IDROTT OCH HÄLSA
Chris Qwist
ISBN 978-91-47-15334-3
© 2024 Chris Qwist och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
Projektgrupp: Lena Andersson, Karin Örn, Emilie Szakàl, Charlotte Eriksson
Formgivare: Eva Jerkeman, Catharina Ekström
Produktion: Eva Runeberg Påhlman
Granskare: Håkan Larsson, professor och ämnesområdesansvarig för idrottspedagogik GIH
Omslag: Lotta Rennéus
Illustratör: Lovisa Lesse
Kartan på s. 125 ägs av och publiceras med tillstånd av Haninge Skid- och Orienteringsklubb. Övriga bilder och omslagsbild: Shutterstock
Teckenförklaringar för orienteringskartor är från Svenska Orienteringsförbundet och enligt internationell kartnorm.
Kom Julia vi gå (traditionell melodi) s. 141
Den här sortens traditionella sånger har i regel ingen känd författare eller kompositör, eftersom de har överförts muntligt genom generationer. Eventuellt anspråk för enskiltupphovsrättsligt skyddat bidrag kan ställas till rattigheter@liber.se
Andra upplagan 1
Repro: Repro 8 AB, Stockholm
Tryck: People Printing, Kina 2024
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
UNDANTAG
Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med ”Kopiering tillåten”. Sådan kopiering får endast ske till eleverna på den egna skolan. Kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Det innebär bl. a. att kopiorna endast får göras digitalt tillgängliga i skolans slutna nätverk. Upphovspersonens ideella upphovsrätt enligt upphovsrättslagen och källangivelse i övrigt ska respekteras på sätt som anges i BONUS-avtalet.
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
RÖRELSE
Inledning
Välkommen till Tummen upp! Idrott och hälsa åk 4–6
Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 4–6 är ett fristående och heltäckande material som ger dig som lärare stöd i bedömningsarbetet av varje enskild elev, från kartläggning till uppföljning med repetition och betygssättning i åk 6.
Materialet bygger på Lgr22 och följer strukturen syfte med förmågor, centralt innehåll och betygskriterier.
Tummen upp! Kartläggning är ett självklart val i arbetet med att säkerställa varje elevs kunskaper och förmågor i idrott och hälsa med hjälp av en tydlig röd tråd genom hela processen.
De långsiktiga målen i syftestexten, Lgr22, beskriver vilka förutsättningar eleverna ska kunna utveckla i undervisningen i idrott och hälsa – och det får du hjälp med i det här materialet.
De långsiktiga målen i ämnet idrott och hälsa är:
• förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
• förmåga att genomföra och anpassa aktiviteter inom friluftsliv och utevistelse efter olika förhållanden och miljöer,
• förmåga att planera, genomföra och värdera olika aktiviteter utifrån hur de påverkar fysisk förmåga och hälsa, och
• förmåga att agera säkert och förebygga risker i samband med rörelse, friluftsliv och utevistelser samt att simma och hantera nödsituationer på land och i vatten.
Idrott och hälsa – att utbilda i, om och genom rörelseaktiviteter
Kursplanen i idrott och hälsa förmedlar att erövrandet av ett brett och djupt rörelsekunnande ska ge eleverna förutsättningar för att skapa sig fysiskt aktiva vanor och att det är en avgörande skillnad mellan att aktivera barn och unga i olika rörelseaktiviteter och att utbilda dem i, om och genom rörelseaktiviteter.
Idrott och hälsa är ett ämne som ska stimulera elevernas rörelseglädje och syfta till att de utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen, ett intresse som de kan bära med sig genom hela livet. (Kommentarmaterialet till kursplanen i idrott och hälsa).
Det är värt att komma ihåg att även om ämnets kärna är görandet så måste undervisningen och då även bedömningen ge plats för reflektion. Det betyder att eleverna ska ges möjlighet att reflektera över rörelseaktiviteter, friluftsliv och utevistelse samt hälsa och levnadsvanor utifrån till exempel indivduella förutsättningar och den omgivande miljön.
Varför välja Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning 4–6 När vi bedriver undervisning i ämnet idrott och hälsa i åk 4–6 har vi betygskriterier för åk 6 att förhålla oss till. Vi vill säkerställa att eleverna minst kommer att nå betyget E i ämnet för åk 6 och ha koll på att eleverna i årskurs 4 och 5 är på rätt väg. Här fyller Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning 4–6 en stor funktion. Bedömningsstöden till de föreslagna aktiviteterna utgår
från betygskriterierna och betygen E, C och A – men tar fasta på att varje elev behöver delmål och avstämningar för att nå dit.
Varje avsnitt i boken tar upp ett område i taget från det centrala innehållet i ämnet idrott och hälsa med förslag på uppgifter där eleverna får möjlighet att utveckla förmågorna.
Vid de löpande kartläggningarna och bedömningarna under åk 4–6 arbetar vi framåtsyftande – med elevdelaktighet – vilket ger eleverna ökad förståelse för vad som krävs för att minst nå betyget E, men också de högre betygen C och A i slutet av åk 6.
Beskrivning av Tummen upp! Idrott och hälsa åk 4–6
Materialet har ett upplägg och en struktur som möjliggör för dig att använda både formativ och summativ bedömning i undervisningen. Aktiviteter markerade med HT (hösttermin) är något enklare vilket möjliggör att kartläggningsarbetet kan påbörjas redan i åk 4. Aktiviteter markerade med VT (vårterminen) är något mer utmanande.
Eftersom aktiviteterna har olika svårighetsgrad kan du förslagsvis använda de enklare för att introducera ett undervisningsområde för eleverna. VT-aktiviteterna kan användas för en summativ bedömning efter en tids arbete inom ett undervisningsområde.
Att kartlägga summativt bör ske då du anser att eleverna har möjlighet att nå målen och betygskriterierna.
Vi förespråkar att du låter eleverna arbeta med aktiviteterna på ett utforskande och prövande sätt, vilket du bland annat får stöd av i förslagen till utforskande elevdelaktighet som finns till varje aktivitet.
Materialet består av:
A. En lärarbok
• Praktiska aktiviteter för kartläggning utifrån kursplanens centrala innehåll i idrott och hälsa åk 4–6, kopplade till betygskriterierna i åk 6 för betygen E, C och A.
• Kartläggningsmallar som kopieringsunderlag.
• Bedömningsstöd baserat på betygskriterierna för betygen E, C och A i slutet av åk 6 och förslag på utvecklingsinriktning för förmågor att utveckla för alla elever.
• Framåtsyftande planering med flera förslag på aktiviteter för elever med otillräckliga kunskaper – för att säkerställa att alla elever minst kan nå betyget E i slutet av åk 6.
• Kopieringsunderlag till aktiviteterna.
B. Teoretisk kartläggningsmaterial
• Till flera aktiviteter finns teoretiska elevövningar för kartläggning utifrån kursplanens centrala innehåll i idrott och hälsa för åk 6, kopplade till utvalda betygskriterier. Kopieringsunderlagen finns i den här lärarboken.
• Dessa övningar kan användas parallellt med tillhörande aktiviteter.
C. Information till hemmet
• På liber.se finns pdf:er med information till vårdnadshavare som du kan skriva ut eller bifoga med mejl till hemmen. På s. 162 finns också en brevmall med information om kursplan och bedömning till vårdnadshavare inför ett nytt läsår.
Arbetsgång
Lärarboken
Lärarboken innehåller praktiska kartläggningsaktiviteter. Det finns två aktiviteter kopplade till varje betygskriterie där en aktivitet är benämnd med HT (hösttermin) och den andra aktiviteten med VT (vårtermin).
Höstterminens aktivitet har en något enklare svårighetsgrad än vårterminens och passar därför bra som aktiviteter i åk 4 och åk 5. Välj kartläggningsaktivitet efter elevgruppens förutsättningar och efter vad eleverna har fått möjlighet att träna på. Efter varje kartläggningstillfälle får du möjlighet att utvärdera din undervisning efter resultaten på kartläggningen och eventuellt förändra den så att eleverna har möjlighet att förbättra sina resultat till nästa kartläggningstillfälle.
Naturligtvis kan du även lägga in ännu fler kartläggningstillfällen per betygskriterie, närhelst under läsåret och under flera läsår med valfria aktiviteter ur din ordinarie undervisning.
Längst ner på sidorna vid respektive aktivitet står det vilket betygskriterie som prövas.
Kartläggning
Till varje betygskriterie och aktivitet finns en kartläggningsmall som kopieringsunderlag att använda direkt i undervisningssituationen.
Självklart kan du också använda kartläggningsmallarna till dina egna aktiviteter eller övningar som du har valt utifrån ditt och dina elevers behov och önskemål.
Bedömningsstöd
Till varje delmål och betygskriterie finns också bedömningsstöd. Detta kan användas såväl inför en lektion när du ska kartlägga och bedöma, som i efterhand när du sammanställer elevernas prestationer.
Bedömningsstödet är indelat i tre betygsnivåer: E, C och A. Till varje betygsnivå finns det förslag på utvecklingsinriktning – för att ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.
Framåtsyftande planering
Under avsnitten Framåtsyftande planering ges fler förslag på aktiviteter, främst för elever med otillräckliga kunskaper i de olika momenten. Där ges tips på förhållningssätt och aktiviteter, både på gruppnivå och individuell nivå, som dessa elever kan gynnas av och på så sätt uppnå betygskriteriet för minst betyget E.
Du kan planera kommande undervisning och kartläggningstillfällen utifrån de tips och råd som du får under dessa avsnitt.
Kunskapsöversikt
I slutet av boken finns en kunskapsöversikt med betygskriterier, förmågor och centralt innehåll. Där visas vilka betygskriterier som prövas i varje aktivitet. Översikten passar bra att använda inför skriftliga omdömen, utvecklingssamtal, elevens individuella utvecklingsplan och betygssättning i slutet av åk 6. Du som lärare kan också använda den inför din pedagogiska planering för läsåret eller inför specifika arbetsområden.
Teoretiska elevövningar
I kopieringsunderlaget finns det en del teoretiska elevövningar. Dessa övningar är kopplade till de specifika områdena och betygskriterierna som kräver mer teoretisk undervisning och kartläggning. Övningarna kan användas parallellt med de praktiska aktiviteterna och kan utföras såväl i idrottssalen som i ett ordinarie klassrum. Du får information vid respektive introduktionssida om det finns en teoretisk elevövning kopplad till avsnittet.
Samarbete med hemmet
På liber.se finns utskrivningsbara pdf:er med information till hemmen. I dessa förmedlas vilka aktiviteter som kommer att genomföras samt vilka betygskriterier, förmågor och centralt innehåll som är kopplade till aktiviteterna. Det beskrivs också vad som ska bedömas och hur bedömningen kommer att gå till och följas upp. Detta för att samarbetet med hemmen ska utvecklas och för att vårdnadshavarna ska få information om elevens mål och utvecklingsbehov.
Val av aktiviteter, material och verktyg
1. Välj vilket betygskriterie som kartläggningen och bedömningen ska utgå ifrån.
2. Förbered lokaler och läs på i aktiviteten om vilket material du behöver för att kunna genomföra aktiviteterna för kartläggningen.
3. Kopiera kartläggningsmallen, så många som behövs för din elevgrupp och skriv dit elevernas namn.
4. Kartlägg elevernas förmågor och kunskaper under aktivitetens och den ordinarie lektionens gång och gör noteringar i kartläggningsmallen. (Detta kan även göras som ett sätt att säkerställa elevernas förkunskaper. Använd förslagsvis de enklare HT-aktiviteterna till detta.)
5. Använd dina noteringar i kartläggningsmallen tillsammans med bedömningsstödet för att bedöma elevernas kunskaper och nivåer. Läs med fördel igenom bedömningsstödet innan aktiviteten genomförs så att du säkert vet vad det är du tittar efter.
6. Kopiera kunskapsöversikten, en till varje elev, fyll i och få en bra överblick över elevernas samlade kunskaper och förmågor.
7. Planera uppföljande undervisning och kartläggningstillfällen utifrån tips och råd i avsnittet Framåtsyftande planering.
till aktiviteten Bandy med olika bollar Genomf relser takt, rytm och musik ger musiken? Anpassa relser takt, rytm och musik till musik rdera fysiska aktiviteter
och smidighet
3 5 6 7
De teoretiska elevövningarna i kopieringsunderlaget kan användas parallellt med de praktiska aktiviteterna för kartläggning på samma sätt som ovan.
Idrott och hälsa och formativ bedömning
I ämnet idrott och hälsa har vi goda möjligheter att arbeta med bedömning ur flera olika perspektiv och i samspel med varandra till skillnad från många andra skolämnen. I undervisningssituationen i idrott och hälsa ser vi ofta tydligt och konkret vilka elevernas utvecklingsområden kan vara. Det gör det lättare att föra en dialog med varje elev om vad just hen behöver utveckla för att nå betygskriterierna för minst betyget E och vilken stimulans och stöd som behövs för att nå så långt som möjligt. Därför passar formativ bedömning väl i ämnet idrott och hälsa och det är utifrån dessa tankar som vi arbetat fram Tummen upp! Kartläggning 4–6.
Vi vill betona vikten av att eleven i förväg får information om förutsättningarna och förväntningarna kring undervisningen och bedömningen. Vi föreslår att läraren samtalar med varje elev kring personliga framåtsyftande utvecklingsinriktningar – både innan kartläggningstillfällena och efter.
När det gäller elevens ansvar och inflytande har vi till varje aktivitet förslag på frågor för ökad elevdelaktighet. I och med att vi ger eleverna mer ansvar ger vi dem också möjligheter att vara delaktiga i hela processen från förväntning till bedömning.
Vi lägger stor vikt vid att vårdnadshavarna får ta del av information kring de förväntningar som finns i ämnet och området, eftersom det är skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barnens utvecklande och lärande. Därför finns det till varje arbetsområde en tillhörande information till hemmen på liber.se som ett kopieringsunderlag att skriva ut eller lägga upp digitalt.
Tummen Upp! Idrott och hälsa 4–6 är med andra ord ett material som du tillsammans med elev och föräldrar kan använda för att samtala kring elevens individuella utvecklingsplan i en formativ anda.
Användning av digitala verktyg i undervisningen I Skolverkets kommentarmaterial står det att i undervisningen ska eleverna ges möjlighet att möta olika verktyg för att planera, genomföra och värdera rörelseaktiviteter. Det kan innebära att eleverna får använda pulsklockor och tidtagarur, men också andra tekniska hjälpmedel som kan filma när de exempelvis ska visualisera en lek eller en uppvärmning.
Användning av olika verktyg, däribland digitala verktyg, kan vara en del i några av kartläggningsaktiviteterna i den här boken. Vid vissa av aktiviteterna har vi tipsat om detta.
Motoriska grundformer med och utan olika redskap
Betygskriteriet för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser till viss del till syftet med aktiviteterna.
Förmågor att utveckla
• förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang
Centralt innehåll för årskurs 4–6
Rörelse
• Sammansatta motoriska grundformer med och utan olika redskap.
Kartläggning och bedömning utifrån betygskriteriet
I detta avsnitt kartläggs och bedöms eleven utifrån hur Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser till viss del till syftet med aktiviteterna.
Vi har valt att dela upp kartläggningen i följande moment:
1. Genomföra rörelseaktiviteter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika fysiska sammanhang.
2. Anpassa sina rörelser till syftet med aktiviteterna.
Aktiviteter under perioden
Genomföra rörelseaktiviteter
HT: Redskapsstationer
VT: Redskapsbana
Anpassa sina rörelser till aktiviteten
HT: Pricka tiden
VT: Zon-kull
Teoretiska elevövningar
Till de två första aktiviteterna i detta kapitel finns en teoretisk elevövning som ger eleverna möjlighet att reflektera över vilka förmågor som behövs när man rör sig i en redskapsbana.
• Vad behöver du kunna för att klara av redskapsbanan? se s. 123
Redskapsstationer
I åk 4–6 ska elevernas grovmotoriska grundformer vidareutvecklas till sammansatta grundformer i kombinationer och med redskap av olika slag.
I redskapsstationer ges det goda möjligheter att observera elevens förmåga att kombinera sina rörelser i förhållande till detta.
Material
olika redskap som finns tillgängliga i idrottssalen, lekband
Så här går det till
Bygg stationer där ca 4–5 elever kan utföra momentet samtidigt.
Låt eleverna rotera mellan stationerna.
Balansera
Gå i en bana på olika föremål (t.ex. bosubollar, bänkar, bommar, pallplintar).
Gå baklänges eller sidledes på en bänk.
Gå på hälarna, gå på tårna och med sträckta vrister.
Stödja
Springa slalom på händer och fötter mellan koner.
Hjula på långmatta/tunnmatta.
Handstående mot vägg eller fritt.
Klättra
Klättra i ribbstolar (gör olika banor med färgade lekband).
Klättra i rep och försöka nå olika markerade höjder.
Krypa och åla
Krypa det snabbaste man kan mellan två koner.
Åla i mag- eller ryggläge i tunnel.
Hoppa
Hoppa ”längdhopp” med satsbräda och tjockmatta.
Hoppa jämfota eller på ett ben i en bana av rockringar.
Hoppa mellan två trampetter vända mot varandra.
Hänga
Hänga i bom eller ribbstol, förflytta sig sidledes med händerna. Hänga vanligt, uppochner och på andra sätt i ringar.
Rotera
Framåt- och bakåtrotation på långmatta/tunnmatta, t.ex. kullerbytta. Framåtrotation med satsbräda och tjockmatta, t.ex. långkullerbytta.
Framåt- och bakåtrotation i ringar.
FÖRSLAGPÅFRÅGORFÖR
UTFORSKANDEELEVDELAKTIGHET
När kan man balansera, stödja, krypa, åla, hoppa, hänga och rotera i andra sammanhang än de vi provat här?
Vilka motoriska färdigheter behöver man vid de olika stationerna?
Vilka övningar kan man göra för att träna t.ex. balans?
Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser till viss del till syftet med aktiviteterna.
Redskapsbana
I en redskapsbana får du möjlighet att observera och kartlägga i vilken utsträckning eleven kan utföra sina rörelser både individuellt och i anpassning till andra. Att ta sig runt banan utan att krocka och samtidigt ha flyt ställer krav på att eleven kan kombinera sina rörelser.
Plats idrottssal
Material
olika redskap som finns tillgängliga i idrottssalen
Så här går det till Bygg banan så att det är en viss bredd mellan varje moment, för att eleverna ska kunna passera varandra utan att krocka. Om man dessutom bygger moment med olika svårighetsgrader, t.ex. olika höjd på plintarna, kan man samtidigt kartlägga och bedöma om eleverna väljer och klarar svårare alternativ.
Förslag på aktiviteter:
• Klättra i rockringsbana i ribbstolar (fäst rockringarna ut från ribbstolarna med rep).
• Gå på händer och fötter på två parallella bänkar.
• Gå på bänk mellan två plintar.
• Åla i tunnel och över plint.
• Svänga sig i rep från en plint till en annan.
• Springa på långmatta eller golv till satsbräda och göra kullerbytta.
• Gå uppför bänk som lutar mot bom. Hoppa ner på tjockmatta.
• Hoppa på trampett upp på tjockmatta som ligger på plintar. Gå vidare på den och hoppa ner.
• Be eleverna att ta sig genom banan först på ett sätt och sedan på ett annat och kanske ett tredje.
• Samtala om vilka olika sätt de kom på och vad som krävdes för att kunna genomföra det.
FÖRSLAGPÅFRÅGORFÖR UTFORSKANDEELEVDELAKTIGHET
Vilka moment som innefattar grundformerna balansera, stödja, klättra, krypa, åla,hoppa eller hänga finns i banan?
Hur kan man kombinera grundformerna för att lättare ta sig fram?
Hur kan man kombinera sina rörelser för att inte krocka med kamrat eller något redskap?
Kartläggning
Kartläggningen ska visa hur eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika fysiska sammanhang.
HT: Redskapsstationer
VT: Redskapsbana
Ta ställning till om eleven
• kan balansera, stödja, klättra, krypa, åla, hoppa, hänga och rotera
• använder sig av de sammansatta grundformerna i kombination med olika redskap
• visar på säkerhet i de olika momenten
• kombinerar sina rörelser för att anpassa sig till redskap och andra elever
Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser till viss del till syftet med aktiviteterna.
DATUM FÖR KARTLÄGGNINGEN:
Bedömningsstöd
BETYGSKRITERIEFÖRBETYGET E
I SLUTET AV ÅK 6
Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser till viss del till syftet med aktiviteterna.
ELEVEXEMPEL 1
Eleven kan till viss del kombinera sina rörelser i förhållande till aktiviteten.
Eleven genomför aktiviteten med begränsat flyt i rörelserna.
Eleven provar att kombinera sina rörelser i förhållande till aktiviteten, för att inte ramla eller tappa balansen.
Eleven snubblar, ramlar eller tappar balansen ibland.
KOMMENTAR
Eleven visar förmåga att till viss del använda sig av och kombinera de motoriska grundformerna.
Eleven visar förmåga att förstå att en förutsättning för att kunna genomföra aktiviteten är att kombinera sina rörelser.
UTVECKLINGSINRIKTNING
Utveckla förmågan att röra sig tryggt och säkert i förhållande till de motoriska grundformerna.
Utveckla förmågan att kombinera sina rörelser i de motoriska grundformerna.
BETYGSKRITERIEFÖRBETYGET C I SLUTET AV ÅK 6
Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser relativt väl till syftet med aktiviteterna.
ELEVEXEMPEL 2
Eleven kan relativt väl kombinera sina rörelser i förhållande till aktiviteten..
Eleven genomför aktiviteten och rör sig relativt säkert.
Eleven använder flera av de motoriska grundformerna för att skapa ett relativt bra flyt i aktiviteten.
BETYGSKRITERIEFÖRBETYGET A
I SLUTET AV ÅK 6
Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser väl till syftet med aktiviteterna.
ELEVEXEMPEL 3
Eleven kan väl kombinera sina rörelser i förhållande till aktiviteten.
Eleven genomför och rör sig säkert och obehindrat samt med god variation i aktiviteten.
Eleven kan flytta blicken åt flera håll utan att snubbla, ramla eller tappa balansen.
Eleven lyfter sin egen kroppsvikt, klättrar och balanserar obehindrat i olika redskap på olika höjder.
KOMMENTAR
Eleven visar förmåga att röra sig tryggt och säkert i förhållande till de motoriska grundformerna.
Eleven visar förmåga att variera sina rörelser på olika sätt i de flesta moment i aktiviteten.
UTVECKLINGSINRIKTNING
Utveckla förmågan att röra sig säkert och variationsrikt i förhållande till de motoriska grundformerna.
Utveckla förmågan att automatiserat röra sig i kombination med olika redskap.
Utveckla förmågan att röra sig med flyt och variation.
KOMMENTAR
Eleven visar förmåga att röra sig säkert och variationsrikt i förhållande till de motoriska grundformerna.
Eleven visar förmåga att med automatiserat flyt kombinera sina rörelser i kombination med olika redskap.
UTVECKLINGSINRIKTNING
Utveckla förmågan att använda de motoriska grundformerna i mer sammansatta former.
Utveckla förmågan att använda de motoriska grundformerna i sammansatta former och i kombination med fler redskap.
Framåtsyftande planering
Förslag på utvecklingsinriktning för elever med otillräckliga kunskaper i momentet att genomföra rörelseaktiviteter.
Tänk på
De här eleverna har ofta svårigheter att genomföra aktiviteterna på grund av brister i de motoriska grundformerna och behöver därför arbeta med rörelseträning där fokus
är inriktat på det individuella. Det betyder inte att det nödvändigtvis måste ske enskilt. Du kan återkommande lägga in dessa typer av aktiviteter i den ordinarie undervisningen, t.ex. som uppvärmning.
Kull med motorikövningar
Dela upp idrottssalen i två delar, t.ex. med bänkar. Den ena delen ska vara kullplan. Den andra delen ska innehålla olika rörelsestationer där man ska utföra olika motoriska grundformer. Förslag på rörelsestationer:
• Höga knälyft på en tjockmatta (10 gånger).
• Balansera på en balansbräda (räkna långsamt till 20).
• Hoppa upp och ner på en pallplint (10 gånger).
• Rulla sidlänges på en långmatta (från ena till andra sidan).
• Åla slalom mellan koner i en liten bana (fram och tillbaka).
Utse en eller ett par elever som ska kulla med mjuk boll. Alla elever börjar springa på kullplanen. När man blir kullad springer man till en rörelsestation och utför rörelsen. Sedan springer man tillbaka till kullplanen.
Stafett med hinder Dela in eleverna i mindre lag. Skapa en bana framför varje lag. Använd plintar och bänkar för att spänna ut rep mellan, ca 50 cm över golvet. Vid varje tävlingsomgång ger man eleverna en uppmaning, t.ex.
• Åla under repen utan att nudda.
• Gå eller spring så snabbt man kan över repen utan att nudda.
• Ryggåla under repen utan att nudda.
• Rulla under repen utan att nudda. Använd andra uppmaningar för att arbeta med fler motoriska grundformer. Denna aktivitet kan även utföras utomhus. Använd träd och buskar för att spänna fast repen.
Kom-igång-ramsor
Använd kom-igång-ramsor som ett sätt att starta lektionen eller som hejarramsor vid spel och turneringar. Det gynnar de motoriska grundformerna att kunna kontrollera takt och rytm i förhållande till sin egen kropp. Klappa snabbt, växelvis på låren och i händerna och räkna gärna samtidigt högt:
Låren: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 (korsa höger och vänster arm om vartannat)
Händerna: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 (klappa vanligt)
Låren: 1, 2, 3 (korsa höger och vänster arm om vartannat)
Händerna: 1, 2, 3 (klappa vanligt)
Stampa med höger fot: 1
Stampa med vänster fot: 1 Händerna högt över huvudet: 1 (sträck händerna som i en segergest)
Vid de sista tre kan man t.ex. ropa: ”Kom-i-gång!”
Melodi: When the Saints Go Marching In Eleverna håller på varandras axlar och går i en ring. De går och stampar sidlänges i takt till ramsan.
Sjung:
Så kom igen! (gå och stampa åt höger)
Så kom igen! (gå och stampa åt vänster)
Så kom igen vårt bästa gäng! (gå och stampa åt höger)
Man måste kämpa för att lyckas! (gå och stampa åt vänster)
Så kom igen vårt bästa gäng! (gå och stampa åt höger)
Pricka tiden
Den här rörelseaktiviteten är roligast att göra utomhus. Om man vill observera och kartlägga hur eleven anpassar sina rörelser till en aktivitet och samtidigt förmågan att röra sig i natur och utemiljö är detta ett bra tillfälle.
Plats utomhus, skogsdunge eller kuperat område
Material snitslar, tidtagarur
Så här går det till Bygg banan på olika underlag, för att eleverna ska få möjlighet att anpassa sina rörelser på olika sätt. Använd färgade snitslar.
1. Dela in eleverna i par och utrusta dem med ett tidtagarur (eller låt eleverna använda tidtagarfunktionen på sina mobiler).
2. Välj olika sätt som eleverna ska röra sig på genom banan, t.ex. hoppa, springa, gå, hoppsa-steg, gå baklänges osv.
3. En elev i paret börjar med att ta sig runt banan på angivet sätt. Den andra eleven i paret tar tid (även om det inte är en tävling).
4. Sedan byter eleverna roller.
5. Därefter ska varje elev ta sig genom banan en gång till på samma sätt, och då försöka pricka in den tid som den hade första gången.
6. Prata tillsammans med eleverna om andra sätt att ta sig genom banan och gör sedan övningen igen.
7. Samtala med eleverna om vad som var lätt och vad som var svårt.
Tips
• Bygg inte banan så lång, eftersom eleverna ska hinna ta sig igenom den flera gånger på olika sätt.
• Låt eleverna anteckna sina resultat.
FÖRSLAGPÅFRÅGORFÖR
UTFORSKANDEELEVDELAKTIGHET
På vilket sätt behöver man anpassa sina rörelser när man är ute och rör sig?
Vilka rörelser kan bli svårare utomhus jämfört med inomhus?
Vad bör man tänka på för att lättare pricka in sin första tid?
Anpassa sina rörelser till aktiviteten
Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser till viss del till syftet med aktiviteterna.
Zon-kull
Inledning
I denna aktivitet får du som lärare möjlighet att observera på vilket sätt eleverna snabbt kan anpassa sina rörelser till aktiviteten med betoning på de motoriska grundformerna.
Plats
idrottssalen
Material
lappar med rörelseförslag (kopieringsblad Zon-kull 1 och 2, se s. 139–140)
Förberedelser
• Skriv ut lappar med rörelseförslag.
• Laminera eventuellt in dessa för lång hållbarhet.
Så här går det till
1. Dela in salen i tre eller flera delar.
2. I varje del ska det ligga en lapp där det står hur man ska röra sig i just den zonen.
3. I en zon kanske man bara får gå kräftgång, i en annan zon får man exempelvis bara hoppa jämfota och i en tredje zon bara springa.
4. Man får röra sig fritt i hela salen, men i zonerna måste eleverna följa de rörelser som är bestämt. Det gäller även kullarna – alltså de elever som har i uppdrag att jaga andra elever och nudda dem med handen.
5. När en ”kullare” har nuddat en annan elev med handen har eleven blivit kullad och då byter eleverna roller.
Tips
Du kan ha flera ”kullare” om du vill ha lite mera fart.
Förslag på rörelser ni kan ha i de olika zonerna kan vara; krypa, snurra, gå baklänges, indianhopp, grodhopp, åla, kräftgång, hoppa jämfota, springa, apgång osv.
FÖRSLAGPÅFRÅGORFÖR UTFORSKANDEELEVDELAKTIGHET
Hur kan jag tänka som ”kullare” för att lyckas få tag i de jag ska kulla?
Hur lätt eller svårt är det att växla mellan de olika rörelserna?
TUMMEN UPP! IDROTT OCH HÄLSA KARTLÄGGNING ÅK 4–6 andra upplagan är en lärarbok med inspirerande aktiviteter som både kartlägger och utvecklar elevernas förmågor i idrottsämnet enligt Lgr22.
Progressionen i momentens aktiviteter gör kartläggningen möjlig från åk 4. De är upplagda så att undervisande lärare kan göra kartläggningen och bedömningen löpande under ordinarie undervisningstid med eleverna.
Utifrån centralt innehåll för åk 4–6 och betygskriterierna i åk 6 är aktiviteterna och de teoretiska elevövningarna kopplade till kartläggningsmallar och bedömningsstöd. Det finns även förslag på framåtsyftande planeringar för att fortsätta utveckla elevernas ämnesspecifika förmågor.
Längst bak i lärarboken finns en kunskapsöversikt som kan användas som underlag för t.ex. skriftliga omdömen, utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner och som del i betygssättning.
I serien ingår följande titlar
SVENSKA
• Kartläggning åk 7
• Kartläggning åk 6
• Kartläggning åk 5
• Kartläggning åk 4
• Kartläggning åk 3
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
• Kartläggning åk 7
• Kartläggning åk 6
• Kartläggning åk 3
ENGELSKA
• Kartläggning åk 7
• Kartläggning åk 6
• Kartläggning åk 5
• Kartläggning åk 4
• Kartläggning åk 3
MATEMATIK
• Kartläggning åk 7
• Kartläggning åk 6
• Kartläggning åk 5
• Kartläggning åk 4
• Kartläggning åk 3
NO
• Kartläggning åk 6
• Kartläggning åk 3
TEKNIK
• Kartläggning åk 6
• Kartläggning åk 3
SO
• Kartläggning åk 6 Ge/Sh
• Kartläggning åk 6 Hi
• Kartläggning åk 6 Re
• Kartläggning åk 3 SO
PRAKTISKA
ESTETISKA ÄMNEN
• Kartläggning åk 4–6
Idrott och hälsa
• Kartläggning åk 3
Idrott och hälsa
• Kartläggning åk 4–6
Bild
• Kartläggning åk 4–6
Musik
Läs mer och bläddra i samtliga
Tummen upp!-häften på www.liber.se