VFU i lÀrarutbildning
för handledare i förskola, skola och yrkesutbildning
InnehÄllsförteckning
Introduktion 5
Bokens upplÀgg 6
Författarpresentationer 7
1. Studentrollen i VFU â en frĂ„ga om social kompetens 10
Institution, frame och roll 11
Rolltagning och social medvetenhet 15
Social kompetens 19
Social intuition och vetenskaplig rationalism 23
Slutord 25
2. VÀgar till ett framgÄngsrikt trepartssamtal 28
Utmaningar i trepartssamtalet 29
FramgÄngsfaktorer för trepartssamtal 31
Utvecklingsmöjligheter 35
Slutord 36
3. VFU i förskollÀrarutbildningen 38
VFU i teorin 38
VFU i praktiken 45
NÀr teori och praktik möts 51
Bedömning av en förskollÀrarstudent 57
Slutord 58
4. Relationskompetens hos VFU-handledare i specialpedagog- och speciallÀrarutbildning 61
Bakgrund 62
Handledning 64
Handledarens roll 64
Relationskompetens 67
Ett personligt exempel 74
Diskussion 77
Slutord 80
5. VFU i tjĂ€nsten â utbildning eller âbusiness as usualâ? 84
Handledaruppdraget 85
VFU i tjĂ€nsten â utbildning eller arbete? 90
Diskussion 96
Slutord 98
6. VFU-handledarens roll som bedömare 101
Rollfördelning inom VFU 102
VFU-handledarens ansvar och förutsÀttningar för uppdraget 103
Bedömningens fallgropar 106
Vilket Àr bedömningens primÀra syfte? 107
Bedömningens olika verktyg 109
Handledningsmodeller 114
Dimensioner av lÀrarkompetens 116
Slutord 118
7. VFU-studenter mellan tvÄ professionella ordningar 120
TvĂ„ ordningar â tvĂ„ perspektiv 121
OsÀkerheten i praktiken 122
Kunnande, kontroll och professionalism 124
Professionalism i kontrast 126
Individualism och sociala kollektiv 129
De professionellas sociala etik 132
Slutord 134
Introduktion
Denna bok vill inspirera och ge verktyg till dig som tar emot, handleder och bedömer lĂ€rarstudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Boken tar ett helhetsgrepp pĂ„ VFU utifrĂ„n studenters, handledares och bedömande lĂ€rares perspektiv och ger exempel ur allt frĂ„n förskollĂ€rartill yrkeslĂ€rarutbildning. Syftet Ă€r att synliggöra hur den verksamhetsförlagda utbildningen kan bli en kraftfull lĂ€nk mellan teori och praktik â en arena dĂ€r lĂ€rarstudenten utvecklas och vĂ€xer i sin professionella roll. Boken skiljer sig frĂ„n andra böcker inom Ă€mnet eftersom den frĂ€mst vĂ€nder sig till besökande lĂ€rare samt handledare pĂ„ fĂ€ltet, i stĂ€llet för till studenter. Verksamhetsförlagd utbildning Ă€r en hörnsten i all lĂ€rarutbildning och syftar till att knyta samman teori och praktik. Alla lĂ€rarstudenter i Sverige ska genomföra minst 20 veckors VFU under sin utbildning (SFS 1993:100). Under denna period fĂ„r studenterna möjlighet att omsĂ€tta teoretisk kunskap i praktiska sammanhang och utveckla de fĂ€rdigheter och det professionella förhĂ„llningssĂ€tt som krĂ€vs i deras framtida yrkesroll.
Bedömningen Ă€r en central del i den verksamhetsförlagda utbildningen och ska inte bara vĂ€rdera studenters prestationer, utan ocksĂ„ stödja deras professionella utveckling. Bedömningen stĂ€ller höga krav pĂ„ genuint engagemang och nĂ€rvaro frĂ„n den bedömande lĂ€rarens sida, dĂ„ en rĂ€ttvis bedömning krĂ€ver insikt i vad som faktiskt sker i klassrummet. Bedömningen handlar sĂ„ledes om mer Ă€n att enbart observera en lektion â den ska Ă€ven synliggöra hur studenten integrerar teoretisk kunskap med praktiska fĂ€rdigheter.
Trepartssamtalet mellan den bedömande lĂ€raren, studenten och handledaren frĂ„n fĂ€ltet utgör en viktig del av bedömningen. DĂ„ fĂ„r studenten möjlighet att reïŹektera över sitt eget lĂ€rande och hur det kan kopplas till utbildningens mĂ„l. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt blir bedömningen en process som visar studentens utveckling i olika sammanhang under hela VFU-perioden.
Bokens upplÀgg
I bokens inledande kapitel, Studentrollen i VFU â en frĂ„ga om social kompetens, diskuteras lĂ€rarstudenters möte med skolan som institution för lĂ€rande och social fostran. Diskussionen utgĂ„r frĂ„n nĂ„gra begrepp ur amerikansk sociologi, gör en förnyad prövning av begreppet social kompetens och tar upp de olika strategier som lĂ€rarstudenter vĂ€ljer för att etablera sig i skolans sociala kontext.
Det andra kapitlet, VĂ€gar till ett framgĂ„ngsrikt trepartssamtal, handlar om ambitionen att skapa ett stödjande och utvecklande samtal som frĂ€mjar studentens progression mot lĂ€rarrollen. Kapitlet visar pĂ„ utmaningar som maktobalans och stress, men ocksĂ„ framgĂ„ngsfaktorer som god relationskompetens och tydlig rollfördelning. Utvecklingsförslag som till exempel förberedande möten, medveten reïŹektionstid och strukturerade samtalsmallar diskuteras ocksĂ„.
I det tredje kapitlet, VFU i förskollÀrarutbildningen, lyfts betydelsen av VFU i förskollÀrarutbildningen. Kapitlet belyser hur teori och praktik samspelar samt vilka utmaningar som uppstÄr nÀr de inte överensstÀmmer.
Det betonas att ett integrerat lĂ€rande krĂ€ver samverkan mellan lĂ€rosĂ€te och verksamhet. ReïŹektion och anpassning framhĂ„lls som viktiga för studenternas utveckling av yrkesidentitet och professionell kompetens.
I det Àrde kapitlet, Relationskompetens hos VFU-handledare i specialpedagog- och speciallÀrarutbildning, ges en fördjupning i tre centrala VFU-begrepp: handledning, relationskompetens och samspel. Relationskompetensens betydelse under VFU diskuteras ocksÄ. En handledare pÄ fÀltet beskriver hur modellen VÀgledande samspel kan bidra till att studenten utvecklas i sin roll som specialpedagog.
I det femte kapitlet, VFU i tjĂ€nsten â utbildning eller âbusiness as usual?â, lyfts frĂ„gor och utmaningar om VFU i tjĂ€nsten. Med stöd av erfarenheter och synpunkter frĂ„n handledare, studenter och tidigare forskning, diskuteras bland annat behovet av tid, förstĂ„else för handledaruppdraget, bedömning av en kollega liksom ett möjligt lĂ€rande bĂ„de för handledare och student.
I det sjÀtte kapitlet, VFU-handledarens roll som bedömare, lyfts hur VFU-handledarens bedömningsroll inte enbart handlar om att vÀrdera studenters prestationer, utan ocksÄ om att tolka och synliggöra lÀrande i en komplex utbildningspraktik. Bedömningen framstÀlls som en professionell och didaktisk process, dÀr handledaren förvÀntas integrera teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter för att möjliggöra en djupare förstÄelse av studentens utveckling mot en yrkesidentitet.
I det sjunde och avslutande kapitlet, VFU-studenter mellan tvÄ professionella ordningar, förs en kritisk diskussion om vad det innebÀr att vara en professionell lÀrare i dagens skola, en yrkesroll som Àr allt annat Àn sjÀlvklar. Att bli lÀrare i dag innebÀr inte bara anpassning, utan ocksÄ att för sin egen, skolans och samhÀllets skull tvingas göra vissa val.
Författarpresentationer
Linda Plantin Ewe (red.) Àr universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad och har en bakgrund som specialpedagog och grundskollÀrare. Hennes forskning fokuserar pÄ relationer mellan lÀrare och elever, med sÀrskilt intresse för mötet mellan lÀrare och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. DÀrtill omfattar hennes forskning frÄgor om inkluderande och tillgÀnglig undervisning frÄn grundskola till högre utbildning, professionsutveckling samt samverkan mellan högskola och verksamhetsfÀlt.
Charlotte Tullgren (red.) Àr universitetslektor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Hon har en bakgrund som förskollÀrare och Àr verksam inom lÀrarutbildning. Hennes forskningsfÀlt Àr pedagogiskt arbete med fokus pÄ förskollÀrares arbete samt förskolebarns lek och lÀrande.
Kerstin Ahlqvist Ă€r utbildad förskollĂ€rare och specialpedagog och har en ïŹlosoïŹe masterexamen i specialpedagogik. Hon arbetar som universitetsadjunkt inom de specialpedagogiska programmen vid Högskolan Kristianstad, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ speciallĂ€rarprogrammet med inriktning mot intellektuell funktionsnedsĂ€ttning. Kerstins intresseomrĂ„den omfattar
Introduktion 7
VFU inom de specialpedagogiska programmen, handledning under VFU, verksamhetsförlagd kompetensutveckling (VFK), intellektuell funktionsnedsÀttning och neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar.
Ann K. Brovall Ă€r utbildad förskollĂ€rare och specialpedagog och har en ïŹlosoïŹe magisterexamen i specialpedagogik. Hon Ă€r verksam som universitetsadjunkt i pedagogik vid Malmö universitet, dĂ€r hon huvudsakligen undervisar inom det specialpedagogiska Ă€mnesomrĂ„det. Ann har Ă€ven uppdraget som VFU-koordinator inom den verksamhetsförlagda delen av förskollĂ€rarutbildningen samt Ă€r VFU-lĂ€rare. Hon hĂ„ller ocksĂ„ handledarutbildningar och VFU-seminarier. Anns intressen rör kommunikation, handledning och specialpedagogik, med fokus pĂ„ relationell lĂ€rarkompetens och förskolans systematiska kvalitetsarbete.
Maria Eriksson arbetar som universitetsadjunkt vid Högskolan Kristianstad och har en ïŹlosoïŹe licentiatexamen inom naturvetenskapens didaktik. Hon har tidigare arbetat som lĂ€rare inom grundskolan och varit verksam som handledare för VFU-studenter. I samverkan med Skolverket har hon tagit fram bedömningsstöd och nationella prov i naturvetenskap. I rollen som koordinator för grundlĂ€rarprogrammet Ă„k 4â6 arbetar Maria med övergripande VFU-frĂ„gor. Hon besöker Ă€ven grundskolor och förskolor vid studenternas VFU.
Margaretha KĂ€llqvist arbetar som universitetsadjunkt vid institutionen för skolutveckling och ledarskap vid Malmö universitet. Hon har en ïŹlosoïŹe magisterexamen i didaktik och Ă€r legitimerad yrkeslĂ€rare samt socionom. Margaretha har Ă€ven arbetat som universitetsadjunkt pĂ„ yrkeslĂ€rarprogrammet vid Högskolan Kristianstad och varit verksam som VFU-koordinator vid samma lĂ€rosĂ€te, dĂ€r hon varit med och utformat riktlinjer för VFU inom lĂ€rarutbildningarna.
Lena Ravhed Ă€r utbildad förskollĂ€rare och specialpedagog och har en ïŹlosoïŹe kandidatexamen i pedagogik. Hon har under hela sitt yrkesverksamma liv arbetat med ett relationellt synsĂ€tt och har yrkeserfarenhet
inom sÄvÀl förskola som skola och anpassad skola. Dessutom har hon varit verksam inom habilitering och central elevhÀlsa. Lena Àr för nÀrvarande verksam inom förskolan i HÀssleholms kommun och leder utbildningar rörande specialpedagogiska förhÄllningssÀtt, bemötande och alternativ kompletterande kommunikation (AKK). Lena hÄller Àven i förÀldrautbildningar och Àr vÀgledare och utbildare inom vÀgledande samspel (ICDP).
Paul Strand Àr ÀmneslÀrare, specialpedagog och numera universitetslektor i svenskÀmnets didaktik vid institutionen för nordiska sprÄk pÄ Lunds universitet. I avhandlingen En bra lektion Àr rÀtt mycket jazz (Strand, 2021) undersöks ÀmneslÀrarstudenters villkor och förutsÀttningar för lÀrande av praktiska yrkeskunskaper i verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Strands fortsatta forskning har frÀmst inriktats mot kunskapsbildning och lÀrande hos sÄvÀl lÀrarstudenter som yrkesverksamma lÀrare.
erĂ©se Ullström Ă€r utbildad lĂ€rare och rektor och har en ïŹlosoïŹe magisterexamen i utbildningsledarskap. Hon arbetar som universitetsadjunkt vid Högskolan Kristianstad dĂ€r hon undervisar i utbildningsvetenskap pĂ„ GrundlĂ€rarprogrammet. Hon Ă€r ocksĂ„ verksam inom utbildningens VFU-kurser i egenskap av kursansvarig, examinator och besökande lĂ€rare vid studenternas VFU. erese Ă€r Ă€ven VFU-koordinator och arbetar med övergripande VFU-frĂ„gor inom lĂ€rarutbildningarna.
Introduktion 9
1. Studentrollen i VFU
â en frĂ„ga om social kompetens
Hur ska man förstĂ„ skolan som institution, och hur ska man förstĂ„ skolans praktiker och deras roll i samhĂ€llet? Detta Ă€r stora frĂ„gor för landets lĂ€rarstudenter trots att de sjĂ€lva har gĂ„tt i skolan och dagligen undervisas om skolan. NĂ€r de ska ut pĂ„ verksamhetsförlagd utbildning, VFU, instĂ€ller sig en mĂ€rkbar osĂ€kerhet dĂ„ kravet plötsligt blir att sjĂ€lv agera i enlighet med hur âriktiga lĂ€rareâ gör. Hur förbereder man sig för detta? Och vad Ă€r det riktiga lĂ€rare sysslar med som skiljer dem frĂ„n gemene man, vikarien eller nybörjaren som VFU-student?
Vad lĂ€rare gör i undervisning och kollegialt arbete omtalas ofta som âpraktisk lĂ€rarkunskapâ. I lĂ€rarutbildningarna förvĂ€ntas denna kunskap frĂ€mst utvecklas i studenternas VFU. Av allt att döma Ă€r kunskapen inte âbaraâ praktisk. Kraven pĂ„ studenterna â men ocksĂ„ pĂ„ deras handledare och övriga kollegor â Ă€r vid nĂ€rmare granskning betydligt större Ă€n att bara handla om tillĂ€mpningar eller görande. Att bedriva god undervisning omfattar lĂ„ngt mer Ă€n att göra rĂ€tt enligt föreskriven rutin. Inte heller gĂ„r lĂ€rares praktiska yrkeskunskaper att bara lĂ€sa sig till, eller lĂ€ra utanför skolans och lĂ€rarkollegiets sociala miljö.
I detta kapitel ska vi titta nĂ€rmare pĂ„ VFU-studenters villkor för att anta yrkesrollen. Till de saker studenterna behöver upptĂ€cka och förstĂ„ hör de normer och regler som gör den lokala skolans verksamhet bĂ„de möjlig och meningsfull för dem som redan Ă€r dĂ€r. Denna kollektiva sjĂ€lvförstĂ„else kan â i bĂ„de teori och praktik â uppfattas som verksamhetens sociala inramning eller dess frame.
För studenter blir VFU:n dĂ€rför inte bara en period av övning i att omsĂ€tta tillĂ€gnade kunskaper i undervisning och lĂ€rarbeteende. Det blir ocksĂ„ en prövning av den individuella förmĂ„gan till social lyhördhet och anpassning. Men att bara âsmĂ€lta inâ Ă€r knappast tillrĂ€ckligt. Det gĂ€ller ocksĂ„ att bli ânĂ„gonâ för verksamheten genom att tillföra personlighet, kompetens eller erfarenheter med institutionellt vĂ€rde.
I detta kapitel ska vi först bekanta oss med nÄgra teoretiska begrepp för att sedan, med stöd av dessa, försöka fördjupa diskussionen om VFU-studenters villkor för att anta yrkesrollen.
Institution, frame och roll
I detta avsnitt anförs begreppen institution, frame och roll (role) som startpunkter för en fördjupad förstÄelse av VFU-studenters möte med skolan och dess praktiker. LÄt oss börja med att titta pÄ skolan som institution.
Begreppet institution
I Svenska Akademiens ordbok (SAOB) förklaras begreppet institution som en inrĂ€ttning för hantering av angelĂ€gna samhĂ€llsfrĂ„gor pĂ„ Ă€ndamĂ„lsenligt sĂ€tt. Man kan dĂ€rmed uppfatta att institutioner Ă€r inrĂ€ttade av samhĂ€llet â för samhĂ€llet. Deras uppgift Ă€r att pĂ„ lĂ€mpligt sĂ€tt ta hand om samhĂ€llets lĂ„ngvariga och mer djupgĂ„ende problem (jfr GoïŹman, 1961 [2014]). Olika samhĂ€llsinstitutioner hanterar dĂ€rför sĂ„dant som jurisdiktion, sjukvĂ„rd, försvar och utbildning. Institutionerna erbjuder emellertid inte bara möjlighet att möta större samhĂ€lleliga utmaningar och problem. Genom institutionerna fĂ„r samhĂ€llet en stor del av sin ordning, stadga och struktur. Inom institutioner omvandlas gemensamma erfarenheter till rutiner för ordning och reda. SĂ„dana rutiner erbjuder dĂ€rmed en slags mentala ramar eller scheman för mĂ€nniskors beteenden. I mĂ„nga institutionella sammanhang kĂ€nner vi oss dĂ€rför ganska trygga. Vi vet hur det fungerar hos tandlĂ€karen, pĂ„ banken eller pĂ„ vĂ„rdcentralen. I skolans undervisning lĂ€r vi oss tidigt att kĂ€nna igen ett antal aktiviteter och förstĂ„r deras nĂ€rvaro i relation till vĂ„r
1. Studentrollen i VFU â en frĂ„ga om social kompetens 11
egen roll och förvĂ€ntade delaktighet. Sammanfattningsvis kan vi alltsĂ„ dra slutsatsen att institutioner tilldelar mĂ€nniskor roller för aktivitet och delaktighet (Parsons, 1951 [1964]). SĂ„ Ă€r exempelvis lĂ€raren i skolan en viss typ av roll, eleven en annan, och med rollen följer vissa krav pĂ„ beteenden. För olika roller, och deras samspel, ïŹnns uppsĂ€ttningar av sociala regler.
Problemet Ă€r att ïŹertalet av dessa vanligen Ă€r outsagda, ibland dessutom mycket svĂ„ra att förklara. För individer som vill bli en del av en institutionaliserad verksamhet gĂ€ller det emellertid att försöka lista ut villkoren för den egna rollen, sĂ„ att de sociala samspelen och praktikerna fungerar.
Begreppen frameoch role
Begreppen frame och role Ă€r vĂ€l etablerade i amerikansk och internationell sociologi, inte minst genom Erving GoïŹman. Begreppet role handlar hos
GoïŹman om hur mĂ€nniskor utifrĂ„n en viss position iscensĂ€tter sig sjĂ€lva och framtrĂ€der i möten med andra. GĂ„r vi till begreppet frame motsvarar detta hos GoïŹman de villkor som hĂ„ller samman och reglerar en viss social situation. NĂ€r vi mĂ€nniskor stĂ€lls inför olika sociala situationer Ă€r det sĂ„dana villkor som mĂ€nniskor försöker avkoda och begripa sig pĂ„.
Begreppen frame och framing har anvĂ€nts Ă€ven inom organisationsteorin. I en artikel om stadsplanerare â som föregĂ„r den omtalade boken e ReïŹective Practitioner, utnyttjar Donald Schön begreppet framing, snarare Ă€n frame, i en möjligen nĂ„got mer aktiv och konstruktivistisk anda jĂ€mfört GoïŹman. I följande citat ger Schön (1982) en förklaring till hur yrkesrollen tar form i mötet mellan individ och institution:
Within its institutional context, a professional role places skeletal demands on a practitionerâs behavior. However, within these constraints, each individual develops his own way of framing his role. He may choose his role frame from the professionâs repertoire, or he may fashion it for himself. Either way, his professional knowledge takes on a character of a system in which the problems he sets, the strategies he employs, the facts he treats as relevant, and his interpersonal theories of action, are bound up with his way of framing his role. (Schön 1982, s. 354 f.)
Ăven om ett citat om stadsplanerare kan verka lĂ„ngt frĂ„n lĂ€rare och
VFU-studenter förstĂ„r vi att det sociala omdömet har en central funktion i professionella arbetsprocesser inom mĂ„nga samhĂ€llsbĂ€rande yrken. DĂ€ribland ïŹnner vi lĂ€rare, men frĂ„gan berör förstĂ„s ocksĂ„ dem som beïŹnner sig i lĂ€rarutbildning.
VFU-studenten möter den institutionella ordningen i skolan i ett grÀnssnitt mellan individ och institution, liksom mellan individ och kollektiv. Till de problem som studenten stÀlls inför hör att omgÄende försöka framstÄ som förenlig med verksamhetens krav och fordringar. Men för att kunna göra detta behöver studenten dels komma organisationens kollektiva sjÀlvförstÄelse pÄ spÄren, dels börja förstÄ sin egen roll och sitt eget ansvar för att bidra till organisationens olika verksamheter.
Skolans roller och sociala villkor
Inom en skolorganisation Äterkommer de typiska rollerna lÀrare, skolledare, vaktmÀstare, elevassistent eller mÄltidspersonal. Dessa roller tycks ha bestÀndighet. De Àr uppenbart svÄra att förÀndra eller ersÀtta med andra roller. För mÄnga lÀrarstudenter blir skolans roller förbundna med Äterkommande frÄgor om rollernas innehÄll, handlingsutrymme och stabilitet. NÀmnda frÄgor handlar dels om formella krav kopplade till den institutionella ordningen, dels om vad som Àr socialt behövligt, lÀmpligt eller önskvÀrt. I det sistnÀmnda handlar det alltsÄ om vilken etik som följer med yrkesrollen.
I studenters skildringar av sina egna förebildliga lĂ€rare omtalas inte sĂ€llan lĂ€rare som hade en viss utstrĂ„lning eller visade en medmĂ€nsklighet och social förstĂ„else. De var inte bara formella eller praktiskt skickliga, utan hade högst pĂ„tagliga sociala förmĂ„gor och ett gott omdöme. Man kan dĂ€rmed frĂ„ga sig hur man bör uppfatta skolans roller. Ăr de balanserade pĂ„ ett sĂ€rskilt sĂ€tt mellan formalism och socialitet? Ăr de fasta eller ïŹexibla, nĂ„got mitt emellan, eller pĂ„ vissa villkor personligt formbara? HĂ€r anar vi nĂ€rvaron av Schöns socialkonstruktivistiska synsĂ€tt â Ă„tminstone om vi tĂ€nker lĂ€rarrollen som ett personligt utvecklingsprojekt. Men ovannĂ€mnda frĂ„gor blir ocksĂ„ aktualiserade pĂ„ ett annat sĂ€tt, nĂ€r studenter vill veta hur
1. Studentrollen i VFU â en frĂ„ga om social kompetens 13
man ska vara som lĂ€rare, eller i vilken mĂ„n lĂ€rarutbildningen ger dem de rĂ€tta âverktygenâ för att klara yrket. Detta Ă€r förstĂ„s inga lĂ€tta frĂ„gor att besvara, inte ens för den som under lĂ„ng tid sjĂ€lv varit lĂ€rare.
Ăven kraftfulla institutionella strukturer erbjuder vanligen visst utrymme för personlig anpassning av den tilldelade yrkesrollen. För lĂ€rare tycks förvaltandet av detta utrymme ha vĂ€sentlig betydelse. LĂ€raren ska nĂ€mligen genom sin personlighet och sitt förhĂ„llningssĂ€tt, sina förklaringar och argument i undervisningen, Ă„terkommande vinna elevernas tillit och förtroende. Huvudansvaret för dessa sociala och relationella processer ligger enskilt pĂ„ lĂ€raren, och förvaltandet krĂ€ver kontinuerligt underhĂ„ll. DĂ€rför kan man heller inte bli fullĂ€rd som lĂ€rare.
Samtidigt fĂ„r naturligtvis lĂ€rarrollen ibland karaktĂ€ren av en typ, eller snarare âidealtypâ.Detta begrepp Ă€r hĂ€mtat frĂ„n Max Weber och motsvarar (för en grupp eller kategori) en renodling av sociala egenskaper eller relationer. Inte sĂ€llan Ă€r det lĂ€tt att kĂ€nna igen âlĂ€rarenâ â Ă€ven lĂ„ngt utanför klassrummet. HĂ€r ska vi emellertid Ă„tervĂ€nda till frĂ„gan om VFU-studenters villkor och förutsĂ€ttningar i mötet med skolan.
Skolors sociala villkor har pĂ„ senare Ă„r kommit att variera stort. Detta gör det svĂ„rt för VFU-studenter att pĂ„ förhand veta vad som förvĂ€ntas av dem, eftersom det helt enkelt inte gĂ„r att lista ut vad som krĂ€vs innan man beïŹnner sig i den aktuella miljön. VĂ€l dĂ€r behöver studenten dessutom ta personliga initiativ för att kunna bli en del av skolans sociala sammanhang och praktiker. Praktisk delaktighet utgör för övrigt grund för att i djupare mening förstĂ„ hur styrdokument och andra föreskrifter fĂ„r sina socialt funktionella tillĂ€mpningar.
För VFU-studenten gÀller att snarast försöka förstÄ vad som Àr sjÀlvklart för alla som redan ingÄr i verksamheten. Den sociala normeringen av praktiken Àr vanligen bÄde underförstÄdd och outtalad. Detta gör den gÄtfull. Men för att förstÄ verksamheten behöver studenten dessutom förstÄ sig sjÀlv som institutionell aktör. Exakt hur detta ska göras Àr dÀremot svÄrare att förutse dÄ individuella sociala förmÄgor, kompetens och personlighet kommer att ge studentens relationer en unik prÀgel. Arbetet med att ta reda pÄ vem man Àr, eller kan vara inför andra, medför vanligen ocksÄ en kraftfull utmaning av den dittills etablerade sjÀlvbilden.
ISBN 978-91-47-15468-5
© 2025 Linda Plantin Ewe, Charlotte Tullgren och Liber AB
Text- och datautvinning ej tillÄten
ïŠï¶ïČïŹï€ï§ï§ïĄïČï„ : Kirsi Terimaa Bengtsson
ï°ïČïŻïȘï„ï«ïŽïŹï„ï€ïĄïČï„ : Annika Sandström
ïČï„ï€ïĄï«ïŽï¶ r: Camilla Nevby
ïŠïŻïČïï§ï©ï¶ïźï©ïźï§ ïŻïŁïš ïŻïïłïŹïĄï§ : Birgitta Dahlkild
ïŻïïłïŹïĄï§ïłïŠïŻïŽïŻ : ïČï”ïłïłï„ïŹïŹïŽïĄïŽï„ dotïŁïŻï /GettyImages
ï°ïČïŻï€ï”ï«ïŽï©ïŻïźïłïłï°ï„ïŁï©ïĄïŹï©ïłïŽ: Lars Wallin
ïŠï¶ïČïłïŽïĄ
1
ïČï„ï°ïČïŻ: ExaktaPrint AB
ïŽïČïčïŁï«: People Printing, Kina 2025
ï«ïŻï°ï©ï„ïČï©ïźï§ïłïŠï¶ïČïąï”ï€
Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Kopiering, utöver lÀrares och elevers begrÀnsade rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, Àr förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
IntrĂ„ng i upphovsmannens rĂ€ttigheter enligt upphovsrĂ€ttslagen kan medföra straïŹ (böter eller fĂ€ngelse), skadestĂ„nd och beslag/förstöring av olovligt framstĂ€llt material. SĂ„vĂ€l analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. LĂ€s mer pĂ„ www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
VFU ILĂRARUTBILDNING ger inspiration och verktyg för den verksamhetsförlagda utbildningen â en central del i all lĂ€rarutbildning. Boken riktar sig frĂ€mst till handledare och besökande lĂ€rare och belyser VFU:n som en arena dĂ€r teori möter praktik och dĂ€r lĂ€rarstudentens professionella identitet formas.
Med konkreta exempel frĂ„n förskola till yrkeslĂ€rarutbildning behandlas tre centrala omrĂ„den: handledning, bedömning och relationskompetens â alla avgörande för att skapa en stödjande och lĂ€rorik praktikmiljö. Genom att synliggöra dessa delar lyfter boken fram hur bĂ„de handledare och besökande lĂ€rare kan bidra till en meningsfull VFU.
Med fokus pĂ„ samverkan mellan lĂ€rosĂ€te och fĂ€lt erbjuder boken vĂ€gledning för utvecklande trepartssamtal och lĂ„ngsiktig professionsutveckling â ett oumbĂ€rligt stöd för alla som vill bidra till att forma framtidens lĂ€rare.
Linda Plantin Ewe Àr universitetslektor i specialpedagogik och Charlotte Tullgren Àr universitetslektor i pedagogik. BÄda Àr verksamma vid Högskolan Kristianstad.
Kerstin Ahlqvist, Ann K. Brovall, Maria Eriksson, Margaretha KÀllqvist, Lena Ravhed, Paul Strand, Therése Ullström.