Lärarguide SOS
Geografi
4-6
Johanna Hübinette
ISBN 978-91-47-15847-8
© 2025 Johanna Hübinette, Kerstin Dahlin och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
FÖRLÄGGARE: Anna Karlberg
REDAKTÖR: Birgitta Fröberg, Thomas Johansson
PROJEKTLEDARE: Emilie Szakál
FORMGIVARE: Eva Jerkeman
PRODUKTIONSLEDARE: Maria Tholander
OMSLAG: Eva Jerkeman
ILLUSTRATIONER: Johnny Dyrander, Anders Nyberg och Joio Falk (s. 12)
Första upplagan 1
REPRO : Integra Software Services
TRYCKERI : Interak, Polen 2025
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm liber.se/kundservice www.liber.se
INNEHÅLL
Välkommen till SOS Geografi
4–6 Lärarguide 4
Lgr22 5
Pedagogiska tankar 6
Prov och bedömning 9
Den digitala lärarlicensen 10
Geografi
beskriver jorden13
Jorden 14
Geografi är världens ämne 15
Kartor 17
En bild från ovan 18
Olika sorters kartor 19
Att undersöka en plats 20
Fältstudier 21
Sammanfattning 22
Sverige23
Sverige kan delas in i olika delar 24
Det svenska landskapet 26
Sveriges olika naturlandskap 28
Landskapet förändras 29
När marken går sönder 30
Sammanfattning 31
Väder och klimat32
Hur blir det väder? 33
Det svenska klimatet 35
Sammanfattning 36
Naturen som resurs37
Marken och Ett täcke av jord 38
Så här använder vi naturens resurser 39
Skogen som resurs 40
Odlingsmarken 41
Vattnet är en viktig resurs 42
Älvarna ger oss el 43
Berget som resurs 45
Sammanfattning 46
Nordens folk och landskap 47
Nordens länder 48
Varför ser det ut som det gör? 49
Nordens olika hav 51
Sammanfattning 53
Nordens naturresurser 54
Olja och naturgas 55
Skog 56
Andra naturresurser 57
Sammanfattning 58
Europas klimat och landskap 59
Klimat och väder i Europa 61
Att bo och leva i Europa 64
Sammanfattning 67
Europas produktion och handel 68
Jordbruket i Europa 69
Industri och handel 70
Många arbetar med tjänster 72
Sammanfattning 73
Europas länder 74
Västra Europa 75
Östra Europa 77
Södra Europa 79
Europeiska unionen 80
Att undersöka ett land och Med
kartan som hjälpmedel 81
Sammanfattning 82
En hållbar värld 83
Klimatförändringar 84
Hållbar utveckling på tre områden 85
Att mäta välstånd och utveckling 86
Orsaker till fattigdom 87
Ekologiska fotavtryck 88
Sammanfattning 89
Världens klimat 90
Att jorden är rund påverkar klimatet 91
Olika typer av klimat 92
Sammanfattning 93
Världsdelar och världshav 94
Vi delar in världen 95
Afrika 96
Asien 97
Nordamerika 99
Sydamerika 100
Oceanien 102
Antarktis 103
Städer i världen 104
Världshaven 105
Sammanfattning 107
Bildförteckningen 108
VÄLKOMMEN TILL SOS GEOGRAFI 4–6 LÄRARGUIDE
I den här lärarguiden finns information om hur du kan arbeta med läromedlet SOS Geografi 4–6. Det handlar om:
• kommentarer till alla moment i grundläromedlet
• kopplingar till kursplanens syfte och centrala innehåll
• lärandemål
• facit med exempelsvar
• länktips
• pedagogiska tips etc.
Lärarguiden är den tryckta versionen av den lärarhandledning som finns i den digitala lärarlicensen till SOS Geografi 4–6. Den digitala lärarlicensen innehåller även mycket annat material och mer om det kan du läsa på sidan 10. Här i lärarguiden använder vi symbolen x för att visa var det finns kompletterande material att hämta från den digitala lärarlicensen. Genom att kombinera denna lärarguide med materialet i den digitala lärarlicensen har du ett komplett underlag för undervisningen i geografi åk 4–6.
Åk 4
Lgr22
SOS Geografi 4–6 utgår helt från Lgr22. Nedan följer ett förslag på vilka arbetsområden som kan ingå i vilken årskurs, och varför de kommer i den ordning de gör baseras på det centrala innehållets disposition i Lgr22 och ämnesinnehållets svårighetsgrad.
SAMHÄLLSKUNSKAP
• Vad är ett samhälle?
• Du och alla andra
• Vår ekonomi
Centralt innehåll
• Individer och gemenskaper
• Samhällsresurser och fördelning
Åk 5
• Politik och demokrati
• Lag och rätt
• Frågor om livet
• Judendom
• Allt blir historia
• Vikingatiden
• Medeltiden
• Religioner och andra livsåskådningar
• Religion och samhälle
• Etik och livsfrågor
• Kristendom
• Islam
• Syskonreligionerna
• Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500
• Vasatiden
• Stormaktstiden
• Geografi beskriver jorden
• Sverige
• Väder och klimat
• Naturen som resurs
• Geografiska förhållanden, mönster och processer
• Hållbar utveckling
• Geografins metoder och verktyg
• Nordens folk och landskap
• Nordens naturresurser
• Europas klimat och landskap
• Europas produktion och handel
• Europas länder
Centralt innehåll
• Beslutsfattande och politiska idéer
• Rättigheter och rättsskipning
Åk 6
• Du har rättigheter
• Sveriges nationella minoriteter
• Medier och kommunikation
• Granskning av samhällsfrågor
Centralt innehåll
• Information och kommunikation
• Granskning av samhällsfrågor
• Rättigheter och rättskipning
• Religioner och andra livsåskådningar
• Etik och livsfrågor
• Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800
• Etiska frågor och problem
• Hinduism och buddism
• Religion och samhälle
• Religioner och andra livsåskådningar
• Religion och samhälle
• Etik och livsfrågor
• 1700-talets Sverige
• 1800-talet
• Maktförhållanden och levnadsvillkor
i Norden, cirka 1500–1800
• Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800–1900
• Geografiska förhållanden, mönster och processer
• Hållbar utveckling
• Geografins metoder och verktyg
• En hållbar värld
• Världens klimat
• Världsdelar och världshav
• Geografiska förhållanden, mönster och processer
• Hållbar utveckling
• Geografins metoder och verktyg
Ett förslag på vilken del av det centrala innehållet som kan tas upp i vilken årskurs.
Pedagogiska tankar
Ämnesintroduktioner
I åk 4 möter många elever för första gången geografi som ett enskilt ämne, efter att tidigare ha arbetat mer övergripande med SO. För att introducera ämnet inleds boken därför med introduktionskapitlet Geografi beskriver jorden. Detta kapitel är tänkt att ge eleverna en lite mer utförlig introduktion av geografi och presentera vissa centrala begrepp och särdrag för ämnet.
Arbetsgång
För att få ut det mesta av läromedlet rekommenderar vi att ni använder både grund- och a arbetsboken samt det digitala materialet. I grundboken finns alla texter till alla kapitel. I arbetsboken finns uppgifter och övningar till alla kapitel.
I den digitala elevlicensen återfinns allt innehåll från grundboken och arbetsboken, med exempelsvar på frågorna, självrättande frågor, filmer, begreppsträning med mera.
I den digitala lärarlicensen finns planeringar för terminerna och kapitlen, extramaterial, arbetsblad, filmer, bildsatta sammanfattningar samt prov och bedömning med mera.
SOS studietips
Allra först i grundboken ligger SOS studietips. Där får eleven generella studietips kopplade till läsning av läromedlets texter. Där tas det inte bara upp hur eleverna kan ta sig an brödtexten, utan det ges även tips på hur de ska använda bilder, bildtexter, kartor, ordförklaringar och rubriker för att bättre förstå och ta till sig kapitlets innehåll. Det handlar både om att tillgodogöra sig och befästa kunskaper.
Rubrikerna är informationsrika för att snabbt ge en förståelse för vad texten handlar om och för att underlätta sökläsning efter en grundlig genomläsning. Bilder och bildtexter förtydligar, förstärker och kompletterar texten. Fotografier exemplifierar och visar det som kan vara svårt att förklara med ord. Grundboken innehåller också rikligt med illustrationer och teckningar som bland annat visar på samband och det som kan vara svårt att förklara både i text och med fotografier. Det rikliga kartmaterialet underlättar arbetet med jämförelser inom och mellan länder, samt arbetet med namngeografi.
Kapitelstruktur
Varje kapitel inleds med en kapitelbild och en kapitelingress som kortfattat tar upp vad kapitlet handlar om. Därefter kommer ett antal övergripande frågor som besvaras i kapitlet. Frågorna kan både inleda och avsluta arbetet med kapitlets innehåll.
Centrala begrepp presenteras i början av varje avsnitt under rubriken Viktiga ord. Dessa förklaras i brödtexten för att eleven inte ska störas i sin läsning. Om eleven behöver lämna texten för att läsa en ordförklaring bryts flödet i läsningen. Tanken är att kontexten ger en djupare förståelse för ett begrepp än vad en lösryckt ordförklaring kan ge. Skolverket har i de nya kursplanerna tagit bort punkten om begrepp i bland annat historia för att markera att begrepp ska ingå som en naturlig del i alla delar av det centrala innehållet och inte läsas fristående som glosor.
De ordförklaringar som finns längst ned på vissa sidor är ord som kan behöva förklaras för förståelse av texten, utan att de för den sakens skull är centrala eller ämnesspecifika.
I varje kapitel finns ett antal avsnitt. Avsnitten inleds med Viktiga ord och avslutas med Frågor på texten, som kan besvaras efter läsning av avsnittets text. I marginalen ligger här och där en annan typ av frågor, Reflektera. Dessa ska hjälpa eleven att fundera över betydelsen av vad hen just läst, eller koppla till elevens egna erfarenheter eller till annat eleven sett eller läst om.
Vissa avsnitt innehåller berättelser, porträtt och faktarutor, som ger både bredd och djup till texten. Dessa är tydligt markerade för att kunna särskiljas från brödtexten.
Alla kapitel avslutas med en sammanfattning med bildstöd. Den följer kapitlets disposition och tar upp alla kapitlets viktiga ord. Sammanfattningen kan inte bara läsas som avslutning på arbetet med kapitlet. För vissa elever kan det vara bra att först läsa sammanfattningen för att ha lite förförståelse inför läsningen av den mer omfattande brödtexten. Studiehandledare kan utgå från texten i arbetet med andraspråkselever, både som introduktion och som avslutning på ett arbetsområde.
I den digitala lärarlicensen till alla kapitel finns en utökad och bildsatt sammanfattning, Bra att veta, som kan skrivas ut och kopieras till de elever som behöver en enklare och mer kortfattad text än den som ligger i grundboken. Bra att veta kan användas av alla elever, men kanske i synnerhet av lässvaga elever, av modersmålslärare som kan översätta texten och förklara för elever med annat modersmål eller av elever som av andra skäl behöver en tydlig översikt över innehållet i arbetsområdet.
Facit och övrigt extramaterial
Facit till arbetsbokens uppgifter finns i den digitala lärarlicensen. Facit till Frågor på texten finns i respektive kapitel i denna bok, men de finns också samlade i den digitala lärarlicensen.
I den digitala lärarlicensen finns kompletterande material såsom filmer, kopieringsunderlag och Powerpointpresentationer.
SOS Geografi 4–6
ARBETSGÅNG för bästa lärandeupplevelsen
Om du inte har det tryckta materialet finns allt material i SOS Geografi 4–6 Digital.
Förbered
Läs om kapitlet och se efter vilka extrauppgifter som finns att skriva ut.
(lärarlicens)
Efter läsningen
Arbeta, gärna tillsammans, med Frågor på texten för att skapa en gemensam reflektion av det lästa.
Grundboken
Befäst kunskaperna Repetera, reflektera och tillämpa kunskaperna i arbetsboken.
Arbetsboken
Introducera kapitlet
eller avsnittet
. Inledande frågor, bilder och film
Samla klassen, samtala om bilden, visa eventuellt film och gå igenom kapitlets lärandemålsfrågor och begrepp. Checka av förförståelsen.
(lärarlicens)
I Digital (elevlicens) kan eleven lyssna på alla texter
Inhämta fakta
. Reflekterande frågor
Läs texten i grundboken. Reflekterafrågor hjälper eleven att fundera över betydelsen av vad hen just läst.
Förtydliga
Förstora bilderna och kartorna samt titta på filmer som förtydligar.
(lärarlicens)
Arbeta med källor och fördjupningar
Det finns mycket extramaterial att skriva ut som eleverna kan arbeta med.
(lärarlicens)
Testa grunderna
I Träna mera tränas begrepp och ämnesspecifika ord.
Prov
(lärarlicens)
Finns i den digitala lärarlicensen, med bedömningsstöd.
(lärarlicens)
I Digital (lärarlicens) finns bland annat:
• Facit till arbetsboken
• Texterna sammanfattade på
• Facit till Frågor på texten enklare nivå – Bra att veta
• Olika typer av stödmallar
• Värdegrundsmaterial
• Blindkartor
• Arbetsblad
• Lärresurser
Digital
Digital
Digital
Digital
Digital
Digital
Grundboken
Prov och bedömning
Bedömning
Till alla arbetsområden finns ett prov med bedömningsanvisningar.
Ett alternativ är att låta eleverna visa sina förmågor och kunskaper genom att de skriftligt får resonera fritt kring kapitlets lärandemålsfrågor. Eleverna kan få arbeta med lärandemålsfrågorna enligt EP, det vill säga först börja enskilt och sedan fortsätta med en klasskamrat. Om du som lärare vill se skillnaden mellan enskilda och parvisa resonemang kan du be eleverna skriva de tillägg de gör som par med en annan färg på pennan. Låt gärna eleverna ha tillgång till kapitlets begrepp (utan förklaringar).
Ytterligare ett alternativ är att låta eleverna få diskutera lärandemålsfrågorna muntligt i smågrupper.
Prov
Till varje kapitel finns ett prov med bedömningsanvisningar att ladda ned från den digitala lärarlicensen.
PROV: Nordens naturresurser
1 Vad är en naturresurs?
2 a) Läs påståendena. Markera med ett kryss om det är sant eller falskt. SANT FALSKT
Av skogsbruk tillverkas bland annat papper och virke till t.ex. hus. På Island finns många olika naturresurser.
Julgransodlingen på Danmark räknas som jordbruk.
Sveriges naturresurser är odlad jord, skog, och järnmalm.
PROV: Nordens naturresurser
Råolja pumpas upp från havets botten och bearbetas sedan till bensin. Naturgas är en naturresurs som främst används till att värma upp hus eller matlagning.
koldioxid fossila bränslen växthusgas naturreservat avverkning
Olja och naturgas är ursprungligen gamla växt- och djurdelar som har förstelnats under miljontals år. Dessa kallas för _________________________________________ och måste pumpas upp från havsbotten eller långt under markytan. Vi människor lever på jordens resurser vilket har lett till att naturen påverkas, till exempel kör vi bilar som drivs av bensin som släpper ut avgaser som innehåller _______________________________________ Detta ämne är en _________ _______________________som gör att det blir varmare på jorden. Vi påverkar även naturen genom att bygga hus och möbler av trä. För att ha tillgång till trä så behöver vi hugga ner skog som kallas för __________________________________________. För att bevara delar av skog och natur så har Nordens länder utsett vissa områden till _____________________________________, där skogen ska förbli orörd.
6 Vilka problem finns med skogsavverkning?
b) Ett av påståendena är falskt - gör om det så att det stämmer.
till SOSGeografi4-6 © Liber AB Får kopieras 4 | 6 5 Fyll i luckorna i texten med rätt begrepp från rutan.
Bild: Shutterstock
Den digitala lärarlicensen
Du håller nu i din hand den tryckta lärarguiden till SOS Geografi 4–6. Här har vi samlat sådant som är beständigt. För att få ut det mesta av läromedlet behöver du också använda det heldigitala läromedlet, inte minst för att det digitala materialet hela tiden tillförs nytt innehåll och nya funktioner. Det heldigitala läromedlet finns både som lärarlicens och som elevlicens.
Förutom en lärarhandledning innehåller lärarlicensen även allt det som finns i elevlicensen. I lärarlicensen finns dessutom mycket extramaterial i form av Powerpointfiler, kopieringsunderlag, prov med bedömningsanvisningar, filmer, länkar till intressant fördjupningsmaterial med mera. Det är med andra ord sådant som lätt kan kompletteras och förändras för att vara aktuellt.
Grundboken har ett rikt och informativt bildmaterial. Alla dessa bilder går också att hämta i den digitala lärarlicensen så att du kan visa dem på whiteboarden. Många av våra förslag på hur ni kan arbeta med SOS Geografi 4–6 bygger på samtal kring bilderna.
I elevlicensen finns all text och de bilder som finns i den tryckta grundboken. För att befästa sina kunskaper kan eleverna arbeta med Frågor på texten, Övningar och Träna mera. Du kan som lärare enkelt följa upp elevernas resultat, som sammanställs automatiskt. Eleverna kan få texten uppläst och anpassa textstorlek och dylikt.
De digitala licenserna innehåller dessutom ett helt kapitel som heter Värdegrund och ett som heter Kul och klurigt.
Värdegrund
I Lgr22 har det införts nya formuleringar i de inledande delarna i alla läroplaner för årskurs 1–9. Formuleringarna handlar om jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer och om andra delar av skolans värdegrundsarbete. I SOS Geografi 4–6 Digital har vi samlat material som kan underlätta för klassen att diskutera frågor som rör känslor, samtycke och relationer. Här finns också texter om jämställdhet, heder, samtycke och porr.
Att samtala om känslor med elever är värdefullt och personlighetsutvecklande, för både elever och lärare. Genom samtalet kan eleverna träna på hur de kan formulera sig, sätta ord på sina känslor, tänka annorlunda och få nya infallsvinklar. Det är något som vi tycker får för lite plats i vardagen och behöver lyftas fram. Genom att göra det tillsammans i klassen stärks också gruppklimatet.
Det händer mycket i 9–12-årsåldern. Förmågan att tänka abstrakt börjar utvecklas. Eleverna börjar fundera på och ställa frågor utanför de egna erfarenheterna. De jämför sig med varandra och det är bra att börja öva sig på att tala om känslor och uttrycka hur man mår.
Det finns många sätt att visa känslor på. Vi är olika och reagerar olika. Inget är rätt eller fel. När man sätter ord på sina känslor, blir lyssnad på och delar tankar med varandra blir det lättare att förstå sig själv och inse att alla inte är som jag. Det kan öka toleransen för andra. Att bli van att prata om känslor kan vara en hjälp i det förebyggande arbetet inom ramen för likabehandlingsplanen på skolan.
Enligt Lgr22, del 1 och 2, är skolans mål att varje elev ska kunna leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla med deras bästa för ögonen. Kursplanen i svenska lyfter bland annat fram att det är genom vårt språk som vi människor utvecklar vår identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. I det centrala innehållet framgår att eleverna ska få möta olika former av samtal: att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer i undervisningen. Berättelserna i det här värdegrundsmaterialet behandlar vardagliga moraliska frågor som rör bland annat identitet, utanförskap och sociala relationer som till exempel nämns i det centrala innehållet i kursplanerna för religion och biologi.
Värdegrundskapitlet återfinns i alla SOS-titlar, samt i Spektrum NO 4–6 och Liber Svenska 4–6. Detta för att underlätta gemensamt arbete med klassen.
Känslor och Läs & diskutera
Texterna som handlar om känslor är skrivna av Kerstin och Lisa som är lärare i årskurs 4–6. De har skrivit berättelser utifrån tankar de delat och samtal de haft med elever i sina klasser. Texterna handlar om vardagliga händelser som är vanliga under åren på mellanstadiet. Ofta kretsar innehållet kring prestation, tillhörighet och att jämföra sig med andra. Frågor och funderingar som barn i den åldern ofta har – men kanske inte alltid uttrycker.
Materialet består av sex teman med två texter i varje. Efter varje berättelse har vi skrivit ”Tankar om texten” där vi resonerar om det centrala i händelsen. Därefter kommer ”Att prata om” som är tre frågor kopplade till elevernas egna upplevelser och erfarenheter.
I lärarhandledningen finns förslag på ”Läsförståelsefrågor” med facit. Det finns också några öppna diskussionsfrågor under rubriken ”Fler frågor till texten”.
Att prata med kompisar om känslor är värdefullt, både när man är glad och när man är ledsen. Men om man mår dåligt eller om något känns fel kan man behöva prata med en vuxen också. Det kan vara en förälder eller någon annan som står en nära. I skolan finns fler vuxna att vända sig till. Kanske en lärare, fritidspedagog, skolsköterska, kurator eller skolpsykolog. Uppmana eleverna att prata med den som de litar på och känner sig trygga med.
Det kan också vara så att man inte vill prata med någon som man känner. Det är viktigt att inte bära på tunga tankar själv. Tipsa eleverna om att de kan ringa BRIS, en barnrättsorganisation som stöttar barn. Samtalet är gratis och man är helt anonym. Vårdguiden 1177 har bra sidor på nätet. Sök på ”Våga berätta”. På biblioteket finns böcker som handlar om känslor.
Sexualitet, samtycke och relationer
Texterna som handlar om samtycke, jämställdhet, hedersförtryck och porr är skrivna av Maria Dufva. Maria Dufva arbetar som kriminolog, författare och föreläsare. På mellanstadiet befinner sig eleverna i väldigt olika stadier vad gäller pubertet, nyfikenhet på naket och sex. De kan ha med sig väldigt olika erfarenhet och kunskap in i klassrummet. Just därför ska lektionerna och samtalen vara väl förberedda för att kunna möta eleverna på bästa sätt och hantera olika situationer som kan uppstå. Materialet hjälper dig som lärare att vara förberedd för dessa diskussioner.
Det som i tidigare läroplaner hette Sex och samlevnad ändrades i Lgr22 till Sexualitet, samtycke och relationer. Skolverket skriver på sin hemsida:
Regeringen har fattat beslut om läroplansändringar i kunskapsområdet som i dag kallas sex och samlevnad. Det nya namnet blir sexualitet, samtycke och relationer. Beslutet gäller alla skolformer. Förändringarna i läroplanerna ska tillämpas från höstterminen 2022.
Flera undersökningar visar att elever vill ha mer och bättre sex och samlevnadsundervisning. Att diskutera frågorna i alla skolans ämnen ger dem ökade möjligheter att samtala om och reflektera kring sex och samlevnadsfrågor utifrån olika aspekter.
Det står också att:
Förutom att kunskapsområdet byter namn till Sexualitet, samtycke och relationer är områdets bredd tydligare framskrivet i läroplanerna. Området ska:
• främja elevernas hälsa och välbefinnande
• stärka förmågan att göra medvetna och självständiga val
• bidra till förståelse för egna och andras rättigheter
• förmedla betydelsen av samtycke
• omfatta kunskaper om maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck
• utveckla elevernas kritiska förhållningssätt till framställningar av relationer och sexualitet.
Kul och klurigt
I kapitlet Kul och klurigt finns material som eleverna kan använda när de får en stund över. Kapitlet innehåller läsning, klurig läsförståelse och lite allmänbildning. Syftet med detta kapitel är att eleverna ska fortsätta att utveckla sin läsförståelse och allmänbildning och ta sig an SO-ämnena på ett lustfyllt sätt.
Kapitlet består av olika uppgifter och är tänkt som ett extramaterial med blandade övningar som tränar olika kunskaper och förmågor. Precis som vid allt annat arbete med SOS rekommenderar vi att ni låter diskussioner mellan eleverna och i helklass ta tid då de är värdefulla lärandetillfällen och hjälper eleverna att utveckla många förmågor.
GEOGRAFI BESKRIVER JORDEN
Syfte och centralt innehåll
Syftet med det här kapitlet är att eleverna ska få en förståelse för ämnet geografi, för hur kartor fungerar och för hur en geograf arbetar. Kapitlet vill ge eleverna förståelse för vad en fältstudie är, men även kunskaper för att kunna genomföra en sådan.
Genom att eleverna själva får pröva att göra kartor så kan den källkritiska förmågan i arbetet med kartor öka. I kapitlet får de olika exempel på kartor, såsom topografiska, tematiska och digitala kartor. Kartan som verktyg är abstrakt och det krävs många års träning för att till fullo behärska den. Återkom gärna till det här kapitlet flera gånger. Flera av övningarna i arbetsbladen kan med fördel repeteras.
Kapitlet tar upp följande delar av det centrala innehållet i geografi:
• Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap.
• Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kartor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.
Lärandemål
Lärandemålet är att eleverna ska kunna besvara frågorna:
• Hur kommer det sig att jorden är en bra plats att bo på?
• Vad använder vi kartor till?
• Vad är en geografisk undersökning?
Dessa frågor finns också i den digitala lärarlicensen så att du kan visa dem för eleverna på whiteboarden.
Inledning
Här följer ett förslag på lektionsgång för kapitlet. Man kan självklart lägga upp arbetet på annat sätt eller med en annan tidsplan. Det är dock fördelaktigt att låta diskussioner mellan eleverna och i helklass ta tid. De är värdefulla lärandetillfällen och hjälper eleverna att utveckla många förmågor.
Jorden
Lektionsförslag
Börja med att gå igenom lärandemålsfrågorna. Berätta att det är frågorna ni ska arbeta med, försöka hitta svar på och i slutänden kunna besvara på ett utvecklat sätt. Skriv gärna ut lärandemålsfrågorna och sätt upp dem på ett lämpligt ställe i klassrummet. På det sättet kan frågorna enkelt följa er genom arbetet och fungera som påminnelse, repetition, lärandemotor och slutmål.
Visa bilden på solen och planeterna. Bilden finns i grundboken på sidan 8 och i den digitala licensen. Förklara att alla planeter snurrar runt solen, men att de ligger i den här ordningen från solen. Fråga eleverna:
• Varför finns det bara liv på planeten jorden?
Diskutera tillsammans innan du skriver upp följande på tavlan: lagom temperatur vatten syre
Låt eleverna fundera en stund på varför dessa tre faktorer är viktiga för alla livsformer. Gå igenom elevernas tankar tillsammans.
Läs texten Jorden tillsammans. Låt sedan eleverna arbeta med Frågor på texten och aktuella sidor i arbetsboken. Gå gärna igenom svaren tillsammans när alla är klara.
Facit till Frågor på texten s. 10
1. Jorden ligger på ett perfekt avstånd från solen. Det finns vatten, syre och en skyddande atmosfär som gör jorden lagom varm.
2. Marken vi står på, luften och allt vatten i olika former.
3. Där finns det het och flytande magma och längst in i jorden en glödande kärna.
Geografi är världens ämne
Lektionsförslag
Det här tillfället kommer mestadels att handla om att studera bilder tillsammans med eleverna. Bilderna ger eleverna en förståelse för vad geografiämnet handlar om.
Bildserien visar hur träden i skogen huggs ned, används för produktion och hur man sedan planterar nya träd.
Börja med att titta på bildserien tillsammans. Bilderna finns på sidan 11 i grundboken och i den digitala licensen. Diskutera:
• Vad ser ni på bilderna?
• Vad menas med samspel?
• Kan ni ge andra exempel på samspel mellan människan och naturen?
Forskare undersöker is och vulkaner.
Titta nu på de två bilderna av geografer. Bilderna finns på sidan 12 i grundboken och i den digitala licensen. Be eleverna fundera över:
• Vilken utrustning kan geografer behöva?
• Vilka platser tror ni är mest spännande att undersöka?
• Vilka platser tror ni är mest riskfyllda att undersöka?
Åkermark i Skåne och öken i Namibia.
Be eleverna beskriva de olika platserna på bilderna. Bilderna finns i grundboken på sidan 13 och i den digitala licensen.
Fråga dem:
• Varför ser platserna så olika ut?
• Vilken av platserna tror ni är enklast för människor och djur att leva på?
Avsluta lektionen med att läsa texten Geografi är världens ämne tillsammans. Låt
sedan eleverna arbeta med Frågor på texten och aktuella sidor i arbetsboken. Gå gärna igenom svaren tillsammans när alla är klara.
Facit till Frågor på texten s. 13
1. Människor påverkar naturen när vi använder den på en plats, samtidigt som naturen påverkar vad vi kan göra på en plats.
2. En geograf undersöker hur marken, luften och vattnet påverkar varandra på en plats och hur det påverkar oss människor.
Kartor
Börja med att låta eleverna rita en karta av skolgården och skolan. De ska bara tänka efter, inte titta på någon karta eller gå ut och undersöka skolgården innan. Att rita en karta från sitt minne kallas för att göra en mental karta.
Nästa gång de går ut på skolgården ska de notera så många saker som möjligt om hur det ser ut och ta reda på åt vilket håll norr ligger. Be eleverna att anteckna, rita eller fota under tiden de är ute.
Låt dem sedan rita en ny mental karta, utan att titta på sina anteckningar eller någon annan karta. Uppmana eleverna att markera ut så många saker som möjligt på sin karta och göra en teckenförklaring till kartan.
Hur trovärdiga är våra kartor?
Fortsätt gärna med att undersöka ”Hur stora är länderna egentligen?”
Mercators projektion (som är den mest kända) gör att länderna blir större ju längre från ekvatorn man kommer, något man kan tydliggöra på flera webbsidor på internet, till exempel thetruesize.com. Använd webbsidan för att jämföra länders storlek.
Avsluta med att läsa texten Kartor tillsammans. Låt sedan eleverna arbeta med Frågor på texten och aktuella sidor i arbetsboken. Gå gärna igenom svaren tillsammans när alla är klara.
I den digitala lärarlicensen finns arbetsblad som kan användas för att träna kartans symboler, färger och skala.
Facit till Frågor på texten s. 17
1. Det beror på att jorden är rund och det är svårt att göra en platt karta av en rund glob.
2. När man plattar ut en rund karta blir länderna som ligger långt från ekvatorn (mittlinjen) för stora.
3. Gradnätet används för att man ska kunna veta var man är på en karta.
En bild från ovan
På Lantmäteriets hemsida finns några gamla kartor över Sverige som man kan jämföra med dagens kartor i syfte att hitta likheter och skillnader. En viktig aspekt är att kartan måste förnyas i takt med att landskapet förändras. Försök se vad som har förändrats i närområdet. Med en enkel googling hittar du många exempel på kartor från andra delar av världen. En intressant fråga som du kan ställa till eleverna är varför vissa delar av världen har gamla kartor som inte stämmer överens med hur det ser ut. Det har att göra med att i vissa områden bor det inte så många människor och dessa är då sämre utforskade.
Titta på bilden nedan och berätta att förr åkte kartritaren runt med häst och vagn eller med båt och försökte räkna ut hur det såg ut. Det är en förklaring till att äldre kartor ser lite annorlunda ut än de gör i dag. Låt eleverna diskutera hur vi ritar kartor i dag.
Avsluta med att läsa texten En bild från ovan tillsammans. Låt sedan eleverna arbeta med Frågor på texten och aktuella sidor i arbetsboken. Gå gärna igenom svaren tillsammans när alla är klara.
Facit till Frågor på texten s. 21
1. Det betyder att en centimeter på kartan är lika med 10 000 centimeter i verkligheten, det vill säga 100 meter.
2. Vi kan ta reda på hur långt det är mellan två platser på kartan.
3. För att det skulle vara för krångligt och inte få plats att skriva ut namn på alla saker i kartan.
4. Titta i registret i kartboken. Där kan du hitta namnet på den plats du letar efter och efter namnet står det på vilken sida du hittar platsen och var i gradnätet den ligger.
5. Norr, söder, väster och öster.
6. Norr.
Olika sorters kartor
Naturtypskarta. Politisk karta. Nederbördskarta.
Titta på de olika kartorna tillsammans. Kartorna finns i grundboken på sidan 22 och i den digitala licensen.
• Vilken information kan vi få från de olika kartorna?
• När skulle man kunna behöva informationen från de olika kartorna?
Förklara vad digitala kartor är. Låt eleverna komma på fördelar och nackdelar med digitala kartor respektive papperskartor. Sammanställ deras tankar på tavlan:
FÖRDELAR NACKDELAR
DIGITALA KARTOR PAPPERSKARTOR
Fråga eleverna om de tycker att det går att säga om digitala kartor eller papperskartor är bättre eller sämre.
Avsluta lektionen med att läsa texten Olika sorters kartor tillsammans. Låt sedan eleverna arbeta med Frågor på texten och aktuella sidor i arbetsboken. Gå gärna igenom svaren tillsammans när alla är klara.
I den digitala lärarlicensen finns förslag på fler uppgifter som handlar om kartor.
Facit till Frågor på texten s. 23
1. Naturtypskartan visar vilka sorters natur kartan visar, till exempel skog, berg och floder. Nederbördskartan visar hur mycket regn det faller på olika platser.
2. Det har tagits bort information om naturtyper och regn men lagts till namn på olika länder och var gränserna går mellan länderna.
3. Det går att zooma in på kartan och du kan välja hur kartan ska se ut, till exempel om den ska visa en satellitbild eller en karta. Ofta går det också att välja vilken information kartan ska visa.
4. Digitala kartor finns bland annat i mobilen, när du använder datorn eller använder digitala sjökort ute på havet.
Att undersöka en plats
Stekenjokk i Västerbotten. Götaplatsen i Göteborg.
Börja med att titta på bilderna och förklara för eleverna vad de föreställer.
Bilderna finns i grundboken på sidan 25 och 26 samt i den digitala licensen. Titta gärna på en Sverigekarta och se om eleverna kan peka ut varifrån bilderna är/kan vara hämtade. Fråga dem sedan:
• Vilken utrustning tror ni man behöver ha med sig för att undersöka dessa platser?
• Vilken plats tror ni är enklast att undersöka?
Avsluta lektionen med att läsa sidorna Att undersöka en plats tillsammans.
Låt dem sedan arbeta med Frågor på texten och aktuell sida i arbetsboken.
Gå gärna igenom svaren tillsammans när alla är klara.
Facit till Frågor på texten s. 26
1. En geograf kan gå ut och studera platsen, titta på kartor eller bilder, men också intervjua människor som lever där.
2. Platsen brukar delas in i marken, luften och allt vatten som finns omkring oss på platsen.
3. Elevens eget svar. Förslag på frågor: Är det varmt eller kallt? Är det torrt eller fuktigt? Vad växer på platsen? Hur används platsen av människor?
4. Elevens eget svar. Förslag på svar: Kommunen kanske vill veta om det går att bygga en skola eller väg på platsen.
Fältstudier
Förklara för eleverna vad en fältstudie är. Om du vill kan du använda dig av följande definition:
“En fältstudie är en undersökning där man själv är den som undersöker och samlar in information om en plats. En undersökning av verkligheten som du själv genomför.”
Läs sedan exemplet om klass 4B som finns i texten Fältstudier. Gå sedan igenom Frågor på texten tillsammans och låt eleverna arbeta med aktuell sida i arbetsboken.
Avsluta lektionen med att komma på frågor för en egen fältstudie som ni i gruppen skulle kunna genomföra.
Facit till Frågor på texten s. 29
1. Ställ en fråga som undersökningen ska hitta svar på,
• planera inför arbetet i fält,
• arbeta i fält,
• analysera informationen,
• presentera undersökningens resultat, det vill säga svaret på frågan.
2. Elevens eget svar.
3. Till exempel genom att visa bilder och kartor. Ska man jämföra platser eller sammanfatta undersökningens resultat blir det tydligt om man samlar informationen i en tabell.
4. Elevens eget svar.
SAMMAN FATTNING
Sammanfattning
Läs igenom sammanfattningen tillsammans och låt därefter eleverna arbeta med aktuell sida i arbetsboken.
Om ni använder de digitala elevlicenserna kan eleverna arbeta med Träna mera. Avsnittet Träna mera som ligger sist i kapitlet innehåller begreppsträning och språkträning och syftar till att träna begrepp och ämnesspecifika ord. Begreppsträningen tar upp de viktigaste orden som rör ämnet/kapitlet och språkträningen syftar till att träna eleverna i ordkunskap som hjälper dem att ta till sig informationen i texterna och i samtalen kring innehållet. Eftersom målet med de här övningarna är att ge eleverna ett rikare ordförråd, så att de ska kunna läsa och ta till sig texten samt medverka i samtal kring innehållet, finns här fler ord än vad som tas upp i texten.
Använd gärna kopieringsunderlaget Bra att veta som finns i den digitala lärarlicensen. I Bra att veta samlas viktiga delar av kapitlet i en lättläst text (en utökad och bildsatt sammanfattning). Den kan användas av alla elever, men kanske i synnerhet av lässvaga elever, av modersmålslärare som kan översätta texten och förklara för elever med annat modersmål eller av elever som av andra skäl behöver en tydlig översikt över innehållet i arbetsområdet.
VIKTIGA BEGREPP
mark, luft, vatten, jordskorpa, magma, geograf, fältstudie, geografisk undersökning, jordglob, gradnät, längdgrader, breddgrader, fågelperspektiv, satellit, skala, symboler, väderstreck, tematiska kartor, topografiska kartor, digitala kartor
SVERIGE
Syfte och centralt innehåll
Syftet med kapitlet om Sverige är att lägga en god grund för förståelse kring olika processer i naturen och människans samspel med den. Därmed kommer eleverna ha lättare att skapa sammanhang med sin egen omgivning och förstå främmande platser bättre. Vissa processer återkommer eller kopplar i varandra, precis som de gör i verkligheten. Genom repetition och återkoppling till tidigare kapitel så kan elevernas lärande främjas.
Eleverna ska få en översikt över hur naturlandskapet skiftar i Sverige, hur det här påverkar vårt kulturlandskap och hur befolkningen är fördelad.
Eleverna får undersöka hur vatten och hav formar jordens yta. I kapitlet beskrivs erosion från både is och rinnande vatten och olika sorters vittring.
Kapitlet tar upp följande delar av det centrala innehållet i geografi:
• Introduktion till jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förändrar landskapet.
• Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige.
• Namn och läge på geografiska objekt i Sverige. Ett urval av städer, sjöar, floder och berg.
• Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Lärandemål
Lärandemålet är att eleverna ska kunna besvara frågorna:
• Hur ser det svenska landskapet ut?
• Var i Sverige bor det flest människor?
• Hur påverkar vi människor naturlandskapet?
• Hur påverkas naturlandskapet av inre och yttre krafter?
Dessa frågor finns också i den digitala lärarlicensen så att du kan visa dem för eleverna på whiteboarden.
Inledning
Här följer ett förslag på lektionsgång för kapitlet. Man kan självklart lägga upp arbetet på annat sätt eller med en annan tidsplan. Det är dock fördelaktigt att låta diskussioner, mellan eleverna och i helklass, ta tid. De är värdefulla lärandetillfällen och hjälper eleverna att utveckla många förmågor.
Sverige kan delas in i olika delar
Lektionsförslag
Börja med att gå igenom lärandemålsfrågorna.
Titta på en stor karta över Sverige. Vad vet eleverna om Sverige? Samla elevernas tankar på tavlan genom att göra en gemensam tankekarta på tavlan.
När ni har samtalat om vad eleverna redan vet om Sverige kan ni titta på kartan på sidan 34 i grundboken tillsammans. Vill du visa den på whiteboarden finns den i den digitala licensen. Fråga eleverna om de vet:
• Vilken del av Sverige bor vi i (Norrland, Svealand eller Götaland)?
• Vilket landskap bor vi i?
• Vilken kommun bor vi i?
Visa eleverna på kartan så alla känner sig säkra på i vilken del av Sverige de bor.
Gruppuppgift – Sveriges landskap
Låt eleverna undersöka olika landskap. Gruppera eleverna i mindre grupper (3–4 stycken) som får ett landskap var. Ta hjälp av kartan som finns på sidan 34 i grundboken.
I den digitala lärarlicensen finns blindkartor över Sveriges landskap. Låt eleverna använda dessa och skriva in landskapets:
- största orter
- största vattendrag
- andra viktiga geografiska namn
samt färglägga kartans terräng.
Låt eleverna därefter leta efter till exempel följande fakta:
- antal invånare
- största städer
- arbetsplatser
- landskap (beskriv terrängen)
- läge i Sverige (Götaland, Svealand, Norrland, i inlandet eller vid kusten, i norr eller söder, väster eller öster).
- sevärdheter
- landskapsdjur
- landskapsblomma
- landskapsvapen.
Låt grupperna jämföra sina landskap med varandra:
• Vilka skillnader kan de se?
• Vilka möjliga förklaringar finns till skillnaderna?
• Vilka likheter finns det?
Titta nu på kartan på sidan 35 i grundboken som visar befolkningstäthet i Sverige. Vill du visa den på whiteboarden finns den i den digitala licensen. Fråga eleverna:
• Var bor det flest människor i Sverige?
• Varför är det så tror ni?
Avsluta med att läsa texten Sverige kan delas in i olika delar tillsammans. Låt sedan eleverna arbeta med Frågor på texten och aktuella sidor i arbetsboken. Gå gärna igenom svaren tillsammans när alla är klara.
Facit till Frågor på texten s. 35
1. Man kan dela in Sverige i 25 landskap, i 290 kommuner och i tre större delar: Norrland, Svealand och Götaland.
2. Elevens eget svar.
3. Det finns 25 landskap i Sverige.
4. Kommunerna ansvarar för skolor, förskolor, renhållning, bibliotek och äldreomsorg.
5. De flesta människor bor i södra Sverige.
Invånare per km² (kommunvis)
Kartan visar befolkningstätheten i Sverige.
Det svenska landskapet
Lektionsförslag
Begreppet landskap kan vara lite förvirrande då det ibland syftar på de delar Sverige är indelade i, och ibland på naturen och det vi ser omkring oss. Förtydliga gärna det för eleverna.
Stenar som rensades bort från åkrarna byggde bönderna murar av.
Betade landskap är exempel på kulturlandskap.
Titta på de båda bilderna tillsammans. De finns på sidan 37 i grundboken och i den digitala licensen. Be eleverna beskriva vad de ser med hjälp av frågorna:
• Vad ser ni på bilderna?
• Vilken natur finns det?
• Finns det spår av människan?
Förklara för eleverna att båda dessa bilder visar vad vi kallar kulturlandskap, det vill säga naturlandskap som är påverkade av människan. Be eleverna titta vidare i kapitlet och se om de kan hitta ett exempel på naturlandskap bland kapitlets bilder. Diskutera de bilder eleverna hittar tillsammans.
Diagrammet visar urbaniseringen mellan åren 1800 och 2018.
Förklara ordet urbanisering för eleverna och titta sedan på diagrammet tillsammans. Diagrammet finns på sidan 38 i grundboken och i den digitala licensen. Förklara hur eleverna ska läsa av diagrammet och diskutera sedan följande:
• Varför bodde många fler på landsbygden på 1800-talet?
• Varför bor de flesta människor i tätorter i dag?
• Vilka fördelar och nackdelar finns med att bo på landsbygden eller i tätorter?
Avsluta med att läsa texten Det svenska landskapet tillsammans. Låt sedan eleverna arbeta med Frågor på texten och aktuella sidor i arbetsboken. Gå gärna igenom svaren tillsammans när alla är klara.
Facit till Frågor på texten s. 39
1. Så fort människor påverkar naturlandskapet kallar vi det för kulturlandskap.
2. Urbanisering är när fler och fler flyttar från landsbygden in till städerna.
3. a) Jordbruket blev mer effektivt och det ledde till att befolkningen växte. Alla kunde inte arbeta inom jordbruket, så många flyttade till städerna.
b) I städerna finns det fler arbeten, bostäder och skolor. Det finns till exempel ett större nöjesliv.
c) Om många flyttar från en ort blir det färre kvar som betalar skatt och då har kommunen inte råd att bekosta lika mycket service för kommuninvånarna. Affärer kan få för få kunder för att ha råd att finnas kvar.
d) Elevens eget svar. Förslag: En fördel är att det kan finnas fler företag som affärer, restauranger, frisörer och biografer eftersom många fler kan köpa företagens varor eller tjänster.
Sveriges olika naturlandskap
Lektionsförslag
Läs igenom Sveriges olika naturlandskap tillsammans. Titta på bilderna och diskutera/beskriv vad ni ser.
Låt sedan eleverna arbeta med Frågor på texten och aktuell sida i arbetsboken. Gå gärna igenom svaren tillsammans när alla är klara.
Som avslutning kan du låta eleverna arbeta med arbetsbladet Sveriges naturlandskap som finns i den digitala lärarlicensen.
Facit till Frågor på texten s. 41
1. Norrlandsterräng, bergkullslätter, fjällterräng, sprickdalslandskap, skärgårdslandskap och slättlandskap.
2. Elevens eget svar.
Landskapet förändras
Lektionsförslag
Inlandsisen för Inlandsisen för För 9 800 år sedan Norden i dag. 20 000 år sedan. 12 000 år sedan. bildades en öppning mot havet.
Titta på bilderna tillsammans och förklara att hela Sverige har varit täckt av is. Bilderna finns på sidan 42 i grundboken i den digitala licensen. Låt eleverna fundera på hur det kan ha påverkat naturen och landskapet. Ha en diskussion och avsluta med att berätta att de i dag ska få lära sig mer om detta.
Läs texten Landskapet förändras tillsammans. Låt sedan eleverna arbeta med Frågor på texten och aktuella sidor i arbetsboken. Gå gärna igenom svaren tillsammans när alla är klara.
Om ni har en rundhäll i närheten av skolan kan ni gå ut och titta på den. Ta fram en karta över området från SGU:s kartvisare med isräfflor. Låt eleverna mäta isräfflornas riktning med hjälp av kompasser. Om deras resultat inte skulle stämma med kartan så kan det bero på att isen har haft en något annan riktning just på er plats. Det kan bero på topografin och att kartan är för grov. Det kan givetvis även bero på mätfel hos den som insamlar data. Tänk på att isen oftast rörde sig söderut men att iskanten sedan drog sig tillbaka norrut. Den lämnade dock helt andra spår än isräfflor.
I den digitala lärarlicensen finns arbetsblad att arbeta vidare med.
Facit till Frågor på texten s. 44
1. Inlandsisen tyngde ned marken och sedan isen försvann höjer marken sig långsamt.
2. Det kan bli översvämning. Havsnivåerna stiger för att stora glaciärer smälter när temperaturen i världen stiger.
3. Inlandsisen var som allra tjockast och tyngst i Norrland.
4. En rundhäll bildades av att inlandsisen rörde sig över berget och slipade det. Ibland drog isen med sig stenar som gjorde repor och räfflor i berghällen.
När marken går sönder
Lektionsförslag
Börja lektionen med att förklara begreppen yttre och inre krafter. Låt gärna eleverna träna på dessa begrepp genom att förklara för varandra samt ge exempel.
Vattnet slipar ned berget.
Titta på bildserien och beskriv vad ni ser. Förklara att detta är ett exempel på erosion. Ett annat exempel på erosion är det ni arbetade med vid förra tillfället, när inlandsisen slipade marken. Du kan även nämna att vind är en kraft som också orsakar erosion.
Experiment för att förklara issprängning
Låt klassen se hur du fyller en plast- eller frigolitmugg/flaska med vatten och ställ in den i frysen. Ta ut den dagen därpå när vattnet har fryst. Muggen eller flaskan kan ha gått sönder eller så har vattnet kommit över kanten. Förklara att is tar större plats än vatten och i områden där det regnar mycket och där temperaturen ofta växlar runt noll så förekommer mycket frostsprängning.
Läs texten När marken går sönder tillsammans. Låt sedan eleverna arbeta med Frågor på texten. Gå gärna igenom svaren tillsammans när alla är klara.
Om du vill du testa fler experiment tillsammans med eleverna finns
Demonstrationsexperiment som förklarar erosion i den digitala lärarlicensen.
Facit till Frågor på texten s. 47
1. Is och vatten bryter ned berget.
2. Det finns mycket annat som kan förändra naturlandskapet, till exempel människor som bygger vägar, spränger bort berg och hugger ned skog.
3. Erosion är när något nöts eller slipas ned. Vittring är när något går sönder i små bitar eller löses upp.
4. Havets vågor eroderar bort berget så att det till slut bara är en stenpelare kvar.
5. Elevens eget svar.
Sammanfattning
Läs igenom sammanfattningen tillsammans och låt därefter eleverna arbeta med aktuell sida i arbetsboken.
Om ni använder de digitala elevlicenserna kan eleverna där arbeta med Träna mera. Avsnittet Träna mera som ligger sist i kapitlet innehåller begreppsträning och språkträning och syftar till att träna begrepp och ämnesspecifika ord. Begreppsträningen tar upp de viktigaste orden som rör ämnet/kapitlet och språkträningen syftar till att träna eleverna i ordkunskap som hjälper dem att ta till sig informationen i texterna och i samtalen kring innehållet. Eftersom målet med de här övningarna är att ge eleverna ett rikare ordförråd, så att de ska kunna läsa och ta till sig texten samt medverka i samtal kring innehållet, finns här fler ord än vad som tas upp i texten.
Använd gärna kopieringsunderlaget Bra att veta som finns i den digitala lärarlicensen. I Bra att veta samlas viktiga delar av kapitlet i en lättläst text (en utökad och bildsatt sammanfattning). Den kan användas av alla elever, men kanske i synnerhet av lässvaga elever, av modersmålslärare som kan översätta texten och förklara för elever med annat modersmål eller av elever som av andra skäl behöver en tydlig översikt över innehållet i arbetsområdet.
VIKTIGA BEGREPP
landskap, kommun, glesbygd, tätort, naturlandskap, kulturlandskap, landsbygd, urbanisering, storstadsområde, Norrlandsterräng, fjällterräng, bergkullslätt, sprickdalslandskap, slättlandskap, inlandsis, landhöjning, strandlinje, Höga kusten, havsnivå, glaciär, yttre krafter, erosion, rauk, vittring, is-sprängning, rot-sprängning
Bildförteckning
Bildförteckningens sidhänvisningar
är till grundboken vars sidor visas i lärarhandledningen.
Anton Balazh/Shutterstock 6
Jeppe Gustafsson/TT 9 (1)
Arkadij Schell/Shutterstock 9 (2)
FoxglovesAndStockings/Shutterstock 9 (3)
Kathryn Hansen/NASA/Reuters 12 (1)
Shalan Stewart/Zuma Press/TT 12 (2)
Michael Persson/Shutterstock 13 (1)
Anders Good/TT 13 (2)
Kevin Cole 44/Shutterstock 14 NASA 18
Shaun Wilkinson/Shutterstock 21
Anette Nantell/DN/TT 23 (1)
Roslan Rahman/AFP/TT 23 (2)
Amouri Nour/Shutterstock 24
Shaggyphoto/Shutterstock 25
Anders Deros/Aftonbladet/TT 26
Bengt Ekman/TT 29 (1)
Henrik Isaksson/TT 29 (2)
Jan Schützer/Naturfotograferna/TT 36
Bruno Helgesson/Naturfotograferna/TT
37 (1)
Ola Jennersten/Naturfotograferna/TT 37 (2)
Fredrik Sandberg/TT 39
Göran Gustafson/TT 40 (1)
Tor Lundberg Tuorda/Naturfotograferna/ TT 40 (2)
Magnus Martinsson/Naturfotograferna/ TT 41 (1)
Curt Fredén/SGU 41 (2)
Helikopterfoto/TT 41 (3)
Jeppe Gustafsson/TT 41 (4)
Gustav Sohlenius/SGU 43
Kicki Nilsson/TT 44
Mats Wilhelm/Naturfotograferna/TT 45
jung sung hwa/Shutterstock 46
Björn Larsson Rosvall/TT 47
Hussein El-alawi/Sydsvenskan/TT 50
Joakim Berglund/TT 53 (1)
Victor Lundberg/TT 53 (2)
Mikael Fritzon/TT 54
Åke Ericson/TT 57
Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT 60
Fokin Oleg/Shutterstock 62 (1)
Kennerth Kullman/Shutterstock 62 (2)
lcrms/Shutterstock 63 (1)
www.sandatlas.org/Shutterstock 63 (2)
Mats Wilhelm/Naturfotograferna/TT 64 (1)
jesadaphorn/Shutterstock 64 (2)
Stefan Bennhage/TT 64 (3)
Alf Linderheim/Naturfotograferna/TT 65
Petr Bonek/Shutterstock 66
Mikael Gustafsson/Naturfotograferna/ TT 69
Artur Mar_n/Shutterstock 70 (1)
Billy333/Shutterstock 70 (2)
Nadezhda79/Shutterstock 70 (3)
Marilyn Barbone/Shutterstock 70 (4)
Tor Tuorda/TT 71
Bengt Ekman/TT 72
Hussein El-alawi/Sydsvenskan/TT 73
Timmary/Shutterstock 74 (1)
m.pilot/Shutterstock 74 (2) panuwat panyacharoen/Shutterstock 74 (3)
KariDesign/Shutterstock 74 (4)
Lopatin Anton/Shutterstock 74 (5)
Tiger Images/Shutterstock 74 (6) luis c. jimenez del rio/Shutterstock 74 (7)
Vaclav Volrab/Shutterstock 74 (8)
Fredrik Sandberg/TT 75
Helikopterfoto/TT 76
Thomas Karlsson/DN/TT 78
Bo Dahlin/TT 81 (1)
Jonas Forsberg/Naturfotograferna/TT 81 (2)
Lars Lindqvist/DN/TT 83
Tomas Westermark/Boliden 85
Jorma Valkonen/TT 86 (1)
Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT 86 (2)
Jerker Andersson/TT 87
Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/ TT 88
Heiko Junge/TT 89
olgagorovenko/Shutterstock 95
Erik Johansen/NTB scanpix/TT 96
Lars Pehrson/SvD/TT 98 (1)
Henrik Strömstad/Samfoto/TT 98 (2)
Patrick Dieudonne/Robert Harding Photography/TT 98 (3)
Andreas Steidlinger/Alamy Stock Photo/ TT 99 (1)
Roni Rekomaa/Lehtikuva/TT 99 (2)
Wojtek Chmielewski/Shutterstock 103 (1) weniliou/Shutterstock 103 (2)
Gerhard Zwerger-Schoner/ imageBROKER/TT 105 (1)
canyalcin/Shutterstock 105 (2)
Ekaterina Kondratova/Shutterstock 106
S. Vannini/DEA/Getty Images 107 (1)
Andreas Steidlinger/Alamy Stock Photo/ TT 107 (2)
Ulf Berglund/Bildhuset/TT 110
Håkon Mosvold Larsen/NTB scanpix/ TT 112
Krasowit/Shutterstock 113 (1)
Haizhen Du/Shutterstock 113 (2)
Valery Evlakhov/Shutterstock 113 (3)
lunamarina/Shutterstock 113 (4)
Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT 114
Landsat 7/USGS/NASA 115
Anneli Svanström/WWF/TT 116
TTphoto/Shutterstock 120
In_nitumProdux/Shutterstock 124
Lennart Rehnman/GT/TT 125 (1)
Erik Abel/TT 125 (2)
Stefan Dinse/Shutterstock 126
Jeppe Gustafsson/TT 127
Lars Pehrson/SvD/TT 128
Ondrej Prosicky/Shutterstock 129
Sander van der Werf/Shutterstock 131 (1)
avtk/Shutterstock 131 (2)
Gert Olsson/Scandinav/TT 132
VLA photos/Shutterstock 137 (1)
Philip Bird LRPS CPAGB/Shutterstock 137 (2)
Johan Nilsson/TT 139
JohnnyOneSpeed 142
Don Landwehrle/Alamy/TT 143
EvgenySHCH/Shutterstock 146
Adariukov Oleksandr/Shutterstock 148 (1)
Valery Shanin/Shutterstock 148 (2)
travel4_shing/Shutterstock 149
Szymon Mucha/Shutterstock 150
nightcap/Shutterstock 152 (1)
ZGPhotography/Shutterstock 152 (2)
Mro/Shutterstock 153
Harry Beugelink/Shutterstock 155 (1)
Peter Summers/Getty Images 155 (2)
JessicaGirvan/Shutterstock 156
KucherAV/Shutterstock 157
Redaktion93/Shutterstock 160
Igor Sirbu/Shutterstock 162 (1)
Olga_Shestakova/Shutterstock 162 (2)
Valery121283/Shutterstock 162 (3)
Tim UR/Shutterstock 162 (4)
Timmary/Shutterstock 163 (1)
Maks Narodenko/Shutterstock 163 (2)
GSDesign/Shutterstock 163 (3)
Iakov Filimonov/Shutterstock 163 (4)
”Iron Works, Colebrook Dale, 1805”.
Philip James Loutherbourg the Younger. Fine Art Images/Heritage Images/Getty Images 164
Fox Photos/Getty Images 165 taranchic/Shutterstock 166 (1)
PICTOR PICTURE COMPANY/ Shutterstock 166 (2)
Frans Lemmens/Corbis Documentary
RF/Getty Images 167
Parilov/Shutterstock 168
ventdusud/Shutterstock 169
Vytautas Kielaitis/Shutterstock 170 (1)
Michael Kooren/Reuters/TT 170 (2)
Fredrik Sandberg/TT 171 (1)
EQRoy/Shutterstock 171 (2)
EvgL/Shutterstock 172
Guiseppe Cacace/AFP/TT 176
Tupungato/Shutterstock 177 (1)
Oligo22/Shutterstock 177 (2)
Matthew Horwood/Getty Images 178
Milosz Maslanka/Shutterstock 179 (1)
Fabiano's_Photo/Shutterstock 179 (2)
taranchic/Shutterstock 180 travelview/Shutterstock 181
Kirill Spiridonov/Shutterstock 182
fokke baarssen/Shutterstock 183
Arty Om/Shutterstock 184
FOTOGRIN/Shutterstock 185
Mikhail Cheremkin/Shutterstock 186
INTREEGUE Photography/Shutterstock 187
Grzegorz Dlugosz/Shutterstock 188
S-F/Shutterstock 189
Alex Tihonovs/Shutterstock 190
NORRIE3699/Shutterstock 191 (1)
B.Stefanov/Shutterstock 191 (2)
Bengt Nyman 192 (1)
kudla/Shutterstock 192 (2)
Aris Oikonomou/AFP/Getty Images 194
photostar72/Shutterstock 197 (1)
Peter Etchells/Shutterstock 197 (2)
Helikopterfoto/TT 200
Bernhard Staehli/Shutterstock 202
obo_li/Shutterstock 204
Jessica Gow/TT 207
Danish Siddiqui/Reuters/TT 208
Odd Andersen/AFP/TT 210
Anette Nantell/DN/TT 212
François Galland/Godong/Universal Images Group/Getty Images 213
Delil Soulemain/AFP/Getty Images 220
Stefan Balaz/500px/Getty Images 223
Jacob Ehrbahn/Politiken/TT 224
The Good Brigade/Digital Vision/Getty Images 225
Simon Rehnmark/Shutterstock 226
Beata Zawrzel/NurPhoto/Getty Images 227 (1)
zhihao/MomentRF/Getty Images 227 (2)
Daniel Lamborn/Shutterstock 230
Jonathan Nackstrand/AFP/Getty Images 232
elisevonwinkle/Shutterstock 235
Dmitry Pichugin/Shutterstock 236
Tobi Erinle/Shutterstock 239
Chris Jackson/Getty Images 240
Travel Stock/Shutterstock 247 (1)
wanderlust86/Shutterstock 247 (2)
NASA 248 (1)
fkaymak/Shutterstock 248 (2)
ninette_luz/Shutterstock 249 (1)
BlueOrange Studio/Shutterstock 249 (2)
Donwilson Odhiamb/SOPA Images/ LightRocket/Getty Images 250
Thierry Berrod/Mona Lisa production/ Science Photo Library/TT 251
mbrand85/Shutterstock 252
Nik Bruining/Shutterstock 255 (1)
Katoosha/Shutterstock 255 (2)
ESA 256
Arvind Yadav/Hindustan Times/Getty Images 260
Bhaven Jani/Shutterstock 263
Andrew Repp/Shutterstock 264 (1)
Georgia Evans/Shutterstock 264 (2)
Susana Gonzalez/Bloomberg/Getty Images 265 (1)
Uladzik Kryhin/Shutterstock 265 (2)
NASA 267
Martin Bernetti/AFP/Getty Images 271
Icelight 272
NASA/Reuters/TT 273
The Rainforest Alliance 274 (1)
Fairtrade International 274 (2)
Joaquin Sarmiento/AFP/TT 275
Joshua Prieto/SOPA Images/Shutterstock/ TT 277
Elli Olausson/Shutterstock 278 (1)
Reinhard Dirscherl/Ullstein Bild/Getty Images 278 (2)
David Gray/Reuters/TT 280
james_stone76/Shutterstock 283
Lilach Weiss/Image Source/Getty Images 284
Smith Collection/Gado/Getty Images 287
Donatas Dabravolskas/Shutterstock 288
Xinhua/Wei Peiquan/TT 289
Dmitriy Kandinskiy/Shutterstock 290
ENeems/Shutterstock 291
Guillermo Arias/AFP/Getty Images 292
Stan Honda/AFP/Getty Images 293
Aaron Favila/AP/TT 296
Paulo de Oliveira/Ardea/Mary Evans Picture/TT 297
Alexander Grir/AFP/Getty Images 298
Jonas Gratzer/LightRocket/Getty Images
299 (1)
Heiko Junge/NTB scanpix/TT 299 (2)
SOS Geografi 4-6
ingår i SO-serien 4–9 från Liber. Det är ett heltäckande läromedel som möjliggör att arbeta med innehåll och språk från grunden.
Med SOS Geografi 4–6 blir det lättare att nå målen i geografi.
SOS Geografi 4–6 utgår i upplägg och innehåll från Lgr22.
För alla komponenter i serien se liber.se
