Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Kopiering, utöver lÀrares och elevers begrÀnsade rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, Àr förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. IntrÄng i upphovsmannens rÀttigheter enligt upphovsrÀttslagen kan medföra straff (böter eller fÀngelse), skadestÄnd och beslag/förstöring av olovligt framstÀllt material. SÄvÀl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. LÀs mer pÄ www.bonuscopyright.se.
Kapitel 4. Social hÄllbarhet och mÀnskliga rÀttigheter
Social hÄllbarhet och mÀnskliga rÀttigheter
â nationella mĂ„l och ambitioner
Historiskt FN-avtal ska rÀdda naturen
MÀnskliga rÀttigheter ocksÄ en frÄga för FN
EU och den gröna given
klimatmÄl
Fit for 55-paket ökar priset pÄ utslÀpp
Ny klimattull pÄverkar svenska importföretag
Summering: FN, EU och Sverige â hĂ€r Ă€r ramverken för omstĂ€llningen
Kapitel 6. Den nya spelplanen 102
JOSEFIN JAKOBSSON, MIKAEL SALO, TOMMY BORGLUND
Transparensrevolutionen: SFDR, taxonomin och CSRD
SFDR frÄn 1 000 nyanser av grönt till bara tvÄ
EU:s taxonomi över hÄllbara aktiviteter
CSRD â nya redovisningskrav
Den nya spelplanen
Kapitel 7. Nya krafttag mot grönmÄlning 145
JOSEFIN JAKOBSSON
Hur navigera nya riktlinjer?
Kapitel 8. FrĂ„n biodiversitet till AI â fyra frĂ„gor i annalkande 157
JILL BEDEROFF, TOMMY BORGLUND, PER OLOF LINDSTEN, CATRIN OFFERMAN, JOSEFIN JAKOBSSON
tvillingar
klimatutmaningar
Digital vattentörst och snabbvÀxande elavfall
Biologisk mĂ„ngfald â nĂ€ringslivets nya utmaning och sĂ„ kommer du i gĂ„ng!
Riskanalys â sĂ„ pĂ„verkas företagen av minskad biodiversitet
RÀttvis omstÀllning och gröna jobb
Summering: FrĂ„n biodiversitet till AI â fyra frĂ„gor i annalkande
Kapitel 9. Cirkularitet och nya affÀrsmodeller 182
JILL BEDEROFF, CATRIN OFFERMAN
idag och framÄt
Summering: Cirkularitet och nya affÀrsmodeller
Kapitel 10. Ledarskap och yrkesroller i förÀndring 200
PER OLOF LINDSTEN, CATRIN OFFERMAN
FörĂ€ndringsledarskap â att inkludera, engagera, motivera hela organisationen
Ge makt och mandat till personal och intressenter
Samarbeten och pÄverkansarbete
SÄ förÀndrar hÄllbarhetsarbetet chefsrollerna
Summering: Ledarskap och yrkesroller i förÀndring
Kapitel 11. HÄllbarhetsparlören 218
Om författarna 225
KÀllförteckning 227
Förord: För affÀren, planeten och kommande generationer
MIKAEL SALO
I norra Sverige pÄgÄr en ny stor grön industrialisering och stora kapitalflöden styrs till fabriker för exempelvis batteriproduktion, fossilfri stÄlproduktion och ny hÄllbar energiproduktion som möjliggör elektrifiering av fordonsflottan och industrier. Behovet av arbetskraft och kompetens Àr stort och mÀnniskor frÄn hela vÀrlden strömmar till de nya regionerna dÀr industrier, som ska möjliggöra en klimatomstÀllning, föds och etableras.
Den gröna industrialiseringen i Sverige Àr inte unik, utan det pÄgÄr liknande satsningar pÄ omstÀllning runt om i vÀrlden. NÀringslivet befinner sig i en omstÀllningsvÄg med mÄlsÀttningen att eliminera klimatpÄverkan och minimera pÄverkan pÄ miljön i stort. Det Àr inte en sekund för tidigt.
Jordens temperatur ökar stadigt och ett nytt klimat skapas pÄ vÄr planet. En av konsekvenserna Àr en ökad frekvens av extremvÀder som genom torka och hetta bidrar till exempelvis skogsbrÀnder och missvÀxt i jordbruket. Skyfall skapar översvÀmningar med stora förödande konsekvenser i de omrÄden som pÄverkas. Klimatflyktingar Àr redan idag ett etablerat begrepp, dÄ mÀnniskor pÄ grund av ett förÀndrat klimat tvingas flytta. Effekterna pÄverkar redan idag pÄ olika sÀtt boksluten hos tusentals företag i stora delar av vÀrlden.
Samtidigt befinner sig naturen, den biologiska mÄngfalden, i en kris genom dess utarmning och försvagning pÄ grund av mÀnskliga aktiviteter. Dess goda hÀlsa, som dessutom Àr starkt sammankopplad med klimatet, Àr en förutsÀttning för biosfÀrens förmÄga att förse oss med sina ekosystemtjÀnster, som exempelvis produktion av rent
vatten, livsmedel, kolbindning, trÀrÄvaror, ja, alla produkter och tjÀnster som ekosystemen ger oss mÀnniskor och som bidrar till vÄr vÀlfÀrd och livskvalitet.
PÄ mÄnga platser i vÀrlden far mÀnniskor, bÄde barn och vuxna, illa genom att de tvingas till arbete under villkor som har stor negativ pÄverkan pÄ deras liv och hÀlsa. MÄnga företag, organisationer och Àven i vissa fall nationer, tar helt enkelt inte hÀnsyn till eller respekterar grundlÀggande mÀnskliga rÀttigheter.
Exemplen pÄ hur överutnyttjande och missbruk av jordens resurser, och brist pÄ respekt för mÀnskliga rÀttigheter skapar en negativ utveckling inom omrÄden som kan rymmas i begreppet hÄllbarhet. à r 1987 definierade Norges dÄvarande statsminister Gro Harlem Brundtland hÄllbarhet pÄ följande sÀtt:
HÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov .
HÄllbarhetsbegreppet Àr stort, i vissa fall svÄrgreppbart, eftersom det inrymmer sÄ mÄnga olika omrÄden och Àmnen samtidigt som det fortfarande i viss mÄn Àr under utveckling. Ordet hÄllbarhet Àr alltsÄ ett paraplybegrepp för mÄnga olika omrÄden inom miljö och social hÄllbarhet, men inbegriper Àven ekonomi och affÀrsetik. Akronymen ESG har under senare Ären blivit ett alltmer anvÀnt begrepp, inte minst i finanssektorn för att definiera och bedöma företags aktiviteter och prestanda inom miljö (E), social hÄllbarhet (S) och bolagsstyrning/affÀrsetik (G). I den hÀr boken fÄr du som lÀsare de olika delarna förklarade, exemplifierade och strukturerade.
De begrepp, ord och akronymer som kan uppfattas som frÀmmande förklaras mer ingÄende i bokens sista kapitel, i den sÄ kallade HÄllbarhetsparlören.
Insikten om den negativa utvecklingen har under de senaste decennierna fÄtt vÀrldens lÀnder och institutioner att vidta omfattande ÄtgÀrder för att styra om utvecklingen i en mer hÄllbar riktning.
10 Förord: För affÀren, planeten och kommande generationer
Genom styrmedel, investeringar, prioriteringar och mÄlsÀttningar pÄ olika nivÄer ges hÄllbarhet runt om i vÀrlden, inte minst i EU, ett helt nytt vÀrde och ny relevans.
Vi stÄr vid en brytpunkt dÀr hÄllbarhet och ekonomi möts och över tid blir alltmer beroende av varandra. Nya regler, lagar och styrmedel skapar omstÀllning och krÀver ansvar och ÄtgÀrder pÄ alla nivÄer i nÀringslivet och samhÀllet.
EU har en uttalad ambition att mer kapital ska slussas till företag som löser globala problem. HÄllbarhetsredovisning jÀmstÀlls statusmÀssigt med den finansiella redovisningen, och det skapas en omfattande transparens kring hur bolag presterar pÄ omrÄdet. Socialt hÄllbara vÀrdekedjor ska bli norm. Den stora vÄgen av ny reglering inom hÄllbarhetsomrÄdet kommer att pÄverka i princip alla företag och organisationer pÄ olika sÀtt. Ett stort antal branscher och företag har pÄbörjat ambitiösa omstÀllningsresor som skapar dominoeffekter av krav som manifesteras i affÀrskontrakt genom nÀringslivets vÀrdekedjor.
LÀgstanivÄn ökar snabbt i takt med att allt fler företag börjar sÀtta mÄl och stÀlla nya krav pÄ sina underleverantörer.
NÀringslivets gröna omstÀllning, ett idag vÀlanvÀnt begrepp, syftar pÄ den framÄtrörelse företag förvÀntas genomföra de kommande decennierna. SlutmÄlet Àr minskade klimatutslÀpp och minskad negativ pÄverkan pÄ natur och mÀnniskor, men ocksÄ en ekonomi dÀr företag dessutom kan bidra till att reparera de skador som redan skett och ha en positiv pÄverkan pÄ omvÀrlden.
Utvecklingen innebÀr att företagsledningar och styrelser, hos sÄvÀl smÄ som stora företag, pÄ nÄgot sÀtt behöver förstÄ och förhÄlla sig till frÄgorna.
Ibland kan det kÀnnas som att hela havet stormar och att bÄde samhÀlle och nÀringsliv bombarderas med lagar, regler och förvÀntningar pÄ hÄllbarhetsomrÄdet. DÀrför Àr det affÀrskritiskt att bÄde ledare och medarbetare i en organisation har förstÄelse för och kunskap om det skifte som just nu Àger rum.
11 Förord: För affÀren, planeten och kommande generationer
SÄ hur kan du som företagsledare, chef eller medarbetare inom nÀringslivet styra utvecklingen i din organisation i rÀtt riktning och sÀkra framtida konkurrenskraft och lönsamhet? Detta samtidigt som ni skapar de bÀsta förutsÀttningarna för mÀnskligheten att leva ett gott liv i harmoni med naturen och inom ramen för planetens grÀnser.
Boken du hÄller i din hand kommer att ge dig en överblick, insikter och förstÄelse för utmaningarna och utvecklingen, men ocksÄ kunskap och inspiration att agera strategiskt och praktiskt pÄ de miljömÀssiga och sociala utmaningar som behöver hanteras.
Som lÀsare fÄr du en introduktion till de mest relevanta och aktuella lagarna och en överblick över hur nÀringslivet pÄverkas och hur olika branscher pÄbörjat sin omstÀllning. Du kommer att fÄ förklarat för dig hur nya affÀrsmodeller och hÄllbara affÀrsstrategier vÀxer fram. Du fÄr ocksÄ tips och lÀrdomar frÄn framgÄngsrika ledare som berÀttar om hur de tagit sig an utmaningarna och gjort om dem till möjligheter.
Listan över ÄtgÀrder skiljer sig Ät mellan företag, beroende pÄ faktorer sÄsom storlek och bransch. Mot bakgrund av det kommer bokens tips och kapitel vara mer eller mindre relevanta för olika verksamheter. DÀrför kan du lÀsa de olika kapitlen separat. I slutet av varje kapitel hittar du en summering som ger dig en överblick av innehÄllet.
LĂ„ngsiktigt Ă€r dock en hĂ„llbar affĂ€rsstrategi eller en ambitiös omstĂ€llningsplan ett mĂ„ste för de verksamheter som ska kunna möta lagkrav, sĂ€kra finansiering och attrahera talangfulla medarbetare â helt enkelt vara en trovĂ€rdig, ansvarstagande affĂ€rspartner i sin bransch. Genom att ha en innovativ utgĂ„ngspunkt kommer mĂ„nga bolag att hitta nya affĂ€rsmöjligheter och ha möjlighet att stĂ€rka sin konkurrenskraft pĂ„ den nya spelplanen som vĂ€xer fram. Men dĂ„ gĂ€ller det att förstĂ„ de olika förĂ€ndringskrafterna, samverka med kunder och andra viktiga intressenter och ha kapacitet att anpassa affĂ€rsstrategi, affĂ€rsmodeller och organisation.
Som allt förÀndringsarbete börjar resan med en insikt och förstÄelse för varför och dÀrefter hur en förÀndring och klok anpassning bör
12 Förord: För affÀren, planeten och kommande generationer
ske. Detta Àr grundsyftet med den hÀr boken; att ge dig som lÀsare förutsÀttningar för att i din yrkesroll framgÄngsrikt hantera de nya kraven, men ocksÄ möjligheterna som skapas.
Vare sig man vill eller inte Àr den nya uppdaterade hÄllbarhetsagendan hÀr och spelplanen kommer att förÀndras. Det Àr lÀge att citera visdomsord myntade av den brittiske författaren och filosofen Alan Watts:
The only way to make sense out of change is to plunge into it, move with it, and join the dance .
Förord: För affÀren, planeten och kommande generationer
Kapitel 1. HĂ„llbarhet
som vÀrdeskapare
TOMMY BORGLUND
Idag, i mitten av 2020-talet, gör ledande företag om hela sin affÀrsstrategi för att möta nya behov av hÄllbara produkter och tjÀnster. Att tjÀna pengar pÄ hÄllbarhet Àr en stark drivkraft i omstÀllningen till ett mer hÄllbart samhÀlle. HÄllbarhet definieras alltmer som att samhÀllet Àr ekonomiskt livskraftigt, socialt rÀttvist och miljömÀssigt hÄllbart över lÄng tid. Allt fler företag tar dessutom en ledarroll i den hÀr transformationen, dÀr nya affÀrsmöjligheter lockar. Men hur hamnade vi hÀr? Hur ska man förstÄ dagens sentiment i nÀringslivet, jÀmfört med för nÄgot tiotal Är sedan, dÄ motstÄndet mot hÄllbarhet kunde vara pÄtagligt i styrelser och ledningsrum?
Hur vi ser pÄ hÄllbarhet har genomgÄtt en fundamental förÀndring de senaste Ären. För ett par decennier sedan var en stor del av företagens hÄllbarhetsstrategi baserad pÄ den sÄ kallade intressentmodellen. Företaget behövde vÄrda relationerna till sina intressenter, investerare, kunder, anstÀllda och samhÀllet i stort. Vann man dessa gruppers förtroende gick det ocksÄ bÀttre för företaget rent allmÀnt, var tanken, men det var upp till varje företag att göra sina egna avvÀgningar.
Företag arbetade med intressentdialoger och aktivitetsplaner som adresserade intressenternas viktigaste frÄgor i en hÄllbarhetsstrategi. Denna presenterades Ärligen, tillsammans med resultatet av arbetet, i en hÄllbarhetsredovisning, inte sÀllan baserad pÄ den frivilliga rapporteringsstandarden Global Reporting Initiative, GRI. En Äterkommande diskussion i styrelserummen var den om hur mycket ansvar företaget skulle ta, och hur mycket det fick kosta.
Ăven om hĂ„llbarhetsstrategin ansĂ„gs stĂ€rka företaget pĂ„ sikt sĂ„g mĂ„nga chefer pĂ„ de nya initiativen som en âtrade-offâ mellan hĂ„llbarhet och företagets finansiella resultat. HĂ„llbarhet skedde pĂ„ bekostnad av vinsten, ansĂ„g man.
En annan vanlig förestĂ€llning för inte alltför lĂ€nge sedan var den om balans. Denna uttrycks bland annat i det dĂ„ vĂ€lanvĂ€nda begreppet âTripple Bottom Lineâ, TBL, en modell dĂ€r företaget ska balansera ansvar för ekonomi, miljö och sociala frĂ„gor. Företaget förvĂ€ntas rapportera dessa tre dimensioner i sin hĂ„llbarhetsredovisning och ocksĂ„ visa hur företagets resultat förbĂ€ttrats i dessa tre dimensioner.
âPeople-Planet-Profitâ Ă€r ett liknande uttryck som ofta anvĂ€ndes i företags kommunikation. En pionjĂ€r inom modellen var den brittiske författaren och rĂ„dgivaren John Elkington, men dĂ„ han idag ser tillbaka pĂ„ hur TBL kom att anvĂ€ndas Ă€r han kritisk.
âTBL var inte designat bara som ett redovisningsverktyg. Det var tĂ€nkt att vĂ€cka djupare tankar om kapitalismen och dess framtid, men mĂ„nga tidiga anvĂ€ndare förstod konceptet som en balansgĂ„ng, som en âtrade offââ, skrev han 2018 i en artikel i Harvard Business Review.
FrĂ„n âtrade-offâ till âwin-winâ
Men synen pĂ„ hĂ„llbarhet som en ekonomisk uppoffring kom att mjukas upp, och med tiden kom allt fler argument om att företag faktiskt kan tjĂ€na pengar pĂ„ hĂ„llbarhet genom att vara mer attraktiva för kunder, investerare och anstĂ€llda. Allt fler korrelationsstudier visade pĂ„ ett starkt samband mellan hĂ„llbarhet och finansiellt vĂ€rdeskapande. En av förgrundsfigurerna var professor Robert Eccles, som argumenterade för âen hĂ„llbar affĂ€rsstrategiâ i stĂ€llet för âen hĂ„llbarhetsstrategiâ. Tillsammans med sina kollegor pĂ„ Harvard Business School visade han i en inflytelserik forskningsartikel frĂ„n 2014 pĂ„ det finansiella vĂ€rdeskapandet. Artikeln slog fast att företag som Ă€r bra pĂ„ hĂ„llbarhet övertrĂ€ffar sina konkurrenter pĂ„ lĂ„ng sikt, bĂ„de nĂ€r det gĂ€ller vĂ€rdering pĂ„ aktiemarknaden och redovisningsmĂ€ssig vinst.
16 Kapitel 1. HÄllbarhet som vÀrdeskapare
Det stora genombrottet för detta tankesĂ€tt kom genom en annan professor frĂ„n Harvard; Michael Porter, som lanserade begreppet âShared Valueâ i ett antal artiklar i Harvard Business Review, varav den mest centrala publicerades 2011. I dessa lanserade han hĂ„llbarhet som företagens nĂ€sta marknad. HĂ„llbarhet, argumenterade han, Ă€r företagens nya möjlighet till ökad tillvĂ€xt, förbĂ€ttrad konkurrenskraft och höjd finansiell avkastning.
VĂ€garna, menade han, Ă€r tre: utveckla de nya produkter som behövs nĂ€r vĂ€rlden ska bli hĂ„llbar, att arbeta med resurseffektiva vĂ€rdekedjor, samt att förstĂ€rka företagets roll i samhĂ€llet genom lönsamma partnerskap. För att lyckas krĂ€vs innovation och omstĂ€llningsförmĂ„ga frĂ„n företagens sida. Michael Porter bidrog till att förĂ€ndra den tidigare förestĂ€llningen om âtrade-offâ och ersĂ€tta den med âwin-winâ. Det nya sĂ€ttet att tĂ€nka gör att dörrarna till företagens styrelserum öppnas för hĂ„llbarhetsarbetet, och gör hĂ„llbar affĂ€rsstrategi till en ny och viktig prioritering pĂ„ företagens ledningsmöten.
Ambitionen med den hĂ€r boken Ă€r att visa hur man som företag kan skapa ett âwin-winâ mellan hĂ„llbarhet och lönsamhet, samt vilka verktyg som finns till förfogande. Att koppla samman ekonomi med social och miljömĂ€ssig hĂ„llbarhet Ă€r vad som krĂ€vs för att stĂ€rka konkurrenskraften, nu och pĂ„ sikt.
17 Kapitel 1. HÄllbarhet som vÀrdeskapare
Kapitel 2. OmstÀllning pÄgÄr:
stÄl, fordon, energi, skog och bygg
PER OLOF LINDSTEN, MIKAEL SALO, JILL BEDEROFF
Bokens inledande kapitel beskriver hur synen pÄ företags ansvar förÀndrats det senaste decenniet, och hur hÄllbarhetsarbete gÄtt frÄn att ses som ett pÄtvingat ok till en konkurrensfördel. Det Àr en utveckling som drivs av bland annat tuffare lagar och regler, ökade priser pÄ utslÀpp samt en ökad efterfrÄgan pÄ klimatsmarta och hÄllbara produkter.
Mycket talar för att framtidens mest konkurrenskraftiga vÀrdekedjor inte bara Àr fossilfria, utan ocksÄ tar ökad hÀnsyn till bÄde mÀnniskor och miljö. HÄllbarhet Àr pÄ vÀg att bli en överlevnadsfrÄga för en rad svenska branscher, och de bolag som inte hÀnger med i utvecklingen tar en risk.
De historiska exemplen Ă€r mĂ„nga pĂ„ företag som slagits ut dĂ„ de misslyckats med att anpassa sig efter tidens krav. Flertalet företag tvingades lĂ€gga ned i samband med den snabba avvecklingen av varvs- och tekoindustrin under 1960â1970-talen, för att inte tala om de företag som slogs ut under 1990-talet nĂ€r IT-utvecklingen och digitaliseringen tog fart pĂ„ allvar.
Den tunga industrin och transportsektorn har historiskt varit motorer i den svenska ekonomin. VÄra stora skogar och mineraltillgÄngar har lagt grunden för den svenska vÀlfÀrden, men företag som historiskt varit framgÄngsrika och tjÀnat mycket pengar pÄ att exportera varor och tjÀnster stÄr nu inför stora utmaningar. UtslÀppsbegrÀnsningar stÀller krav pÄ fossilfria energikÀllor, och tillgÄng till billiga rÄvaror Àr inte lÀngre nÄgon sjÀlvklarhet. För att som företag kunna vara fortsatt lönsamt i denna nya verklighet krÀvs förÀndring.
I vissa fall mÄste hela affÀrsmodellen kastas om, och just nu befinner sig en rad svenska branscher mitt inne i en gigantisk omstÀllning. Det hÀr kapitlet beskriver hur stÄlbranschen, fordonsindustrin, skogsbranschen och byggbranschen tagit sig an utmaningen. Samtliga branscher Àr centrala för Sveriges ekonomi och stÄr för en stor del av sysselsÀttningen, samtidigt som de har en aktiv instÀllning till de pÄgÄende utmaningarna. Syftet Àr att du som lÀsare ska fÄ en bild av den omfattande omstÀllningen mot hÄllbart och fossilfritt företagande som pÄgÄr i Sverige just nu, och hur de branscher som pÄverkas arbetar med att integrera hÄllbarhet i sina affÀrer och processer.
StÄlbranschen
Hela den moderna vĂ€rlden Ă€r idag bokstavligen byggd av stĂ„l. StĂ„l finns i praktiskt taget allt â byggnader, broar, bilar, flygplan, fartyg och tvĂ€ttmaskiner.
StÄlindustrin Àr en av de branscher som har störst klimatpÄverkan globalt, och stÄlkoncernen SSAB Àr Sveriges största utslÀppare av koldioxid. Men branschen gÄr ocksÄ i brÀschen för den gröna industriella omstÀllningen, dÄ tillgÄngen pÄ fossilfritt stÄl Àr en möjliggörare Àven för andra delar av industrin.
Tillverkningsprocessen Àr en av vÀrldens mest klimatpÄverkande, och bidrar med omkring 8 procent av de totala globala koldioxidutslÀppen, mer Àn nÄgon annan tung industri. UtslÀppen fortsÀtter dessutom att öka i takt med den fortsatt stigande efterfrÄgan pÄ stÄl, som vÀntas öka med ytterligare 30 procent till 2050, enligt det internationella energiorganet IEA.
Den klimatintensiva tillverkningsprocessen gör stÄlindustrin till en av de branscher som pÄverkas allra mest av nya lagar och regler pÄ klimatomrÄdet. Sedan 2005 betalar EU:s industrier för den koldioxid de slÀpper ut, och i takt med att regelverket skÀrps fortsÀtter priset pÄ koldioxid att ticka uppÄt. Allt detta har satt extra hÄrd press pÄ branschen att stÀlla om.
Hur pÄverkas ditt företag av EU:s nya lag om hÄllbarhets redovisning, CSRD?
Vad innebÀr det att ta ansvar för sin leverantörskedja? Hur fungerar cirkulÀra affÀrsmodeller? Hur kan du som ledare, medarbetare och styrelseledamot sÀkra ditt företags framtida konkurrenskraft och lönsamhet inom ramen för planetens grÀnser?
Det svenska nÀringslivet stÄr inför en historisk utmaning. Den gröna omstÀllningen innebÀr elektrifiering, minskade klimatutslÀpp och ett accelererande ansvar för natur och mÀnniska.
Hà LLBARHETSAGENDAN ger dig kunskap om de miljömÀssiga och sociala utmaningarna som den gröna omstÀllningen medför och visar bÄde hur du kan hantera dem, strategiskt och praktiskt, och vÀnda dem till möjligheter. I boken fÄr du ocksÄ en introduktion till de centrala delarna av EU:s nya lagstiftning pÄ hÄllbarhetsomrÄdet och mÄnga tips pÄ och inspiration till hur du kan omsÀtta lagstiftningen i praktiken.
Bokens redaktörer Ă€r Josefin Jakobsson, ekonomijournalist pĂ„ Dagens industri, och Catrin Offerman, vetenskapsjournalist och humanekolog. Medförfattare Ă€r Mikael Salo, hĂ„llbarhetsexpert och initiativtagare till boken, Tommy Borglund, hĂ„llbarhetsexpert och lektor vid Ărebro universitet, samt ekonomijournalisterna Jill Bederoff och Per Olof Lindsten. Best.nr Tryck.nr 47-15405-0 47-15405-0
