SO för lĂ€rare 1â3
Anna-Lena Lilliestam, Olof Franck, Sara Blanck,
Carina Holmqvist Lidh & Anna Pettersson
2 UPPL.
5. Religionskunskap
Olof Franck
6. SamhÀllskunskap
1. Inledning
Anna-Lena Lilliestam
Att undervisa lÄgstadieelever i de samhÀllsorienterande Àmnena Àr kul och givande! Men lÀraren stÀlls inför mÄnga övervÀganden och beslut som kan vara nog sÄ knepiga. Hur ska man balansera pÄ ett bra sÀtt mellan de olika Àmnena och de olika centrala innehÄllen? Hur ska man skapa en intressevÀckande och lÀrorik undervisning? Hur ger man eleverna den bÀsta grunden för deras fortsatta studier i geografi, historia, religionskunskap och samhÀllskunskap?
SO för lĂ€rare 1â3 vill stötta dig i arbetet med att skapa en god undervisning i de samhĂ€llsorienterande Ă€mnena pĂ„ lĂ„gstadiet. Du fĂ„r ta del av Ă€mnesdidaktisk teori och aktuell Ă€mnesdidaktisk forskning, som diskuteras i relation till kursplanerna för de samhĂ€llsorienterande Ă€mnena i Lgr22. Sedan ger vi exempel pĂ„ hur man pĂ„ denna teoretiska grund kan skapa en vĂ€l fungerande undervisning. Under den Ă„terkommande rubriken SĂ„ kan du göra Ă„terfinns ett femtiotal tydligt beskrivna undervisningsförslag kring skilda innehĂ„ll i de olika Ă€mnena. Undervisningsförslagen gĂ„r att anvĂ€nda som de Ă€r, men troligtvis kommer du att ha dem som inspiration och sjĂ€lv vidareutveckla undervisning med förslagen som utgĂ„ngspunkt.
Vi hoppas och tror att du ska fĂ„ glĂ€dje och nytta av SO för lĂ€rare 1â3! 9
Bokens innehÄll och upplÀgg
Boken bestÄr av sju kapitel som fokuserar pÄ olika aspekter av undervisning i de samhÀllsorienterande Àmnena. Kapitel ett, tvÄ och sju tar upp övergripande frÄgor som gÀller alla fyra Àmnen, medan kapitel tre, fyra, fem och sex fokuserar pÄ ett Àmne i taget. Dessa Àmneskapitel inleds med en bakgrund till respektive Àmne i svensk skola och resonerar kring det specifika Àmnet, dess syfte, innehÄll och roll i kursplanen för Lgr22. Sedan fÄr du en Àmnesdidaktisk grund för Àmnet och fÄr möta aktuell Àmnesdidaktisk forskning. Den teoretiska bakgrunden sÀtts sedan i ett praktiskt sammanhang i SÄ kan du göra-avsnitten.
⹠Kapitel 2. De samhÀllsorienterande Àmnena pÄ lÄgstadiet
Kapitel tvÄ resonerar kring övergripande frÄgor som gÀller alla SOÀmnena: deras syfte i skolan, kursplanerna, ÀmnessprÄk, behovet av konkretisering samt hur elevernas kunskaper kan bedömas.
âą Kapitel 3. Geografi
Ett viktigt innehÄll i geografiÀmnet Àr kunskap om geografiska förhÄllanden, rumsliga begrepp och kartor. Hur du kan arbeta med detta diskuteras i geografikapitlet. Studiet av geografi ska Àven ge eleverna insikter kring olika former av samspel mellan mÀnniska och natur, med specifikt fokus pÄ hÄllbarhet. I kapitlet ges exempel pÄ undervisning kring hÄllbarhetsfrÄgor och om hur man kan arbeta med geografiska verktyg och metoder.
âą Kapitel 4. Historia
Under lÄgstadiet ska eleverna fÄ lÀra om forntidens och lokalsamhÀllets historia. I historiekapitlet fÄr du stifta bekantskap med centrala begrepp för historieÀmnet och förslag pÄ hur man kan skapa undervisning som bÄde ger historiska faktakunskaper och trÀnar elevernas förmÄga att resonera historiskt. Du fÄr ocksÄ modeller för hur man kan arbeta med bilder och föremÄl som historiska kÀllor.
âą Kapitel 5. Religionskunskap
Hur en icke-konfessionell religionskunskapsundervisning kan bedrivas i ett pluralistiskt och mĂ„ngkulturellt samhĂ€lle som Sverige diskuteras i kapitel fem. HĂ€r Ă„terfinns frĂ„gor kring livsĂ„skĂ„dningar, vĂ€rldsreligioner, livsfrĂ„gor och etik. Aspekten âlevd religionâ lyfts sĂ€rskilt; att eleven ska fĂ„ möta mĂ€nniskan i relation till olika religiösa traditioner och berĂ€ttelser.
⹠Kapitel 6. SamhÀllskunskap
SamhÀllet kan studeras ur sociala, ekonomiska, politiska, rÀttsliga och mediala perspektiv. I kapitel sex utvecklas teorier bakom dessa perspektiv. Du fÄr förslag pÄ hur man kan anvÀnda sig av exempel som ligger nÀra elevernas egen verklighet för att skapa undervisning dÀr de fÄr en grundlÀggande förstÄelse för dessa olika sÀtt att se pÄ samhÀllet.
âą Kapitel 7. Ămnessamspel och Ă€mnesövergripande undervisning
Vissa företeelser och frÄgor kan vinna pÄ att studeras Àmnesövergripande, frÄn flera olika Àmnens synvinklar. Det avslutande kapitlet visar hur du kan lÄta Àmnen samspela i undervisningen.
Referens till Lgr22
Boken bygger pĂ„ Lgr22 och i texten hĂ€nvisas ofta till kursplanerna för de fyra samhĂ€llsorienterande Ă€mnena i LĂ€roplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022. För att skapa en lĂ€ttlĂ€st text avstĂ„r vi frĂ„n att hĂ€nvisa till âSkolverket, 2022â, varje gĂ„ng vi skriver om de olika kursplanerna för samhĂ€llsorienterande Ă€mnen i Lgr22, utan skriver bara kursplanen. Inte heller Ă„terkommer den fullstĂ€ndiga referensen efter varje kapitel, utan endast hĂ€r nedan:
Skolverket (2022). LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022. Stockholm: Skolverket.
Ăvningar â sĂ„ kan man göra
Kristendomens
Studiebesök
3. Geografi
Anna Pettersson
Barn har en naturlig nyfikenhet vad gÀller sin omgivning och vÀrlden runt omkring dem. FrÄgorna tar aldrig slut. Varför Àr det inte sommar hela Äret? Varför blir det jordbÀvningar pÄ vissa platser? Varför Àr det dÄligt för miljön att köra bil? Vad Àr norrsken? Geografin har svaren till mÄnga av dessa frÄgor och nÀr man börjar intressera sig för Àmnet öppnas en ny, fascinerande vÀrld. Geografi Àr verkligen vÀrldens Àmne i dubbla bemÀrkelser.
Ordet geografi kommer ursprungligen frĂ„n grekiskans geo graphien. Geo betyder jord och grafi betyder rista, men har under Ă„ren kommit att översĂ€ttas med ordet beskriva. Förenklat betyder alltsĂ„ ordet geografi âatt beskriva jordenâ, sĂ„ det Ă€r inte konstigt att kartor i hög grad har blivit en symbol för Ă€mnet geografi. Kartan beskriver och representerar de geografiska förhĂ„llandena pĂ„ jorden men Ă€mnet geografi rymmer betydligt mycket mer Ă€n kartor. GeografiĂ€mnet hjĂ€lper oss att förstĂ„ vĂ€rlden omkring oss. Inom Ă€mnet studerar man sambanden mellan mĂ€nniskan, naturen och samhĂ€llet och hur de pĂ„verkar varandra. Allt hĂ€nger ihop! MĂ€nniskor behöver kunskap om alla dessa delar för att kunna hitta lösningarna pĂ„ vĂ€rldens stora framtidsfrĂ„gor, för ingen mĂ€nniska och inget land kan pĂ„ egen hand lösa vĂ€rldens problem. Det vi stĂ„r inför krĂ€ver globala lösningar, sĂ„ dĂ€rför Ă€r det av största vikt att bredda och fördjupa förstĂ„elsen för och kunskapen om Ă€mnet geografi och dess olika aspekter.
Inom den vetenskapliga vÀrlden har Àmnet geografi delats upp i tvÄ
olika discipliner: naturgeografi och kulturgeografi. Inom naturgeografin studeras naturprocesser som pĂ„verkat och pĂ„verkar landskapet, till exempel vittring, erosion och inlandsis, men Ă€ven samspelet mellan landskapet, biosfĂ€ren, hydrosfĂ€ren och atmosfĂ€ren. Inom kulturgeografin inriktar man sig pĂ„ mĂ€nniskornas liv pĂ„ jorden, hur mĂ€nniskan pĂ„ olika sĂ€tt formar, pĂ„verkar, upplever, beskriver och tolkar livet pĂ„ jorden. I skolĂ€mnet geografi görs inte denna uppdelning utan dĂ€r ingĂ„r bĂ„da disciplinerna. Geografins komplexa natur, dĂ€r bland annat frĂ„gor om klimatförĂ€ndringar, miljöförstöring, fattigdom och ojĂ€mn resursfördelning ingĂ„r, gör att det oftast krĂ€vs ett tvĂ€rvetenskapligt synsĂ€tt för att fĂ„ med alla aspekter av de olika Ă€mnesomrĂ„dena. Som pedagog behöver man dĂ€rför vara öppen för att arbeta över Ă€mnesgrĂ€nserna â geografi Ă€r ett Ă€mne som verkligen inbjuder till samarbete med andra Ă€mnen.
Detta kapitel utgĂ„r frĂ„n Ă€mnets syfte och centrala innehĂ„ll i Ă„rskurserna 1â3 och Ă€r avsett att ge inspiration till och idĂ©er för undervisning. Som alltid dĂ„ det gĂ€ller undervisning Ă€r det viktigt att göra förslagen till sina egna. VĂ„ga pröva!
SkolÀmnet geografi
Geografi som skolÀmne har genomgÄtt mÄnga olika faser genom Ärhundradena, men har oftast setts som ett viktigt bildningsÀmne. Redan pÄ medeltiden, i undervisningen av de sju fria konsterna, fanns Àmnet geografi med. DÄ undervisades eleverna frÀmst i vÀrldskartan och jordens form. Första gÄngen man talade om geografi som ett skolÀmne i Sverige var i skolförordningen frÄn Är 1724. DÄ undervisade lÀrarna om jordtyper, mineraler, kartografi och astronomi. à r 1820 reviderades kursplanen och Àmnet geografi slogs samman med Àmnet historia. Fokus och utgÄngspunkt för undervisningen var hembygdens historia och i första hand var det platser och regioner i Sverige som eleverna skulle kÀnna till, följt av namngeografin i Norden och Europa (Molin, 2006, 2014).
I början av 1900-talet var geografiundervisningens syfte att bidra till att stÀrka byggandet av den egna nationen genom att stÀrka elevernas
âidentitet med fĂ€derneslandetâ (Molin, 2017, s. 83). Skolan skulle fostra eleverna till att bli goda medborgare som vĂ€rnade om sitt land. Under slutet av 1900-talet fick hĂ„llbar utveckling och miljöfrĂ„gor en central position inom Ă€mnet. Det Ă€r numera ett större fokus pĂ„ mĂ€nniskors livsvillkor i vĂ€rlden och de ojĂ€mlikheter som finns vad gĂ€ller till exempel utbildning, hĂ€lsovĂ„rd och fördelningen av naturresurser Ă€n vad det varit tidigare dĂ„ fokus mer har varit pĂ„ naturgeografin (Molin, 2014).
Syfte, centralt innehÄll och kunskapskrav i kursplanen
I dag handlar skolÀmnet geografi frÀmst om samspelet mellan mÀnniska, samhÀlle och natur. Det som Àr specifikt för geografin Àr att Àmnet spÀnner över flera olika Àmnesdiscipliner som naturkunskap, samhÀllskunskap och humaniora. Det finns ett fokus pÄ att fÄ kunskap om och redskap för att kunna tolka och analysera processer dÀr mÀnniskor och miljö interagerar. I syftestexten för Àmnet geografi i Lgr22 lyfts bland annat vikten av att eleverna utvecklar förmÄgan att kunna se geografiska mönster och om att kunna vÀxla mellan olika rumsliga perspektiv. Kursplanen betonar Àven att det Àr viktigt att eleverna ges förutsÀttningar att utveckla kunskaper om miljö- och utvecklingsfrÄgor och att de fÄr kunskaper om hur de pÄ olika sÀtt kan anvÀnda sig av kartor.
Genom undervisningen i Àmnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsÀttningar att utveckla
⹠kunskaper om geografiska förhÄllanden och mönster samt om hur naturens processer och mÀnniskors verksamheter formar och förÀndrar landskap och livsmiljöer i olika delar av vÀrlden
⹠kunskaper om miljö- och utvecklingsfrÄgor utifrÄn ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv pÄ hÄllbar utveckling
⹠förmÄga att utifrÄn geografiska frÄgor beskriva och analysera omvÀrlden med hjÀlp av geografins metoder och verktyg.
Som beskrivits i kapitel 1 Àr det centrala innehÄllet i de fyra samhÀllsorienterande Àmnena pÄ lÄgstadiet sammanslaget i Lgr22. Dessa punkter kan kopplas till geografiÀmnet:
⹠Migration inom ett land och mellan lÀnder. Vad detta kan ha för orsaker och fÄ för konsekvenser.
⹠NÄgra utmÀrkande drag i nÀromrÄdets natur- och kulturlandskap. SpÄr av den senaste istiden.
⹠MiljöfrÄgor utifrÄn elevens vardag, till exempel frÄgor om trafik, energi och livsmedel.
⹠Rumsliga förutsÀttningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
⹠Namn och lÀge pÄ vÀrldsdelarna och vÀrldshaven samt pÄ lÀnder och platser som Àr betydelsefulla för eleven.
⹠Metoder för att söka information, till exempel textlÀsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika kÀllors anvÀndbarhet och tillförlitlighet.
⹠Jordgloben, analoga och digitala kartor samt storleksrelationer och vÀderstreck.
⹠Mentala kartor, till exempel över nÀromrÄdet, skolvÀgar eller andra platser som Àr betydelsefulla för eleven.
I Skolverkets kommentarmaterial till Àmnet geografi (Skolverket, 2022) lyfts det faktum att mÀnniskans naturliga upptÀckarglÀdje och nyfikenhet pÄ sin omvÀrld Àr en tillgÄng för Àmnet. Det finns ett egenvÀrde i att utveckla kunskaper om jordens olika livsmiljöer, samhÀllen och mÀnniskor, vilket i sin tur skapar förstÄelse och engagemang kring mÀnniskors olika levnadsvillkor. Genom att eleverna ges förutsÀttningar att vÀxla mellan olika rumsliga perspektiv: lokala, regionala och globala, liksom mellan olika tidsperspektiv blir det möjligt för dem att sÀtta sig sjÀlva i relation till olika miljöer och till mÀnniskor som lever pÄ andra platser liksom till det förflutna och framtiden. NÄgot som ocksÄ lyfts fram Àr att eleverna under alla Ärskurser behöver bygga upp och vidareutveckla en geografisk referensram som innefattar namn och lÀgen för att kunna orientera sig i sin omvÀrld.
FÀltstudier Àr en viktig del av Àmnet geografi. Genom att eleverna fÄr trÀna pÄ att anvÀnda vetenskapliga arbets- och förhÄllningssÀtt ökar deras förmÄga att förstÄ, tolka och kritiskt granska geografiska
minst nÀr vi pratar om hÄllbar utveckling. Mycket av det vi gör pÄverkar jordytans utseende och förÀndrar landskapet.
Att ge sig ut pÄ Àventyr för att upptÀcka dessa spÄr tillsammans med eleverna brukar vara en spÀnnande upplevelse. Beroende pÄ var man bor i landet ser förutsÀttningarna lite olika ut, men fenomen som isrÀfflor, flyttblock, rullstensÄsar och jÀttegrytor finns pÄ de flesta platser och Àr lÀtta att skapa en fascination inför.
SÄ kan du göra
Undersök en sten
Syfte: att förstÄ nÄgra av naturens processer och att fÄ kunskaper om nÀromrÄdets natur- och kulturlandskap.
Material: en sten per person eller grupp, papper, penna och lupp. En bergartsnyckel.1 Be eleverna ta med sig var sin sten till skolan.
⹠LÄt eleverna undersöka de medhavda stenarna noga, eventuellt med hjÀlp av en lupp. Undersök vilka fÀrger stenen har, om den Àr randig eller prickig, hur den kÀnns att ta pÄ (mjuk, hÄrd, porös, smulig), om den gÄr att bryta sönder och sÄ vidare.
⹠LÄt eleverna rita av sin sten och skriva ner vilka egenskaper den har (randig, hÄrd, lite vass).
âą JĂ€mför med en bergartsnyckel och se om det gĂ„r att identifiera vilken slags sten det Ă€r. Ăr det mĂ„nga i gruppen som har likadana stenar? Hur kommer det sig? Vilken sten Ă€r finast? Varför? Hur kan stenen ha bildats?
1 geologinsdag.nu/wp-content/uploads/2016/05/Ta-med-en-sten-1-6.pdf
SÄ kan du göra
SpÄr
av inlandsisen
Syfte: att fÄ kunskaper om och kunna upptÀcka inlandsisens spÄr i nÀromrÄdet.
Material: bilder pÄ exempelvis en rundhÀll, isrÀfflor och ett flyttblock.
⹠Förbered eleverna genom att berÀtta om att det finns mÄnga spÄr av inlandsisen runt omkring oss, Visa bilderna och diskutera tillsammans med eleverna hur de har kunnat bildas.
âą VĂ€lj ut en plats i nĂ€romrĂ„det dĂ€r det finns en synlig berggrund och ta med eleverna dit. Ge dem i uppdrag att leta efter spĂ„r av inlandsisen. Hur ser berggrunden ut? Ăr den rund, kantig, slĂ€t eller brant? GĂ„r det att se nĂ„gra isrĂ€fflor? Finns det nĂ„got flyttblock i nĂ€rheten? Hur kan det ha hamnat dĂ€r?
⹠MÄnga gÄnger finns det lokala sÀgner om varför ett flyttblock hamnade pÄ en specifik plats. Ibland sÀgs det vara jÀttar som inte kunde tÄla ljudet frÄn kyrkklockorna och kastade en stor sten mot kyrkan. Sök pÄ internet om sÀgner frÄn din ort eller kontakta hembygdsföreningen eller biblioteket för att fÄ hjÀlp att hitta sÀgner. Diskutera med eleverna hur det kommer sig att dessa sÀgner finns.
SÄ kan du göra
SpÄr av mÀnniskor
Syfte: att fÄ kunskaper om hur vi mÀnniskor pÄverkar landskapet och att i stort sett allt runt omkring oss Àr format av oss.
Material: en lÀmplig plats att studera. Det kan till exempel vara skolgÄrden, ett bostadsomrÄde eller ett jordbrukslandskap.
⹠Ge eleverna tid att studera platsen och lÄt dem sedan fÄ fundera tillsammans tvÄ och tvÄ. Vad pÄ den hÀr platsen har pÄverkats av oss mÀnniskor? Finns det vÀgar, hus, odlingar, gatlyktor, skog, asfalterade ytor? Hur tror de platsen hade sett ut om vi mÀnniskor inte pÄverkat den?
⹠Samla sedan eleverna i storgrupp och reflektera tillsammans runt frÄgorna.
Geografi och identitet
I Lgr22 lyfts samspelet mellan mÀnniska, samhÀlle och natur som en av de viktiga kunskapsdelarna i Àmnet geografi. Med hjÀlp av geografin fÄr vi möjligheter att förstÄ vÄr omvÀrld och en beredskap att frÀmja hÄllbar utveckling.
MĂ€nniskan Ă€r ett âgeografiskt vĂ€senâ â vi Ă€r alla placerade nĂ„gonstans i landskapet och har ett behov av att tillhöra en plats som skapar tillhörighet och identitet. Det kan vara huset dĂ€r vi bor, en ort eller ett land, helt enkelt en plats som vi fyller med mening och betydelse (Sanderoth, Werner & BĂ„th, 2015). Vi bĂ„de pĂ„verkar och pĂ„verkas av det geografiska rum dĂ€r vi befinner oss. Vi kategoriserar oss sjĂ€lva och andra och skapar identiteter. En identitet kan skapas utifrĂ„n mĂ„nga olika kategorier, till exempel Ă„lder, kön, ursprung, yrke eller hemort. Med hjĂ€lp av identiteter kan vi inkludera eller exkludera, och vi kan skapa eller riva grĂ€nser mellan olika grupper. Det kan vara geografiska grĂ€nser (man bor pĂ„ âfelâ sida av staden), men Ă€ven sociala och kulturella grĂ€nser.
I en studie jĂ€mförde Ruth Reynolds, forskare vid universitetet i Newcastle, och Monika Vinterek, professor vid högskolan Dalarna, svenska och australiensiska elevers (9â11 Ă„r) geografiska kunskaper om vĂ€rlden genom att de fick rita en vĂ€rldskarta och namnge alla lĂ€nder de kunde. De skulle Ă€ven göra en lista pĂ„ de fem lĂ€nder de tyckte mest om i vĂ€rlden och de fem lĂ€nder de tyckte minst om. Resultatet i bĂ„de Sverige och Australien visade att de lĂ€nder eleverna hade minst kunskap om
6. SamhÀllskunskap
Sara Blanck & Carina Holmqvist Lidh
Ella Àr sju Är och bor i en kommun nÄgonstans i Sverige. NÀr hon möter skolans samhÀllskunskapsÀmne har hon redan mÄnga erfarenheter av att leva och ingÄ i ett samhÀlle. Ella trÀnar fotboll i den lokala fotbollsföreningen dÀr hennes förÀldrar ocksÄ Àr aktiva. Vid den stora veckohandlingen brukar Ella följa med sin pappa och handla mat pÄ en stormarknad. Ibland frÄgar hon om olika varors priser och blir ocksÄ medveten om att det stÄr Krav pÄ nÄgra av frukterna de köper men inte pÄ andra. Utanför affÀren ser hon en kvinna som sitter och tigger och pÄ vÀgen hem Äker de igenom olika bostadsomrÄden. De passerar ett omrÄde med stora villor och gröna grÀsmattor, och andra omrÄden som Ella tycker ser slitna och trÄkiga ut. Ella funderar pÄ varför en del Àr rika medan en del mÀnniskor mÄste be andra om pengar. Varannan vecka tar Ella och mormor bussen till biblioteket och lÄnar böcker och ibland gÄr de ocksÄ en svÀng i secondhandbutiken innan de Äker hem. Ella har besökt vÄrdcentralen nÀr hon har haft ont i öronen och en gÄng om Äret gÄr hon till folktandvÄrden för att undersöka sina tÀnder. Ella har flera kompisar bÄde i skolan och pÄ fotbollen som inte Àr födda i Sverige. Ibland berÀttar de och visar bilder frÄn sina hemlÀnder.
Ella tycker att det Àr spÀnnande att se att det finns bÄde likheter och skillnader mellan deras liv och hennes. NÀr Ella Àr ledig frÄn skolan gillar hon att gÄ pÄ bio med sina kusiner, titta pÄ Barnkanalen, kolla pÄ roliga Youtube-klipp och spela spel pÄ nÀtet.
Ella och andra elever i Ă„rskurs 1â3 har mĂ„nga osorterade erfaren-
heter och kunskaper av att vara del av sociala, ekonomiska, rĂ€ttsliga, mediala och till viss del politiska sammanhang. Dessa perspektiv kan sĂ€gas utgöra grunderna för samhĂ€llskunskapsĂ€mnet. Ella Ă€r en del av en familj, en slĂ€kt och en kompiskrets, men hon Ă€r ocksĂ„ en del i det större samhĂ€llet som hon möter i föreningslivet och genom kommunens och regionens tjĂ€nster. I fotbollslaget fĂ„r hon lĂ€ra sig normer och regler, exempelvis att bidra till lagets bĂ€sta eller att göra ett inkast pĂ„ ett godkĂ€nt sĂ€tt. Fotbollsplanen, skolan, vĂ„rdcentralen och biblioteket finansieras av skattepengar. Skatter Ă€r en del av det samhĂ€llsekonomiska systemet som Ella ocksĂ„ ingĂ„r i. NĂ€r hon Ă€r med och handlar fĂ„r hon inblick i familjens privatekonomi. MiljömĂ€rkningen i mataffĂ€ren gör att hon uppmĂ€rksammar miljöfrĂ„gor kopplade till hemmets konsumtion. Ăn sĂ„ lĂ€nge har hon inte sĂ„ stort politiskt inflytande och makt i det större samhĂ€llet men inflytande över vissa beslut i sin familj, i lekar med kompisar och i skolan.
Ella Ă€r liksom alla andra elever i Ă„rskurs 1â3 en samhĂ€llsmedborgare. Att vara en samhĂ€llsmedborgare handlar om att vara en del av det gemensamma samhĂ€llet och Ă„tnjuta samhĂ€llstjĂ€nster, men ocksĂ„ om inflytande, makt, ansvar och att kunna pĂ„verka i det större och i det nĂ€ra. Undervisningen i samhĂ€llskunskap kan utgĂ„ ifrĂ„n Ellas och andra elevers erfarenheter och med hjĂ€lp av Ă€mneskunskaper bygga vidare pĂ„ dessa. Det Ă€r ocksĂ„ möjligt att börja i det som Ă€r nytt och frĂ€mmande för att sedan koppla det till elevers konkreta erfarenheter. NĂ€r mĂ€nniskor utvecklar kunskap och förstĂ„else för sin omvĂ€rld har de lĂ€ttare att pĂ„verka och förbĂ€ttra den. En annan viktig utgĂ„ngspunkt Ă€r att vi mĂ€nniskor Ă€r beroende av varandra. Vi behöver samarbeta för att kunna leva tillsammans och utveckla vĂ„ra samhĂ€llen (Skolverket, 2022b, s. 5).
Detta kapitel inleds med en kort historisk bakgrund och en beskrivning av hur Ă€mnet ser ut i dag. DĂ€refter introduceras innehĂ„llsbegrepp och tankeredskap som Ă€r anvĂ€ndbara nĂ€r elever ska trĂ€na sig pĂ„ att analysera, förstĂ„ och bli beredda pĂ„ att agera i samhĂ€llet. Den sista delen Ă€r strukturerad utifrĂ„n sex perspektiv som visar olika sidor av samhĂ€llet. Till varje perspektiv finns exempel pĂ„ övningar och undervisningsupplĂ€gg för Ă„rskurs 1â3.
SkolÀmnet samhÀllskunskap
Det var först under 1960-talet som samhÀllskunskap blev ett eget Àmne i den svenska skolan. Tidigare hade elever i den sÄ kallade fortsÀttningsskolan undervisats i Àmnet medborgarkunskap. Tanken var att eleverna skulle fostras till ansvarsfulla medborgare som kÀnde till sina rÀttigheter och skyldigheter. Barn frÄn högre samhÀllsklasser som studerade pÄ lÀroverket fick i stÀllet undervisning i historia med samhÀllslÀra. DÀr lÄg fokus pÄ kunskaper om grundlag och statsskick i Sverige (Larsson, 2015).
Andra vÀrldskriget blev pÄ mÄnga sÀtt en vÀndpunkt för svensk utbildningspolitik. Hur skulle utbildningen kunna bidra till att skapa framtida medborgare som vÀrnar demokratin och som inte lÄter sig lockas av auktoritÀra ledares lockrop? En skolkommission tillsattes 1946 med uppdrag att lÀgga fram en plan för framtidens skola. Kommissionen identifierade en rad allvarliga brister. Pedagogiken var förÄldrad och undervisningen verklighetsfrÄnvÀnd. Mot bakgrund av bristerna föreslog kommissionen att ett nytt Àmne, samhÀllskunskap, skulle införas (Olsson, 2016). Undervisningen skulle inte lÀngre utformas efter ett överordnat nationalistiskt och kristet innehÄll, utan i stÀllet vila pÄ en objektiv vetenskaplig grund (Larsson, 2015). SamhÀllskunskapsÀmnet fick ett specifikt ansvar för kunskapen om och vÀrnandet av demokratin samtidigt som Àmnet skulle ha en tydlig nutidsorientering. De hÀr bÀrande principerna finns kvar i dagens kurs- och Àmnesplaner.
MĂ„nga skolĂ€mnen har sin motsvarighet pĂ„ universitetet, men det gĂ€ller inte för samhĂ€llskunskap. Ămnet Ă€r i stĂ€llet tvĂ€rvetenskapligt med rötter i olika vetenskapliga discipliner sĂ„som statsvetenskap, nationalekonomi, sociologi, rĂ€ttsvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och kulturgeografi. Ămnets tvĂ€rvetenskaplighet kan bidra till att det kan upplevas som osammanhĂ€ngande (jfr Kristiansson, 2017). En annan möjlig förklaring till att samhĂ€llskunskap beskrivs som mer konturlöst och svĂ„rfĂ„ngat Ă€n de andra samhĂ€llsorienterande Ă€mnena kan vara att delar av innehĂ„llet Ă€r abstrakt. NĂ„gra exempel pĂ„ detta kan vara normer och vĂ€rden, rĂ€ttigheter och skyldigheter, styrelseskick och ekonomiska kretslopp.
SÄ kan du göra Aktuella samhÀllsfrÄgor exemplet migration
Syfte: Att eleverna med hjÀlp av berÀttelser och arbete utifrÄn en analysmodell fÄr kunskap om nÄgra orsaker till och konsekvenser av migration
Material: En berÀttelse eller ett nyhetsinslag om migration samt en whiteboard eller nÄgot annat att skriva pÄ.
Orsak
Orsak
PROBLEM
SAMHĂLLSFRĂ GA
Orsak
Figur 6.1 Analysmodellen
à tgÀrder/lösningar
Konsekvens
Konsekvens
Konsekvens
⹠Rita en variant av analysmodellen i figur 6.1 pÄ tavlan.
⹠Ta ett elevnÀra, konkret exempel för att förklara modellen. HÀr nedan finns ett exempel om blöta strumpor som kan anvÀndas.
⹠LÄt eleverna ta del av en berÀttelse om nÄgon som har migrerat.
⹠Skriv migration (eller en annan samhÀllsfrÄga) i mitten och anvÀnd modellen för att skriva ut orsaker till att personerna i berÀttelsen migrerat och flyttat mellan lÀnder.
⹠Resonera tillsammans med eleverna om konsekvenserna för individerna och för samhÀllet.
⹠Vad kan orsaka blöta strumpor? LÄt eleverna komma med förslag (nÄgon kan ha tappat ett glas vatten och jag har trampat i det, mina skor kanske har ett hÄl, nÄgon kan ha gÄtt in med snöiga skor osv.).
⹠Vad kan det fÄ för konsekvenser? (Obehagligt, förkyld, skÀll av förÀlder osv.)
⹠à tgÀrder/lösningar? (HÀnga upp strumporna pÄ ett element, torka upp spillt vatten, stÀlla snöiga skor i hallen osv.)
FortsÀttning och fördjupning:
Exemplet ovan handlar om migration men detta kan bytas ut och varieras med andra samhÀllsfrÄgor. Förslag pÄ böcker som rör migration kan vara bilderboken Akim springer av Claude K. Dubois (Dubois, 2016) eller Nadine lÀngtar hem av Bernard Ashley (Ashley, 2016).
I övningen Vi bygger ett samhÀlle nedan fÄr eleverna fundera över och konkret gestalta vad ett samhÀlle kan vara och vad som behöver finnas för att vi ska kunna leva vÄra liv tillsammans. Det hÀr Àr ett exempel pÄ ett arbetsomrÄde som knyter an till fler Àmnen. HÀr kan exempelvis geografi och bild ingÄ (lÀs mer om Àmnessamspel i kapitel 7).
SÄ kan du göra
Vi bygger ett samhÀlle
Syfte: Att hjÀlpa eleverna att se vad vi mÀnniskor behöver ordna tillsammans i samhÀllet.
Material: Lera, kartong, fÀrg, papp, gips, sand, piprensare, tyg, garn, papper, pennor.
⹠Be eleverna att fundera över vad vi behöver för att leva ett bra liv. AnvÀnd gÀrna EPA-modellen (först funderar eleverna enskilt, sedan samtalar de i par, dÀrefter samtal i helgrupp).
128
⹠Samla elevernas förslag och gör en gemensam behovstrappa pÄ tavlan, utifrÄn Maslows modell (se avsnittet om ekonomi lÀngre fram i kapitlet) i en förenklad form, för att hjÀlpa eleverna att se hur olika behov förhÄller sig till varandra. Vad Àr viktigast för att överleva? Vad kommer sedan? Vad Àr lyx? Diskutera skillnaden mellan behov och önskningar (begÀr).
⹠NÀr eleverna kartlagt behoven fÄr de med stöd av lÀraren försöka komma fram till vad som krÀvs för att behoven ska kunna tillfredsstÀllas pÄ bÀsta sÀtt. Vad kan mÀnniskor göra sjÀlva och vad behöver vi ordna och hjÀlpas Ät med tillsammans?
⹠Gör en gemensam lista tillsammans med eleverna över samhÀllsfunktioner som behövs för att tillfredsstÀlla de behov som de funnit. Dela sedan in eleverna i grupper med ansvar för att ta reda pÄ fakta om en funktion var.
âą Eleverna fĂ„r sedan arbeta i grupper och âbyggaâ sina respektive samhĂ€llsfunktioner. NĂ„gra bygger en brandstation, en annan grupp bygger ett renhĂ„llningsverk och sĂ„ vidare. De kan till exempel anvĂ€nda lera, kartong, papp, gips, papper och tyg.
⹠NÀsta steg Àr att placera ut gruppernas arbeten i en gemensam modell av ett samhÀlle i miniatyr.
⹠Eleverna fÄr presentera och berÀtta om sin samhÀllsfunktion för varandra.
FortsÀttning och fördjupning:
Klassen kan bjuda in andra klasser pĂ„ skolan, vĂ„rdnadshavare eller kommunpolitiker och presentera sitt samhĂ€lle. Eleverna kan ocksĂ„ stĂ€llas inför utmaningar som de behöver hantera i sitt âsamhĂ€lleâ. Det kan bli översvĂ€mning, det kan komma mĂ„nga nya mĂ€nniskor till samhĂ€llet och de behöver nĂ„gonstans att bo, skolan kan behöva byggas ut eller liknande.
SO för lĂ€rare 1â3
Anna-Lena Lilliestam, Olof Franck, Sara Blanck, Carina Holmqvist Lidh & Anna Pettersson
I de samhĂ€llsorienterande Ă€mnena fĂ„r elever lĂ€ra sig om olika aspekter av vĂ„r sociala verklighet. SO för lĂ€rare 1â3 Ă€r tĂ€nkt som en hjĂ€lp för att skapa en intressevĂ€ckande och lĂ€rorik undervisning i geografi, historia, religionskunskap och samhĂ€llskunskap pĂ„ lĂ„gstadiet. Boken kombinerar didaktik med metodik och Ă€r tĂ€nkt att inspirera till en undervisning dĂ€r de olika Ă€mnenas innehĂ„ll synliggörs, samtidigt som deras specifika innehĂ„ll ses i ljuset av varandra. En sĂ„dan undervisning kan skapa en bred och djup samhĂ€llsorienterande kunskap.
Denna andra upplaga av SO för lĂ€rare 1â3 Ă€r uppdaterad och utökad. Varje Ă€mne fĂ„r ett kapitel, som behandlar dess historia och hur Ă€mnet beskrivs i Lgr22 med mĂ„l och centralt innehĂ„ll för lĂ„gstadiet. LĂ€saren fĂ„r ta del av Ă€mnesdidaktiska frĂ„gestĂ€llningar och aktuell Ă€mnesdidaktisk forskning. I varje kapitel finns förslag pĂ„ hur man kan skapa undervisning kring olika Ă€mnesinnehĂ„ll och hĂ€r presenteras ett stort antal konkreta, och detaljerat beskrivna, undervisningsupplĂ€gg. Ett av bokens kapitel behandlar Ă€mnesövergripande arbete och visar hur lĂ€raren kan lĂ„ta Ă€mnen samspela i undervisningen. Ett kapitel Ă€gnas Ă„t bedömning av elevers kunskaper.
Bokens författare har alla gedigen erfarenhet av att arbeta som lÀrare. De Àr nu verksamma som lÀrarutbildare vid Göteborgs universitet och arbetar med forskning som rör undervisning och lÀrande inom SO-omrÄdet.
ANDRA UPPLAGAN