9789144197258

STRINGENT NIVÅ 1A1

Elevpaket – Tryckt + Digitalt

STRINGENT NIVÅ 1A1

Elevpaket – Tryckt + Digitalt

Stringent Nivå 1a1 är ett elevpaket som består av två delar: elevbok och digitalt läromedel. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta delen.

ELEVBOK

Stringent 1a1 fokuserar på ett antal samhällsvetenskapliga modeller och begrepp och ger eleverna verktg att analysera och förstå samhällsfrågor.

DIGITALT LÄROMEDEL

I det digitala läromedlet finns en interaktiv version av boken, som går att lyssna på och har textföljning, interaktiva uppgifter, kapitelsammanfattningar och filmer.

Interaktiv version av boken, med textföljning

Interaktiva övningar

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

STRINGENT 1a1

Samhällskunskap för gymnasieskolan

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Till boken hör även ett digitalt läromedel I det digitala läromedlet finns fördjupningar, kapitelsammanfattningar, korta filmer och interaktiva uppgifter. Där hittar du också hela boken inläst med textföljning, så att du kan läsa och lyssna på samma gång. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen!

När du ser en liten symbol på sidan, betyder det att det finns något i det digitala läromedlet som du kan behöva använda. Klicka på symbolen för att gå dit.

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus

Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40258

ISBN 978-91-44-19725-8

Upplaga 3:1

© Författarna och Studentlitteratur 2025

Redaktion: Henric Arfwidsson

Omslagsbild: Shutterstock

Formgivning: Johanna Szemenkar Remgard

Printed by Latgales Druka, Latvia 2025

Innehåll

1. Demokrati och diktatur 9

Ett styrelseskick värt att försvara 9

Demokrati är vad vi gör den till 10

Två demokratimodeller

– direkt eller indirekt? 14

Vilket ledarskap väljer vi? 16

Kännetecken för en demokrati

2. Mänskliga rättigheter

För alla – eller bara för några?

Världens viktigaste verktyg

En av världens mest översatta texter

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

typer av mänskliga

Ekonomisk politik – vad gör staten?

Inflationen – varför är glassen så dyr?

Tillväxt och hållbarhet

Fotavtrycken vi lämnar efter oss

5. Privatekonomi

Din roll i det ekonomiska kretsloppet

Budget – en modell med inkomster och utgifter

Lön, bidrag och pension

Du har rättigheter – även på jobbet

Facken och kollektivavtalen

Tre perspektiv på den svenska arbetsmarknaden

Lån och skulder –

När ett köp inte blir som du tänkt dig

6. Identiteter och normer

Individens och gruppens identitet

– den röda tråden

Välkommen till Stringent 1a1!

Titeln på detta läromedel är Stringent Ordet stringent betyder att något är logiskt och följer en tydlig linje Att försöka tänka logiskt och urskilja linjer och mönster är ett sätt att skapa ordning och reda när man möter mycket information och fakta Ämnet samhällskunskap består av mycket information och fakta och därför ligger fokus i detta läromedel på samhällsvetenskapliga modeller och begrepp De hjälper dig när du ska förstå hur olika fenomen i samhället hänger samman och hur olika samhällsfrågor påverkar dig – hemma, i affären, i skolan, på praktikplatsen och i andra sammanhang

Rustar dig som samhällsmedborgare

Det övergripande syftet med ämnet samhällskunskap är att rusta dig som samhällsmedborgare, så att du

✦ känner till dina rättigheter och skyldigheter i samhället

✦ är allmänbildad och har åsikter som du kan argumentera för

✦ inte är lättlurad, utan källkritisk

En stor del av samhällskunskapen handlar om hur samhället är uppbyggt, hur den politiska makten är organiserad och hur vi som medborgare blir påverkade och kan påverka Det är en hel del fakta som ska läras in för att du ska få en grundläggande kunskap om samhället som vi lever i

Men ämnet handlar också om förmågor – att du själv kan skaffa dig kunskap och förstå nyheter och samhällshändelser som rapporteras i media och på andra håll En stor del av ämnet samhällskunskap är att förstå och kunna ta till sig det enorma nyhetsflödet Det räcker inte att du lär dig fakta om riksdagen, yttrandefrihet och konsumentköplagen – du måste också kunna analysera det som händer i omvärlden och själv undersöka olika samhällsfrågor, exempelvis när du kommer ut på din praktik och för första gången får en inblick i arbetslivet som väntar efter studenten

Visste du att samhällskunskap kan liknas vid ett pussel? Pusselbitarna kan ses som fakta i ämnet och du behöver alla bitarna för att lägga pusslet färdigt Men du behöver också analysförmåga för att lägga bitarna på rätt plats – först då kan du se hela bilden

Testa analysmodellen.

Varje kapitel startar med en bild, som speglar kapitlets innehåll

I det digitala materialet kan du se tankarna bakom bildvalet

Hjälp när du analyserar

För att klara nivån enligt ämnesplanen i samhällskunskap behöver du kunna analysera hur vi påverkar och påverkas av olika samhällsfrågor Du kommer i det arbetet att ha stor nytta av följande enkla och effektiva analysmodell Vi presenterar den redan här, före kapitel 1, så att du ska kunna använda den när du läser kapitlen, diskuterar på lektionerna eller löser uppgifter

Du kommer att få tillfälle att öva på denna analysmodell flera gånger, och det är nödvändigt för att du ska förstå modellen i grunden och utveckla din analysförmåga Det kan till exempel handla om att du ska analysera varför arbetslösheten ökar i ett speciellt yrke eller varför en idrottshall byggs i en kommun

Denna analysmodell beskriver alltså sambandet mellan orsak och konsekvens – att de hänger samman och påverkar varandra

Modellen hjälper dig att analysera en händelse och söka efter svar på frågor som: Vad är det som har orsakat händelsen? Och vilken konsekvens får den för dig och samhället?

Orsakssamband spelar en viktig roll i samhällsvetenskapen och hjälper forskare och andra att förstå varför samhällen utvecklas på ett visst sätt eller varför människor beter sig som de gör

Modellen består av tre delar:

Analysmodellen

Orsak Konsekvens

Händelse

I modellens mitt finns själva händelsen eller samhällsfrågan Den har föregåtts av någonting, den har en orsak Dessutom finns det oftast en eller flera konsekvenser av en händelse, det vill säga att den leder till någonting

Orsaken kommer alltid före händelsen och konsekvensen kommer alltid efter händelsen

Denna modell fokuserar på en händelses orsaker och konsekvenser, men det finns oftast också skäl att diskutera vilka åtgärder som behöver vidtas för att förhindra eller främja att en händelse verkligen inträffar (orsaksåtgärd) eller för att mildra effekterna av en händelse (konsekvensåtgärd)

Vi tror att du kommer ha stor nytta av den här analysmodellen när du arbetar med detta ämne, men tänk på att samhällskunskap inte är en exakt vetenskap Vi människor tolkar händelser på olika sätt beroende på det perspektiv vi har och våra värderingar och åsikter

Upplaga 3

Denna tredje upplaga av Stringent 1a1 är anpassad till den nya ämnesplanen för samhällskunskap nivå 1a1 enligt Gy25

Den är också uppdaterad med händelser som har inträffat i Sverige och omvärlden under de senaste åren Bland annat innehåller den nya avsnitt om Sveriges totalförsvar och Natomedlemskap Upplagan innehåller även ett nytt kapitel med en uppsatsmall som stöd i ditt arbete med olika samhällsfrågor eller inom ramen för ditt gymnasiearbete

Lycka till!

Måns Holmstedt och Jakob Hydén

Demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna.

Demokrati och diktatur

Ett styrelseskick värt att försvara

En taggtråd som stänger ute – eller ett hjärta som bjuder in?

Ett samhälle kan se ut på så många sätt. Det finns diktaturer där medborgarna stängs ute från allt inflytande. All makt ligger hos ledaren, som styr med järnhand och fängslar, torterar eller mördar dem som protesterar eller kritiserar regimen.

I diktaturen kränks medborgarnas mänskliga rättigheter dagligen.

Och så finns det demokratier där medborgarna äger makten och får tycka och säga vad de vill. I en demokrati får medborgarna leva med den de vill, demonstrera på gatan, bilda partier och rösta i fria val.

För oss som lever i en demokrati är det lätt att tro att demokratin är självklar, att den är ohotad och att de mänskliga rättigheterna alltid kommer att respekteras.

Tyvärr är det inte på det sättet.

Ofriheten är aldrig långt borta, varken i tid eller i rum. Det är drygt 100 år sedan Sverige blev en demokrati och många av världens länder är fortfarande diktaturer.

I Sverige och i många andra länder finns det krafter som verkar mot demokratin.

Många lockas av starka ledare med enkla svar, vilket riskerar att drabba utvalda grupper i samhället.

Därför måste demokratin alltid försvaras. Och aldrig tas för given.

MÅL MED KAPITLET

Du ska kunna förklara begreppet demokrati, både som styrelseskick och som livsstil. Du ska också kunna jämföra demokrati med diktatur och de idéer som ligger bakom.

Centrala begrepp: demokrati, medborgarompetens, makt, folkomröstning, demokratiskt ledarskap, auktoritärt ledarskap, låt gå­ledarskap, rösträtt, yttrandefrihet, censur, rättsstat, rättsprinciper, korruption, diktatur, auktoritärt styrelseskick, rättssäkerhet, militärdiktatur, nazism, kommunism, religiös fundamentalism.

Modeller: direkt och indirekt demokrati, analysmodellen, ledarskapsmodellen och RFR­modellen.

Du kan öva på de centrala begreppen här:

Medborgare en person som har medborgarskap i en stat och därmed både rättigheter och skyldigheter i staten

Medborgarkompetens de kunskaper och värderingar som behövs för att medborgarna i ett samhälle ska kunna medverka i en demokrati

Kompetens den kunskap eller förmåga som behövs i ett visst sammanhang

Demokrati är vad vi gör den till

Ordet demokrati betyder folkstyre Grundtanken med en demokrati är att makten ska delas lika mellan alla Men i verkligheten är det ett fåtal som fattar besluten – också i en demokrati Det som är viktigt för demokratiska samhällen är att folket får möjlighet att välja dem som ska fatta besluten och därmed påverka oss på olika sätt

I en diktatur är beslutsfattarna inte valda av folket I stället är det någon eller några som bestämmer över folket, utan att folket har gett dem det uppdraget De som bestämmer har oftast tvingat till sig makten

För att ett demokratiskt samhälle ska fungera krävs det mer än bara fria val Medborgarna måste också känna att de är en del av samhället, de måste förstå sin roll i demokratin och kunna ta till sig viktig information om samhället Man brukar prata om medborgarkompetens för att beskriva det som krävs för att medborgarna ska bli en del av demokratin

Om medborgarna i ett samhälle saknar medborgarkompetens riskerar demokratin att bli en fasad, något som bara ser bra ut på ytan Utan den kompetensen är det svårt för människor att ta ställning i olika frågor och påverka det som händer i samhället

Om medborgarna i stället är insatta och engagerade i olika samhällsfrågor kan demokratin fungera så som det är tänkt – styrd av folket När människor engagerar sig blir demokratin levande och meningsfull På det sättet kan man säga att demokratin är vad vi gör den till

Demokrati är ett styrelseskick med bestämda regler, men det är också mycket mer än bara ett styrelseskick Demokrati handlar också om hur vi beter oss mot varandra i vardagen Om demokratin ska överleva som sättet att styra Sverige behöver vår livsstil också vara demokratisk Det innebär att vi alla respekterar varandra och att vi alla har rätt att säga, tycka och tänka vad vi vill, så länge som det inte kränker någon annan Vi har rätt att försöka övertyga andra (med goda argument), för att få igenom sådant som vi tycker är viktigt Det är avgörande att det fungerar så i alla sammanhang –i familjen, i skolan, på praktikplatsen och på jobbet

Styrelseskick samma som styrelsesätt, det sätt som ett land styrs på

Det är viktigt att vi är delaktiga i demokratin. Se filmen:

”Tillsammans är vi starka” är ett uttryck som många håller med om. Den knutna näven är en symbol för kamp och på bilden ser vi att det krävs många människor för att bilda den symbolen.

FN, Förenta Nationerna grundades år 1945 efter andra världskrigets slut och hade vid starten 51 medlemsländer. Idag är antalet 193.

Demokrati – som styrelseskick och som sätt att leva – beskrivs i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som antogs av FN 1948 I nästa kapitel kommer du läsa mer om de mänskliga rättigheterna

1:1 RÄTT ELLER FEL – VAD TYCKER DU?

Välj några av följande påståenden och diskutera dem i grupp. Tycker ni att påståendena är riktiga eller felaktiga?

Skriv sedan ned era olika åsikter, tillsammans med några argument för varför ni tänker som ni gör.

Påståenden:

✴ Vi har makt att påverka våra liv.

✴ Alla medborgare i Sverige har lika mycket makt.

✴ Det är bättre att de som är mest kunniga bestämmer.

✴ Demokrati kan inte finnas på en arbetsplats.

✴ Sociala medier är dåliga för demokratin.

✴ Sverige är ett demokratiskt land.

✴ Rösträtt är det viktigaste i en demokrati.

✴ Världen vore bättre om fler länder var demokratiska.

✴ Det är viktigt att försvara demokratin i Sverige.

✴ Jag vill inte medverka i Sveriges totalförsvar.

1:2 VIKTIGA SAMHÄLLSFRÅGOR?

Några exempel på samhällsfrågor som engagerar många i samhället är metoo, rasism, barnfattigdom, samkönade äktenskap, djurens rättigheter och miljöskatter (till exempel på flygresor) – och det finns många fler.

a. Vilka samhällsfrågor tycker du är särskilt viktiga? Ge några exempel och motivera varför du tycker att just dessa är viktiga.

b. Vilken typ av kunskap behöver du för att du ska kunna ta ställning i de här frågorna? Ge några exempel även på det.

VAD ÄR MAKT?

Att ha makt brukar beskrivas som att man kan styra och påverka andra människors beteenden.

Makt kan utövas på många olika sätt, till exempel med hjälp av styrelseskick, lagar, ekonomiska fördelar, grupptryck, olika slags belöningar/straff och genom att utöva våld.

På ett personligt plan kan makt innebära att man kan påverka sitt liv, till exempel bo var man vill, utbilda sig till vad man vill eller leva med den man vill.

I Ungdomsbarometern 2024 tog 13 procent avstånd från påståendet att demokrati alltid är det bästa samhällssystemet. Bland killarna var det nära en av fem som tog avstånd från påståendet. Vad tänker du om detta? Varför tror du att den här uppfattningen är vanligare bland killar?”

Vad tänker du om detta? Varför tror du att det var just yngre personer som hade dessa åsikter och inte äldre?

Väger en stark ledares beslut tyngre än folkets åsikter?

Representera företräda, vara ombud för

Två demokratimodeller

– direkt eller indirekt?

Man brukar skilja mellan två olika former av demokrati: direkt och indirekt demokrati Den stora skillnaden mellan dessa två modeller är om medborgarna själva är med och fattar alla beslut eller om de har valt andra som fattar besluten åt dem

I en diktatur är det också andra personer som fattar beslut åt landets medborgare, men då sker det utan att medborgarna har godkänt det och de saknar rätt eller möjlighet att ifrågasätta besluten

En ständigt levande och intressant fråga är vilken av dessa båda modeller som är bäst eller mest demokratisk – den direkta modellen, där vi själva är med och fattar alla beslut som styr samhället, eller den indirekta, där vi väljer politiska representanter som specialiserar sig på att styra samhället

Den första demokratimodellen uppstod i antikens Grekland för ungefär 2 500 år sedan. Det var en direkt demokrati eftersom de medborgare i Aten som hade rösträtt var med och röstade direkt om de beslut som skulle fattas. Idag har många länder indirekt demokrati, men använder folkomröstningar – en form av direkt demokrati – som ett komplement när beslut ska fattas i vissa speciella frågor.

Omstridda frågor frågor som människor är mycket oeniga om

SVENSKA

FOLKOMRÖSTNINGAR

– INSLAG AV DIREKT DEMOKRATI

I Sverige har vi inte direkt demokrati, utan vi väljer representanter som sedan får fatta de politiska besluten – vår demokrati är alltså indirekt, som modellen på sidan 16 visar.

Men ibland, i samband med viktiga eller omstridda frågor som kan få stor betydelse under lång tid, har vi inslag av direkt demokrati i form av folkomröstningar.

Folkomröstningar innebär att vi medborgare med vårt röstande får framföra direkt om vi tycker att ett politiskt förslag, som påverkar kommunen eller hela Sverige, ska genomföras. I Sverige är folkomröstningarna rådgivande, vilket innebär att politikerna inte måste följa resultatet.

I Sverige har vi hittills haft sex nationella folkomröstningar, som har handlat om:

✦ medlemskap i EMU, den europeiska valutaunionen (2003)

✦ medlemskap i EU (1994)

✦ kärnkraft (1980)

✦ tjänstepensioner (1957)

✦ högertrafik (1955)

✦ rusdrycksförbud (1922) Läs mer om demokratins historia.

1:3 BÖR VI HA MER DIREKT DEMOKRATI?

a. Rösträtten blev allmän i Sverige på 1920 ­talet, då alla män och kvinnor fick rösträtt. Utöver de regelbundet återkommande valen till riksdag, kommun och region har det sedan dess hållits sex folkomröstningar. Vad blev resultatet av dem?

b. Vilka är fördelarna och nackdelarna med att ha folkomröstningar som är rådgivande, dvs riksdag och regering behöver inte besluta enligt resultatet i folkomröstningen? Tycker du till exempel att vi ska ha en ny folkomröstning om Sveriges medlemskap i EU, så som Storbritannien gjorde med brexit?

c. Idag kan vi påverka och tycka till i olika frågor i sociala medier. Kan det leda till en ny sorts direkt demokrati, tror du? Och är det en fördel för demokratin om politiska frågor hanteras i sociala medier? Motivera dina svar.

d. Tycker du att vi ska kunna folkomrösta via internet om politiska frågor? Om ja, ska det gälla alla typer av politiska frågor eller bara vissa? Motivera ditt svar.

Sociala medier har förnyat och förändrat demokratin, exempelvis genom att du som väljare enklare kan komma i kontakt med politiker och andra makthavare. Men du kan också enklare bli påverkad av politisk propaganda eller vilseledd av falska nyheter.

Majoritet mer än hälften

Testa modellerna av direkt och indirekt demokrati.

Auktoritär diktatorisk, enväldig, odemokratisk. Kan användas både om ledare och om stater.

Låt gå när en ledare låter andra både fatta besluten och ta ansvar

Globalisering en världsomfattande förändring som innebär att länder, företag och människor påverkas över landsgränserna och blir allt mer beroende av varandra

Migration när många människor flyttar inom ett land eller till ett annat land

Minoriteter grupp i samhället som skiljer sig från majoriteten på grund av exempelvis sexuell läggning eller etnicitet.

Indirekt demokrati

Folket

Representanter

BESLUT

Under 1800- och 1900-talet utvecklades en indirekt, representativ demokrati i många länder, även i Sverige. Det är ett politiskt system (se s. 60) som går ut på att vi väljer representanter som beslutar åt oss. För att få makten att styra landet behöver politikerna ha stöd från många av väljarna, helst från en majoritet. Därför försöker de locka så många väljare som möjligt vid varje val.

1:4 BÖR VI HA MER INDIREKT DEMOKRATI?

a. Vissa anser att indirekt demokrati är bättre än direkt demokrati eftersom representanterna, det vill säga politikerna och deras tjänstemän, har mer kunskap om samhällsfrågorna som ska beslutas än vad vanligt folk har. Vad tycker du?

b. Vad skiljer indirekt demokrati från diktatur?

c. Tror du att det är lätt för politiska partier, företag och organisationer att påverka befolkningen genom sociala medier? Motivera ditt svar.

Vilket ledarskap väljer vi?

Precis som inom alla andra samhällsområden finns det inom politiken olika typer av ledarskap Grovt indelat kan man tala om demokratiska, auktoritära och låt gå­ledare Historien visar att under perioder när många i ett samhälle är arbetslösa och fattiga eller det sker snabba förändringar som skapar oro, är det mer vanligt att folket väljer en auktoritär ledare Detta kan vi se också i dagens samhälle, där globalisering och migration är exempel på snabba och för många oroande förändringar På flera håll i Europa och i resten av världen har auktoritära politiker på senare tid fått ökat inflytande Detta har lett till att demokratin har försvagats, särskilt för olika minoriteter i samhället

I samhällen där ekonomin fungerar, arbetslösheten är låg och utbildningen är en viktig del av samhällsutvecklingen, har demokratiska ledare störst chans att bli valda av folket

Den tredje typen av ledarskap – låt gå­ledarskapet – innebär att ledaren varken är auktoritär eller demokratisk, utan undviker att själv fatta beslut och lägger över det ansvaret på deltagarna eller medborgarna

Dessa olika typer av ledarskap finns inte bara i politiska sammanhang, utan på alla nivåer i samhället Det finns rektorer och lärare som är auktoritära, de som är demokratiska och de som följer låt gå­principen, detsamma gäller fotbollstränare, körledare och alla former av ledare eller chefer Och föräldrar

Vilken typ av ledarskap som vi vill ha i olika situationer speglar vilken syn vi har på demokrati som ett sätt att organisera och leda samhället och hur vi tycker att besluten ska fattas

Ledarskapsmodellen

Man brukar skilja mellan auktoritära, demokratiska och låt gå-ledare. Vilken typ av ledare tänker du att USA:s president Donald Trump är?

Ledarskapsmodellen tar fasta på de tre olika typerna av ledarskap: det demokratiska, det auktoritära och låt gå-ledarskapet. Vad som kännetecknar den demokratiska ledaren är att den personen vet vad han eller hon vill uppnå, men vet också att det finns olika vägar till målet och lyssnar gärna på de andras åsikter och tar hjälp av deras engagemang. Den auktoritära ledaren fattar besluten själv, vet vad som ska göras och lyssnar inte på andra. Låt gå-ledaren engagerar sig inte så mycket, utan låter gruppen själv komma på lösningarna på sina problem och överlåter åt dem att se till att allt går rätt till. Testa ledarskapsmodellen.

Konsekvens följden eller effekten av en händelse

Analysmodellen

Testa analysmodellen.

PÅ JOBBET

Händelse

Orsak Konsekvens

Diktatur införs i Tyskland på 1930-talet

Genom att använda analysmodellen kan det bli lättare att förstå vad som ligger bakom införandet av diktatur i 1930 ­talets Tyskland.

Men, det är viktigt att komma ihåg att förklaringarna inte nödvändigtvis

är heltäckande – det går att tänka sig fler orsaker och konsekvenser än dem som vi nämner här.

Orsak:

Hög arbetslöshet, ekonomisk kris, social oro.

Stringent handlar om vårt samhälle i stort, om internationell politik och globalisering. Men läromedlet handlar också om människors vardag, om människors liv och arbete. Under rubriken På jobbet kan du ta del av berättelser som på olika sätt visar hur det som du möter i Stringent också påverkar vardagslivet.

Kan en arbetsplats vara demokratisk?

Robin gick ut restaurang­ och livsmedelsprogrammet för ett halvår sedan och har nu ett deltidsjobb som kock i sin hemstad. Det mesta fungerar bra, men chefen är väldigt auktoritär.

Han lyssnar inte gärna på sina medarbetare, utan pekar med hela handen och förväntar sig att de anställda ska lyda utan att tjafsa.

Händelse:

Nazisterna tar makten och inför diktatur i Tyskland.

Konsekvens:

Demokratin avskaffas, världskrig, förintelsen.

Förra veckan skulle restaurangen köpa in nya arbetskläder till de anställda, och trots att flera av Robins kollegor föreslog ett visst märke och en viss modell, så beställde chefen samma kläder som de har haft tidigare, fast de var både dyrare och sämre. När en av kollegorna ifrågasatte beslutet fick hon en utskällning, och därefter var det ingen som vågade säga ifrån.

Robin är förvånad över chefens ledarstil. Det var inte så här han hade tänkt sig att det fungerade på en arbetsplats. Han funderar över varför chefen inte vill ta till sig medarbetarnas åsikter.

1:5 AUKTORITÄR, DEMOKRATISK ELLER LÅT GÅ?

a. Nämn två ledare som har stor betydelse i ditt liv – hemma, i skolan, i någon förening eller i något annat sammanhang. Varför är han eller hon viktig?

b. Vilken typ av ledarskap tycker du om: auktoritärt, demokratiskt eller låt gå?

Vill du ha en tränare, förälder, lärare eller chef som bestämmer allt som ska göras, en som lyssnar till dina åsikter och sedan bestämmer eller vill du själv vara med och påverka tillsammans med andra, utan någon ledare?

Motivera ditt svar.

c. Kräver olika situationer olika typer av ledarskap? Motivera ditt svar och ge några exempel.

d. Och vilken typ av ledarskap vill du att din handledare på din praktikplats ska ha?

Kännetecken

för en demokrati

För att ett samhälle ska anses vara demokratiskt brukar man säga att det ska uppfylla vissa krav Viktigast av dem är kanske rösträtten, det vill säga rätten att välja sina politiska företrädare, men en fungerande demokrati ställer också krav på vissa andra friheter och rättigheter Detta beskrivs i det som vi kallar för RFR­modellen

En demokrati kännetecknas av att vissa krav är uppfyllda – på rösträtt och vissa andra friheter och rättigheter. Detta finns också fastslaget i våra grundlagar (se s. 76). För enkelhets skull kallar vi modellen för RFR-modellen.

Testa RFR-modellen.

R

F R

Vad som utmärker en demokrati: ✦ rösträtt: Alla vuxna personer har rätt att rösta och varje röst är värd lika mycket Det måste finnas olika partier eller kandidater att rösta på Valhemligheten innebär att ingen ska kunna ta reda på hur en person har röstat Valen ska vara regelbundna, oftast sker valen vart fjärde eller femte år (i Sverige vart fjärde)

Vem får rösta?

Censur när staten eller en annan styrande makt kontrollerar och förbjuder viss information

✦ F riheter: Yttrandefrihet innebär att alla är fria att uttrycka åsikter, känslor eller tankar så länge de inte kränker någon Censur är förbjudet, vilket innebär att staten inte får styra vad som publiceras eller yttras Alla får fritt bekänna sig till en religion och alla får vara tillsammans med vem de vill Medborgarna får röra sig fritt i samhället och resa som de vill

✦ r ättigheter: Alla medborgare har rätt till utbildning Vem som helst har rätt att gå på exempelvis politiska möten eller demonstrationer och även gå med i föreningar, utan att staten lägger sig i En fungerande rättsstat med vägledande rättsprinciper innebär exempelvis att enskilda medborgare inte får dömas utan stöd i lagen och att myndigheter och domstolar agerar opartiskt

Artikel avsnitt i ett fördrag, ofta också kallat för paragraf

RFR­modellens kännetecken finns också med i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Artikel 21 handlar om rösträtt, artikel 13, 18 och 19 om frihet samt artikel 10, 20 och 26 om andra rättigheter

Sverige uppfyller kraven i RFR­modellen och brukar räknas som ett av världens mest demokratiska länder Motsatsen gäller exempelvis för den auktoritära diktaturen Nordkorea där det inte finns någon rösträtt och folk blir fängslade utan rättegångar

Sedan finns det många stater i världen där utvecklingen har gått mot ett mer auktoritärt styre på senare år, med begränsningar av fri­ och rättigheter för medborgarna Exempelvis har detta skett i Ryssland och Turkiet, men även i EU­landet Ungern

Läs också om demokratins problem.

a. Yttrandefriheten innebär att alla är fria att uttrycka åsikter, känslor och tankar. Men yttrandefriheten har också gränser. Sök på nätet efter ”yttrandefrihet + hets mot folkgrupp” eller ”yttrandefrihet + förtal”. Var går gränsen för vad man får skriva eller säga?

b. Alla har rätt att fritt bekänna sig till en religion. Innebär denna religionsfrihet att religiösa traditioner alltid får styra, vilket exempelvis kan hindra kvinnor från att få genomföra aborter eller gå klädda som de vill? Vad tror du svenska lagar säger om det?

c. Ska ett politiskt parti som är mot demokrati få lov att ställa upp i ett demokratiskt val?

Det finns sätt att mäta hur väl demokratiska länder och politiska system fungerar Bland annat kontrolleras då graden av yttrandefrihet och hur fri pressen är En fungerande demokrati måste vara en rättsstat med vägledande rättsprinciper Det betyder bland annat att domstolarna är självständiga och att varje medborgare behandlas likvärdigt i förhållande till lagen Graden av korruption, som innebär att beslutsfattare exempelvis tar mutor för att fatta vissa beslut, är också ett viktigt mått på hur väl en demokrati fungerar

Flera organisationer arbetar med att göra sådana mätningar och ställer samman sina resultat i olika index, exempelvis demokratiindex, korruptionsindex och pressfrihetsindex, som finns sökbara på internet

VAD ÄR EN RÄTTSSTAT?

I en rättsstat är alla människor lika inför lagen. Domstolarna är självständiga och står fria från påtryckningar från regeringen, myndigheter och andra. Öppenhet är en viktig del av rättsstatens principer och beslut som fattas måste kunna överklagas och granskas. Medborgare har rätt att företrädas av juridiska ombud. En person är oskyldig tills hen är bevisad skyldig. Den offentliga makten – utövad exempelvis av polisen – följer en given lagstiftning och ska följa demokratiska principer.

Rättsprinciper är vägledande riktlinjer som styr hur rättssystemet ska fungera och hur lagar ska tolkas. Exempel på rättsprinciper är legalitetsprincipen (ingen ska dömas utan stöd i lagen) och objektivitetsprincipen (domstolar och myndigheter ska vara opartiska).

Korruption missbruk av förtroendeställning. Ordet kommer från latinets corruptio som betyder fördärvat tillstånd.

Index ett sammanfattande mått

KORRUPTION – OLAGLIG PÅVERKAN AV BESLUTSFATTARE

Korruption är ett problem som är utbrett i stora delar av världen och som får konsekvensen att demokratin och de politiska systemen fungerar som de ska. En vanlig form av korruption är att politiker eller andra makthavare tar emot pengar – mutor – för att fatta beslut som gynnar vissa enskilda personer eller grupper.

Det finns en lista som varje år beskriver hur utbredd korruptionen är i olika länder. Den visar att Sverige är ett av världens minst korrumperade länder. Mest korrumperade är länder som Syrien och Somalia.

Om någon myndighetsperson tar emot pengar för att fatta ett visst beslut eller gynna exempelvis ett företag gör han eller hon sig skyldig till korruption.

Hoten mot demokratin

Sverige är ett av världens mest demokratiska länder Vi har fria val, yttrandefrihet och ett självständigt rättssystem När tidningen The Economist varje år rankar demokratin i världens länder hamnar

Sverige alltid – tillsammans med sina nordiska grannar – bland de tio länder i världen med mest utvecklad demokrati

Men det innebär inte att demokratin är ohotad – varken i Sverige eller någon annanstans i världen Faktum är att antalet demokratier i världen har minskat under de senaste 20 åren

Det går att dela in hoten mot demokratin i inre hot och yttre hot Vi ska nu visa på två exempel där demokrati eller strävan mot demokrati hotas på dessa två olika sätt

Ett inre hot

Joe Biden vann presidentvalet i USA 2020 med tydlig marginal över den sittande presidenten Donald Trump Trump vägrade att acceptera förlusten och började sprida konspirationsteorin att valet var stulet och att Bidens parti Demokraterna hade vunnit genom valfusk En lång rad politiker i Trumps parti Republikanerna upprepade lögnen, som spreds på internet och i tv, bland annat i den Trump­trogna tv­kanalen Fox News

När valresultatet skulle konfirmeras av USA:s kongress blev byggnaden (Kapitolium) stormad av våldsamma Trump­anhängare Politikerna inne i byggnaden fick fly Fem personer dödades och det dröjde flera timmar innan polisen kunde ta kontroll över situationen

Över 1000 personer åtalades och många dömdes till långa fängelsestraff, men merparten av dem benådades senare av Donald Trump En riksrättsprocess inleddes även mot Donald Trump, misstänkt för att ha orsakat stormningen Han friades sedan en majoritet av hans partikamrater i Republikanerna ställde sig bakom honom i riksrättsprocessen

I januari 2021 stormades USA:s kongress av demonstranter som vägrade acceptera att Donald Trump hade förlorat valet mot Joe Biden.

Konspirationsteori ofta felaktig teori om en sammansvärjning eller annat hemligt samarbete med ont syfte

Konfirmera bekräfta Kongressen USA:s högsta lagstiftande församling som har två kammare: Senaten och Representanthuset

De falska påståendena om att presidentvalet 2020 inte gick rätt till kallas ofta ” The Big Lie” Lögnen har fått stor spridning i USA och fortfarande är det många som vägrar att acceptera Joe Bidens valvinst

Det är ett hot mot demokratin om många medborgare inte litar på att den fungerar som den ska De upprepade lögnerna har därför skadat demokratin i USA Det finns en oro för att tilltron till demokratin ska minska och att framtida val ska medföra nya oroligheter och våldsdåd Valet hösten 2024, som vanns av Donald Trump, gick dock lugnt till

Ett yttre hot

Det östeuropeiska landet Ukraina bröt sig loss från Sovjetunionen 1991 Sedan dess har landet både haft ett tydligt beroende och täta band till Ryssland och en vilja att närma sig väst, EU och NATO

2014 avsattes den Rysslandsvänliga presidenten i Ukraina efter ett folkligt uppror och landet vände sig därefter tydligare mot väst, bland annat med en vilja om att få medlemskap i EU Detta ledde till att relationen med grannen Ryssland snabbt försämrades Bara några veckor senare ockuperades och annekterades halvön Krim av Ryssland – en handling som bland annat fördömdes av FN

Efter det att Ryssland 2022 startade ett krig mot Ukraina och invaderade landet har Ukraina på många sätt knutits ännu närmare de västliga demokratierna och EU Merparten av de europeiska staterna och USA har hjälpt Ukraina militärt och ekonomiskt och tagit emot många av de flyktingar som har tvingats från sitt hemland Ukraina är numera ett kandidatland i EU, vilket innebär att förberedelserna för medlemskap har inletts

Sedan självständigheten 1991 har Ukraina rört sig i demokratisk riktning (även om landet ännu inte är en fullvärdig demokrati –här finns till exempel fortfarande en utbredd korruption) Kriget mellan Ryssland och Ukraina har därför ibland beskrivits som ett krig mellan demokrati och diktatur En vinst för Ryssland skulle troligen innebära slutet – eller åtminstone ett allvarligt bakslag –för Ukrainas strävan mot demokrati

Kännetecken för en diktatur

På samma sätt som det finns kännetecken för en demokrati, finns det kännetecken för en diktatur RFR­modellen kan även användas för att visa vad som utmärker en diktatur

Men det är viktigt att komma ihåg att länder sällan har ett helt och hållet demokratiskt eller diktatoriskt styrelseskick I ett land med ett auktoritärt styrelseskick kan det finnas demokratiska inslag och val, samtidigt som landets styrande parti begränsar medborgares fri­ och rättigheter, oppositionen tystas och ledningen kräver total åtlydnad från myndigheter och institutioner Exempel på detta är Turkiet och Ryssland

✦ rösträtt: I en diktatur finns inga fria val Politiska partier är som regel förbjudna eller kontrolleras av de styrande Makten finns hos en grupp eller en person i samhället Oftast kommer diktatorer till makten på olaglig väg och sedan anordnas val som utåt ska se demokratiska ut

✦ F riheter: I en diktatur saknar medborgarna yttrandefrihet

Minoriteter – exempelvis sexuella eller etniska – förtrycks och den som kritiserar makten riskerar att bli förföljd eller fängslad

Ledningen i landet censurerar media och sprider i stället sitt eget budskap i form av propaganda Ofta finns angiverisystem som innebär att grannar, kollegor och till och med släktingar rapporterar till myndigheterna när någon kritiserar ledningen

Inte sällan ändrar regimen på beskrivningar av landets historia, kanske för att lyfta fram sin eller sitt partis betydelse

Kriget i Ukraina har drabbat den civila befolkningen hårt och miljontals människor har tvingats på flykt. De allra flesta ukrainska flyktingarna har flytt till Polen.

Propaganda här: när ledningen genom sociala och traditionella medier försöker kontrollera och påverka medborgarna med politiska budskap

Regim ledningen i ett land

I EU-landet Ungern har demokratin försvagats under de senaste åren. Exempelvis har både domstolarnas självständighet och mediernas frihet minskat. Här protesterar lärare och studenter i Budapest mot landets regim.

Insyn här: att alla kan få ta del av allmänna handlingar och har rätt att närvara vid rättegångar och politiska sammanträden

Rättssäkerhet när det finns lagar och regler och ett fungerande rättssystem som skyddar den enskilda personen från olika slags övergrepp

✦ r ättigheter: I en diktatur saknar medborgarna grundläggande rättigheter, som att bli rättvist behandlade av polis och domstolar Makten i en diktatur utövas genom förtryck, exempelvis genom hot och våld Polis och militär kontrollerar, fängslar och straffar medborgare och de fråntas sina politiska rättigheter

Domstolarnas kan inte döma självständigt utifrån landets lagar och befolkningen har ingen insyn i deras verksamhet Därmed hotas rättssäkerheten

Som du ser kränks de mänskliga rättigheterna på många sätt i en diktatur

MILITÄRDIKTATURER

I en del länder har militären tagit makten och installerat en militär ledare som statschef. Landet blir en militärdiktatur, där militären styr över politiken, ekonomin och kulturen.

Samhällsorgan organisation i samhällets tjänst, till exempel olika myndigheter och polis

Militärdiktaturer bygger ofta inte på någon specifik ideologi eller religion, utan det viktiga är att de som kontrollerar militären och polisen också bestämmer över medier, skolor och viktiga samhällsorgan

Diktaturens ideologier

Det finns ideologier som hävdar att det är rätt att använda hot, våld och terrorism för att uppnå politiska mål Utgångspunkten är att man företräder det rätta och sanna – och att det bara finns en sanning – och att det därmed är rätt att ta till våld för att försvara denna sanning

I en demokratisk stat får polis i vissa fall använda våld när människor bryter mot lagarna, men i en diktatur använder polisen våld när människor bryter mot en ideologi eller går emot regimen Det gick till exempel inte att demonstrera eller protestera mot nazismen i Tyskland eller mot kommunismen i Sovjetunionen Protesterna mot det religiösa styret i Iran har bemötts med brutalt våld från regimen och många människor dödades, skadades eller fängslades

Diktaturens företrädare har full kontroll över den information som sprids i landet och kan på det sättet även kontrollera folket Genom propagandan sprids en bild av landets ledare som goda och det rådande systemet som rättvist

Genom historien finns det många exempel på diktaturer som bygger på olika ideologier Vi ska här presentera tre som har haft stor betydelse under 1900 ­talet (och till en del också på 2000 ­talet): nazism, kommunism och religiös fundamentalism

Nazism

I Tyskland växte en diktatur fram under 1930 ­talet Då blev nazisterna det ledande partiet och införde sin variant av nationalism, nationalsocialismen, under ledning av Adolf Hitler (1889–1945)

Nationalismen, som hyllar nationen, den egna kulturen och historien, kan ibland ta sig rasistiska uttryck Genom historien har diktaturer använt nationalism som ett verktyg för att förtrycka människor som tillhör andra folkgrupper, så kallade etniska minoriteter Dessa grupper har fråntagits sina mänskliga rättigheter på grund av sin etniska härkomst

Ideologi sammanhängande system av idéer och värderingar om hur samhället ska organiseras Nationalism en ideologi som växte sig stark i många länder under 1800­talet. Den bygger på den grundläggande idén om att de som talar samma språk och har samma kultur och historia ska ha ett eget land, en nationalstat.

Etnisk här: som tillhör en folkgrupp

Elit liten grupp som ser sig som mer värd än folket

NAZISTERNAS MAKTÖVERTAGANDE

Under 30 ­talet präglades Tyskland av massarbetslöshet och politiskt kaos, som en följd av en djup lågkonjunktur (den stora depressionen).

Bland befolkningen sjönk tilltron till demokratin och i november 1932 fick nazisterna 33 procent av rösterna i valet till riksdagen. Hitler utsågs till rikskansler och nazisterna började inskränka yttrandefriheten, förbjöd andra partier och tog kontroll över polisen. 1934 hade nazisterna infört diktatur.

Kommunism

Diktaturen Nordkorea bygger sin kommunistiska ideologi på samhällsteorier som den tyske samhällsfilosofen Karl Marx (1818–1883) formulerade på 1800 ­talet Ideologin utvecklades senare av bland annat den sovjetiske diktatorn Vladimir Lenin (1870–1924)

Målet i den kommunistiska ideologin är ett klasslöst samhälle där all egendom ägs gemensamt Samhällsomvandlingen ska ledas av det kommunistiska partiet Men ideologin har gjort det möjligt för politiska eliter att styra över folket med hjälp av polis och militär Alla kommunistiska regimer har varit diktaturer där oliktänkande tystas, förföljs eller mördas

RYSKA REVOLUTIONEN

Ryska revolutionen år 1917 var början till bildandet av Sovjetunionen. Det var en enpartidiktatur och dess ideologi var hämtad från Karl Marx och Friedrich Engels skrift Kommunistiska manifestet. Ideologin har sedan använts av ledare i många länder.

Den kommunistiska diktatorn Vladimir Lenin hyllas i ett monument i Moskva.

Religiös fundamentalism – islamism

Religiös fundamentalism är en fanatisk tro på att religionen ska styra alla delar av samhället Ett exempel på detta är islamism – en politisk rörelse som vill att en viss tolkning av religionen islam ska genomsyra och styra alla delar av samhället Landets lagar ska bygga på Koranen eller andra religiösa skrifter

Iran och Saudiarabien är exempel på stater som har ett sådant religiöst styre

IRANSKA REVOLUTIONEN

År 1979 störtades Irans dåvarande kung, shahen (som titeln heter på persiska), och ersattes av den religiöse ledaren ayatollah Khomeini. Iran förvandlades till en islamistisk diktatur, där befolkningen saknar demokratiska rättigheter.

Tusentals oppositionella – det vill säga personer som har protesterat mot regimen – har avrättats i Iran sedan dess. Miljontals iranier har tvingats fly utomlands.

1:7 FRÅN DEMOKRATI TILL DIKTATUR

Använd RFR­modellen och:

a. Undersök hur det gick till när Tyskland blev en nazistisk diktatur på 1930 ­talet. Tror du att det skulle kunna hända igen i något annat land?

b. Undersök hur Sovjetunionen blev en socialistisk diktatur efter ryska revolutionen 1917. Tror du att det skulle kunna hända igen i något annat land?

c. Undersök hur Iran blev en islamistisk diktatur år 1979. Skulle det kunna hända i fler länder?

d. Titta på filmen Die Welle. I filmen används gemensamma symboler och hälsningar av elever på en gymnasieskola, för dem som är medlemmar i gruppen Die Welle. Men hur behandlas de som inte är medlemmar? Fungerar det likadant i politiska partier i olika länder?

Fundamentalism variant av religion som hävdar att allt som de gamla heliga texterna säger fortfarande är bokstavligen sant

Fanatisk hänsynslös, kompromisslös

1:8 KÄNDA DIKTATORER

a. Adolf Hitler i Tyskland, Josef Stalin i Sovjetunionen, ayatollah Khomeini i Iran, Augusto Pinochet i Chile, Pol Pot i Kambodja, Idi Amin i Uganda, Kim Jong­un i Nordkorea och Bashar al­Assad i Syrien är alla kända diktatorer. Ta reda på följande fakta om deras liv:

✴ Deras uppväxt

✴ Deras väg till makten

✴ Hur de utövar/utövade makt

✴ Typiska personlighetsdrag – hitta skillnader och likheter.

b. Tror du att någon av diktatorerna som var verksamma under 1900 ­talet skulle ha kunnat göra politisk karriär idag i sina länder, så som Kim Jong­un har gjort?

c. Det finns inte några exempel på kvinnliga diktatorer. Vad beror det på, tror du?

1:9 VAD TYCKER DU NU?

Gå tillbaka till de inledande påståendena som ni diskuterade i uppgift 1:1. Välj ut ett av påståendena och gå igenom vad ni tyckte om det då. Tycker du likadant nu?

Lista de argument du/ni nu har och gör sedan en affisch där ni kortfattat försöker övertyga andra om er åsikt med hjälp av dessa argument. Testa gärna att göra affischen digitalt.

1:10 AVSLUTANDE UPPGIFT

Arbeta i grupper om 2–4 elever och skapa en podcast på cirka 10 minuter, där ni diskuterar vad som skiljer en diktatur från en demokrati.

Skriv först ett manus i punktform innan ni spelar in, så ni vet vad ni ska säga. Det är bra att ha manuset som grund även om det kanske dyker upp nya exempel och idéer när ni spelar in själva samtalet.

Ni kan i samtalet exempelvis utgå från att ni bodde i en diktatur istället för i en demokrati. Hur skulle det påverka era liv? Använd orden makt och påverkan och samtala med stöd av följande frågor:

✴ Vad är det som kännetecknar styrelseskicket i en diktatur?

✴ Hur skulle detta påverka er om ni hade levt där? Ge några exempel i historien och i världen idag.

✴ Vem fattar besluten?

✴ Hur fattas besluten?

✴ Vilka sätt att utöva makt används i diktaturen?

✴ Vilka möjligheter har människor att påverka samhället i en diktatur jämfört med i en demokrati?

✴ Vilka för­ och nackdelar finns med en demokrati?

Nu känner du till skillnaderna mellan demokrati och diktatur I nästa kapitel ska du läsa om de mänskliga rättigheterna – rättigheter som är så avgörande för styrelseskicket i ett samhälle I en fungerande demokrati lever medborgare med mänskliga rättigheter som grund, medan dessa saknas i en diktatur Du kommer också läsa om NATO och Sveriges säkerhetspolitik

Repetera kapitlet.

Kommer du ihåg det viktigaste?

Förstår du nu kapitlets centrala begrepp?

Vapen dödar terrorister. Utbildning dödar terrorism.

MALALA YOUSAFZAI (FÖDD 1997)

mänskliga rättigheter

För alla – eller bara för några?

En trasig docka kan för en stund, när allt annat känns hopplöst, vara den viktigaste saken i livet. Behovet av trygghet är något som förenar oss alla.

Idén om att alla människor har samma rätt till ett tryggt och gott liv är säkert självklar för dig – det är den för de flesta. Men tittar vi närmare så ser vi att långt ifrån alla lever i trygghet och frihet, kan äta sig mätta eller får utbildning och sjukvård.

Mänskliga rättigheter gäller tyvärr inte alla – trots att vi är överens om att de är så viktiga. Särskilt vid krig och andra väpnade konflikter sätts dessa grundläggande rättigheter ur spel.

I det här kapitlet kommer du att få läsa om hur världssamfundet (FN och andra internationella organisationer) har utvecklat metoder och verktyg för att försöka göra världen till en bättre plats att leva på.

Du kommer också läsa om krig – dess orsaker och konsekvenser – och om vilken betydelse militärallianser som NATO har för världens och Sveriges säkerhetspolitik.

MÅL MED KAPITLET

Du ska förstå och kunna förklara de mänskliga rättigheternas betydelse i olika delar av världen. Du ska också förstå hur säkerhetspolitik i ett land kan utformas i militärallianser och hur väpnade konflikter hanteras inom FN.

Centrala begrepp: mänskliga rättigheter, civilsamhället, FN ­stadgan, folkrätt, suveränitet, skyldighet att skydda, FN:s säkerhetsråd, veto, säkerhetspolitik, NATO, försvarsgaranti, totalförsvar, humanitär rätt, folkmord, krigsförbrytelser.

Modeller: MR­modellen, analysmodellen.

Du kan öva på de centrala begreppen här:

Förklaring tillkännagivande, deklaration

Revolutionerande omstörtande, något som mycket snabbt förändrar samhället

Välfärdssamhälle ett sam­

hälle med trygghetssystem som ska garantera alla en viss levnadsstandard

Världens viktigaste

verktyg

Det här kapitlet handlar om världens viktigaste politiska verktyg: de mänskliga rättigheterna

Man kan säga att FN startade ett nytt kapitel i mänsklighetens historia när generalförsamlingen år 1948 antog sin allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Det var inte så att tanken om människors lika värde vid denna tid var en totalt ny uppfinning, men det var första gången som en global organisation satte som mål att rätten till frihet, trygghet, säkerhet och utbildning oavsett hudfärg, tro eller ursprung, skulle gälla alla människor i världen På många sätt var det en revolutionerande idé

Med de mänskliga rättigheterna som grund arbetar FN på olika sätt för att förbättra livsvillkoren för människor globalt På sätt och vis är målet att hela världen ska bli ett välfärdssamhälle, liknande det som vi har i Sverige Människor ska kunna få hjälp av samhället i vissa skeden av livet, men även själva bidra till att samhället hjälper andra när så behövs

De mänskliga rättigheterna, med sin grundtanke om alla människors lika värde, upplevs av en del som utmanande Kanske är det därför som det är så svårt att få dem respekterade i alla länder?

Kanske är det så att de som redan har makten och rättigheterna inte vill dela med sig, så att alla människor verkligen får ett gott liv?

En del menar att staterna själva ska sköta sin politik när det gäller de mänskliga rättigheterna, utan FN:s inblandning Andra menar att respekten för religionen är viktigare än respekten för de mänskliga rättigheterna Vissa tycker att mänskliga rättigheter är en västerländsk uppfinning som inte stämmer överens med andra kulturers värderingar

Det krävs mycket av oss alla för att de mänskliga rättigheterna inte bara ska vara ord på ett papper

Arbetet med FN:s förklaring om mänskliga rättigheter leddes av Eleanor Roosevelt (1884–1962). Hon samlade vetenskapsmän från olika länder, som tillsammans skulle hitta det som alla kulturer kunde vara överens om som varje människas rättigheter.

2:1 RÄTT ELLER FEL – VAD TYCKER DU?

Välj några av följande påståenden och diskutera dem i grupp. Tycker ni att påståendena är riktiga eller felaktiga?

Skriv ned era olika åsikter, tillsammans med några argument för varför ni tänker som ni gör.

✴ I Sverige respekteras alla mänskliga rättigheter.

✴ Det är en mänsklig rättighet att få njuta av konst och musik samt ta del av vetenskapliga framsteg.

✴ Det är en mänsklig rättighet att ha en begränsad arbetstid, möjlighet till vila och fritid.

✴ FN ska inte försöka styra hur man gör i olika länder, utan det ska varje land bestämma själv.

✴ NATO är viktigare än FN

✴ Det borde vara ett krav i alla länder att alla medborgare har kunskap om de mänskliga rättigheterna.

✴ I krig kan man aldrig respektera de mänskliga rättigheterna.

✴ FN behövs för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras världen över.

Se den svenske läkaren och folkbildaren Hans Roslings presentationer på gapminder.org. Sök exempelvis på ”life expectancy”, ”rich and poor” eller ”education”. Hur har levnadsstandarden förändrats i olika länder över tid? Hur kan fattigdomen utrotas – om det överhuvudtaget är möjligt?

2:3 FREDSPRISTAGARE OCH MÄNNISKORÄTTSKÄMPAR

Mahatma Gandhi, Martin Luther King, Nelson Mandela, Rosa Parks och Wangari Mathai är några framstående fredspristagare och människorättskämpar. Välj någon av dem (eller någon annan som du har hört talas om) och redogör för situationen och konflikterna i landet som den personen kommer ifrån samt hans eller hennes personliga bakgrund och det som han eller hon har velat uppnå.

En av världens mest översatta texter

Den 10 december 1948 antog FN:s generalförsamling en förklaring om mänskliga rättigheter Generalförsamlingen uppmanade alla medlemsstaterna att sprida texten och göra den känd och förstådd, framför allt i skolorna Dokumentet är översatt till 360 språk och är därmed en av världens mest översatta texter

Under 1950 ­ och 1960 ­talen blev många gamla kolonier i Afrika och Asien fria och bildade nya stater Det bidrog till att de mänskliga rättigheterna diskuterades ännu mer över hela världen De mänskliga rättigheterna blev vägledande för hur de nya länderna skulle styras och vilka rättigheter som medborgare skulle ha enligt sitt lands grundlagar

2:4 DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA – UTTRYCKTA MED ERA ORD

a. Dela in er i par och diskutera hur ni skulle vilja formulera 5 av FN:s 30 artiklar om mänskliga rättigheter, för att de ska bli mer begripliga (se s. 38–39).

Ni behöver alltså inte komma med nytt innehåll, utan med nya egna formuleringar.

Jämför sedan era förslag med varandra.

b. Hur tror ni arbetet med FN:s deklaration fungerade under ledning av Eleanor Roosevelt? Vilka utmaningar kan ni tänka er att hennes arbetsgrupp mötte?

Ge några exempel.

Koloni geografiskt område som styrs av ett annat land

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

ARTIKEL 5.

Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

ARTIKEL 6.

Var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening.

ARTIKEL 7.

Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.

ARTIKEL 8.

ARTIKEL 1.

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

ARTIKEL 2.

Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke ­självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.

ARTIKEL 3.

Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.

ARTIKEL 4.

Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former ska vara förbjudna.

Var och en har rätt till verksam hjälp från sitt lands nationella domstolar mot handlingar som kränker hans eller hennes grundläggande rättigheter enligt lag eller författning.

ARTIKEL 9.

Ingen får godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas.

ARTIKEL 10.

Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne.

ARTIKEL 11.

1. Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.

2. Ingen får fällas till ansvar för en gärning eller underlåtenhet som inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell lag vid den tidpunkt då den begicks. Det får inte heller utmätas strängare straff än vad som var tillämpligt vid den tidpunkt brottet begicks.

ARTIKEL 12.

Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

ARTIKEL 13.

1. Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats gränser.

2. Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land.

ARTIKEL 14.

1. Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.

2. Denna rätt får inte åberopas vid rättsliga åtgärder som genuint grundas på icke ­politiska brott eller på gärningar som strider mot Förenta Nationernas ändamål och grundsatser.

ARTIKEL 15.

1. Var och en har rätt till en nationalitet.

2. Ingen får godtyckligt fråntas sin nationalitet eller nekas rätten att ändra nationalitet.

ARTIKEL 16.

1. Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning med avseende på ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. Män och kvinnor ska ha samma rättigheter i fråga om äktenskaps ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning.

2. Äktenskap får endast ingås med de blivande makarnas fria och fulla samtycke.

3. Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd.

ARTIKEL 17.

1. Var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och tillsammans med andra.

2. Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom.

ARTIKEL 18.

Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.

ARTIKEL 19.

Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

ARTIKEL 20.

1. Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar.

2. Ingen får tvingas att tillhöra en sammanslutning.

ARTIKEL 21.

1. Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud.

2. Var och en har rätt till lika tillträde till offentlig tjänst i sitt land.

3. Folkets vilja ska utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.

ARTIKEL 22.

Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.

ARTIKEL 23.

1. Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.

2. Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.

3. Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.

4. Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.

ARTIKEL 24.

Var och en har rätt till vila och fritid, innefattande skälig begränsning av arbetstiden samt regelbunden betald ledighet.

ARTIKEL 25.

1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.

2. Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn ska åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet.

ARTIKEL 26.

1. Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen ska vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära utbildningen ska vara obligatorisk. Yrkesutbildning och teknisk utbildning ska vara tillgänglig för alla. Den högre utbildningen ska vara öppen för alla med hänsyn till deras förmåga.

2. Utbildningen ska syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande

friheterna. Utbildningen ska också främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt främja Förenta Nationernas verksamhet för fredens bevarande.

3. Rätten att välja utbildning för barnen tillkommer i första hand deras föräldrar.

ARTIKEL 27.

1. Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner.

2. Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller hon är upphovsman.

ARTIKEL 28.

Var och en har rätt till ett socialt och internationellt system där de rättigheter och friheter som behandlas i denna förklaring till fullo kan förverkligas.

ARTIKEL 29.

1. Var och en har plikter mot samhället, i vilket den fria och fullständiga utvecklingen av hans eller hennes personlighet ensamt är möjlig.

2. Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person endast underkastas sådana inskränkningar som har fastställts i lag och enbart i syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras rättigheter och friheter samt för att tillgodose ett demokratiskt samhälles berättigade krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd.

3. Dessa rättigheter och friheter får inte utövas på ett sätt som är oförenligt med Förenta Nationernas ändamål och grundsatser.

ARTIKEL 30.

Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.

Individ vs kollektiv – rättigheter

som kan krocka

Oftast tänker vi på mänskliga rättigheter som individuella, det vill säga rättigheter som gäller för var och en av oss Men mänskliga rättigheter kan också ses som en rättighet för ett kollektiv Det kan till exempel handla om en folkgrupps rätt att utöva sin religion och sina traditioner eller tala sitt språk

Ibland kan dock rättigheterna för en folkgrupp krocka med rättigheterna för enskilda individer Ett exempel är när traditioner i en grupp är kränkande för personer inom eller utanför den gruppen

NÄR RÄTTIGHETER KAN KROCKA

Vad händer om en religiös grupp ges rätten att upprätthålla traditionella normer i enligt med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter artikel 18 (som handlar om tanke och religionsfrihet), och det innebär att personer inom den gruppen förlorar sin rätt enligt artikel 16 att själva göra sina livsval, till exempel ingå äktenskap med någon som de själva har valt?

Vs förkortning av det latinska ordet versus som ungefär betyder mot Kollektiv större grupp av människor

När kan friheten att utöva sin religion och religiösa traditioner krocka med andra mänskliga rättigheter?

I och med beslutet i FN:s generalförsamling är medlemsstaterna

skyldiga att skydda sina medborgares mänskliga rättigheter En förutsättning för att det ska fungera är att varje stat har ett fungerande rättssystem utan korruption och med full insyn, det vill säga att utomstående ska kunna kontrollera systemet

Som medborgare i ett samhälle har vi alltså rättigheter – mänskliga rättigheter – som bland annat innebär att vi får uttrycka våra åsikter och delta i olika föreningar, flytta till olika platser och byta jobb, och att vi har rätt till utbildning och sjukvård

Men vi har också skyldigheter, inte minst är vi skyldiga att följa de lagar som finns

Lagstiftningen i FN:s medlemsländer följer oftast de mänskliga rättigheterna Det är exempelvis förbjudet enligt lag att stjäla, misshandla någon eller sprida falska rykten

2:5 KONFLIKTER MELLAN RÄTTIGHETER

a. Hur kan man lösa problemet med att det kan uppstå en konflikt mellan en grupps kollektiva mänskliga rättigheter och en enskild persons mänskliga rättigheter? Studera artiklarna i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och försök ge något exempel på när rättigheterna kan krocka – och möjliga lösningar.

b. Gå till FN:s webbplats Gender Inequality Index (sök på förkortningen GII eller titta exempelvis på www.globalis.se). Jämför kvinnors villkor i olika länder. I vilka länder har kvinnor bäst respektive sämst villkor? Vad tror du att det beror på?

2:6

a. Gå in på Amnestys webbsida (www.amnesty.se) och undersök var i världen som mänskliga rättigheter kränks. Vilka av de 30 artiklarna är det som inte respekteras?

b. Studera artikel 4. Är den fortfarande viktig och aktuell? Om ja, ge några exempel på var den inte respekteras.

c. Välj ut en artikel som du presenterar för de andra och argumentera för varför du tycker att den ska gälla för alla människor i hela världen. Förklara också varför det inte är så idag.

d. Tycker du att Sverige uppfyller alla artiklarna? Motivera ditt svar.

CIVILSAMHÄLLET – VIKTIGT FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

Civilsamhället kallas den del av samhället som består av frivilliga sammanslutningar av människor, till exempel föreningar, organisationer och trossamfund. Ibland räknas också familj och vänner in i civilsamhället.

Under senare år har civilsamhällets betydelse för de mänskliga rättigheterna uppmärksammats allt mer. En hel del av de biståndspengar som Sverige ger till andra länder ges direkt till civilsamhället – exempelvis till olika kvinnogrupper, miljörörelser och fackförbund. Tanken är att dessa föreningar och sammanslutningar ska verka för mänskliga rättigheter utan att staten ska behöva gripa in.

Olika typer av mänskliga rättigheter

Man kan dela upp de mänskliga rättigheterna i tre grupper utifrån vilka områden som de omfattar:

✦ Den första typen handlar om politiska rättigheter för medborgarna, som åsiktsfrihet, religionsfrihet och yttrandefrihet samt rösträtt, rättssäkerhet och organisationsfrihet Dessa rättigheter kallas ibland även för negativa rättigheter, i betydelsen att staten ska vara passiv – vi ska exempelvis ha rätt att slippa bli gripna, fängslade eller censurerade utan att det finns rimlig misstanke om brott

✦ Den andra typen av rättigheter handlar om ekonomiska och sociala rättigheter, som rätten till bostad, utbildning, sjukvård och arbete Dessa rättigheter kallas även för positiva rättigheter, eftersom staten då förväntas vara aktiv och hjälpa medborgarna med insatser

✦ Den tredje typen av rättigheter handlar om kulturella rättigheter, som innebär att alla grupper i samhället – kvinnor, män, barn, äldre personer, utlandsfödda, personer med funktionsnedsättningar, personer med viss sexuell läggning och så vidare – har rätt att slippa bli diskriminerade

Social här: som har med samhället att göra

Testa MR-modellen.

På samma sätt som staterna har lagar för sina medborgare, finns

det regler för hur staterna ska agera gentemot varandra De här reglerna kallas för folkrätten Viktiga delar av folkrätten finns nedteck nade i FN­stadgan och handlar om allt ifrån krig och fred till ekonomi och kultur Den stora skillnaden är att dessa världens

regler, det vill säga folkrätten, inte har någon polis som ser till att de följs – vilket de enskilda länderna har

MR-modellen

MR-modellen visar att mänskliga rättigheter kan delas in i tre olika kategorier: politiska, ekonomiska och kulturella.

Läs om FN:s konvention om barns rättigheter (barnkonventionen).

2:7 GRUPPERA RÄTTIGHETERNA

a. Utgå ifrån MR­modellen ovan och gruppera FN:s 30 artiklar om mänskliga rättigheter i dessa tre typer av rättigheter. Blir det en jämn fördelning eller är det någon av dessa typer av rättighet som tas upp i många fler artiklar än de andra?

b. Tycker du att det saknas någon rättighet bland FN:s 30 artiklar, exempelvis bland de kulturella rättigheterna?

FN-stadgan – hur ska folkrätten värnas?

”Vi, de förenade nationernas folk, beslutna att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden …”

Så inleds FN­stadgan, som är de föreskrifter man enades om när FN bildades år 1945 I den beskrivs vad FN ska och får arbeta med och hur dess organisation ska se ut FN­stadgan är det viktigaste dokumentet som reglerar folkrätten – det vill säga det regelverk som handlar om hur stater ska agera mot varandra

I FN­stadgan slås fast att medlemsländerna ska respektera de mänskliga rättigheterna Samtidigt slår man i stadgan också fast principen om staters suveränitet och om icke­inblandning Det betyder att andra länder inte får lägga sig i en stats inre angelägenheter och politik

De här två principerna i FN­stadgan krockar ibland, exempelvis när det bryter ut krig i ett land och befolkningens mänskliga rättigheter blir kränkta Andra stater eller FN kan då inte ingripa utan att kränka landets suveränitet, såvida landet inte ber om hjälp och godkänner en insats utifrån

På grund av denna krock i FN­stadgan och på grund av att FN misslyckades under 1990 ­talet med att hjälpa befolkningen i samband med inbördeskrigen i forna Jugoslavien och Rwanda, införde FN 2005 en ny vägledande princip: Responsibility to protect (skyldighet att skydda)

Denna princip bygger på tanken att om regeringen i ett land inte klarar av att skydda sina egna medborgare – oavsett etnisk tillhörighet eller religion – så anses det inte längre vara en ”inre angelägenhet” Därmed kan FN ingripa, exempelvis genom att skicka dit fredsbevarande trupper

Suveränitet självständighet, oberoende

FN:s fredsbevarande styrkor sätts in för att skydda civilbefolkningen och för att förhindra att konflikter trappas upp. Här är japanska FN-soldater på uppdrag i Sydsudan.

Veto här: när ett nej kan stoppa ett beslut

Kalla kriget konflikt mellan USA och Sovjetunionen, och deras allierade, som pågick från andra världskrigets slut till 1989–90.

Men funkar det i praktiken?

Men frågan är om skyldigheten att skydda verkligen har inneburit att FN enklare kan ingripa när mänskliga rättigheter kränks i ett land

FN:s säkerhetsråd är det enda organ i världen som enligt folkrätten har rätt att genomföra en militär intervention mot en suverän stat Säkerhetsrådet består av representanter från 15 olika stater, men USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike är permanenta medlemmar i rådet med vetorätt i alla beslut Det innebär att var och en av de fem har rätt att stoppa ett förslag om de vill

Under Kalla kriget blockerades FN:s ingripande regelbundet genom VETO­rätten och det har fortsatt i våra dagar I praktiken innebär detta att FN många gånger förhindras att ingripa på platser där civilbefolkningen drabbats av krig eller förföljelse I Syrien har Ryssland och Kina med sin vetorätt förhindrat FN från att vidta kraftfulla åtgärder Ryssland har också lagt in sitt veto när Säkerhetsrådet har tagit upp landets invasion av Ukraina På samma sätt har USA ofta använt sin vetorätt för att skydda eller stötta Israel i Palestinakonflikten

Detta har påverkat säkerhetspolitiken världen över – även i Sverige Den främsta anledningen till att Sverige gick med i NATO var Rysslands agerande på Krimhalvön 2014 och anfallskriget mot Ukraina 2022 Men man kan också se Sveriges NATO­medlemskap delvis som en följd av FN:s oförmåga att agera

2:8 EN STATS INRE ANGELÄGENHETER?

Möt Göte Enquist, som var med i den första FN-bataljonen 1956.

Anser du att en stat själv ska hantera sin politik och befolkning, utan att andra stater eller FN får blanda sig i? Motivera ditt svar.

FN:S SÄKERHETSRÅD – MED RÄTT ATT ANFALLA MILITÄRT

FN:s säkerhetsråd med de fem permanenta medlemmarna (P5) USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien, är det enda organ i världen som har rätt att samordna och genomföra en militär intervention mot en suverän stat.

När FN bildades i oktober 1945, några månader efter andra världskrigets slut, skaffade sig segermakterna USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen (nuvarande Ryssland) samt Kina en särställning i FN:s säkerhetsråd.

De såg till att behålla en hel del makt i förhållande till den nya organisationen. De blev permanenta medlemmar (kallas ofta för P5) med vetorätt i alla beslut. Det innebär att var och en av de fem har rätt att stoppa ett förslag om de vill.

Sammanlagt ingår femton stater i Säkerhetsrådet. Förutom de fem permanenta sitter ytterligare tio medlemsstater med i rådet, två år i taget. Sverige har vid fyra tillfällen varit medlem i FN:s säkerhetsråd: 1957–1958, 1975–1976, 1997–1998 och 2017–2018.

FN:s säkerhetsråd är det enda organ i världen som enligt folkrätten har rätt att samordna och genomföra en militär intervention mot en suverän stat. Sedan FN bildades har FN:s fredsbevarande trupper funnits på över 60 platser i världen. Från 1990 ­talet har FN agerat i Somalia, Rwanda, Bosnien, Kosovo, Irak, Afghanistan, Libyen, Sydsudan och Kongo – några exempel på länder som har drabbats av väpnade konflikter.

Permanent som kommer att finnas alltid eller under lång tid

2:9 VETO I SÄKERHETSRÅDET

a. Ge tre exempel på när P5 ­länder (permanenta medlemmar) i Säkerhetsrådet har lagt in veto och därmed hindrat FN från att ingripa i en konflikt. Använd exempelvis sökorden veto och Säkerhetsrådet.

b. Argumentera för och emot vetorätten. Vilka för­ och nackdelar har det nuvarande systemet med vetorätt i FN?

Sveriges säkerhetspolitik och NATO

Sveriges utrikespolitik byggde länge på vår alliansfrihet, det vill säga att vi inte var del av någon försvarsallians Trots det har vi sedan andra världskrigets slut haft starka band till USA och länderna i västra Europa De banden stärktes ytterligare efter Sveriges EU­inträde 1995

Under lång tid har för­ och nackdelarna med ett medlemskap i NATO diskuterats i Sverige Flera partier på högerkanten har länge arbetat för att Sverige ska gå med Efter Rysslands invasion av grannlandet Ukraina 2022 (läs mer på sidan 24) svängde opinionen snabbt för ett medlemskap Partier som tidigare var motståndare –bland annat Socialdemokraterna – ändrade sig och den 7 mars 2024 blev Sverige fullvärdig medlem i NATO

Medlemskapet innebär både rättigheter och skyldigheter Enligt artikel 5 i NATO­fördraget har vi rätt till hjälp från de andra NATO­länderna om vi skulle bli angripna, men Sverige måste också räkna med att rycka ut till försvar av andra medlemmar vid behov

Samtidigt med NATO­inträdet har Sveriges riksdag beslutat att satsa mer pengar än tidigare på försvaret Idag går drygt 2 procent av Sveriges BNP till försvaret

Det var en bred majoritet i riksdagen som röstade för NATO­medlemskap, men det finns också kritik mot beslutet En del menar att Sverige nu får svårare att verka för fred och nedrustning Andra har kritiserat att vi i och med medlemskapet måste samarbeta med länder som inte är fullt ut demokratiska, exempelvis Turkiet

NATO – EN ALLIANS MED FÖRSVARSGARANTIER

NATO är en försvarsallians och grundades 1949 av USA, Kanada samt tio europeiska länder. Idag har NATO 32 medlemmar och Sverige är det land som senast blev medlem.

Det nordatlantiska fördraget är den överenskommelse som utgör grunden för samarbetet i NATO. Den kanske viktigaste artikeln i fördraget är artikel 5, som slår fast att medlemsländerna har ömsesidiga försvarsgarantier.

Det betyder att alla NATO ­länder har en skyldighet att hjälpa ett medlemsland som blir angripet.

Nordatlantiska rådet är NATO:s högsta beslutande organ. Där representeras medlemsländerna av sina NATO ­ambassadörer, men även försvarsministrarna och regeringscheferna träffas med jämna mellanrum i rådet. I NATO bestämmer alla medlemmarna tillsammans och alla länder måste vara överens. Generalsekreteraren är NATO:s högsta chef och ordförande i Nordatlantiska rådet.

Sveriges totalförsvar

Det är inte bara militären som ska skydda Sverige från ett angrepp Man brukar tala om totalförsvaret för att beskriva att hela samhället – och alla som bor i Sverige – är en del av försvaret om kriget kommer

Civilförsvaret har som mål att skydda befolkningen och se till att viktiga samhällsfunktioner fortsätter att fungera även vid kris eller

Civila vanliga människor, inte militärer

krig Det handlar exempelvis om sjukvård och räddningstjänst, men

även om att människor ska ha fortsatt tillgång till mat och andra förnödenheter

I Sverige har vi något som heter totalförsvarsplikt Den innebär att alla mellan 16 och 70 år som bor i Sverige är skyldiga att hjälpa till och förbereda Sverige för krig om det skulle behövas

2:10 FRÅGOR

OM SVERIGE OCH NATO

Dela in er i par och diskutera.

Vilka fördelar finns det med Sveriges medlemskap i NATO? På vilket sätt påverkar medlemskapet dig?

Krig – det största hotet mot de mänskliga rättigheterna

När krig bryter ut blir effekterna förödande och mänskliga rättigheter sätts ur spel Ofta är det civila som drabbas värst Människor skadas, dödas, förlorar hem och familj, berövas sin frihet och trygghet – och samhällets mest grundläggande funktioner upphör att fungera På senare år har vi sett tydliga exempel på detta i både Syrien, Ukraina och Gaza

Krigets orsaker …

Extremistisk något som ligger på den yttersta kanten av en skala

Det finns ofta flera orsaker till att krig uppstår Några mycket vanliga är brist på demokrati, maktkamp mellan etniska grupper, utbredd fattigdom, extremistiska ideologier och korruption

Om statens olika myndigheter är svaga och saknar resurser ökar också risken för väpnade konflikter Viktiga myndigheter i detta sammanhang är exempelvis ett lands polis och domstolar, vars uppgift är att se till att lagarna i landet följs

I de allra flesta fall handlar det inte om konflikter mellan stater, utan konflikter inom staterna – inbördeskrig har under senare år blivit den vanligaste formen av väpnad konflikt I stället för att komma överens, kompromissa och lösa problemen använder de olika parterna våld

… och konsekvenser

Vad händer efter en väpnad konflikt? Vilka blir konsekvenserna?

Eftersom krig leder till att mycket i samhället förstörs, behöver den fysiska infrastrukturen – vägar, broar, hus med mera – byggas upp igen, liksom samhällets institutioner som skolor och sjukhus

En annan viktig funktion som sätts ur spel vid krig och måste byggas upp igen är rättsväsende med polis, åklagare och domstolar

Utan rättsväsende är det omöjligt att ha en fungerande stat

Ytterligare en annan vanlig konsekvens av väpnade konflikter är att många människor är på flykt De flesta flyr inom landet eller till ett grannland En del av dem kan så småningom återvända till sitt hemland, men många blir kvar i andra länder och bygger upp nya liv där Många flyktingar har kommit till Sverige, bland annat från Bosnien i början på 1990 ­talet, från Syrien 2015 och från Ukraina 2022

Analysmodellen

Orsak

Kriget i Syrien

Händelse

Konsekvens

Genom att använda analysmodellen kan det bli lättare att förstå Syrienkrigets orsaker och konsekvenser.

Som alltid är det viktigt att komma ihåg att förklaringarna inte nödvändigtvis är heltäckande – det går att tänka sig fler orsaker och konsekvenser än dem som vi nämner här.

Orsak: Brist på demokrati, extremism, motsättningar mellan etniska grupper.

Händelse: Protester mot regimen slås ner, inbördeskrig.

Konsekvens: Tusentals skadade och döda. Miljontals flyktingar, förstörd infrastruktur.

Infrastruktur det som behövs för att ett land ska fungera, till exempel transportsystem, utbildning, sjukvård och energiförsörjning

Extremism extrem (ytterlig, som går mycket långt åt ett håll) politisk åskådning

Testa analysmodellen.

Humanitär något som görs för människors bästa

PÅ JOBBET

Stringent handlar om vårt samhälle i stort, om internationell politik och globalisering. Men läromedlet handlar även om människors vardag, om människors liv och arbete. Under rubriken På jobbet kan du ta del av berättelser som på olika sätt visar hur det som du möter i Stringent också påverkar vardagslivet.

Krigets konsekvenser

Danijela går på barn­ och fritidsprogrammet och har några veckor kvar på sin praktik på en förskola. På förskolan går en femårig flicka som kom till Sverige som flykting från krigets Syrien för drygt ett år sedan. Det är en glad tjej som har lätt att få kontakt med de andra barnen. Trots sin korta tid i Sverige pratar hon redan bra svenska.

Men en eftermiddag händer något som skakar om både Danijela och hennes kollegor. Ny ventilation ska installeras på grannavdelningen och när hantverkarna börjar borra i betongen så bryter den femåriga flickan från Syrien plötsligt ihop. Hon börjar storgråta och är inte kontaktbar på över en timme. De efterföljande dagarna är flickan tyst och drar sig undan.

Danijela blir illa berörd av händelsen. Själv har hon hört berättelserna från kriget i Bosnien, som hennes familj kommer ifrån. Plötsligt kändes berättelserna verkliga på ett sätt som hon aldrig har känt tidigare.

Krigets lagar – den humanitära rätten

När väpnade konflikter pågår behövs det regler för att kunna hjälpa de drabbade och minska lidandet Dessa regler kallas för krigets lagar eller den humanitära rätten och regleras av folkrätten (som du kunde läsa om på s 44)

Enligt den humanitära rätten får militären inte angripa civila eller sjukvårdspersonal Dessutom ska skadade erbjudas skydd och vård

Den humanitära rätten har utvecklats under århundraden och skrevs första gången ned i 1864 års Genèvekonvention Då bildades också Röda Korset för att mildra lidandet bland de drabbade av kriget

Dessa regler innehåller bland annat förbud mot otillåtna vapen och stridsmetoder samt skydd för icke stridande personer, det vill säga sårade, sjuka, skeppsbrutna, krigsfångar och civilbefolkning Sårade och sjuka ska tas omhand och det är förbjudet att attackera sjukhus

Den humanitära rätten tar inte ställning till vem som har startat kriget, utan har fokus på att minska lidandet under den väpnade konflikten Förutom att civila mål inte får anfallas och civila ska skyddas är tortyr, stympning, gisslantagande, avrättning utan rättegång, grym och förnedrande behandling förbjudet

Även människor på flykt ska skyddas och få hjälp med mat och boende Transporter av mat och mediciner till de drabbade om rådena och flyktingläger är ofta en akut lösning

FOLKMORDET I RWANDA 1994

Under sommaren 1994 skedde ett brutalt folkmord i den afrikanska staten Rwanda. Det var en konflikt mellan två etniska grupper, hutuer och tutsier, som trappades upp. Det resulterade i ett folkmord där 800 000 tutsier mördades av hutumilisen.

FN:s säkerhetsråd hade fått information om att det fanns en risk att något sådant kunde hända, men agerade inte. FN:s medlemsstater ville inte vidta några åtgärder och svek därmed civilbefolkningen i Rwanda.

Efter folkmordet inrättade FN:s säkerhetsråd Rwandatribunalen, som fick i uppdrag att utreda folkmordet.

Idag har Rwanda delvis återhämtat sig och har en förhållandevis bra ekonomisk utveckling. Varje år arrangeras dagar för försoning, där förövarna, offren och offrens anhöriga möts. Människor sörjer och försöker förlåta det som har hänt.

Två personer från Rwanda som efter folkmordet flyttade till Sverige har 2013 och 2016 dömts till livstids fängelse för delaktighet i detta folkmord.

Folkmord systematiskt mördande av människor som hör till en viss folkgrupp

Milis grupper av beväpnade personer, utan militär utbildning

Tribunal tillfällig domstol

Rwanda har delvis återhämtat sig efter 1990-talets folkmord och landets ekonomiska utveckling har under flera år varit god. Här en bild från marknaden Kimironko i huvudstaden Kigali.

Krigets förbrytare

De individer som bryter mot den humanitära rätten och gör sig skyldiga till krigsförbrytelser ska ställas inför rätta Deras brott kan till exempel vara att de har behandlat krigsfångar illa eller utsatt människor för tortyr

Efter andra världskriget åtalades misstänkta nazistiska krigsförbrytare vid en internationell domstol i Nürnberg i Tyskland Efter de väpnade konflikterna i Rwanda och Bosnien upprättades tillfälliga domstolar

Det finns idag även en internationell brottmålsdomstol (ICC, International Criminal Court) i Haag i Nederländerna, som har till uppgift att döma enskilda personer som har begått krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten eller varit medskyldiga i folkmord Domstolen har funnits sedan år 2002 och 125 länder har anslutit sig, men exempelvis USA, Israel, Ryssland och Kina står utanför

2:11 INTERNATIONELLA BROTTMÅLSDOMSTOLEN, ICC

ICC:s uppgift är att döma enskilda individer för krigsförbrytelser. Muammar Gadaffi och Omar al­ Bashir är två politiska ledare som har åtalats och dömts av domstolen.

a. Ta reda på vilka brott de har gjort sig skyldiga till.

b. Anser du att det är viktigt att ICC finns och kan åtala individer för krigsförbrytelser i olika väpnade konflikter i världen? Förklara varför du tycker så.

2:12 VAD TYCKER DU NU?

Gå tillbaka till de inledande påståendena som ni diskuterade i uppgift 2:1 (s. 36).

Välj ut ett av påståendena och gå igenom vad ni tyckte om det då. Tycker du likadant nu?

Lista de argument du/ni nu har och gör sedan ett kort propagandafilm där ni försöker övertyga andra om din/er åsikt med hjälp av dessa argument.

Om du vill, kan du också välja att som i kapitel 1 göra en affisch digitalt.

2:13 AVSLUTANDE UPPGIFT

Välj några artiklar från FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna och gör en lite djupare undersökning av i vilken utsträckning folk tycker att artiklarna stämmer överens med verkligheten.

Intervjua personer och dela ut enkäter på skolan eller på praktikplatsen – eller genom att använda globlalis.se, amnesty.se, landguiden.se eller sakerhetspolitik.se, om du vill skaffa material om ett annat land eller en konflikt i världen. Vilken metod som passar beror på vilka artiklar du väljer. Skriv sedan en text på 2–3 sidor om vad du kommer fram till.

Nu har du förhoppningsvis skapat dig en bra uppfattning om de mänskliga rättigheterna, NATO och Sveriges säkerhetspolitik I nästa kapitel ska du fördjupa dig i politik och vilken makt du har som medborgare på olika nivåer

Repetera kapitlet.

Kommer du ihåg det viktigaste?

Förstår du nu kapitlets centrala begrepp?

Måns Holmstedt har lång erfarenhet som gymnasielärare i samhällskunskap och har tidigare även arbetat som lärarutbildare. Jakob Hydén är frilansjournalist.

Stringent 1a1 – samhällskunskap för gymnasieskolan

Läromedlet Stringent 1a1 är anpassat till nivå 1a1 i ämnet samhällskunskap enligt Gy25. Stringent 1a1 fokuserar på ett antal samhällsvetenskapliga modeller och begrepp – för att hjälpa dig att urskilja linjer och mönster och skapa ordning i den stora mängd fakta som möter dig i ämnet. Modellerna och begreppen gör det enklare att förstå hur olika fenomen i samhället hänger samman och hur olika

samhällsfrågor påverkar dig – hemma, i affären, i skolan, på praktikplatsen och i andra sammanhang. De ger dig också verktyg att analysera och förstå nyhetshändelser och samhällsfrågor, vilket är allt viktigare i takt med att omvärlden blir mer komplex och svårbegriplig.

Stringent 1a1 består av en tryckt bok och ett tillhörande digitalt läromedel. I det digitala läromedlet kan du bland annat läsa och lyssna på boken, öva på interaktiva uppgifter och en hel del annat.