Vad lÀrare behöver veta för att fler ska
lyckas i skolan
ISBN 978-91-47-15871-3
© 2025 Fredrik Zimmerman och Liber AB
Text- och dataÄtervinning ej tillÄten
FörlÀggare: Helena Hammarqvist
Redaktör: Thomas Johansson
Formgivning omslag: Filip Rensfelt
Formgivning inlaga: Integra Software Services, Indien och Fredrik Elvander
SĂ€ttning: Integra Software Services, Indien
Projektledare: Magnus Winkler
Produktion: Lars Wallin
Första upplagan 1
Repro: Integra Software Services, Indien
Tryck: People Printing, Kina, 2025
KOPIERINGSFĂRBUD
Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Kopiering, utöver lÀrares och elevers begrÀnsade rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, Àr förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
IntrÄng i upphovsrÀttsinehavarens rÀttigheter enligt upphovsrÀttslagen kan medföra straff (böter eller fÀngelse), skadestÄnd och beslag/förstöring av olovligt framstÀllt material. SÄvÀl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. LÀs mer pÄ www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
InnehÄll
Inledning 5
Socioekonomisk status och skolmisslyckanden 5
Var fjÀrde elev 5
Externa och interna faktorer 6
Attributionsfel 6
Skolan ska enligt lag vara likvÀrdig 7
Ăkande, neutral eller minskande 7
Varför anvÀnda sociala kategorier? 8
Bokens upplÀgg 9
1. Socioekonomisk status 10
Vad innehÄller begreppet socioekonomisk status? 10
Studievana och studieovana hem 11
Socioekonomisk fördelning 11
UtlÀndsk bakgrund och studievana förÀldrar 13
2. Externa faktorer 16
VĂ„rdnadshavares inkomst 16
Barnfattigdom och ekonomisk utsatthet 16
Att ha rÄd med mat och klÀder 17
Kontakten mellan en stressad förÀlder och barn vid ekonomisk utsatthet 19
Inflation, varsel och skam 20
Barns strategier vid ekonomisk utsatthet 20
Vad har eleven gjort i helgen? 22
Sociala vÀrderingshot och stigmatisering 23
Skolsegregering 23
Internalisering 24
Kaos och trÄngboddhet 24
Studiestöd efter skoltid 25
Effekter av ekonomisk utsatthet 26
Sammanfattning â ekonomisk utsatthet 27
VÄrdnadshavares utbildningsnivÄ 29
Kulturellt kapital 29
Home Learning Environment 31
Skillnaden mellan att uppmuntra och kunna hjÀlpa till 35
SprÄket har stor betydelse 36
FörÀndring eller utveckling 41
Sammanfattning â effekter pĂ„ sprĂ„kutveckling 44
OsÀkra elever 45
Inledning
Socioekonomisk status och skolmisslyckanden
Denna bok har tvÄ syften: Det första Àr att ge lÀrare en introducerande kunskap om varför elever som kommer frÄn hem med en lÄg socioekonomisk status (ofta förkortat SES) har en högre risk för skolmisslyckanden. Det andra syftet Àr att visa exempel pÄ hur lÀrare kan stödja dessa elever sÄ att de lyckas bÀttre i skolan. Förhoppningsvis ska dessa exempel kunna tjÀna som inspiration för lÀrare, eftersom det finns saker att göra Ät detta problem.
Skolan Àr oerhört viktig för ett barns livsmöjligheter och avgörande för att de inte ska hamna i utanförskap, vilket gör detta till en livsviktig frÄga. För att skapa ett socialt hÄllbart samhÀlle krÀvs det att kunskapsklyftorna minskar. Det Àr dÀrför viktigt att lÀrare har kunskap om vad som menas med socioekonomisk status och vad det kan bero pÄ att barn frÄn hem med en lÄg socioekonomisk status har svÄrare att klara skolan.
Var fjÀrde elev
Bland de elever som kommer frÄn familjer med lÄg socioekonomisk status Àr det var fjÀrde elev som inte blir behörig till gymnasiet. Detta till skillnad frÄn elever frÄn hem med hög socioekonomisk status dÀr det Àr en av tjugo elever som inte blir behörig till gymnasiet.1 Det Àr Àven mer Àn varannan elev frÄn familjer med lÄg socioekonomisk status som har minst ett underkÀnt betyg i sitt avgÄngsbetyg. NÀr det gÀller elever frÄn hem med hög socioekonomisk status Àr det lite mer Àn var tionde.2
NÀr det gÀller betyg har barn frÄn förÀldrar med en hög socioekonomisk status i snitt 248,6 meritpoÀng i avgÄngsbetyg. Barn frÄn förÀldrar med lÄg socioekonomisk status har i snitt 163 meritpoÀng i avgÄngsbetyg.3 Det Àr alltsÄ stora skillnader pÄ gruppnivÄ
mellan elever och dessa skillnader kan kopplas till socioekonomisk status.
Med andra ord bör denna statistik vara ett starkt skÀl till att lÀrare behöver kunskap om betydelsen av socioekonomisk status. Att vissa elever pÄ gruppnivÄ fÄr mycket lÀgre betyg gör inte bara att de missar flera valmöjligheter i livet, till exempel vid val av utbildning och framtida jobb, det skapar Àven negativa skillnader i utanförskap, hÀlsa och demokratiskt deltagande.
Externa och interna faktorer
Socioekonomisk status Ă€r en sĂ„ kallad extern faktor. Med externa faktorer menas fenomen utanför skolan som pĂ„verkar elevers resultat i skolan. Det Ă€r faktorer som skolpersonal behöver vara medvetna om. Först dĂ„ kan de utforma strategier som motverkar dem sĂ„ att skolan kan bli jĂ€mlik i sĂ„ hög grad som möjligt. Interna faktorer Ă€r sĂ„dant som skolpersonal kan pĂ„verka inom skolans ram och som har en effekt pĂ„ elevers resultat. Ăven om jag vĂ€xelvis kommer att skriva om externa och interna faktorer, har den första delen av boken ett större fokus pĂ„ externa faktorer. Detta lĂ€gger en grund för bokens andra del, som fokuserar mer pĂ„ interna faktorer.
Jag vill understryka att inte alla elever som kommer frĂ„n hem med lĂ„g socioekonomisk status misslyckas i skolan. Men statistiken visar att dessa elever löper en mycket högre risk att inte klara skolan.4 Detta Ă€r inte rĂ€ttvist mot dessa barn. DĂ€rför Ă€r det viktigt att ha kunskap om de externa faktorer som har en negativ pĂ„verkan pĂ„ elevers skolgĂ„ng för att kunna utveckla fruktbara interna faktorer. Att hĂ€nvisa eventuella misslyckanden till eleven sjĂ€lv, utan förstĂ„else för den sociala kontexten, Ă€r ett attributionsfel â och hela boken gĂ„r egentligen ut pĂ„ att undvika detta.
Attributionsfel
Attributionsfel innebÀr att elevers problematiska handlande förklaras utifrÄn deras personliga sÀrdrag, snarare Àn utifrÄn de omstÀndigheter som finns runt omkring dem.5 Men elevers agerande
kan ofta bero pĂ„ den sociala miljö som de kommer ifrĂ„n. Det Ă€r inte nĂ„got essentiellt i eleven som gör att eleven har det svĂ„rare i skolan. UtifrĂ„n en förstĂ„else av de externa faktorerna gĂ„r det att stödja eleven till en positiv förĂ€ndring, framförallt med hjĂ€lp av rĂ€tt interna faktorer. I stĂ€llet för att tĂ€nka âden dĂ€r eleven kommer aldrig att klara av att göra en viss uppgift, sĂ„ det Ă€r ingen idĂ© att jag försökerâ Ă€r det viktigt att lĂ€raren Ă€r nyfiken och reflekterar över vad det Ă€r som gör att en elev har det svĂ„rare i skolan och hur denna elev kan stödjas pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt.
Skolan ska enligt lag vara likvÀrdig
Skolan ska enligt lag vara likvĂ€rdig för alla elever.6 Eftersom hur ett barn klarar sig i skolan bestĂ€ms av externa faktorer som barnet sjĂ€lv inte kan pĂ„verka Ă€r det bestĂ€mt i lag att skolan ska vara kompensatorisk.7 Den svenska skolan ska, enligt skollagen, arbeta för att uppvĂ€ga skillnader i barns och elevers förutsĂ€ttningar att tillgodogöra sig utbildningen.8 En följd av det Ă€r att skolarbetet inte ska anpassas till barn frĂ„n förĂ€ldrar med en högre socioekonomisk status â dĂ„ Ă€r inte skolan likvĂ€rdig.
Ăkande, neutral eller minskande
Skillnaderna i betyg mellan elever frĂ„n olika socioekonomiska omstĂ€ndigheter skapar pĂ„ gruppnivĂ„ stora skillnader i samhĂ€llet som inte Ă€r socialt hĂ„llbara. Om skolan i praktiken arbetar kompensatoriskt Ă€r en viktig frĂ„ga att reflektera kring, men den Ă€r svĂ„r att ge ett bestĂ€mt svar pĂ„. Ăr det kanske sĂ„ att skolan snarare ökar redan existerande skillnader mellan olika elever? Blir de elever som redan Ă€r duktiga i skolan allt bĂ€ttre? FĂ„r de elever som har det svĂ„rare i skolan allt svĂ„rare att klara skolan, och att problemen ökar under tiden de gĂ„r i skolan? Om detta stĂ€mmer, ökar skolan kunskapsklyftorna i stĂ€llet för att minska dem? Detta kan liknas vid begreppet Matteuseffekten, som kommer frĂ„n talesĂ€ttet att de rika blir rikare och de fattiga blir allt fattigare.
Inledning 7
Bokens upplÀgg
I första kapitlet definieras socioekonomisk status. Eller rÀttare sagt, det kommer att framgÄ att det finns flera olika definitioner av begreppet och att det Àven finns flera likartade begrepp som ofta anvÀnds i dess stÀlle. Framförallt mÀrks detta nÀr olika kommuner tilldelar skolpeng till olika skolor efter sammansÀttningen av eleverna med avseende pÄ socioekonomisk status.
Boken Àr dÀrefter uppdelad i tvÄ kapitel: Det första tar upp externa faktorer, med ett fokus pÄ förÀldrars inkomst och utbildning. Skolverket menar att vÄrdnadshavares inkomst har en allt större betydelse för elevers avgÄngsbetyg, men det Àr alltjÀmt vÄrdnadshavares utbildningsnivÄ som har störst inverkan pÄ elevers betyg. I detta kapitel diskuteras först varför vÄrdnadshavares inkomst har en relation till elevers betyg, dÀrefter varför vÄrdnadshavares utbildning har en sÄ stor inverkan pÄ elevers skolprestationer.
Det tredje och avslutande kapitlet handlar om interna faktorer. HÀr ges exempel pÄ hur skolan kan hjÀlpa det jag valt att kalla osÀkra elever, vilka ofta kommer frÄn hem med en lÀgre socioekonomisk status. Fokus ligger pÄ tre centrala interna faktorer: didaktisk kompetens, relationskompetens och ledarskapskompetens. Det Àr frÀmst genom dessa tre kompetenser som lÀrare kan hjÀlpa elever frÄn hem med en lÀgre socioekonomisk status till en högre skolframgÄng.
DiskussionsfrÄgor
âą Hur ser du pĂ„ orsakerna till att en elev har det svĂ„rt i skolan? Vad vĂ€ger tyngst â personliga egenskaper eller sociala omstĂ€ndigheter?
⹠Tror du att skolan ökar eller minskar kunskapsklyftorna i samhÀllet? Eller Àr den neutral?
⹠Vilka fördelar och nackdelar tror du att det finns med att gruppera elever efter socioekonomisk status?
pÄ gruppnivÄ. Vilka faktorer som anvÀnds beror pÄ syftet med indelningen, men vanliga kriterier Àr utbildning, inkomst och yrke. Utbildning, inkomst och yrke Àr ofta sammankopplade, eftersom högre utbildning ofta leder till kvalificerade yrken, vilket i sin tur kan ge högre lön.
En person som har en eftergymnasial utbildning (oftast en högskole eller universitetsexamen) och en hög inkomst brukar anses ha en hög socioekonomisk status. NÀr barn kommer frÄn ett hem med en hög socioekonomisk status menas ofta att förÀldrarna Àr högutbildade och har en hög inkomst pÄ grund av sitt yrke. Detta innebÀr ocksÄ ofta att de har ett yrke med en högre grad av frihet. Med skillnad i frihet menas exempelvis att en lagerarbetare kan ha vÀldigt bestÀmda arbetsrutiner och arbetstider som hen ska följa, medan en advokat mer sjÀlvstÀndigt kan bestÀmma hur hen ska utföra sitt arbete och dÀrför oftare har ett stort inflytande pÄ sin arbetstid.
Studievana och studieovana hem
Elever som kommer frÄn hem med en hög socioekonomisk status brukar karakteriseras som att de kommer frÄn studievana hem, eftersom förÀldrarna har erfarenheter av en lÄng utbildning. Med studieovana hem menas ofta hem med förÀldrar som inte gÄtt nÄgon högre utbildning och dÀrför tillskrivs en lÀgre socioekonomisk status. I denna bok anvÀnds begreppet studieovana hem synonymt med begreppet hem med en lÀgre socioekonomisk status.
Socioekonomisk fördelning
I fallet ovan anvĂ€nds termen âhögâ, exempelvis en hög socioekonomisk status, för att beskriva en familj med högutbildade förĂ€ldrar. Ordet hög har en annan betydelse nĂ€r begreppet socioekonomisk fördelning anvĂ€nds. Socioekonomisk fördelning anvĂ€nds oftast nĂ€r kommuner fördelar resurser mellan skolor, dĂ€r resurstilldelningen per elev skiljer sig Ă„t mellan skolor inom samma kommun.
1. Socioekonomisk status 11
Om en skola har mÄnga elever som kommer frÄn hem med en lÄg socioekonomisk status, kan kommunen vÀlja att ge denna skola mer resurser Àn en skola dÀr flertalet elever kommer frÄn studievana hem. En skola kan samtidigt ha mÄnga nyanlÀnda elever och dÄ behöver denna skola ocksÄ mer resurser för att kunna bemöta dessa elevers behov med till exempel mer övning i det svenska sprÄket. För att kunna fördela resurserna, det vill sÀga rÀkna ut hur mycket extra resurser en skola ska fÄ, ges olika externa faktorer ett visst vÀrde.
I denna situation ges elever frÄn studieovana förÀldrar ett visst vÀrde och nyanlÀnda elever ett visst vÀrde, som sedan kan lÀggas ihop. Detta vÀrde kallas ofta för ett socioekonomiskt index. En elev som kommer frÄn ett hem med studieovana förÀldrar och Àr nyanlÀnd fÄr ett högre vÀrde Àn en svenskfödd elev med högutbildade förÀldrar. Ju fler elever med högt vÀrde en skola har, desto högre blir dess socioekonomiska index. Och ju högre socioekonomiskt index, desto mer resurser brukar denna skola fÄ. I detta fall innebÀr ett högt socioekonomiskt index att eleven kommer frÄn ett hem med studieovana förÀldrar. LÄgindexskolor Àr alltsÄ skolor med elever som kommer frÄn mer gynnsamma hemförhÄllanden, alltsÄ frÄn hem med en hög socioekonomisk status.12 Högindexskolor Àr skolor med en större grupp elever som kommer frÄn mindre gynnsamma hem, det vill sÀga att eleverna har en statistiskt större risk att misslyckas i skolan.
Det finns kommuner som omfördelar en del av skolpengen till högindexskolor. Det varierarar mellan kommuner hur mycket av skolpoÀngen som de vÀljer att omfördela. Det kan variera mellan 5 och 20 procent. Det Àr vanligare att kommunen ligger nÀrmare 5 procent, men det finns nÄgra kommuner som omfördelar cirka 20 procent.13 Alla kommuner i Sverige gör inte detta. Har en kommun skolor dÀr det inte finns nÄgon större variation i elevgruppen mellan skolorna, exempelvis att det gÄr ungefÀr lika mÄnga elever frÄn studieovana hem pÄ alla skolor, finns det inget motiv till att omfördela resurserna. Detta gÀller framförallt mindre kommuner. Dessa kommuner kan ocksÄ ha andra former av omfördelningssystem.
1. Socioekonomisk status
visst vÀrde exempelvis beroende pÄ hur lÀnge hen bott i Sverige. Skolor som har mÄnga utlandsfödda elever, som kom till Sverige efter sex Ärs Älder, kan exempelvis fÄ en större resursertilldelning.
Enligt statistiken har det inte nÄgon större effekt pÄ skolresultaten om eleven kategoriseras som utlandsfödd. Om en elev har kommit till Sverige efter sex Ärs Älder har eleven en utmaning med sprÄket, och dÄ behövs det extra stöd för detta. Att utlandsfödda elever, tillsammans med dem som Àr födda i Sverige (med förÀldrar födda utomlands) och elever som kom till Sverige före sex Ärs Älder, Àr överrepresenterade bland de som har det svÄrt i skolan, beror frÀmst pÄ att mÄnga av dem har förÀldrar med lÀgre utbildningsnivÄ. RÀknas förÀldrars utbildningsnivÄ in i statistiken försvinner utlandsfödd som en variabel som har effekt pÄ skolresultat.17
Barn till högutbildade utlandsfödda förÀldrar behöver med andra ord inte extra resurser, förutom om de kommit till Sverige efter sex Ärs Älder och behöver extra stöd med sprÄket. En elev som Àr född utomlands och har utlandsfödda och högutbildade förÀldrar, exempelvis att mamman Àr ingenjör och pappan Àr tandlÀkare, kommer med hög sannolikhet att klara sig vÀl i skolan. Diskussionen om varför utlandsfödda Àr överrepresenterade bland dem som har det svÄrare i skolan handlar med andra ord egentligen om varför elever frÄn studieovana hem har det svÄrare i skolan.
Nu menar jag inte pÄ nÄgot sÀtt att en utlandsfödd elev frÄn ett hem med högre socioekonomisk status inte kan ha utmaningar i skolan, pÄ grund av exempelvis rasism och fördomar om invandrare. Men kunskapsmÀssigt och betygsmÀssigt klarar sig utlandsfödda elever med högutbildade förÀldrar ofta bra i skolan. Det Àr en kunskap som förhoppningsvis kan hjÀlpa till att minska vissa fördomar om utlandsfödda elever i skolan. Men mÄnga elever som invandrat till Sverige kommer frÄn studieovana hem. För att skolan ska kunna stödja dessa elever behövs en diskussion om varför denna kategori av elever pÄ gruppnivÄ har det svÄrare i skolan, vilket jag kommer att tydliggöra i det följande kapitlet.
1. Socioekonomisk status
DiskussionsfrÄgor
⹠Anser du att det Àr rÀtt att fördela en del av skolpengen till skolor efter sammansÀttningen av elever utifrÄn socioekonomiska omstÀndigheter? Varför/varför inte?
âą Hur vĂ€l kĂ€nner du till dina elevers socioekonomiska bakgrund? Ăr det nĂ„got du funderar pĂ„ i ditt arbete?
Socioekonomisk status 15
Elever frÄn hem med lÄg socioekonomisk status Àr den elevgrupp som klarar sig sÀmst i skolan. Det Àr dÀrför avgörande att lÀrare förstÄr orsakerna bakom detta faktum och fÄr kunskap om hur de kan stödja dessa elever att lyckas i skolan.
Den hÀr boken förklarar begreppet socioekonomisk status och visar dess starka koppling till elevers skolprestationer.
Den erbjuder inspirerande exempel och praktiska tips och rÄd om hur skolan kan frÀmja skolframgÄng för dessa elever, med fokus pÄ undervisning, relationer och ledarskap i klassrummet. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrÄgor som stöttar lÀrare i att utveckla sin undervisning och skÀrpa sin kritiska blick pÄ skolan.
Fredrik Zimmerman Àr lektor vid lÀrarutbildningen vid
Högskolan i BorÄs. Han forskar om varför olika sociala kategorier av elever har det svÄrare i skolan och hur lÀrare kan arbeta för att stödja dem.