄg till kommande aktiviteter.
diskutera · fundera pÄ
⹠Vilka dokumentationssÀtt har du anvÀnt dig av? Skulle du vilja prova nÄgra nya?
⹠Vilka fler sÀtt att dokumentera kÀnner du till?
CENTRALA BEGREPP
Det Àr viktigt att du förstÄr och kan anvÀnda de centrala begreppen.
Du kan bli mer sÀker pÄ begreppen genom att söka pÄ internet samt genom att formulera egna meningar dÀr begreppen ingÄr pÄ ett naturligt sÀtt. AnvÀnd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.
TIPS!
Skriv en lista med alla begrepp och anvÀnd texten i boken för att skriva dina egna förklaringar. GÄ sedan igenom ord för ord, tÀck över förklaringen och förhör dig sjÀlv.
> Process
> Processarbete
> NulÀgesanalys
> MĂ„l
> SMART-a mÄl
> SjÀlvförtroende
> SjÀlvkÀnsla
> Pedagogik
> Ledarskap
> Pedagogiskt ledarskap
> UtvÀrdering
> Data
> Dokumentation
INSTUDERINGSFRĂ GOR
1. Beskriv hur man kan arbeta processinriktat.
2. Hur gör man en nulÀgesanalys?
3. Vad innebÀr ett SMART mÄl?
4. Vad Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr man gör en lÄngsiktig planering över aktiviteter?
5. Vilka frÄgor kan man stÀlla sig nÀr man vill planera en aktivitet?
6. Hur kan man stödja och stimulera deltagande i aktiviteter?
7. Vad innebÀr sjÀlvförtroende?
8. Vad innebÀr sjÀlvkÀnsla?
9. Vad innebÀr ett pedagogiskt ledarskap?
10. Ge exempel pÄ frÄgor man kan stÀlla sig som pedagogisk ledare.
11. Varför ska man utvÀrdera en aktivitet?
12. Vilka frÄgor kan man stÀlla sig sjÀlv nÀr man vill samla in data för att göra en utvÀrdering?
13. Ge exempel pÄ olika sÀtt att dokumentera en aktivitet.
UPPGIFTER
1. Arbeta enskilt. Fundera över din sjÀlvkÀnsla och ditt sjÀlvförtroende. Skriv ner dina reflektioner kring vad som pÄverkar din sjÀlvkÀnsla och ditt sjÀlvförtroende.
2. Arbeta enskilt. SÀtt upp ett mÄl för dig sjÀlv. Det kan vara i studier eller en fritidsaktivitet eller nÄgot annat. Gör nu om mÄlet sÄ att det blir ett SMART- mÄl. Skriv ner sÄ detaljerat du kan.
SMART-mÄl
ⶠspecifikt
ⶠmÀtbart
ⶠattraktivt/accepterat
ⶠrealistiskt
ⶠtidsbestÀmt
3. Arbeta enskilt eller i par. TÀnk dig att du Àr en trÀningspassledare. Beskriv hur du skulle stödja och stimulera deltagande i en aktivitet sÄ att alla kÀnner sig inkluderade, oavsett om de Àr nybörjare eller erfarna. Vad skulle du göra om nÄgon kÀnner sig osÀker eller inte kan delta fullt ut? Skriv ner dina reflektioner.
4. Arbeta i grupp. FörestÀll er att ni arbetar som barnskötare och ni ska planera en aktivitet dÀr deltagarna har olika kulturella bakgrunder. Hur anpassar ni aktiviteten för att vara inkluderande och respektfull gentemot alla deltagare? Ge exempel pÄ sociala och kulturella faktorer som kan pÄverka planeringen. Redovisa för varandra.
5. Arbeta i grupp. FörestÀll er att ni arbetar pÄ ett LSS-boende och ni ska hÄlla en aktivitet för brukarna. Beskriv hur ni skulle anpassa aktiviteten sÄ att alla kan delta. Redovisa för varandra.
FRITID OCH FRISKVĂ RD
Stina Willquist
NivÄ 1
Varför Àr friskvÄrd viktigt för alla? Hur motiverar jag deltagare till att utvecklas? Hur startar, utvecklar och marknadsför jag en fritids- och friskvÄrdsverksamhet?
Vilka regler styr verksamheter? Hur genomför jag aktiviteter pÄ sÀtt som passar olika behov?
Fritid och friskvÄrd nivÄ 1 Àr ett lÀromedel som Àr anpassat för fritid och friskvÄrd nivÄ 1 enligt Gy25. LÀromedlet ger lÀsaren god kÀnnedom om olika aspekter av fritid och friskvÄrd. Fritid och friskvÄrd nivÄ 1 Àr uppbyggt kring teman som ger god grund inför ett arbete inom fritid och friskvÄrd, exempelvis: olika typer av verksamheter, arbetsmiljö och yrkesetik, idé, mÄl och marknadsföring, första hjÀlpen samt kommunikation och samarbete.
Detta lÀromedel innehÄller flera inslag som hjÀlper lÀsaren att ta till sig kunskapen och göra den till sin egen: TillgÀngligt sprÄk, engagerande texter, centrala begrepp som lyfts fram och förtydligas, frÄgor för att diskutera och reflektera, fallbeskrivningar som sÀtter kunskapen i ett vardagligt sammanhang, instuderingsfrÄgor för att testa sin egen baskunskap, visste-du-att-rutor som ger fördjupning, övningar som fÄr lÀsaren att praktiskt prova och testa sin kunskap.
Fritid och friskvÄrd nivÄ 1 Àr en del av Gleerups barn och fritid. VÄra lÀromedel hjÀlper dig att utvecklas sÄ att du kan stötta andra i deras utveckling.
Stina Willquist, utbildad hÀlsopedagog och rektor. Hon har i flera Är arbetat som lÀrare och rektor pÄ utbildningar inom vÄrd och omsorg samt barn och fritid, och har erfarenhet bÄde av ungdomsgymnasium och vuxenutbildning.