9789144197951

STRINGENT 1B

SAMHÄLLSKUNSKAP FÖR GYMNASIESKOLAN

Elevpaket – Tryckt + Digitalt

STRINGENT 1B

Samhällskunskap för gymmasieskolan

Elevpaket – Tryckt + Digitalt

Denna nya upplaga är kompletterad med nya och intressanta perspektiv och har genomgått en omfattande uppdatering, med avsnitt om brexit och coronapandemin för att nämna några exempel samt utökad med nya typer av interaktiva uppgifter, där eleverna bl.a. får träna sin förmåga att argumentera. Den är även uppdaterad och följer ämnesplanen enligt Gy25.

ELEVBOK

Att tänka logiskt och urskilja mönster är ett sätt att skapa ordning i mötet med mycket fakta. Detta läromedels betoning av viktiga samhällsvetenskapliga modeller och begrepp hjälper eleverna att göra detta. De ger också eleverna verktyg att analysera och förstå nyhetshändelser och samhällsfrågor.

DIGITALT LÄROMEDEL

Den interaktiva elevboken går att lyssna på och har textföljning, vilket gör innehållet tillgängligt också för elever med särskilda behov. Dessutom finns ett stort antal interaktiva uppgifter kopplade till kunskapskraven, kapitelsammanfattningar som miniföreläsningar och konkretiserande filmer. Med hjälp av självvärderingsrutorna kan eleverna bedöma sina insatser i arbetet med kapiteln. I nutidsfrågorna kan de testa om de har koll på senaste tidens aktuella samhällshändelser.

Interaktiv version av boken, går att lyssna på och med textföljning

Interaktiva övningar

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

STRINGENT 1b

STRINGENT 1b

Samhällskunskap för gymnasieskolan

Måns Holmstedt Jakob Hydén

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Till boken hör även ett digitalt läromedel I det digitala läromedlet finns fördjupningar, kapitelsammanfattningar, korta filmer och interaktiva uppgifter. Där hittar du också hela boken inläst med textföljning, så att du kan läsa och lyssna på samma gång. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen!

När du ser en liten symbol på sidan, betyder det att det finns något i det digitala läromedlet som du kan behöva använda. Klicka på symbolen för att gå dit.

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus

Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus

Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39434

ISBN 978-91-44-19795-1

Upplaga 3:1

© Författarna och Studentlitteratur 2025

Redaktion: Henric Arfwidsson

Omslagsbild: Shutterstock

Formgivning: Johanna Szemenkar Remgard

Printed by Print Best, Estonia 2025

Innehåll

1. Demokrati 9

Mer än ett styrelsesätt 9

Demokrati är vad vi gör den till 10

Från Aten till sociala medier 13

En klassisk atensk direktdemokrati 14

En ny modern indirekt demokrati 16

Den nutida digitala demokratin 18

Två demokratimodeller –

direkt eller indirekt? 19

Vilket ledarskap väljer vi? 23

Elevdemokrati – vad är det? 25

Kännetecken för en demokrati 27

Demokratins problem 29

Hoten mot demokratin 30

En glidande skala 33

Kännetecken för en diktatur 35

Diktaturens ideologier 37

2. Politik 43

Med givna regler 43

Vem fattar besluten – och varför? 44

Ideologier – politiska idéer om samhällets organisation 46

Modellen av ett politiskt system 56

Politiska system – tre exempel 60

Kommunen som politiskt system 62

Sverige som politiskt system 69

EU som politiskt system 78

3. Mänskliga rättigheter 87

För alla – eller bara för några?

viktigaste

Individ vs kollektiv –rättigheter som kan krocka

Hur kan de mänskliga rättigheterna förverkligas?

Olika typer av mänskliga rättigheter

konvention om barnets rättigheter

FN:s möjligheter att ingripa

Sveriges säkerhetspolitik och NATO

Krig – det största hotet mot de mänskliga rättigheterna

4. Samhällsekonomi

Utbud, efterfrågan och begränsade

5. Privatekonomi

6. Identiteter och normer 167

Vem ser du i spegeln? 167

Identitet – individens och gruppens 168

Arv och miljö? 171

Gruppens betydelse 172

Gemenskap och utanförskap

– vi och de 174

Normer – regler under ständig förändring 176

Genus, klass och etnicitet –olika perspektiv 178

Kriminalitet – att stå utanför samhället 181

Lag, brott och straff 183

7. Medier och källkritik 191

Hur värdera informationsflödet? 191

Sociala medier – nöje och nyhetsförmedling

Källkritik – och källtillit 195

Fake news och alternativa medier 197 Även bilder kan ljuga 199

Medierna och demokratin

Vad är en nyhet?

8. Hållbarhet

Att möta framtiden

Fotavtrycken vi lämnar efter oss

En utveckling som håller i längden

Vad kan du göra? 221

9. Uppsatsen 227

Att forska på egen hand

Kvalitativ, kvantitativ och deskriptiv metod

Uppsatsmall – den röda tråden

Välkommen till Stringent 1b!

Titeln på detta läromedel är Stringent Stringent betyder att något är logiskt och följer en tydlig linje Att försöka tänka logiskt och urskilja linjer och mönster är ett sätt att skapa ordning och reda när man möter mycket information och mycket fakta Och ämnet samhällskunskap består av mycket information och fakta Därför ligger fokus i detta läromedel på samhällsvetenskapliga modeller och begrepp – som hjälp när du ska förstå hur olika fenomen i samhället hänger samman

Läromedlet är gjort för nivå 1b i Samhällskunskap, men vissa delar kan även användas för yrkesprogrammens nivå 1a2 Dessa avsnitt är märkta med symbolen

Rustar dig som samhällsmedborgare

Ämnet samhällskunskap hette förr i tiden medborgarkunskap och det övergripande syftet är fortfarande att rusta dig som samhällsmedborgare, så att du

✦ känner till dina rättigheter och skyldigheter i samhället

✦ är allmänbildad och har åsikter som du kan argumentera för

✦ inte är lättlurad, utan källkritisk

En stor del av samhällskunskapen handlar om hur samhället är uppbyggt, hur makten är organiserad och hur vi som medborgare blir påverkade och kan påverka Det är en hel del fakta som ska läras in för att du ska få en grundläggande kunskap om samhället som vi lever i

Men ämnet handlar också om förmågor – att du själv kan skaffa dig kunskap och förstå nyheter och samhällshändelser som rapporteras i media och på andra håll En stor del av ämnet samhällskunskap är att förstå och kunna ta till sig det enorma nyhetsflödet Det räcker inte att du lär dig fakta om riksdagen, yttrandefrihet och konsument köplagen – du måste också kunna analysera det som händer i omvärlden och själv undersöka olika samhällsfrågor

VAD ÄR SAMHÄLLSVETENSKAP?

Samhällsvetenskap är egentligen ett samlingsbegrepp för flera olika vetenskaper som handlar om människan och hennes roll i samhället, bland annat statsvetenskap (som handlar om politik), nationalekonomi (som handlar om ekonomi på samhällsnivå) och sociologi (som handlar om samhällets sociala delar).

Samhällskunskap som du läser i gymnasiet omfattar på ett liknande sätt flera olika vetenskapliga ämnen.

Ämnet är på många sätt som ett pussel Pusselbitarna kan ses som fakta i ämnet och du behöver alla bitarna för att lägga pusslet färdigt Men du behöver också analysförmåga för att lägga bitarna på rätt plats – först då kan du se hela bilden

Hjälp när du analyserar

Det finns bra hjälpmedel för att analysera nyhetshändelser och samhällsfrågor På nästa sida ser du en enkel och effektiv analysmodell Med den som hjälp kan du analysera olika ämnen och samhällsfrågor utifrån orsaker och konsekvenser samt diskutera åtgärder Detta kommer du öva på mer än en gång när du läser kapitlen, diskuterar på lektionerna eller löser uppgifter

Du kommer alltså att möta denna analysmodell och exempel på hur den kan användas i bokens alla kapitel Det kan handla om förbudet mot barnaga eller varför konsumtionen av kött minskar

Modellen beskriver sambandet mellan orsak och konsekvens när två händelser hänger samman och påverkar varandra Den hjälper dig att analysera en händelse och söka efter svar på frågor som: Vad är det som har orsakat händelsen? Och vilken konsekvens får den för dig och samhället?

Orsakssamband spelar en viktig roll i samhällsvetenskapen och hjälper forskare och andra att förstå varför samhällen utvecklas på ett visst sätt eller varför människor beter sig som de gör

Modellen består av tre delar:

Analysmodellen

Orsak

Händelse

Konsekvens

I modellens mitt finns själva händelsen eller samhällsfrågan Den har föregåtts av någonting, den har en orsak Dessutom finns det oftast en eller flera konsekvenser av en händelse, det vill säga att den leder till någonting

Orsaken kommer alltid före händelsen och konsekvensen kommer alltid efter händelsen

Denna modell fokuserar på en händelses orsaker och konsekvenser, men det finns oftast också skäl att diskutera vilka åtgärder som behöver vidtas för att förhindra att en händelse inträffar (åtgärd mot orsak) eller vilka åtgärder som behövs för att mildra effekterna av en händelse (åtgärd mot konsekvens)

Vi tror att du kommer ha stor nytta av den här analysmodellen när du arbetar med detta ämne, men tänk på att samhällskunskap inte är en exakt vetenskap Vi människor tolkar händelser – och påverkas av dem – på olika sätt beroende på det perspektiv vi har och våra värderingar och åsikter

Upplaga 3

Denna tredje upplaga av Stringent 1b är anpassad till den nya ämnesplanen för samhällskunskap inom ramen för Gy25

Den är också uppdaterad med händelser som har inträffat i Sverige och omvärlden under de senaste åren Bland annat innehåller den nya avsnitt om Sveriges totalförsvar och Natomedlemskapet

Lycka till!

Måns Holmstedt och Jakob Hydén

Testa analysmodellen.

Demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna.

Demokrati

Mer än ett styrelsesätt

En taggtråd som stänger ute. Eller ett hjärta som bjuder in.

Ett samhälle kan organiseras och se ut på så många sätt. Det finns diktaturer där medborgarna stängs ute från allt inflytande. All makt ligger hos diktatorn som styr med järnhand och fängslar, torterar eller mördar dem som protesterar eller kritiserar regimen. Ingen är säker och ingen är fri.

Och så finns det demokratier där medborgarna äger makten och där man får tycka och säga vad man vill. Man får leva med den man vill, demonstrera på gatan och bilda partier och rösta i fria val.

För oss som lever i en demokrati är det lätt att tro att den är självklar, att den är ohotad och alltid kommer att leva kvar, oavsett vad som händer i vår omvärld eller här hemma. Tyvärr är det inte på det sättet.

Ofriheten är aldrig långt borta, varken i tid eller i rum. Det är bara drygt 100 år sedan Sverige blev en demokrati och många av världens länder är fortfarande diktaturer. I Sverige och i många andra länder finns det krafter som verkar mot demokratin. Många lockas av starka ledare med enkla svar, vilket riskerar att drabba minoriteter som fråntas rättigheter.

Därför måste demokratin alltid försvaras. Och aldrig tas för given.

MÅL MED KAPITLET

Du ska förstå och förklara begreppet demokrati, både som ett sätt att organisera samhället och som ett sätt att leva. Du ska också kunna jämföra demokratiska samhällen med auktoritära diktaturer och kunna identifiera likheter och skillnader utifrån en medborgares möjlighet att påverka sitt liv.

Centrala begrepp: demokrati, makt, påverkan, medborgarkompetens, representativ demokrati, allmän rösträtt, digitalisering, demokratiskt underskott, direkt demokrati, indirekt demokrati, folkomröstning, populism, ledarskap, auktoritär, minoritet, censur, rättsstat, rättsprinciper, korruption, diktatur, propaganda, rättssäkerhet, ideologi, nazism, kommunism, islamism.

Du kan öva på dessa ord här.

Modeller: direkt och indirekt demokrati, analysmodellen, ledarskapsmodellen, RFR­modellen.

Självvärdering: Använd översikten över kapitlets innehåll i förhållande till betygskriterier som när du ska bedöma dina insatser i arbetet med detta kapitel.

Du hittar översikten här.

Demokrati är vad vi gör den till

Ordet demokrati betyder folkstyre Grundtanken med en demokrati är att makten ska delas lika mellan alla Men i verkligheten är det ett fåtal som fattar besluten – också i en demokrati Det som är viktigt för demokratiska samhällen är att de som fattar besluten gör det på uppdrag av folket genom fria val De har fått ett mandat

Mandat här: rätt att under en tidsperiod fatta vissa beslut

I en diktatur saknar de som bestämmer den sortens mandat Där bestämmer någon eller några över folket, utan att folket har gett dem uppdraget Och de som bestämmer har oftast tvingat till sig makten

MAKT OCH PÅVERKAN

Begreppet makt innebär att kunna påverka och styra människors beteenden. Makt kan utövas på olika sätt, till exempel med hjälp av belöningar eller straff, andra ekonomiska, politiska eller sociala påtryckningsmedel eller genom att utöva våld.

På en personlig nivå kan makt innebära att man kan påverka sitt liv.

Till exempel bo var man vill, utbilda sig till vad man vill eller leva med den man vill.

För att ett demokratiskt samhälle ska fungera måste medborgarna känna att de är en del av samhället och förstå sin roll i demokratin

Det kräver något som brukar kallas för medborgarkompetens Om folket inte engagerar sig i vad som händer i samhället och inte kan förstå eller ta till sig viktig information, kommer demokratin att fungera dåligt Då riskerar den att bli en fasad, något som ser bra ut på ytan men som saknar innehåll Då är det svårt för människor att påverka det som händer i samhället

Om medborgarna i stället är insatta och engagerade i olika samhällsfrågor – det kan handla om hur skolan fungerar eller om rökning ska förbjudas – så fylls demokratin med innehåll och får en mening

Påtryckningsmedel olika sätt att påverka, till exempel med pengar, propaganda, lagar eller grupptryck

Demokratin förutsätter att medborgarna är engagerade och insatta i olika samhällsfrågor. Att demonstrera är ett sätt att visa sitt engagemang och påverka beslutsfattare.

Styrelsesätt hur något (ofta ett land) styrs

Exempel i vardagen är när elever engagerar sig i undervisningen eller i skolmaten och påverkar sin skolmiljö och när många medborgare skriver under protestlistor och får politikerna att ta upp frågan om rökförbud Genom att göra så blir demokratin levande och meningsfull På det sättet kan man säga att demokratin är vad vi gör den till

Demokrati är alltså mer än ett styrelsesätt Demokrati handlar också om hur vi beter oss mot varandra i vardagen Om demokratin ska överleva som sättet att styra Sverige behöver vår livsstil också vara demokratisk Det innebär att vi alla respekterar varandra och vi alla har rätt att säga, tycka och tänka vad vi vill, så länge det inte kränker någon annan Vi har rätt att försöka övertyga andra (med goda argument), för att få igenom sådant som vi tycker är viktigt Det är avgörande att det fungerar så i alla sammanhang – i familjen, i skolan och på jobbet

I STÄLLET FÖR DEMOKRATI?

I Ungdomsbarometern 2024 tog 13 procent avstånd från påståendet att demokrati alltid är det bästa samhällssystemet. Bland killarna var det nära en av fem som tog avstånd från påståendet. Vad tänker du om detta?

Väger en stark ledares beslut tyngre än folkets åsikter?

Varför tror du att den här uppfattningen är vanligare bland killar?

1:1 RÄTT ELLER FEL – VAD TYCKER DU?

Välj några av följande påståenden och diskutera dem i grupp. Tycker ni att påståendena är riktiga eller felaktiga?

Skriv sedan ned era olika åsikter, tillsammans med några argument för varför ni tänker som ni gör.

✴ Alla medborgare i Sverige har lika mycket makt.

✴ Det är bättre att de som är mest kunniga bestämmer.

✴ Demokrati kan inte finnas i ett klassrum.

✴ Sociala medier och digitalisering är dåligt för demokratin.

✴ Sverige är ett demokratiskt land.

✴ Rösträtt är det viktigaste i en demokrati.

✴ Världen vore bättre om fler länder var demokratiska.

✴ Det är viktigt att försvara demokratin i Sverige.

✴ Sverige kan aldrig bli en diktatur.

✴ Jag vill inte medverka i Sveriges totalförsvar.

1:2 VARFÖR BÄTTRE MED EN STARK LEDARE?

I faktarutan här intill kan du läsa om en undersökning som visar att många unga inte tycker att demokrati alltid är det bästa samhällssystemet.

Vad tänker du om detta? Varför tror du att det var just yngre personer som hade dessa åsikter och inte äldre?

Från Aten till sociala medier

Ordet demokrati har funnits länge och har betytt olika saker under olika perioder I antikens Grekland för 2 sedan betydde demokrati något helt annat än vad det betydde i 1800 ­talets Storbritannien eller betyder i Sverige idag

Sociala medier har förnyat och förändrat demokratin, exempelvis genom att du som väljare enklare kan komma i kontakt med politiker och andra makthavare. Men du kan också enklare bli påverkad av politisk propaganda eller vilseledd av falska nyheter.

Historiskt perspektiv här: när man ser på demokratins utveckling under en längre tidsperiod, vilket skapar bättre förståelse för hur den fungerar idag

Stadsstat en stad som utgör en egen stat

Styrelseskick samma som styrelsesätt, det sätt som ett land styrs på

Delaktig ha möjlighet att vara med och påverka

Genom historien kan vi se hur demokratin har vuxit fram och

förändrats Man kan säga att det har funnits tre olika stadier av demokrati: den klassiska atenska, den moderna industriella och den nutida digitala demokratin

Klassisk Atensk demokrati Demokratins utveckling

Modern industriell demokrati

NUTIDA DIGITAL DEMOKRATI

Demokratin har utvecklats i olika stadier, från den klassiska atenska för 2 500 år sedan fram till vår nutida digitala.

En klassisk atensk direktdemokrati

”Redan de gamla grekerna …” är ett talesätt som används för att visa hur mycket av dagens samhällsliv som fanns i Grekland redan för 2 500 år sedan Arvet från antiken kan märkas på många håll i samhället, inte minst inom arkitekturen eller i filmer och böcker

Ett antal grekiska stadsstater var först med att införa ett demokratiskt styrelseskick omkring 500 f Kr Det grundläggande och nya i detta styrelseskick var att det skulle råda politisk jämlikhet mellan medborgarna, och att medborgarna dessutom skulle få vara direkt delaktiga i de beslut som handlade om hur staden skulle styras

Man kan säga att detta var demokratins första stadium, även om det knappast var fråga om demokrati så som vi uppfattar ordet idag Alla fick inte vara med och bestämma Exempelvis saknade kvinnor, slavar och invandrare rösträtt Detta är ett historiskt exempel på att utesluta vissa grupper i samhället Du kommer läsa mer om kategoriseringar i samhället utifrån perspektiven genus, klass och etnicitet i kapitel 8

Det fanns flera anledningar till att de första demokratiska styrelseskicken infördes just i Grekland kring 500 år f Kr För det första

var de här stadsstaterna små Förmodligen hade det varit svårare att genomföra en så stor politisk förändring i ett större geografiskt område

För det andra uppstod inte detta folkstyre ur tomma intet De två samhällsgrupper som kom att få rösträtt i de grekiska stadsstaterna – de fria männen och jordägarna – hade under flera århundraden blivit alltmer jämställda De var på ungefär samma sociala och ekonomiska nivå På det sättet kan man säga att de under lång tid hade närmat sig ett demokratiskt system

Handeln och kulturen i Aten och flera andra grekiska stadsstater blomstrade under den här perioden

Införandet av denna form av demokrati var som sagt en stor politisk förändring En analys av denna händelse med hjälp av analysmodellen som du mötte redan på s 7, kan se ut så här:

Analysmodellen

Orsak

Demokrati införs i Aten

Händelse

Konsekvens

Genom att använda analysmodellen kan det bli lättare att förstå vad som ligger bakom införandet av demokrati i antikens Aten.

Som alltid är det viktigt att komma ihåg att förklaringarna inte nödvändigtvis är heltäckande – det går att tänka sig fler orsaker och konsekvenser än de som vi nämner här.

Orsak:

De fria männen och jordägarna alltmer jämställda, statens geografiska yta begränsad.

Händelse:

Demokratiskt styrelseskick införs i Aten.

Konsekvens:

Medborgarna blir delaktiga i statens styre, handeln och kulturen blomstrar.

Testa analysmodellen.

Diktatorisk som är enväldig, med all makt

En ny modern indirekt demokrati

Under tiden fram till 1800 ­talet styrdes de flesta samhällen i världen av diktatoriska ledare, till exempel kungar, påvar, kejsare, adelsmän och religiösa ledare Människors liv styrdes i stor utsträckning av religiösa regler och en stor del av befolkningen levde under stort förtryck och fattigdom

Men under 1800 ­talet fick demokratin ett nytt uppsving i en delvis ny form – en indirekt demokrati – något som har kommit att kallas för demokratins andra stadium

Auktoritet person eller grupp som har inflytande över andra, till exempel på grund av speciella kunskaper eller gamla traditioner

Vad var det då som gjorde att demokratiska tankegångar började få fäste i många europeiska samhällen just vid denna tid? Jo, i slutet av 1700 ­talet hade nya idéer växt fram i samhället Religionens dominerande ställning förkastades och gamla auktoriteter som kungen och adeln ifrågasattes I stället lyftes förnuftet och vetenskapen fram och tron på mänskliga rättigheter och människans frihet Dessa tankar kom att påverka många filosofer och vetenskapsmän runt om i Europa

Representera företräda, vara ombud för

Representativ demokrati samma sak som indirekt demokrati, medborgarna väljer personer som fattar beslut i deras ställe

Den här tiden kallas upplysningen och är en av förklaringarna till att demokratin fick ett nytt uppsving Men det var en annan sorts demokrati som nu utvecklades – en indirekt, representativ demokrati, som innebar att folket valde representanter som fick fatta besluten

En viktig anledning till att denna nya form av demokrati växte fram nu var att många länder i Europa utvecklades till nationalstater under denna period

Indelningen i stater ledde till en ny sorts samhällsorganisation: staterna blev större till ytan och fick fler invånare

Industriella revolutionen när man lyckades utveckla nya former av energi, som koleldad ångkraft, blev det möjligt att producera med hjälp av maskiner, och industrier kunde byggas upp som producerade nya varor

Upplysningens tankar var en förutsättning för att nya demokratier kunde växa fram under 1800 ­talet Men denna utveckling byggde på ytterligare en förutsättning: den industriella revolutionen som skedde i Europa under tidigt 1800 ­tal

Under den industriella revolutionen uppfanns även nya sätt att kommunicera, som telegrafen och tidningar Också nya sätt att transportera människor och varor började användas, som tåget

Det gjorde att det var enklare än förr att ta sig mellan olika delar av

landet och att en allt större befolkning, som levde utspridd på större geografiska områden, ändå kunde känna samhörighet

Massmedierna gjorde att stora delar av befolkningen nu fick samma information om nyheter och viktiga händelser i landet

År 1842 beslutade riksdagen att införa allmän folkskola och ungefär samtidigt växte sig folkrörelserna starka (till exempel arbetarrörelsen) Allt detta bidrog till att människor kunde känna att de tillhörde och var medborgare i samma land – och på så sätt skapades en gemensam nationell identitet

Det var också vid denna tid som de politiska partierna föddes

Medborgarna röstade på de partier som arbetade för de frågor som de tyckte var viktiga (även om stora delar av befolkningen ännu inte hade rösträtt) Politikerna representerade sedan sina väljare när beslut skulle fattas i dessa och andra frågor För en del politiker blev uppdraget att representera sina väljare ett heltidsarbete och det innebar att de fick större möjlighet att sätta sig in i och bli mycket kunniga om de olika politiska frågorna

ALLMÄN RÖSTRÄTT

Allmän rösträtt innebär att alla vuxna personer får rösta oavsett religion, inkomst eller andra faktorer.

Finland var det första land i Europa som införde lika och allmän rösträtt för män och kvinnor. Detta skedde 1906.

I Sverige infördes allmän rösträtt för män 1909 (tillämpades första gången 1911) och för kvinnor 1921.

Politiska system en modell som beskriver var, hur och av vem beslut fattas inom politiken. Du kommer att läsa mer om detta i kapitel 2.

Den nutida digitala demokratin

Man kan säga att dagens svenska samhälle befinner sig i demokratins tredje stadium Vi lever i ett informationssamhälle där förmågan att kommunicera och ta till sig information är viktigare än någonsin Med hjälp av bland annat sociala medier har medborgarna åter större möjlighet att vara direkt delaktiga i politiska beslut På det sättet har förutsättningarna för direktdemokrati blivit större igen

I Sverige blir digitaliseringen allt tydligare, vilket innebär att IT­kompetens är något som vi medborgare måste ha Myndigheter lägger ut material och ansökningar på sina webbsidor, i stället för att som tidigare lämna över det vid personliga möten med tjänstemän Vi förväntas kunna vara delaktiga genom sociala medier Att kunna använda en dator och hämta information och kommunicera via internet är alltså viktigt för att kunna vara delaktig i den demokrati som vi lever i idag

Något annat som karakteriserar demokratins tredje stadium är att nya större politiska system har vuxit sig starkare Ett exempel är Europeiska unionen Dock talar man idag om att det finns ett demokratiskt underskott i EU (se också s 82), som beror på att människor inte känner sig delaktiga i de beslut som fattas där

Detta trots att digitaliseringen på många sätt har skapat större förutsättningar för en direktdemokrati

När medborgare inte känner sig delaktiga minskar deras tillit till det politiska system som EU är och det blir svårare för dem att acceptera beslut som kommer från EU Storbritanniens folkomröstning 2016 om utträde ur EU – brexit (som verkställdes i januari 2020) – kan delvis förklaras av detta

DEMOKRATIN OCH SOCIALA MEDIER

Sociala medier har medfört nya möjligheter att utveckla demokratin. Det är idag enklare än någonsin för folket att på egen hand ta del av information om samhället och den politik som förs. Via internet kan väljarna få direktkontakt med politiker och andra beslutsfattare.

Sociala medier ger även medborgarna en möjlighet att organisera sig, debattera och påverka i olika politiska frågor, till exempel om mänskliga rättigheter, demokrati, rättvisa och miljö.

Också ett hot

Men sociala medier innebär också ett hot mot demokratin. Via X, TikTok och andra tjänster sprids många falska nyheter och osanningar om samhällsfenomen eller om olika grupper. I samband med val – exempelvis vid det senaste presidentvalet i USA –ökar den här typen av aktiviteter. Meta, som bland annat äger Facebook och Instagram, stängde hösten 2024 av flera ryska statliga medier på grund av vilseledande påverkansoperationer på nätet. Den här typen av falsk information och påverkansoperationer förekommer även på svenska webbsidor och i samband med svenska val.

I och med spridningen av falska nyheter ökar värdet av källkritik. Du kommer att läsa mer om detta i kapitel 7.

1:3 FRAMTIDENS DEMOKRATI?

a. Hur tror du demokratin kommer att se ut i framtiden?

b. Hur mycket betyder sociala medier för demokratin?

c. Diskutera konsekvenserna av demokratiskt underskott. Dela sedan in er i två grupper eller i par, där den ena argumenterar för att politiker gör ett bra jobb, medan den andra argumenterar för att politiker inte sköter sitt jobb.

Två demokratimodeller – direkt

eller indirekt?

Som du redan har läst har det genom historien funnits exempel på olika former av demokrati Vi har sett hur två olika demokratimodeller har vuxit fram: direkt och indirekt demokrati Den stora skillnaden mellan dessa två modeller är om medborgarna själva är

med och fattar alla beslut eller om de har valt andra – politiker som ska representera dem – att fatta besluten åt dem

I en diktatur fattar också andra besluten åt landets medborgare, men då sker det utan medborgarnas medgivande och de har ingen rätt eller möjlighet att ifrågasätta besluten

En ständigt levande och intressant fråga är vilken av dessa båda modeller som är bäst eller mest demokratisk: Att välja politiska representanter som specialiserar sig på att styra samhället eller att själv vara med och fatta besluten som styr samhället

Den första demokratimodellen uppstod i antikens Grekland för ungefär 2 500 år sedan. Det var en direkt demokrati eftersom de medborgare i Aten som hade rösträtt var med och röstade direkt om de beslut som skulle fattas. Idag har många länder indirekt demokrati, men använder folkomröstningar – en form av direkt demokrati – som ett komplement när beslut ska fattas i vissa speciella frågor.

SVENSKA FOLKOMRÖSTNINGAR

I Sverige har vi indirekt, representativ demokrati, där vi väljer representanter som röstar och fattar beslut. Men vi har även inslag av direkt demokrati i form av folkomröstningar. Folkomröstningar innebär att vi medborgare får vara med och rösta och direkt framföra om vi tycker att ett förslag ska bli ett beslut, på statlig nivå eller på kommunal nivå. Som regel handlar det om viktiga eller omstridda frågor som kan få stor betydelse under lång tid. I Sverige är folkomröstningarna rådgivande, vilket innebär att politikerna inte måste följa resultatet.

I Sverige har vi hittills haft sex nationella folkomröstningar: Om

✦ den gemensamma europeiska valutan EMU (2003)

✦ medlemskapet i EU (1994)

✦ kärnkraften (1980)

✦ tjänstepensionerna (1957)

✦ högertrafik (1955)

✦ rusdrycksförbud (1922)

1:4 KAN DIREKTDEMOKRATIN UTVECKLAS?

a. Sedan rösträtten blev allmän i Sverige på 1920 ­talet har det hållits sex folkomröstningar. Vad blev resultatet av dem?

b. Vilka är fördelarna och nackdelarna med att ha folkomröstningar som är rådgivande?

c. Tycker du att vi ska kunna folkomrösta via internet om politiska frågor? Om ja, ska det gälla alla typer av politiska frågor eller bara vissa? Utveckla ditt svar.

d. Tror du att den digitala utvecklingen, som har gjort att vi kan påverka och tycka till i olika frågor i sociala medier, kan leda till mer direkt demokrati? Och är det bra om vi får mer direktdemokrati? Varför/varför inte?

e. Vad är ett medborgarinitiativ? Vad kan medborgarinitiativ via webbsidor innebära för demokratin?

Indirekt demokrati

Representanter Folket BESLUT

Under 1800- och 1900-talet utvecklades en indirekt, representativ demokrati i många länder, även i Sverige. Det är ett politiskt system (se s. 56) som går ut på att vi väljer representanter som beslutar åt oss. För att få makten att styra landet behöver politikerna ha stöd från många av väljarna, helst från en majoritet. Därför försöker de locka så många väljare som möjligt vid varje val.

OLIKA

KRAV FÖR ATT ETT BESLUT SKA FATTAS

Absolut majoritet: Fler än hälften av de röstberättigade.

Majoritet mer än hälften

Kvalificerad majoritet: När det krävs en större majoritet än absolut, till exempel två tredjedelar.

Enkel majoritet: Fler än hälften av de som röstar.

Relativ majoritet: Det förslag som får flest röster (behöver inte vara över hälften).

Konsensus: Ingen får rösta emot förslaget.

Om det krävs absolut majoritet och det är 100 röstberättigade måste fler än 50 rösta för förslaget för att det ska antas. Det spelar ingen roll hur många det är av de 100 som faktiskt röstar.

Olle Schmidt: ”Viktigt att vi är delaktiga i demokratin.”

Se filmen.

1:5 PROBLEMEN MED INDIREKT DEMOKRATI

a. Vissa anser att indirekt demokrati är bättre än direktdemokrati eftersom representanterna, det vill säga politikerna och deras tjänstemän, har mer kunskap i frågorna som beslutas än vad vanligt folk har. Vad tycker du?

b. Vad skiljer indirekt demokrati från diktatur?

c. Kan du ge exempel på hur du tror att politiska partier, företag och organisationer påverkar befolkningen genom sociala medier?

Politiker – i samhällets tjänst

Genom den indirekta demokratin väljer vi alltså representanter, politiker Många som blir politiker gör det för att de vill arbeta för att förbättra samhället För att lyckas som politiker behövs mycket energi och kunskap

Det vanligaste sättet att bli politiker är att man helt enkelt blir medlem i ett politiskt parti Men det händer också att kända personer – som är tydliga med sina värderingar – blir tillfrågade om de vill ställa upp som politiker i ett visst parti

De flesta politiker i Sverige är inte heltidspolitiker, utan har ett vanligt jobb vid sidan om Då utför de sitt politiska uppdrag på sin fritid Så är det ofta i kommunen

Etablissemang samhällsgrupp med stort inflytande, exempelvis media, myndigheter och forskare

Populister kommer från latinets ord populus som betyder folk, används om politiker som säger sig företräda (små)folkets vilja (den så kallade folkviljan) gentemot makteliten

En del politiker använder enkla svar och lögner för att locka väljare och menar att etablissemanget är folkets fiende Att på detta sätt försöka få med sig breda grupper av väljare kallas för populism

1:6 VAD GÖR POLITIKERNA?

a. Vilken typ av personer tror du blir politiker?

b. Kan en politiker eller statsminister göra fel som alla andra? Får de ljuga? Får de slarva? Har vi rätt att ställa högre krav på politiker än på andra människor?

c. Hur gör politiker för att få så många röster som möjligt?

d. Kontakta en politiker i din kommun och fråga hur hens arbetsvecka ser ut. Har politikern varit med och fattat några viktiga beslut? Tycker hen att demokratin fungerar bra i kommunen?

Vilket ledarskap väljer vi?

Precis som inom alla andra samhällsområden finns det inom politiken olika typer av ledarskap Grovt indelat kan man tala om demokratiska, auktoritära och låt gå-ledare

Historien visar att i tider när samhället präglas av hög arbetslöshet, fattigdom, snabba förändringar och social oro är det mer vanligt att folket väljer en auktoritär ledare Detta kan vi se också i dagens samhälle, där globaliseringen och migrationen är exempel på sådana snabba förändringar På flera håll i Europa och i resten av världen har auktoritära politiker på senare tid fått ökat inflytande

Detta har lett till att demokratin har försvagats, särskilt när det gäller rättigheter för olika minoriteter i samhället

I samhällen där ekonomin fungerar, arbetslösheten är låg och utbildningen är en viktig del av samhällsutvecklingen, har demokratiska ledare störst chans att väljas av folket

De olika typerna av ledarskap finns inte bara i politiska sammanhang utan på alla nivåer i samhället Det finns rektorer och lärare som är auktoritära och de som är demokratiska, detsamma gäller fotbollstränare, körledare och alla former av ledare eller chefer Och föräldrar

Vilken typ av ledarskap som vi vill ha i olika situationer speglar vilken syn vi har på demokrati som samhällsorganisation och hur vi tycker att besluten ska fattas

Man brukar skilja mellan auktoritära, demokratiska och låt gå-ledare. Vilken typ av ledare tänker du att USA:s president Donald Trump är?

Auktoritär diktatorisk, enväldig, odemokratisk. Kan användas både om ledare och om stater.

Minoriteter grupp i samhället som skiljer sig från majoriteten på grund av exempelvis sexuell läggning eller etnicitet

Ledarskapsmodellen

Demokratisk ledare

Denna indelning i olika typer av ledarskap kan även användas

senare i resonemang om stats­ och regeringschefernas olika ledarstilar Deltagare Deltagare Deltagare

Auktoritär ledare

Testa ledarskapsmodellen.

Låt gå-ledare

Testa analysmodellen.

Ledarskapsmodellen tar fasta på de tre olika typerna av ledarskap: det demokratiska, det auktoritära och låt gå-ledarskapet. Vad som kännetecknar den demokratiska ledaren är att den personen vet vad hen vill uppnå, men vet också att det finns olika vägar till målet och lyssnar gärna på de andras åsikter och tar hjälp av deras engagemang. Den auktoritära ledaren fattar besluten själv, vet vad som ska göras och lyssnar inte på andra. Låt gå-ledaren engagerar sig inte så mycket, utan låter gruppen själv komma på lösningarna på sina problem och överlåter åt dem att se till att allt går rätt till.

Analysmodellen

Orsak Konsekvens

Händelse

Diktatur införs i Tyskland på 1930-talet

Genom att använda analysmodellen kan det bli lättare att förstå vad som ligger bakom införandet av diktatur i 1930 ­talets Tyskland.

Som alltid är det viktigt att komma ihåg att förklaringarna inte nödvändigtvis är heltäckande – det går att tänka sig fler orsaker och konsekvenser än de som vi nämner här.

Orsak: Hög arbetslöshet, ekonomisk kris, social oro.

Händelse: Nazisterna tar makten och inför diktatur i Tyskland.

Konsekvens: Demokratin avskaffas, världskrig, förintelsen.

1:7 AUKTORITÄR, DEMOKRATISK ELLER LÅT GÅ?

a. Nämn två ledare som har stor betydelse i ditt liv. Varför har han eller hon varit viktig?

b. Vilken typ av ledarskap tycker du om: auktoritärt, demokratiskt eller låt gå? Vill du ha en tränare, förälder, lärare eller chef som bestämmer allt som ska göras, en som lyssnar till dina åsikter och sedan bestämmer eller vill du själv vara med och påverka tillsammans med andra, utan någon ledare? Motivera ditt svar.

c. Kräver olika situationer olika typer av ledarskap? Vilken typ av ledarskap skulle du vilja möta om du exempelvis var medarbetare på ett företag som utvecklar nya produkter, patient på en vårdavdelning eller soldat i svenska armén?

d. Ge exempel på några auktoritära respektive demokratiska ledare i olika länder i världen. Finns det något som utmärker länder med auktoritära ledare, exempelvis när det gäller ekonomi, levnadsstandard och yttrandefrihet?

Elevdemokrati – vad är det?

Ett bra sätt för dig att förstå demokratibegreppet är att titta på din egen situation som elev i skolan Har du inflytande över undervisningen? Får och vågar du göra din röst hörd? Känner du dig trygg och accepterad i skolan? Finns det regler som gäller på skolan och vem ansvarar för att de följs? Är skolmaten nyttig och god?

Alla elever har rätt till medbestämmande och inflytande i skolan

Det innebär dock inte att man som elev alltid har rätt att bestämma Demokrati handlar ofta om att kompromissa och det är många åsikter som ska jämkas samman till en gemensam hållning

Kompromiss när olika parter ger med sig lite grann för att nå en överenskommelse, när man möts på halva vägen

John Dewey (1859–1952) var en amerikansk samhällsfilosof och pedagog som har haft stort inflytande över läroplaner i skolor runtom i världen. ”Learning by doing” har blivit hans mest kända citat, där han menar att elever måste få prova sig fram och reflektera över resultaten för att kunna utveckla sina kunskaper.

Dewey menar också att skolans undervisningsformer och regler är avgörande för hela samhällets politiska demokratiska styrelseform. Om ett lands medborgare inte växer upp med demokrati kommer det vara svårt att få demokratin att fungera i landet i stort.

Utanförskap att känna sig utanför samhället, exempelvis för att man inte kommer in på arbetsmarknaden eller på en utbildning

Ett samhälle som vill ha en fungerande demokrati måste se till att medborgarna har inflytande och känner ansvar Skolan spelar en viktig roll för att unga ska känna sig delaktiga och inte hamna i utanförskap

BEO OCH SKOLINSPEKTIONEN

Barn- och elevombudsmannen (BEO) finns för att skydda elevernas rättigheter i skolan. En skola som gör fel kan tvingas betala skadestånd till eleven.

Skolinspektionen är en myndighet som också har en viktig roll för att skydda elevernas intressen gentemot skolans ansvariga. Om en elev inte har fått rätt undervisning kan Skolinspektionen tvinga skolan att vidta åtgärder.

Samtidigt har elever också skyldigheter och en elev som bryter mot skolans regler kan bli avstängd eller flyttas till en annan skolenhet.

1:8 DEMOKRATI PÅ SKOLAN?

a. Diskutera i grupper om ni tycker att eleverna ska få bestämma på vilket sätt läraren ska undervisa eller om läraren själv ska bestämma. Jämför sedan med vad andra grupper kom fram till. Vad tycker majoriteten?

b. Tycker du att elevdemokratin på din skola funkar bättre än demokratin i Sverige? Motivera ditt svar.

c. Ska alla ha samma rätt att påverka i olika frågor eller ska ”experter” ha mer att säga till om i de frågor som de är väl insatta i? Tänk exempelvis på hur det fungerar vid folkomröstningar. Motivera era svar.

d. Se filmen Die Welle och diskutera om händelsen som filmen handlar om skulle kunna vara möjlig på din skola. Vad krävs för att gå med i en auktoritär grupp som till slut strävar efter att införa diktatur? Nyckelord kan vara: grupptryck, gemenskap, disciplin, kläder, gemensamt namn, symboler (logo), gemensam fiende, gemensam ideologi och tankesätt i gruppen med gemensamt mål.

Kännetecken för en demokrati

För att ett samhälle ska anses vara demokratiskt brukar man säga att det ska uppfylla vissa krav Den kanske viktigaste delen i en demokrati är rösträtten, det vill säga rätten att välja sina politiska företrädare Men en fungerande demokrati ställer också krav på vissa andra fri­ och rättigheter Detta beskrivs i RFR­modellen

En demokrati kännetecknas av att vissa krav är uppfyllda – på rösträtt och vissa andra friheter och rättigheter. Detta finns också fastslaget i våra grundlagar (se s. 70). För enkelhets skull kallar vi modellen för RFR-modellen.

Rättigheter

✦ Rösträtt: Alla vuxna personer har rätt att rösta och varje röst är värd lika mycket Det måste finnas olika partier eller kandidater att rösta på Valhemligheten innebär att ingen ska kunna ta reda på hur en person har röstat Valen ska vara regelbundna, oftast sker valen vart fjärde eller femte år (i Sverige vart fjärde) Majoritetsprincipen ska gälla, det vill säga att den åsikt som stöds av flest personer, till exempel i en valkrets eller i ett land, ska gälla

✦ F riheter: Yttrandefrihet innebär att alla är fria att uttrycka åsikter, känslor eller tankar så länge de inte kränker någon Censur är förbjudet, vilket innebär att staten inte får styra vad som publiceras eller yttras Alla får fritt bekänna sig till en religion och alla får vara tillsammans med vem de vill Medborgarna får röra sig i samhället och resa som de vill

✦ R ättigheter: Alla medborgare har rätt till utbildning Vem som helst har rätt att gå på exempelvis politiska möten eller demonstrationer och även gå med i föreningar, utan att staten lägger sig i En fungerande rättsstat med vägledande rättsprinciper innebär exempelvis att enskilda medborgare inte får dömas utan stöd i lagen och att myndigheter och domstolar agerar opartiskt

Sverige uppfyller kraven i RFR­modellen och brukar räknas som ett av världens mest demokratiska länder Motsatsen gäller exempelvis för den auktoritära diktaturen Nordkorea där det inte finns någon rösträtt och folk blir fängslade utan rättegångar

Sedan finns det många stater i världen där utvecklingen har gått mot ett mer auktoritärt styre på senare år, exempelvis Ryssland och Turkiet, men även i EU­landet Ungern

RÖSTRÄTT – VEM FÅR RÖSTA?

För att få rösta i Sverige måste du ha fyllt 18 år senast på valdagen.

För att ha rösträtt i riksdagsvalet måste du dessutom vara svensk medborgare och vara eller ha varit bosatt i Sverige.

För att få rösta i valet till regionen eller kommunen behöver du inte vara svensk medborgare, men du måste vara folkbokförd i kommunen/regionen. Är du medborgare i ett land som inte tillhör EU måste du dessutom ha bott i kommunen/regionen i minst tre år.

För att få rösta i valet till Europaparlamentet ska du antingen vara svensk medborgare och vara eller ha varit folkbokförd i Sverige, eller vara medborgare i ett annat EU ­land och vara folkbokförd i Sverige.

a. Ska medborgare alltid få yttra sin åsikt – även om det kränker någon annan?

b. Innebär religionsfrihet att traditioner får styra, och exempelvis hindra kvinnor att gå klädda som de vill?

c. Ska ett politiskt parti som är mot demokrati få lov att ställa upp i ett demokratiskt val?

d. Anta att Sverige är en diktatur. Du får inte tillstånd att flytta till en annan stad för att studera på högskola. Vad gör du?

Demokratins problem

I början av detta kapitel kunde du läsa ett citat av en av Storbritanniens tidigare premiärministrar, Winston Churchill (1874–1965): ”Demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna ” Med sitt citat ville Churchill understryka att det finns många problem med demokratin, men att det inte finns några andra styrelseskick som är bättre

Hur bemöter vi de problem och brister som finns inbyggda i det demokratiska systemet?

✦ Vad händer när medborgarna röstar fram ett parti som har antidemokratiska åsikter? I Tyskland kunde nazistpartiet ta makten genom att först bli inröstat i parlamentet, det vill säga folkförsamlingen, och sedan begära undantagstillstånd och införa diktatur i landet

✦ Vad händer när majoriteten bestämmer allt och minoriteten aldrig får sin vilja igenom?

✦ Vad händer när medborgarna inte känner sig representerade av politikerna som de har röstat fram?

✦ Vad händer när de som har rösträtt känner ett misstroende mot dem som bestämmer och därför inte utnyttjar sin rösträtt, vilket gör att valdeltagandet sjunker?

✦ Vad händer när beslut dröjer i flera år? I en demokrati ska många komma till tals och det ska göras utredningar och undersökningar, vilket innebär att det kan ta lång tid innan ett riktigt beslut fattas Ett riksdagsärende från förslag till beslut kan ta flera år

✦ Vad händer när grupper utanför de politiska partierna och de folkvaldas församlingar agerar på egen hand och bryter mot lagen för att nå sina politiska mål, exempelvis genom civil olydnad?

Är det demokratiskt sett ”ok” att visa civil olydnad mot företag eller myndigheter och som här hindra att de fäller träd i samband med bygget av en ny motorväg?

Uttrycket demokratiskt underskott används för att beskriva brister

som leder till att befolkningens tilltro till demokratin minskar Den här typen av misstro kan ofta leda till ett minskat valdeltagande Misstron kan exempelvis handla om att människor inte upplever att politikerna lyssnar på folkets vilja eller att de känner att deras röster ändå inte kommer att göra skillnad

1:10 CIVIL OLYDNAD

Black Lives Matters, Fridays for Future, djurrättsaktivism och Metoo är proteströrelser som använt sig av civil olydnad. Försök komma på fler exempel i historien. Tycker du att det finns situationer då det är motiverat med civil olydnad?

Hoten mot demokratin

Sverige är ett av världens mest demokratiska länder Vi har fria val, yttrandefrihet och ett självständigt rättssystem När tidningen The Economist varje år rankar demokratin i världens länder hamnar Sverige alltid – tillsammans med sina nordiska grannar – bland de tio länder i världen med mest utvecklad demokrati

Men det innebär inte att demokratin är ohotad – varken i Sverige eller någon annanstans i världen Faktum är att antalet demokratier i världen har minskat under de senaste 20 åren

Det går att dela in hoten mot demokratin i inre hot och yttre hot Vi ska nu visa på två exempel där demokrati eller strävan mot demokrati hotas på dessa två olika sätt

Ett inre hot

Joe Biden vann presidentvalet i USA 2020 med tydlig marginal

över den sittande presidenten Donald Trump Trump vägrade att acceptera förlusten och började sprida konspirationsteorin att valet var stulet och att Bidens parti Demokraterna hade vunnit genom valfusk En lång rad politiker i Trumps parti Republikanerna upprepade lögnen, som spreds på internet och i tv, bland annat i den Trump­trogna tv­kanalen Fox News

När valresultatet skulle konfirmeras av USA:s kongress blev byggnaden (Kapitolium) stormad av våldsamma Trump­anhängare

Politikerna inne i byggnaden fick fly Fem personer dödades och det dröjde flera timmar innan polisen kunde ta kontroll över situationen

Över 1 000 personer har åtalats och många har dömts till långa fängelsestraff, men i princip alla har benådats av Donald Trump efter att han tillträtt som president för andra gången En riksrättsprocess inleddes även mot Donald Trump, misstänkt för att ha orsakat stormningen Han friades sedan en majoritet av hans partikamrater i Republikanerna hade ställt sig bakom honom och röstat emot riksrättsprocessen

De falska påståendena om att presidentvalet 2020 inte gick rätt till kallas ofta ”The Big Lie” Lögnen har fått stor spridning i USA och fortfarande är det många som vägrar att acceptera Joe Bidens valvinst

Det är ett hot mot demokratin om många medborgare inte litar på att den fungerar som den ska De upprepade lögnerna har därför skadat demokratin i USA Det finns en oro för att tilltron till demokratin ska minska och att framtida val ska medföra nya oroligheter och våldsdåd

I januari 2021 stormades USA:s kongress av demonstranter som vägrade acceptera att Donald Trump hade förlorat valet mot Joe Biden.

Kriget i Ukraina har drabbat den civila befolkningen hårt och miljontals människor har tvingats på flykt. De allra flesta ukrainska flyktingarna har flytt till Polen.

Ett yttre hot

Det östeuropeiska landet Ukraina bröt sig loss från Sovjetunionen 1991 Sedan dess har landet både haft ett tydligt beroende och täta band till Ryssland och en vilja att närma sig väst, EU och NATO

2014 avsattes den Rysslandsvänliga presidenten i Ukraina efter ett folkligt uppror och landet vände sig därefter tydligare mot väst, bland annat med en vilja om att få medlemskap i EU Detta ledde till att relationen med grannen Ryssland snabbt försämrades Bara några veckor senare ockuperades och annekterades halvön Krim av Ryssland – en handling som bland annat fördömdes av FN

Efter det att Ryssland 2022 startade ett krig mot Ukraina och invaderade landet har Ukraina på många sätt knutits ännu närmare de västliga demokratierna och EU Merparten av de europeiska staterna och USA har hjälpt Ukraina militärt och ekonomiskt och tagit emot många av de flyktingar som har tvingats från sitt hemland Ukraina är numera ett kandidatland i EU, vilket innebär att förberedelserna för medlemskap har inletts

Sedan självständigheten 1991 har Ukraina rört sig i demokratisk riktning (även om landet ännu inte är en fullvärdig demokrati – här finns till exempel fortfarande en utbredd korruption) Kriget mellan Ryssland och Ukraina har därför ibland beskrivits som ett krig mellan demokrati och diktatur En vinst för Ryssland skulle troligen innebära slutet – eller åtminstone ett allvarligt bakslag – för Ukrainas strävan mot demokrati

En glidande skala

Det finns sätt att mäta hur väl demokratiska länder och politiska system fungerar Bland annat kontrolleras då graden av yttrandefrihet och hur fri pressen är En fungerande demokrati måste vara en rättsstat med vägledande rättsprinciper Det betyder bland annat att domstolarna är opartiska och att varje medborgare behandlas likvärdigt i förhållande till lagen Graden av korruption (som innebär att beslutsfattare exempelvis tar mutor för att fatta vissa beslut) är också ett viktigt mått på hur väl en demokrati fungerar

Flera organisationer arbetar med att göra sådana mätningar och ställer samman sina resultat i olika index, exempelvis demokratiindex, korruptionsindex och pressfrihetsindex, som finns sökbara på internet

Utifrån resultaten av mätningarna kan stater sedan placeras in på en skala från demokrati till diktatur Här finns också en tydlig koppling till ledarskapsmodellen (som du läste om på s 24) med demokratiska och auktoritära ledare

2022 levde 72 procent av jordens befolkning – nästan sex miljarder människor – under auktoritärt styre, det vill säga saknade grundläggande demokratiska rättigheter

VAD ÄR EN RÄTTSSTAT?

I en rättsstat är alla människor lika inför lagen. I en rättsstat är domstolarna självständiga och står fria från påtryckningar från regeringen, myndigheter och andra. Öppenhet är en viktig del av rättsstatens principer och beslut som fattas måste kunna överklagas och granskas. Medborgare har rätt att företrädas av juridiska ombud. En person är oskyldig tills hen är bevisad skyldig. Den offentliga makten – utövad exempelvis av polisen – följer en given lagstiftning och ska följa demokratiska principer.

Rättsprinciper är vägledande riktlinjer som styr hur rättssystemet ska fungera och hur lagar ska tolkas. Exempel på rättsprinciper är legalitetsprincipen (ingen ska dömas utan stöd i lagen) och objektivitetsprincipen (domstolar och myndigheter ska vara opartiska).

Korruption missbruk av förtroendeställning. Ordet kommer från latinets corruptio som betyder fördärvat tillstånd.

Exempel på odemokratiska stater i världen är Saudiarabien, som styrs enväldigt av en kunglig familj, och Nordkorea, som brukar nämnas som ett av världens minst demokratiska länder

Ofta används begreppet diktatur om stater som inte är demokratiska, men det är svårt att hitta renodlade diktaturer där endast en person bestämmer över lagstiftning, media, utbildning, militär och polis I många stater är vissa funktioner diktatoriska medan andra har inslag av demokrati

Om någon myndighetsperson tar emot pengar för att fatta ett visst beslut eller gynna exempelvis ett företag gör hen sig skyldig till korruption.

KORRUPTION – OLAGLIG PÅVERKAN AV BESLUTSFATTARE

Korruption är ett problem som är utbrett i stora delar av världen och som får konsekvensen att demokratin och de politiska systemen inte fungerar som de ska. En vanlig form av korruption är att politiker eller andra makthavare tar emot pengar – mutor – för att fatta beslut som gynnar vissa enskilda personer eller grupper.

Det finns en lista som varje år beskriver hur utbredd korruptionen är i olika länder. Den visar att Sverige är ett av världens minst korrumperade länder. Mest korrumperade är länder som Afghanistan och Nordkorea.

1:11 OLIKA KÄLLOR OCH OLIKA MÄTNINGAR

Det finns olika källor som presenterar länders demokratiska status. Det är därför viktigt att vara medveten om dels vilken organisation som har gjort mätningen, dels vilka kriterier som har använts.

a. Leta på internet upp undersökningar som gäller demokrati, korruption och pressfrihet. Använd exempelvis sökorden demokratiindex, pressfrihetsindex och korruptionsindex.

b. Vilken organisation har gjort mätningen? Vilka länder hamnar högst upp på listan respektive längst ner?

c. Om du hittar flera undersökningar, är det samma länder som ligger i topp och botten i alla undersökningar?

Kännetecken för en diktatur

På samma sätt som det finns kännetecken för en demokrati, finns det kännetecken för en diktatur RFR­modellen kan även användas för att visa vad som utmärker en diktatur

Men det är viktigt att komma ihåg att länder sällan har ett helt och hållet demokratiskt eller diktatoriskt styrelseskick I ett land med ett auktoritärt styrelseskick kan det finnas demokratiska inslag och val, samtidigt som landets styrande parti begränsar medborgares fri­ och rättigheter, oppositionen tystas och ledningen kräver total åtlydnad från myndigheter och institutioner Exempel på detta är Turkiet och Ryssland

✦ Rösträtt: I en diktatur finns inga fria val Politiska partier är som regel förbjudna eller kontrolleras av de styrande Makten finns hos en grupp eller en person i samhället Oftast kommer diktatorer till makten på olaglig väg och sedan anordnas val som utåt ska se demokratiska ut

I EU-landet Ungern har demokratin försvagats under de senaste åren. Exempelvis har både domstolarnas självständighet och mediernas frihet minskat. Här protesterar lärare och studenter i Budapest mot landets regim.

Censur statlig kontroll av och även förbud mot att sprida viss information

Propaganda här: när ledningen har ett syfte att genom medierna övertyga och påverka medborgarna om ett politiskt budskap

Regim landets ledning

Rättssäkerhet när det finns lagar och regler och ett fungerande rättssystem som skyddar den enskilda personen från olika slags övergrepp

✦ F rihet: I en diktatur saknar medborgarna yttrandefrihet Etniska och sexuella minoriteter förtrycks och den som kritiserar makten riskerar att bli förföljd eller fängslad Ledningen i landet censurerar media och sprider i stället sitt eget budskap i form av propaganda Ofta finns angiverisystem som innebär att grannar, kollegor och till och med släktingar rapporterar till myndigheterna när någon kritiserar ledningen Inte sällan ändrar regimen på beskrivningar av landets historia, kanske för att lyfta fram sin eller sitt partis betydelse

✦ R ättighet: I en diktatur saknar medborgarna grundläggande rättigheter, som att bli rättvist behandlade av polis och domstolar Makten i en diktatur utövas genom förtryck, exempelvis genom hot och våld Polis och militär kontrollerar, fängslar och straffar medborgare och de fråntas sina politiska rättigheter Domstolarnas kan inte döma självständigt utifrån landets lagar och befolkningen har ingen insyn i deras verksamhet Därmed hotas rättssäkerheten

1:12 FRÅN DEMOKRATI TILL DIKTATUR

Använd RFR­modellen (se s. 27) och undersök

a. hur det gick till när Tyskland blev en nazistisk diktatur på 1930 ­talet. Tror du att det skulle kunna hända igen i något annat land?

Hur är det att leva i en diktatur?

Se filmen.

b. hur Sovjetunionen blev en socialistisk diktatur efter ryska revolutionen 1917. Tror du att det skulle kunna hända igen i något annat land?

c. hur Iran blev en islamistisk diktatur 1979. Skulle det kunna hända i fler länder?

Diktaturens ideologier

Det finns ideologier som hävdar att det är rätt att använda hot, våld och terrorism för att uppnå politiska mål Genom att ta kontroll över militär, polis, skolor, massmedier och så vidare vill företrädare för dessa ideologier driva igenom sin politik Utgångspunkten är att man företräder det rätta och sanna – och att det bara finns en sanning – och att det därmed är rätt att ta till våld för att försvara denna sanning

I en demokratisk stat får polis i vissa fall använda våld när människor bryter mot lagarna, men i en diktatur använder polisen våld när människor bryter mot en ideologi eller går emot regimen Det gick till exempel inte att demonstrera eller protestera mot nazismen i Tyskland eller mot kommunismen i Sovjetunionen Protesterna mot det religiösa styret i Iran har bemötts med brutalt våld från regimen och många människor dödades, skadades eller fängslades

Diktaturens företrädare har full kontroll över den information som sprids i landet och kan på det sättet även kontrollera folket Genom propagandan sprids en bild av landets ledare som goda och det rådande systemet som rättvist

Genom historien finns det många exempel på diktaturer som bygger på olika ideologier Vi ska här presentera tre som har haft stor betydelse under 1900 ­talet (och till en del också på 2000 ­talet): nazism, kommunism och religiös fundamentalism

Nazism

I Tyskland växte en diktatur fram under 1930 ­talet Då blev nazisterna det ledande partiet och införde sin variant av nationalism, nationalsocialismen, under ledning av Adolf Hitler (1889–1945)

Nationalismen, som hyllar nationen, den egna kulturen och historien, kan ibland ta sig rasistiska uttryck Genom historien har diktaturer använt nationalism som ett verktyg för att förtrycka människor som tillhör andra folkgrupper, så kallade etniska minoriteter Dessa grupper har fråntagits sina mänskliga rättigheter på grund av sin etniska härkomst

Ideologi sammanhängande system av idéer och värderingar om hur samhället ska organiseras

Nationalism en ideologi som växte sig stark i många länder under 1800­talet. Den bygger på den grundläggande idén om att de som talar samma språk och har samma kultur och historia ska ha ett eget land, en nationalstat.

Etnisk här: tillhörighet till en folkgrupp

Undantagstillstånd när

man i ett land under en viss period begränsar vissa medborgerliga rättigheter, till exempel rörelsefrihet och yttrandefrihet

NAZISTERNAS MAKTÖVERTAGANDE

År 1932 fick nazistpartiet 37 procent i valet till förbundsdagen (Tysklands riksdag). Året därefter införde partiet undantagstillstånd och sedan infördes successivt diktatoriskt styre i Tyskland.

Kommunism

Diktaturen Nordkorea bygger sin kommunistiska ideologi på samhällsteorier som den tyske samhällsfilosofen Karl Marx (1818–1883) utvecklade på 1800 ­talet (bland annat i sin bok Kapitalet) och som de sovjetiska diktatorerna Lenin (1870–1924) och Josef Stalin (1879–1953) sedan vidareutvecklade i Sovjetunionens enpartidiktatur

Ideologin gör det möjligt för en politisk elit att styra över folket med hjälp av polis och militär Misstänkta förrädare fängslas och till och med avrättas av det styrande politiska partiet – det enda som tillåts Inslag av detta ser vi också i dagens Kina, där makten är tydligt kopplad till det kommunistiska partiet och medborgarnas fri­ och rättigheter är kraftigt begränsade

RYSKA REVOLUTIONEN

Ryska revolutionen 1917 var början till bildandet av Sovjetunionen. Det var en enpartidiktatur och dess ideologi var hämtad från Karl Marx och Friedrich Engels skrift Kommunistiska manifestet. Ideologin har sedan använts av ledare i många länder.

Den kommunistiska diktatorn Vladimir Lenin hyllas i ett monument i Moskva.

MILITÄRDIKTATURER

I en del länder har militären tagit kontroll och installerat en militär ledare som statschef. Landet blir en militärdiktatur där militären styr över politiken, ekonomin och kulturen.

Militärdiktaturer bygger ofta inte på någon specifik ideologi eller religion, utan det viktiga är att de som kontrollerar militären och polisen också bestämmer över medier, skolor och viktiga samhällsorgan.

Ett exempel på militärdiktatur är Myanmar (Burma), där militären har styrt i över 50 år. En demokratiseringsprocess inleddes på 2010 ­talet, men slogs ned efter en ny militärkupp 2021.

Religiös fundamentalism – islamism

Religiös fundamentalism är en fanatisk tro på att religionen bokstavligen ska styra alla delar av samhället Ett exempel på detta är islamism – en politisk rörelse som vill att en viss tolkning av religionen islam ska genomsyra och styra alla delar av samhället Landets lagar ska bygga på Koranen eller andra religiösa skrifter

Iran och Saudiarabien är exempel på stater som har ett sådant religiöst styre

IRANSKA REVOLUTIONEN

År 1979 störtades Irans dåvarande kung, shahen av Iran som titeln heter på persiska, och ersattes av den religiöse ledaren ayatollah Khomeini. Iran förvandlades till en islamistisk diktatur, där befolkningen saknar demokratiska rättigheter. Tiotusentals människor har avrättats i Iran sedan dess och miljontals iranier har tvingats fly utomlands.

Fanatisk hänsynslös, kompromisslös

1:13 KÄNDA DIKTATORER

a. Adolf Hitler i Tyskland, Josef Stalin i Sovjetunionen, ayatollah Khomeini i Iran, Augusto Pinochet i Chile, Pol Pot i Kambodja, Idi Amin i Uganda och Kim Jong­un i Nordkorea är alla kända diktatorer. Ta reda på följande fakta om deras liv:

✴ Uppväxt

✴ Vägen till makten

✴ Metoder i maktutövningen

✴ Typiska personlighetsdrag

b. Jämför och försök hitta skillnader och likheter. Tror du att någon av dem skulle kunna göra politisk karriär idag?

c. Varför finns det inte några exempel på kvinnliga diktatorer, tror du?

1:14 VAD TYCKER DU NU?

Gå tillbaka till de inledande påståendena som ni diskuterade i uppgift 1:1 (s. 13).

Välj ut ett av påståendena och gå igenom vad ni tyckte om det då. Tycker du likadant nu?

Lista de argument du/ni nu har och gör sedan en affisch där ni kortfattat försöker övertyga andra med hjälp av dessa argument. Testa gärna att göra affischen digitalt.

1:15 AVSLUTANDE UPPGIFT

Hur skulle ditt liv vara om du bodde i en diktatur i stället för i en demokrati?

Hur skulle det påverka ditt liv? Använd orden makt och påverkan och utgå från följande frågor i din text:

✴ Vad är det som kännetecknar styrelseskicket i en demokrati respektive diktatur? Vem fattar besluten? Hur fattas besluten? Hur hade detta påverkat dig i ditt dagliga liv?

✴ Vilka maktmedel finns? Hur hade detta märkts i ditt eget liv?

✴ Vilka möjligheter har människor att påverka samhället i en demokrati respektive diktatur?

När du är klar med uppgiften byter du med en annan elev och sedan ger ni varandra feedback.

Nu har du förhoppningsvis skapat dig en bra uppfattning om vad begreppet demokrati innebär I nästa kapitel ska du lära dig mer om hur demokratin organiseras i politiska system och hur du som medborgare både kan påverka och blir påverkad av besluten

Digital affisch.

Repetera kapitlet.

Kommer du ihåg det viktigaste?

Förstår du nu kapitlets centrala begrepp och modeller?

Måns Holmstedt har lång erfarenhet som gymnasielärare i samhällskunskap och har tidigare även arbetat som lärarutbildare.

Jakob Hydén är frilansjournalist.

Stringent 1b – samhällskunskap för gymnasieskolan

Läromedlet Stringent 1b är anpassat till nivå 1b i ämnet samhällskunskap enligt Gy25. Genom att lägga stort fokus på samhällsvetenskapliga modeller och begrepp hjälper Stringent 1b eleverna att skapa ordning i den stora mängd fakta som möter dem i Samhällskunskap nivå 1b – och ger dem verktyg att analysera och förstå nyhetshändelser och samhällsfrågor.

Stringent 1b består av en tryckt bok och ett tillhörande digitalt läromedel. I det digitala läromedlet kan du bland annat läsa och lyssna på boken, öva på interaktiva uppgifter och en hel del annat.

Vissa delar av Stringent 1b kan även användas för yrkesprogrammens Samhällskunskap nivå 1a2. Dessa avsnitt är märkta med symbolen ”a2+”