FRÅN RAPSODER TILL RAPPARE 9
Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån
FRÅN RAPSODER TILL RAPPARE 9
Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån
Med Från rapsoder till rappare 9 får eleverna färdas genom litteraturhistorien, från modernismen till nutiden, och på vägen utveckla sitt skrivande, sin läsförståelse, sin muntliga förmåga och sin kunskap om det svenska språket. Här kopplas genreskrivande till en kontext och ett relevant ämnesinnehåll.
ELEVBOK
Boken består av tre kapitel som alla behandlar var sin litterär tidsepok, med textutdrag och tillhörande läsförståelse- och diskussionsfrågor samt skrivuppgifter. Respektive kapitel består även av ett avsnitt om språkliga strukturer och normer samt en skriftlig och muntlig uppgift som knyter an till kapitlets innehåll. Kapitlen avslutas med en sammanfattning av innehållet samt en genomgång av svenska språkets utveckling under den aktuella tidsperioden. Sist i boken finns en sammanfattning av den grammatik som har tagits upp i bok 7 och 8.
DIGITALT LÄROMEDEL
I det digitala läromedlet kan eleverna få texterna upplästa med textföljning. Här finns självrättande övningar på ord- och begrepp samt den grammatik som läromedlet går igenom. Det finns en anpassad version av textutdragen där eleverna kan klicka på ord och uttryck direkt i texten och få en popup-ruta med förklaring i text eller bild. I det digitala läromedlet finns även skrivmallar och checklistor inför skrivuppgifterna..
Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning
Interaktiva övningar
Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon
RAPSODER RAPPARE FRÅN
Stina Nylén • Marie-Elen Osbeck
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 47703
ISBN 978-91-44-18860-7 Upplaga 1:1
© Författarna och Studentlitteratur AB 2025
Grafisk form: Louise Nordborg, Louise Grafisk Form
Printed by Dimograf, Poland 2025
TEXTKÄLLOR
s. 10 utdrag ur Ensam i Berlin av Hans Fallada översättare Knut Stubbbendorff och Per Lennart Månsson, s. 15 utdrag ur Jag! dikter av Vladimir Majakovskij tolkat av Gunnar Harding och Bengt Jangfeldt, s. 17 I rörelse av Karin Boye, s. 18 utdrag ur Min barndom av Maksim Gorkij översättare E. Weer, reviderad av Staffan Dahl, s. 21 utdrag ur Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson, s. 23 Juninatten och s. 25, 26 utdrag ur Aniara av Harry Martinson, s. 29 En broder mer och s. 30 Att döda ett barn av Stig Dagerman, s. 43 Livet på mars kommer suga otroligt mycket av Simon Campanello publicerad i DN, s. 56 utdrag ur Nu, imorgon! av Annika Thor, s. 60:1 Havet av Göran Palm, s. 60:2 Sillkväll av Sonja Åkesson, s. 64 utdrag ur Moment 22 av Joseph Heller översättare Torsten Blomqvist, s. 68 utdrag ur Den stora gåtan av Tomas Tranströmer, s. 69 utdrag ur Dikter och prosa 1954-2004 av Tomas Tranströmer, s. 70:1 Höstsejd av Gunnar Ekelöf, s. 70:2 Ariso av Erik Lindegren, s. 73:1 Du har tappat ditt ord ur Nils Ferlin Svalans svenska klassiker, s. 73:2 utdrag ur Gröngölingen är på väg dikter för barn och andra av Barbro Lindgren, s. 73:3 utdrag ur Lugn bara Lugn av Kristina Lugn, s. 74 utdrag ur Månaderna dikter av Leif Nylén, s. 76 utdrag ur Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood översättare Maria Ekman, s. 85 Kungen var inte det viktiga – det var vi av Alex Schulman publicerad i DN, s. 106 utdrag ur Ya Leia av Donia Saleh, s. 110 Liv Strömquist, s. 113:1 utdrag ur Aednan av Linnea Axelsson, s. 113:2 utdrag ur Ararat av Louise Glück, s. 116 MIN KAMP I by Karl Ove Knausgård. Copyright © Forlaget Oktober as, Oslo, 2009, used by permission of The Wylie Agency (UK) Limited. översättare Rebecca Alsberg, s. 120 utdrag ur Medan vi lever – tankar om existensen av Nina Björk, s. 124 utdrag ur Vegetarianen av Han Kang översättare från engelska Eva Johansson, s. 131 utdrag ur 16 rader av Petter Alexsis Askergren
BILDKÄLLOR
Bilder: omslag, s. 57 Getty Images North America, s. 13 Stina Nylén, s. 14 Dorothea Lange/Wikimedia Commons, s. 15 Pablo Picasso/Wikipedia, s. 16:1 Piet Mondriaan/ Wikimedia Commons, 16:2 Nils Dardel/Wikimedia Commons, s. 19 Nordiska Museet/Wikimedia Commons, s. 20 ROLF OLSON/PRESSENS BILD/SCANPIX/ Wikimedia Commons, s. 21 Holger Ellgaard/Wikimedia Commons, s. 23 Harald Borgström/Wikimedia Commons, s. 25 Everett Collection/TT, s. 28 Wikimedia Commons, s. 49 Orre Pontus/Aftonbladet/TT, s. 58 Noir/Wikimedia Commons, s. 59 Tetra Pak/Wikimedia Commons, s. 61:1 Jonn Leffmann/Wikimedia Commons, s. 61:2 Bridget Riley/Wikipedia, s. 62 © Peter Tillberg, s. 63 Thomas R. Koeniges/ Wikimedia Commons, s. 67 Pia Nordlander / bildN/Wikimedia Commons, s. 69:1 Östasiatiska museet/Wikimedia Commons, s. 69:2 Britt-Marie Ingdén-Ringselle/ Wikimedia Commons, s. 75 Larry D. Moore/Wikimedia Commons, s. 80 Tom Hilton /Wikipedia Commons, s. 84 mauritius images GmbH/Alamy Stock Photo/TT, s. 90 Minnesota Historical Society/Wikimedia Commons, s. 105 AHA/Wikimedia Commons, s. 108 Humanrobo/Wikimedia Commons, s. 110 Liv Strömquist, s. 111 F. Antolín Hernandez/Wikimedia Commons, s. 114:1 Magnus Thierfelder Tzotzis/ Frankie Fouganthin/Wikimedia Commons, s. 114:2 Sten.Ohman/Wikimedia Commons, s. 115 Soppakanuuna/Wikimedia Commons, s. 119 Stina Nylén, s. 123 John Sears/Wikimedia Commons, s. 130:1 Tore Sætre/Wikimedia Commons, s. 130:2 Fuzheado/Wikimedia Commons, s. 130:3 SamuelWren98/Wikimedia Commons, s. 131 Adam Falk/Winter Projects/Wikimedia Commons, s. 133 Calandrella/ Wikimedia Commons, s. 144 Ichwarsnur/Wikimedia Commons, s. 146 M.M.S./ Wikimedia Commons, s. 148 Twärsöverkalln/Wikimedia Commons
Övriga bilder: Shutterstock.com
9 RAPSODER RAPPARE FRÅN
T I LL
Nylén • Marie-Elen Osbeck
Stina
FÖRORD
Varför ska du läsa om författare som levde för länge sedan?
Varför ska du läsa utdrag ur olika romaner?
Varför ska du läsa skönlitteratur över huvud taget?
Jo, genom skönlitteraturen blir du smart, fokuserad och allmänbildad. Du kan också bli road, upprörd eller lycklig. När du läser får du insyn i hur andra människor levt, känt och tänkt, oavsett om dessa människor var födda under antiken eller på 1800-talet. Du kan då dra paralleller till hur det är att leva i dag på 2000-talet. Har de verkligt viktiga livsfrågorna förändrats eller är de fortfarande lika? Vad var viktigt då? Vad är viktigt i dag? Delar vi samma typ av fantasi? Är vi olika i grunden, eller har människan knappt förändrats? Alla dessa frågor kan du fundera på när du möter litteraturen och kanske kommer du fram till ett svar.
Titeln på den här boken kan ge en ledtråd. Den anspelar på två yrkesgrupper med ungefär samma uppgifter, men med tusentals år mellan sig. Under antiken var en rapsod en person som vandrade runt mellan byarna och underhöll genom att rytmiskt berätta spännande händelser till musik. Och det är ju i grund och botten precis vad en rappare gör i dag.
I Från rapsoder till rappare kommer du dessutom få utveckla ditt skrivande genom att öva dig i olika genrer som till exempel referat, krönika och PM. Du kommer också att få muntliga uppgifter att genomföra, både i grupp och enskilt. Och allt du gör är kopplat till det du läser, så att du har den viktiga litteraturen med dig genom hela din utbildning under högstadiet.
Litteraturen, språket och människan
När började vi människor berätta saker för varandra? Det kan vi inte veta säkert. Men vi vet att människor har delat med sig av upplevelser och lämnat spår till varandra redan så långt tillbaka som för 44 000 år sedan. Så gammal är nämligen den äldsta bevarade grottmålningen som har hittats. Den finns på en ö i Indonesien och föreställer en jaktscen med människor och djur.
Då är det inte svårt att föreställa sig hur människor också berättade spännande händelser och sagor för varandra muntligen. Det fanns heller inget annat sätt att förmedla nyheter. Så gjorde man i många år, tills skrivkonsten började utvecklas.
Men när de första texterna nedtecknades under forntiden var det inte många som kunde läsa dem. Det är först under 1800-talet som läskunnigheten sprider sig från samhällets elit och når de breda massorna, vilket innebär att böcker blir alltmer eftertraktade och människan kan drömma sig bort med hjälp av de berättelser som andra har författat och spridit.
Du ska precis som i Från rapsoder till rappare 7 och 8 få vara med om några nedslag i litteraturen genom olika tider. Via olika sorters texter får du en inblick i både litteraturhistoria och författarliv. Efter att ha studerat en tidsperiod och några författare samt läst utdrag ur deras verk, ska du ta dig an både muntliga uppgifter och skrivuppgifter.
I Från rapsoder till rappare arbetar vi kronologiskt med litteraturhistorien.
Det betyder att vi börjar långt bak i historien och arbetar oss framåt. I slutet av nionde klass kommer du att ha gjort nedslag i litteratur, kultur och historia från antiken fram till våra egna dagar. Att studera på det sättet är många gånger en god hjälp att minnas vad man lär sig, eftersom du har en rak tidslinje att hålla dig till. Tänk dig en busslinje med ett antal hållplatser. Vid det första stoppet tittar du ut och ser bara vildmark. På nästa hållplats möts du i stället av en plöjd odling med sädesfält och fruktträd. Några stopp längre fram märker du att det finns en busskur byggd av metall och glas, och på fälten bakom kör skördetröskor.
På det sättet kan man haka fast sina nya kunskaper, åka fram och tillbaka men hela tiden ha koll på riktningen. För det är alltid enklare att förstå och jämföra det förflutna och nutiden om man kan koppla människor, idéer, böcker och uppfinningar till deras respektive tidsåldrar.
Stina Nylén och Marie-Elen Osbeck
Innan du börjar
Varje kapitel inleds med en kort introduktion av tidsperioden, en tidslinje och en punktlista över kapitlets innehåll.
Till varje kapitel finns även ett utdrag ur en skönlitterär bok som utspelar sig under den aktuella tidsperioden.
ROMANUTDRAG
Därefter följer en genomgång av tidsperioden varvad med textutdrag från kända verk. Till en del av textutdragen finns det läsförståelsefrågor. Dessa är markerade med olika symboler som markerar vad det är för frågetyp. Det finns fyra olika frågetyper:
H Hitta efterfrågad information. Svaret finns direkt i texten.
D Dra enkla slutsatser. Svaret får du genom att läsa mellan raderna. Det innebär att svaret inte står direkt utskrivet i texten och att du måste göra en egen tolkning med utgångspunkt i den information som finns.
S Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera. Du får ta hjälp av hela eller större delen av texten för att lista ut svaret och du behöver ta hjälp av dina tidigare erfarenheter och kunskaper.
G Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag. Du behöver fundera över hur texten är uppbyggd och skriven samt vilka källor som har använts.
Ibland hittar du följande tecken i textutdragen: / … /.
Det betyder att en del av texten är utelämnad.
SYMBOLER
ENSKILT ARBETE ARBETA
I varje kapitel får du en skriftlig och en muntlig uppgift som är kopplad till det du har läst.
Inför de olika uppgifterna får du först en genomgång av språkliga strukturer och normer som du behöver kunna för att genomföra uppgifterna på bästa sätt. Du får också ta del av en modelltext som stöd i ditt eget skrivande.
Den här symbolen är en hänvisning till det digitala läromedlet som hör till boken. I det digitala läromedlet hittar du skrivmallar och checklistor som är till hjälp inför ditt skrivande. Här finns även självrättande övningar på ord och begrepp samt den grammatik som boken går igenom.
Sist i varje kapitel finns en sammanfattning av innehållet och en genomgång av svenska språkets utveckling under den aktuella tidsperioden.
NÅGRA KÄNDA FÖRFATTARE UNDER MODERNISMEN MOA MARTINSON (1890–1964) Moa Martinson är en av de mest berömda svenska arbetarförfattarna. Hon uppmärksammade hur fattiga kvinnor hade det och skrev om kvinnokroppen, sexualitet och relationer. Hennes uppväxt var fattig och hon flyttade ofta. Detta
Talspråket och skriftspråket närmade sig varandra. Ord som ansågs vara talspråk kom in skriftspråket. Till exempel kunde man skriva ”ge, ta” vilka var talspråksord. skrift hade man skrivit ”giva, taga” förr. Även längden på meningarna förändrades och blev kortare med tiden.
ROMANUTDRAG
Utdrag ur den tyske författaren Hans Falladas ”Ensam i Berlin”. Det är i början av andra världskriget och brevbäraren Eva Kluge delar ut post i en trappuppgång där det ännu bor både nazister och judar. Hon funderar över hur det känns att dela ut brev med dödsbesked i form av så kallade fältpostbrev.
Gestapo • den tyska säkerhetspolisen under nazitiden ariserad • judiska företag som stals av de nazistiska makthavarna blev ariserade (efter ordet arier som var nazisternas beteckning på en högt stående ”människoras”) för när, att göra någon för när • att skada eller såra någon skriva upp, skrev upp • anteckna skuld som betalas längre fram ett privilegium, privilegier • en särskild förmån ordkarg • tystlåten vresig • sur, butter att stocka sig, stockade sig • här: att fastna att utstöta, utstötte • här: att ge ifrån sig ett häftigt ljud ödesdiger • katastrofal
MODERNISMEN börjar
Vladimir Majakovskij Ett moln i byxor (1915)
Moa Martinson Kvinnor och äppelträd (1933)
I DET HÄR KAPITLET
ska vi arbeta med modernismen.
Vi kommer att fokusera på svenska författare.
LÄSA
• Du kommer att läsa originalutdrag ur litteratur som kom till under modernismen.
• Du kommer att besvara olika typer av frågor till de texter du läser.
SKR I VA
• Du kommer att lära dig hur man skriver:
– en novellanalys
– ett referat
TALA
• Du kommer att diskutera i grupp ämnen som berör det du har läst om. Diskussionerna kommer att föras med en diskussionsledare.
SPRÅKL I GA STRUKTURER OCH NORMER
• Du kommer att arbeta med:
– satsdelar
– satsscheman
Stig Dagerman Att döda ett barn (1948)
Harry Martinson Aniara (1956)
MODERNISMEN
Tre personer lyssnar på radio tillsammans. När radion var ny lyssnade man via hörlurar. Den första svenska radioutsändningen kom 1925.
Modernismen
Hittills i det här läromedlet har vi presenterat olika epoker som avgränsade tidsperioder, även om vi också visat hur de glider över i varandra. I den här boken kommer vi liksom i de föregående delarna arbeta med tre olika epoker: modernismen, efterkrigstiden och nutiden. Men det speciella med den riktning vi ska inleda med, modernismen, är att den egentligen inte har något slut, utan den pågår fortfarande. Man kan säga att all litteratur som har skrivits sedan början av 1900-talet och fortfarande skrivs hör till modernismen,
som är ett brett begrepp och rymmer många olika stilar. Samtidigt är det oftast den första halvan av 1900-talet man syftar på när man talar om modernism. Och det är den tiden vi ska ägna oss åt i det här kapitlet.
När 1900-talet inleds kommer också stora samhällsförändringar. Det är, i det västerländska samhället, en tid full av framtidstro och optimism. Det talas om att krigets tidevarv är slut, nu kommer fred att råda i världen. Många uppfinningar bidrar till detta: telegrafen, telefonen, ångbåten och järnvägen underlättar kontakten mellan människor. Det finns en stark internationell fredsrörelse. I de olika europeiska länderna har arbetarrörelsen samlat arbetarna, och de menar att den gemenskap och lojalitet de känner kommer att hindra dem från att kriga mot varandra.
Ändå bryter första världskriget ut 1914 och varar till 1918. Det har kallats seklets urkatastrof. Miljontals människor dog utan att riktigt veta varför de stred. Kriget fick många konsekvenser. Det ledde bland annat till diktaturen i Italien, det nazistiska Tyskland och till den ryska revolutionen som blev till diktaturen Sovjetunionen. Och drygt tjugo år senare utbröt det andra världskriget som varade mellan 1939-1945.
På Imperial War Museum i London finns realistiskt uppbyggda miljöer av hur det kunde se ut i skyttegravarna på västfronten under första världskriget.
Decenniet efter första världskriget kallades visserligen det glada 20-talet, men strax därpå, under 30-talet, inträffade den stora depressionen. Det blev inflation, där pengarna tappade snabbt i värde, och arbetslösheten ökade över stora delar av världen. Men det hände också mycket positivt. I många länder byggdes demokratin ut med utökad rösträtt för kvinnor och män.
Det kända fotografiet från 1936 av Dorothea Lange visar en amerikansk sjubarnsmor på resa för att försöka hitta arbete inom lantbruket.
Modernismen i litteraturen och konsten
Hur syns då allt det här i litteratur och konst? Man kan säga att modernismen är ett resultat av de stora samhällsförändringarna.
Om samhället förändras måste kulturen också göra det, tänkte man. Att bryta med traditionen blev viktigt, och det gjordes på många olika sätt. Därför rymmer modernismen väldigt skilda stilar. Många ville experimentera. Och det individuella blev viktigare: hur just du upplever verkligheten betyder inte att någon annan upplever samma sak.
Modernismen rymmer alltså många inriktningar, som alla slutar på -ism. Man talar till exempel om futurism, dadaism, kubism och surrealism.
Futurismen startade i Italien och Ryssland. Man ville fokusera på framtiden, maskiner och revolution, men också på kärlek. Den ryske poeten Vladimir Majakovskij (1893-1930) blev omedelbart berömd för sin diktsamling Ett moln i byxor som kom 1915. Hans dikter är självbiografiska, uppriktiga och fulla av smärta, och skrivna i kontrast till tidigare epokers sammanhållna, ofta rimmade rader.
LITTERATURVETENSKAPLIG ANALYS: BEGREPP
När man analyserar en roman, en novell eller en dikt behöver man använda sig av olika litteraturvetenskapliga begrepp för att visa tydligt vad man tänker om texten, hur man tolkar den och vad den har att säga. Här nedan går vi igenom det viktigaste du behöver känna till vid en novellanalys.
• Berättelsens uppbyggnad
De flesta berättelser har en struktur som utgår från att det ska finnas en början, en mittdel och ett slut. Då ser det ofta ut så här:
– Inledning : Berättelsens viktigaste karaktärer presenteras. Man får ofta veta lite om tiden och miljön.
– Problemet presenteras : Det som kallas ”problem” i en berättelse kan vara en konflikt av något slag, en händelse eller en särskild känsla.
– Upptrappning : Spänningen stegras och problemet blir tydligare.
– Vändpunkt : Handlingen och problemet når sin höjdpunkt och någonting händer som förändrar situationen.
– Avslutning : Avslutningen kan antingen vara öppen eller sluten. En öppen avslutning ger inte läsaren alla svar på hur berättelsen slutar vilket en sluten gör.
• Tidsperspektiv
Berättas historien på ett rakt sätt, från början till slutet? Då kallas det rak kronologi. Eller hoppar författaren mellan olika tidsperspektiv, till exempel mellan nuet och tillbakablickar?
Då kallas det bruten kronologi.
Parallellhandling innebär att berättelsen återges från olika individuella synvinklar men under samma tidsperspektiv.
• Miljö
Var utspelar sig berättelsen? Hur ser det ut? Vad får vi veta direkt och vad måste vi föreställa oss? Står det bara om ett hus, eller är huset beskrivet i detalj?
• Berättarperspektiv
Ur vems synvinkel berättas historien?
– Jag-perspektiv (första person): Med detta perspektiv är berättarrösten ”jag”.
– Tredjepersonsperspektiv: Berättelsen förs fram genom en enskild persons synvinkel, oftast ”han” eller ”hon”.
– Allvetande berättare: Med detta perspektiv vet berättarrösten vad alla karaktärer tänker och känner, hur miljöerna ser ut, vad som händer och varför. Författaren berättar även här som en ”han” eller ”hon” (tredje person). Det kan också vara så att flera perspektiv finns med i berättelsen genom att man använder parallellhandling.
• Konflikt
Det är själva ”problemet” i historien. Huvudpersonen löser det, eller löser det inte, men det är alltid närvarande i texten. Det kan vara ett beslut som måste fattas, eller en situation som måste lösas.
• Tema
Det man kan kalla huvudtanken i texten. Temat kan vara dolt i texten, så att du måste fundera, eller mer synligt. Exempel på tema kan vara kampen mellan gott och ont, eller att slitas mellan det som är viktigt för en människa personligen och det som är viktigt för mänskligheten i stort. Temat kan till exempel också vara blyghet, revanschlusta eller olycklig kärlek.
• Budskap
Vad vill författaren att du ska ta med dig efter läsningen? En text kan innehålla flera budskap. Exempel på budskap kan vara att man måste delta i kampen på det godas sida.
Skriva: Novellanalys
1. Arbeta i par och diskutera punkterna nedan.
• Beskriv kort novellens handling.
• Vilket är berättarperspektivet?
• Vilka är personerna i texten?
Vad får du veta om dem?
• Hur uppfattar du miljön?
Har miljön någon påverkan på handlingen?
• Hur bygger Dagerman upp sin novell?
Går det att identifiera den vanligaste strukturen med en början, en mittdel och ett slut?
Motivera ditt svar.
• Hur arbetar Dagerman med tidsperspektivet – är det en rak eller bruten kronologi?
Följer Dagerman en eller flera personer samtidigt i berättandet?
• Dagerman använder sig av parallellhandling.
Vilken effekt tycker du att det ger? Varför?
• Dagerman använder sig av motsatser för att skapa effekt i texten.
Hur ställs årstiden mot novellens händelse?
Ge exempel på ytterligare motsatser i texten.
• Vad tycker du om texten?
Vilka känslor och tankar väcker den hos dig?
2. Skriv en individuell analys på cirka två sidor av novellen Att döda ett barn.
ATT SKRIVA ETT REFERAT
Ett referat är en sammanfattning av en text, där man använder speciella verb, så kallade referatmarkörer, för att hänvisa till vad den som har skrivit originaltexten tycker.
Att kunna skriva referat kommer du att ha god nytta av under framtida studier. Det är bra att behärska referatteknik redan nu på högstadiet när du till exempel vill repetera inför ett prov – då kan du göra egna referat av det som står i läroboken. Men även på gymnasiet och vid universitet och högskolor behöver du vara van vid att referera en text.
Det är både ett sätt för dig själv att arbeta med en text för att förstå den, och att kunna ge andra tillgång till en kortare version.
Tidigare har du lärt dig att skriva en sammanfattning, och du ska nu göra nästan likadant, men vara noga med att visa vem det är som ligger bakom fakta och åsikter i texten. Du ska alltså vara tydlig med att det är originalskribenten som anser eller lägger fram något.
För att uttrycka dig med korrekt och varierad meningsbyggnad i dina olika texter och muntliga presentationer kommer du i detta avsnitt få du lära dig hur ett satsschema fungerar.
SKRIVA REFERAT
För att skriva ett referat behöver du referatmarkörer, till exempel anser, lyfter fram och framhäver. Referatmarkörer hjälper läsaren att förstå att det handlar om originalförfattarens åsikter och inte dina, för precis som i en nyhetsartikel ska du skriva sakligt och utan egna värderingar när du skriver ett referat.
När man skriver olika typer av texter behöver man, som du tidigare har lärt dig, tänka på hur man inleder meningarna. Man behöver även se till att meningsbyggnaden är korrekt, det vill säga att man placerar de olika satsdelarna i rätt ordning i meningen. Då kan man ta hjälp av ett satsschema.
SATSDELAR
Först börjar vi med en kort repetition av de olika satsdelarna som du lärde dig i Från rapsoder till rappare 8 och sedan visas meningsbyggnaden i satsscheman.
subjekt (s)
predikat (p)
Svarar på frågan: VEM gör något?
Svarar på frågan: VAD gör + subjektet? (Alltid verb) objekt
direkt objekt (DO)
indirekt objekt (IO)
tidsadverbial (T-advl)
rumsadverbial (R-advl)
sättsadverbial (S-advl)
satsadverbial (satsadvl)
EXEMPEL
Svarar på frågan: VAD + predikat + subjekt?
Svarar på frågan: ÅT VEM + predikat + subjekt+ direkt objekt?
Svarar på frågan: NÄR + predikat + subjekt+ direkt objekt?
Svarar på frågan: VAR + predikat + subjekt+ direkt objekt?
Svarar på frågan: HUR + predikat + subjekt+ direkt objekt?
Påverkar hela satsen, till exempel aldrig, alltid, inte, ofta, sällan.
Amanda köpte ingen bok åt sin syster igår.
S P satsadvl DO IO T-advl
Pojkarna spelar fotboll med Hugo på fotbollsplanen.
S P DO IO R-advl
Min katt jamar aldrig högt på kvällen.
S P satsadvl S-advl T-advl
SATSSCHEMA
Ett satsschema är ett schema som visar i vilken ordning de olika satsdelarna kommer i språket. Varje språk har sitt eget schema. Vi kommer att översiktligt se hur man gör på engelska senare i detta avsnitt.
Så här ser exempelmeningarna på sidan 37 ut om de sätts in i ett satsschema. För att förtydliga satsdelarnas placering i en mening har de fått olika färger.
subjekt predikat satsadverbial objekt direkt objekt indirekt adverbial tids-/rums-/sätt
Amanda köpte ingen bok åt sin syster igår.
Pojkarna spelar fotboll med Hugo på fotbollsplanen.
Min katt jamar aldrig högt på kvällen.
SATSSCHEMA – rak huvudsats
I en rak huvudsats börjar meningen med subjektet. Då ser satsschemat ut så här:
SUBJEKT VERB 1 (Finit verb *) SATSADVERBIAL
VERB 2 (Infinit verb *)
OBJEKT
TIDS-/RUMS-/ SÄTTSADVERBIAL
Jag läser en bok snabbt.
Jag har inte läst en intressant bok i dag.
Jag kommer att läsa en spännande bok på biblioteket.
Jag hade redan läst boken när du ringde.
* Finit verb = verbform som ensamt kan bilda ett predikat, till exempel presens och imperfekt. Man kan skriva ”jag” framför, till exempel ”Jag läser.”.
* Infinita verb = verbform som behöver ett hjälpverb för att bilda ett predikat, till exempel infinitiv och supinum. Man kan inte skriva ”jag” framför, det vill säga ”jag läsa” eller ”jag läst” fungerar inte. Här behövs ett hjälpverb: ”Jag ska läsa”, ”Jag har läst”.
SATSSCHEMA – omvänd ordföljd i huvudsats
En huvudsats med omvänd ordföljd betyder att meningen börjar med annan satsdel än subjekt.
Då kommer subjektet efter verb 1.
TIDS-/RUMS-/ SÄTTSADVERBIAL
VERB 1 (Finit verb *)
SUBJEKT SATSADVERBIAL
VERB 2 (Infinit verb *)
OBJEKT
Snabbt läser jag en bok.
I dag har jag inte läst en intressant bok.
På biblioteket kommer jag att läsa en spännande bok.
När du ringde hade jag redan läst boken.
OBJEKT
VERB 1 (Finit verb *)
SUBJEKT SATSADVERBIAL
VERB 2 (Infinit verb *)
TIDS-/RUMS-/ SÄTTSADVERBIAL
En bok läser jag snabbt.
En intressant bok har jag inte läst i dag.
En spännande bok kommer jag att läsa på biblioteket.
Boken hade jag redan läst när du ringde.
Som du ser står det första verbet i predikatet hela tiden i den andra kolumnen, oavsett vilken satsdel som står först. Det är subjektet som flyttar sig.
LÅT OSS NU JÄMFÖRA MED ENGELSKAN . . .
SATSSCHEMA – engelska
SUBJEKT VERB 1 (Finit verb *) SATSADVERBIAL VERB 2 (Infinit verb *)
OBJEKT TIDS-/RUMSSÄTTSADVERBIAL
I did not read a book yesterday.
TIDS-/RUMS-/ SÄTTSADVERBIAL
SUBJEKT VERB 1 (Finit verb *)
SATSADVERBIAL
VERB 2 (Infinit verb *)
OBJEKT
Yesterday I did not read a book.
OBJEKT SUBJEKT VERB 2 (Infinit verb *)
SATSADVERBIAL VERB 2 (Infinit verb *)
TIDS-/RUMS-/ SÄTTSADVERBIAL
A book I did not read yesterday.
I did not read a book yesterday. Yesterday I did not read a book. A book, I did not read yesterday.
Om vi jämför dessa tre meningar ser vi att i engelskan ändras inte ordningen mellan subjekt och verb 1. Oavsett vilken satsdel som placeras först i en mening hamnar verb 1 direkt efter subjektet.
SATSSCHEMA – frågor som börjar med frågeord
Om en mening inleds med ett frågeord placeras verb 1 i andra kolumnen, alltså på andra plats, och subjektet kommer därefter.
FRÅGEORD VERB 1 (Finit verb *)
SUBJEKT SATSADVERBIAL VERB 2 (Infinit verb *)
OBJEKT TIDS-/RUMS-/ SÄTTSADVERBIAL
Var spelade pojkarna gärna fotboll under lovet?
Varför vill dina katter leka med bollen varje dag?
Vad hade dina katter lekt med innan jag kom?
Hur äter du en avokado?
Om vi jämför med engelskan ser vi att det är samma meningsbyggnad. Subjektet kommer efter verb 1.
FRÅGEORD VERB 1 (Finit verb *)
SUBJEKT SATSADVERBIAL VERB 2 (Infinit verb *)
OBJEKT TIDS-/RUMS-/ SÄTTSADVERBIAL
How do you eat an avocado?
SATSSCHEMA – huvudsats och bisats
Följande exempelmening består både av en huvudsats och en bisats:
Skolklockan hade redan ringt, när Kian kom till klassrummet.
Först tar vi ut satsdelarna i huvudsatsen, därefter tar vi ut satsdelarna i bisatsen.
SUBJEKT
VERB 1 (Finit verb *) SATSADVERBIAL VERB 2 (Infinit verb *)
OBJEKT TIDS-/RUMSSÄTTSADVERBIAL
Skolklockan hade redan ringt, när Kian kom till klassrummet.
HUVUDSATS
BISATSINLEDARE
SUBJEKT SATSADVERBIAL VERB 1 (Finit verb *) VERB 2 (Infinit verb *)
BISATS
OBJEKT TIDS-/RUMSSÄTTSADVERBIAL
när Kian kom till klassrummet.
BISATS
Om man börjar en mening med en bisats ändras meningsbyggnaden i huvudsatsen:
BISATS
VERB 1 (Finit verb *) SATSADVERBIAL
SUBJEKT VERB 2 (Infinit verb *)
När Kian kom till klassrummet, hade redan skolklockan ringt.
BISATS
OBJEKT
HUVUDSATS
Här ser du att om man börjar en mening med en bisats, så kommer subjektet i huvudsatsen att placeras efter verb 1.
de olika satsdelarna använda ett satsschema DU SKA NU KUNNA . . .
REFERAT – UTMÄRKANDE DRAG
Att skriva ett referat innebär att du sammanfattar en text och samtidigt gör den kortare. I referatet ska du vara noga med att ange vem som har skrivit originaltexten. Du ska alltså göra en omskrivning med egna ord av det du sammanfattar men utan egna åsikter.
Den viktiga ingrediensen i ett referat är så kallade referatmarkörer. Det är ord som visar att det inte är du själv som har skrivit texten utan att du återger någon annans ord och tankar. Nedan visas exempel på referatmarkörer och hur de kan användas i en mening. Första gången källan som du refererar nämns är det viktigt att även visa vem som står för informationen, var den är hämtad samt datum för när den skrevs.
REFERATMARKÖR EXEMPELMENING
framhåller Märta Gustavsson framhåller i sin artikel ”Dags att plantera lökar” (Nyborgsbladet 25.2.2025) hur viktigt det är att jorden har rätt temperatur.
varnar Lämna aldrig hunden i bilen när det är minus fem grader, varnar Svenska kennelklubben på sin hemsida skk.se (25.1.2025)
förklarar
Josefsson (2001) förklarar också att det i svenska språket finns två genus.
Du ska också skriva sakligt, utan egna värderingar eller kommentarer. Du får helt enkelt inte vara synlig själv i texten. Om det är svårt att enbart göra egna formuleringar kan du någon gång ta med ett citat från originalet. Då ska det tydligt framgå genom citattecken och att du nämner källan samtidigt. På sidan 138 i kapitel 9 ser du exempel på hur man skriver ett citat.
Andra saker att tänka på är att bara ta med huvudinnehållet, det viktigaste. Tänk på att referatet ska vara mycket kortare än originaltexten. En längd som ofta anges är att referatet kan vara ungefär en tredjedel av originaltexten. Det är mycket viktigt att du ofta nämner din källa, det vill säga originaltexten och/eller dess författare. Du bör också nämna textens titel eller rubrik, var man kan läsa den och när den publicerades.
Här ska du få läsa tidningsartikeln Livet på Mars kommer att suga otroligt mycket. Efter artikeln kommer du att få se ett exempel på hur man kan skriva ett referat.
att frodas, frodades • att trivas; utvecklas en rymdevangelist, rymdevangelister • någon som pratar gott om rymden en strävan, strävanden • här: en längtan ett åtagande, åtaganden • här: ett jobb en apokalyps, apokalypser • här: en undergång, en katastrof att te sig, tedde sig • att verka
MODELLTEXT, EXEMPEL PÅ ETT REFERAT
att vina, ven • att tjuta, blåsa kraftigt karg • här: ödslig, utan växtlighet en vision, visioner • en drömbild permanent • här: för alltid en förespråkare, förespråkare • ett språkrör att etableras, etablerades • att grundas obestridlig • odiskutabel överskådlig • överblickbar
Nedan visas en modelltext på ett referat av artikeln Livet på mars kommer att suga otroligt mycket och hur referatmarkörer kan användas i en mening. Det är viktigt att även visa vem som står för informationen, var den är hämtad och datum för när den skrevs.
REFERATMARKÖR
vem
referatmarkör
var datum
Journalisten Simon Campanello skriver i Dagens Nyheter den 5 maj 2024 om idén att kolonisera Mars. Campanello kommenterar först hur entreprenören Elon Musk lyckats göra det mycket billigare att skjuta upp saker i rymden, men påpekar sedan att det är lång väg till att också förflytta människor mellan planeter.
Artikelförfattaren återger sedan grundtankarna från boken A city on Mars av Kelly och Zach Weinersmith (2023). I sin bok beskriver paret hur mycket som hindrar en bosättning på Mars. Orsaker som nämns är det giftiga damm som blåser runt på planeten, och dess temperatur på minus 60 grader. Weinersmiths hävdar enligt Campanello att den teknik vi har idag visserligen kan bygga raketer, men att det inte finns några uppfinningar än som hjälper oss att överleva i en sådan miljö. Dessutom lyfter de fram att ingen vet hur människokroppen reagerar på att leva i en miljö med helt annan gravitation än jordens.
Campanello understryker att de två författarna inte avråder från att kolonisera andra planeter. Han förklarar också att Weinersmiths framför allt vill att rymdfärder inte ska stressas fram. Villkoren för att leva på andra planeter måste först utredas ordentligt.
SKRIVUPPGIFT – SKRIV ETT REFERAT
SKRIVA SJÄLV
Du ska nu skriva ett referat av artikeln Ska vi dra till Mars? Den här planeten har ju snart gjort sitt på sidan 47. Medan du läser texten antecknar du det som du tycker är viktigast att få med. De ord och meningar som du väljer ut kallas nyckelord/nyckelmeningar. Tänk på att endast ta med det väsentligaste. Detaljer hoppar man över. Ett referat brukar vara ungefär en tredjedel av originaltexten.
ARBETSGÅNG
ARBETA PARVIS Börja med att läsa texten noga. Läs den först tyst rakt igenom och anteckna nyckelord/nyckelmeningar. Jämför era nyckelord/nyckelmeningar och diskutera vilka ni tycker fungerar bra. Hoppa över detaljer som inte har en avgörande roll för förståelsen. Anteckna orden i en egen lista eller en tankekarta.
ARBETA ENSKILT Skriv nu ditt referat med hjälp av nyckelord, källangivelser och referatmarkeringar. Pröva din text på någon annan: går det att förstå och följa med i referatet?
CHECKLISTA FÖR REFERAT
Har du skrivit en passande rubrik till ditt referat?
Har du gjort en tydlig källhänvisning i början av din text?
Visar dina referatmarkörer tydligt vem som tycker/säger något?
Är referatet kortare än originaltexten?
Har du skrivit utan egna åsikter i referatet?
Har du skrivit med egna ord utifrån dina anteckningar?
Har du citerat? Har du i så fall tänkt på att markera tydligt med citattecken?
OLIKA REFERATMARKÖRER anger anser argumenterar för belyser beskriver betonar diskuterar enligt framhäver förklarar förnekar hävdar konstaterar lyfter fram menar nämner påpekar påstår påtalar redogör för skriver understryker visar på
Ska vi dra till Mars?
Den här planeten har ju snart gjort sitt.
Det finns en novellsamling från 1950 av den amerikanske författaren Ray Bradbury med den svenska titeln Invasion på Mars. Och jag skulle vilja stanna upp lite vid ordet ”invasion”. Att invadera innebär att med militärt våld ta sig in i en annan nation och ockupera den. Så kan man väl inte säga om en tom planet? Lika lite som vi kan säga att de norska vikingarna invaderade Island, eftersom det inte bodde några andra människor där innan de kom.
I Bradburys historia är det dock ett helt korrekt ord för att beskriva amerikanska astronauters landstigning på planeten. För i hans berättelse är Mars inte alls tom. Det bor redan levande varelser där, och det är mötet med dem, i olika mer eller mindre hotfulla former som författaren målar upp.
Men skulle vi som lever på jorden idag, och som har vetenskapliga bevis för att Mars är obefolkad, ändå kunna kalla en expedition dit för en invasion?
Mitt svar är ja.
Vi bär på skuld för att själva ha förstört de goda förutsättningarna för liv på planeten jorden. Vi har skövlat regnskogar, uppfunnit atombomber, höjt medeltemperaturen, bidragit till massutrotning av tusentals arter – listan är lång på det som gått fel. Ska vi då, i en tid där både fattigdomen och de ekonomiska klyftorna växer, lägga enorma resurser på att hitta en annan planet att härja på? Ska vi lämna skulden bakom oss när vi lyfter från jorden i
avancerade rymdfarkoster?
Nu är förstås rymdforskning inte bara fokuserad på att hitta bättre boende för mänskligheten i framtiden. Forskningen rymmer också en svår politisk balans, där makten över satelliter kan ha stor betydelse i en väpnad konflikt nere på markytan. Dessutom är vi människor nyfikna, och vi har sedan många tusen år studerat stjärnhimlen, gjort stora vetenskapliga framsteg och lärt oss förstå mycket om hur rymden fungerar.
Allt det där kan vi betrakta som både nödvändigt och positivt. Men därifrån till att vilja kolonisera planeter med sämre förutsättningar för liv än den vi redan har? Vår hemplanet, med gnistrande vita poler, gröna kontinenter och blåskimrande hav – ska vi överge den för att vi helt enkelt har haft sönder den?
Det är där ordet invasion kommer in. Att först använda vår jord som en slit-och-slängprodukt, och sedan dra vidare för att hitta ett nytt ställe som vi kanske också kommer att förstöra, det är inget annat än en aggressiv handling. En invasion.
Först tar vi hand om det vi orsakat. Vi återställer, lagar och renar. Om vi senare har tillräckliga resurser och ser något positivt i att befolka fler planeter, ja, då gör vi det, med den största hänsyn. Som besökare. Inte som ockupanter.
Sara Persson Naturtidningen, 9 juni 2025
MUNTLIG UPPGIFT – LEDA OCH DELTA I DISKUSSION
Du ska diskutera i grupper om fyra till fem elever utifrån givna diskussionsämnen. Utse vem som börjar som diskussionsledare och bestäm vilket av ämnena på sidan 49 som ni ska diskutera först. Efter att ett ämne är färdigdiskuterat byter ni till ett annat samtidigt som en ny gruppdeltagare agerar diskussionsledare. Läs först igenom Tänk på! nedan innan ni börjar diskussionen:
DISKUSSIONSLEDAREN SKA:
• inleda med en egen åsikt och gärna en följdfråga
• fördela ordet så att alla i gruppen får komma till tals
• se till att alla håller sig till ämnet
• själv delta i samtalet
• sammanfatta vad gruppen har kommit fram till när diskussionen är slut.
ÖVRIGA I GRUPPEN SKA:
• ställa frågor och följdfrågor
• formulera och bemöta argument
• bygga vidare på andras inlägg
• ge konkreta exempel
• jämföra med egna upplevelser.
DISKUSSIONSÄMNEN:
• Dagens ungdomar blir allt mer miljömedvetna men samtidigt ser man att många gillar att köpa nya kläder. Hur ställer ni er till hur kläder tillverkas? Tänker ni på materialval? Om företaget använder barnarbete i sin produktion? Hur långa transportvägarna är? Andra väljer att köpa second hand. Hur ser ni på den möjligheten? Vilka fördelar samt nackdelar kan det ha för miljön?
• Vilket ansvar har företag och politiker när det gäller att hejda uppvärmningen av jorden? Vad kan man som individ göra för att påverka dem? Diskutera olika infallsvinklar på det.
• Att vara vardagshjälte, vad innebär det? Inte alla springer in i ett brinnande hus och räddar de som befinner sig där, men det finns många andra situationer där du kan göra skillnad och vara en annan människas vardagshjälte. Vilka situationer kan det vara? På vilket sätt kan alla vara vardagshjältar? Har du varit en vardagshjälte någon gång?
• Hur långt får klimataktivister gå?
Hur motiverar man handlingar som att kedja fast sig vid träd eller att klistra fast sig på vägar? Eller kasta mat på konstverk?
Var går gränserna för brottsliga handlingar och yttrandefrihet?
MODERNISMEN
Modernismen inleds i början av 1900-talet. Samhället förändrades mycket under denna period. Uppfinningar som telefonen och telegrafen gjorde det lättare att hålla kontakten. Men människorna led också svårt under första och andra världskriget.
Modernismen är på många sätt ett resultat av samhällsförändringarna. Om samhället förändras måste kulturen också göra det, tänkte man. Man ville experimentera. Och det individuella blev viktigare: hur just du upplever verkligheten betyder inte att någon annan upplever samma sak. Därför finns det väldigt skilda stilar inom modernismen, till exempel futurism, dadaism, kubism och surrealism.
I Sverige börjar arbetarlitteraturen dyka upp under 1920-talet. Det är böcker skrivna av författare som har egen erfarenhet av att vara arbetare och som skriver om arbetarnas liv och villkor.
NÅGRA KÄNDA FÖRFATTARE UNDER MODERNISMEN
MOA MARTINSON (1890–1964)
Moa Martinson är en av de mest berömda svenska arbetarförfattarna. Hon uppmärksammade hur fattiga kvinnor hade det och skrev om kvinnokroppen, sexualitet och relationer. Hennes uppväxt var fattig och hon flyttade ofta. Detta innebar att hon inte fick gå mycket i skolan, men hon läste ändå allt hon kom över. Senare i livet satt hon i kommunfullmäktige och skrev tidningsartiklar om arbetarkvinnornas villkor.
Kvinnor och äppelträd (1933) är hennes första roman. Den handlar om två kvinnor, Sally och Ellen, och deras vänskap i början av 1900-talet.
HARRY MARTINSON (1904–1978)
Harry Martinson hör till arbetarförfattarna precis som Moa Martinson, som han också var gift med. Han blev tidigt föräldralös och växte upp i olika fosterfamiljer. I sin självbiografiska roman Nässlorna blomma berättar han om sin svåra barndom. Som tonåring blev han sjöman och seglade till många länder.
Upplevelser från dessa resor, uppväxten och naturen ingår ofta i hans dikter. Andra världskriget med USA:s två atombomber över Japan påverkade
Martinson och många andra författare. Oro för framtiden och det ökade teknikintresset gjorde science fiction-genren populär. Ett av Martinsons mest kända verk är den långa versberättelsen Aniara. Där berättar han om ett rymdskepp som flytt undan atomkrig på jorden. Skeppet kommer ur kurs och måste fortsätta utan mål. I boken får man läsa om passagerarnas minnen av hur det var på jorden förr, deras ångest och hur de sysselsätter sig under färden i rymden.
STIG DAGERMAN (1923–1954)
Stig Dagerman var journalist och poet och tillhör en grupp författare som kallades ”fyrtiotalisterna”. De var starkt påverkade av andra världskriget och tiden som följde. Efter andra världskriget reste Stig Dagerman ut i Europa och skrev en reportageserie om tyskar som hade överlevt kriget och hur deras vardag blivit. Han skrev också många dikter i dagspressen, så kallade dagsverser. År 1945 kom romanen Ormen ut. Den handlar om en grupp värnpliktiga, om deras rädsla, ångest och om rätten att få vara rädd och möta ångesten.
Efter kriget fick många i Sverige det bättre ekonomiskt och allt fler skaffade bil, så trafikolyckorna ökade. Novellen Att döda ett barn skrevs för att få folk att köra saktare. Den handlar om en man som kör för fort och dödar ett barn.
Grammatik
SATSDELAR
subjekt (s)
Svarar på frågan: VEM gör något?
predikat (p) Svarar på frågan: VAD gör + subjektet? (Alltid verb)
objekt
direkt objekt (DO)
indirekt objekt (IO)
tidsadverbial (T-advl)
rumsadverbial (R-advl)
sättsadverbial (S-advl)
Svarar på frågan: VAD + predikat + subjekt?
Svarar på frågan: ÅT VEM + predikat + subjekt+ direkt objekt?
Svarar på frågan: NÄR + predikat + subjekt+ direkt objekt?
Svarar på frågan: VAR + predikat + subjekt+ direkt objekt?
Svarar på frågan: HUR + predikat + subjekt+ direkt objekt?
satsadverbial (satsadvl) Påverkar hela satsen, till exempel: aldrig, alltid, inte, ofta, sällan.
EXEMPEL
Amanda köpte ingen bok åt sin syster igår.
S P satsadvl DO IO T-advl
Pojkarna spelar fotboll med Hugo på fotbollsplanen.
S P DO IO R-advl
Min katt jamar aldrig högt på kvällen.
S P satsadvl S-advl T-advl
SATSSCHEMA
Varje språk har sitt eget system som bestämmer i vilken ordning de olika satsdelarna placeras i en mening. Detta system kallas för satsschema.
SATSSCHEMA – rak huvudsats
I en rak huvudsats börjar meningen med subjektet. Då ser satsschemat ut så här:
SUBJEKT VERB 1 (Finit verb *)
SATSADVERBIAL
VERB 2 (Infinit verb *)
OBJEKT
TIDS-/RUMS-/ SÄTTSADVERBIAL
Jag har inte läst en intressant bok i dag
* Finit verb = verbform som ensamt kan bilda ett predikat, till exempel presens och imperfekt. Man kan skriva ”jag” framför, till exempel ”Jag läser.”.
* Infinita verb = verbform som behöver ett hjälpverb för att bilda ett predikat, till exempel infinitiv och supinum. Man kan inte skriva ”jag” framför, det vill säga ”jag läsa” eller ”jag läst” fungerar inte. Här behövs ett hjälpverb: ”Jag ska läsa”, ”Jag har läst”.
SATSSCHEMA – omvänd ordföljd i huvudsats
En huvudsats med omvänd ordföljd betyder att meningen börjar med annan satsdel än subjekt. Då kommer subjektet efter verb 1.
TIDS-/RUMS-/ SÄTTSADVERBIAL VERB 1 (Finit verb *)
SUBJEKT SATSADVERBIAL VERB 2 (Infinit verb *)
OBJEKT
När du ringde hade jag redan läst boken.
OBJEKT VERB 1 (Finit verb *)
SUBJEKT SATSADVERBIAL VERB 2 (Infinit verb *)
TIDS-/RUMS-/ SÄTTSADVERBIAL
Boken hade jag redan läst när du ringde.
Novellanalys
När man analyserar en roman, en novell eller en dikt behöver man använda sig av olika litteraturvetenskapliga begrepp för att visa tydligt vad man tänker om texten, hur man tolkar den och vad den har att säga. Du kan läsa mer om begreppen under avsnittet ”Litteraturvetenskaplig analys: begrepp” på sidan 33. Nedan följer de viktigaste frågorna att besvara när man analyserar till exempel en novell.
• Vad handlar novellen om? Beskriv kort.
• Vilket är berättarperspektivet?
Berättas det ur jag-perspektiv eller tredjepersons-perspektiv (han/hon)?
• Vilka är personerna i texten? Vad får du veta om dem?
• Hur uppfattar du miljön? Har miljön någon påverkan på handlingen?
• Går det att identifiera den vanligaste strukturen med en början, en mittdel och ett slut?
• Vad tycker du om texten? Vilka känslor och tankar väcker den hos dig?
Att skriva referat
Ett referat är en sammanfattning av en text där du återger vad författaren har skrivit. I ett referat får du inte ha med egna åsikter. Du visar tydligt med referatmarkörer att det inte är din egen åsikt utan någon annans. Du måste ange var texten har publicerats, alltså var den finns att läsa så att man kan hitta den om man skulle vilja läsa den.
Tänk på följande när du skriver ditt referat:
• Använd referatmarkörer.
• Var saklig, det vill säga lägg inte in egna åsikter eller kommentarer.
• Ta med huvudinnehållet – alltså endast det viktigaste.
• Citat: om du vill skriva av något kort så var tydlig med att du citerar. Använd citattecken (”...”).
• Nämn källan – det vill säga den som har sagt eller skrivit det du refererar (sammanfattar). Här nämner du textens rubrik, var man kan läsa den och när den publicerades (datum).
SVENSKA SPRÅKETS UTVECKLING UNDER FÖRSTA HÄLFTEN AV 1900-TALET
Under första halvan av 1900-talet händer mycket med det svenska språket, både hur man stavar och hur man talar. Dialekterna blir mindre tydliga.
rödt rött ondt ont skrifva skriva hvem vem
År 1906 kom en stavningsreform, där stavningen blev mer lik hur orden uttalades. Istället för att stava ”dt” blev det ett eller två ”tt” och bokstavskombinationerna ”fv, hv” förenklades till ”v”. Talspråket och skriftspråket närmade sig varandra. Ord som ansågs vara talspråk kom in i skriftspråket. Till exempel kunde man skriva ”ge, ta” vilka var talspråksord. I skrift hade man skrivit ”giva, taga” förr. Även längden på meningarna förändrades och blev kortare med tiden.
På 1900-talet kommer radion in i hemmen och bidrar till att alla hör svenska som uttalas på samma sätt. Detta är en orsak till att dialekterna börjar försvagas. Den 1 januari 1925 sänds Radiotjänsts första program. I början sänder man under några timmar varje kväll.
Hur lät radiopratare då, när radion var ny? Det fanns regler för hur man skulle tala när man sände i radio. Språkkoden sa att man inte fick ha dialekt eller regional påverkan i sitt uttal. Man skulle tala ”Sveriges Radio-svenska”. På den tiden ansågs det normalt att tala formellt, högtidligt och stelt i radio. Man skulle även tala välartikulerat, i ett lugnt tempo och med ett skriftspråk. Talspråk var otänkbart. Det var en enda person som talade till åhörarna under sändningen.
År 1928 startade skolradion. Nu fick lärarna tillgång till program de kunde låta eleverna lyssna på i klassrummet. Detta innebar att Sveriges Radio-språket nådde ut till fler och yngre personer. Tio år senare, 1938, läste en kvinna för första gången nyheterna på radion.
Idag på 2000-talet låter många radioprogram ofta som ett samtal i lättsam ton mellan två eller flera personer som pratar i mun på varandra, skrattar och skämtar. Sådant förekom inte i början av radions intåg i de svenska hemmen. Andra saker som har ändrats är att man talar betydligt snabbare idag, använder mer av talspråk och att dialekter inte längre är förbjudna.
FRÅN RAPSODER TILL RAPPARE
Med Från rapsoder till rappare får du färdas genom litteraturhistorien och på vägen utveckla ditt skrivande, din läsförståelse, din muntliga förmåga och din kunskap om det svenska språket.
Serien består av tre elevpaket som tillsammans går igenom litteraturhistorien från antiken till nutid, tre epoker per bok. Till varje epok finns även ett avsnitt om det svenska språkets utveckling under samma period. Du får läsa originalutdrag ur och bearbetningar av texter från de olika epokerna, samtidigt som det görs nutida kopplingar så att du kan se hur vi än idag påverkas av dessa dåtida verk. Till textutdragen finns det både läsförståelsefrågor och diskussionsfrågor. Läsförståelsefrågorna tränar fyra läsförståelseprocesser, det vill säga att hitta information, att dra slutsatser, att sammanföra och tolka information samt reflektera och att granska och värdera innehåll, språk och textuella drag.
Du får även träna dig på genreskrivande och muntligt framförande i ett naturligt sammanhang, till exempel genom att skriva en krönika kring moment 22 i vardagen, att diskutera miljöfrågor i samband med att du läser Harry Martinsons epos Aniara och att framföra spoken word efter att du har läst om nutidens rappare. Inför skrivuppgifterna finns ett grammatikavsnitt som tar upp områden som är till hjälp vid textskapandet. I läromedlet finns det genomgående olika former av stödstrukturer. Det finns bland annat ordförklaringar i marginalen, stöd i hur du analyserar en novell, hur du är källkritisk och vad du ska tänka på när du förbereder och genomför ett argumenterande tal. Inför skrivuppgifterna finns en modelltext som hjälp och i slutet av varje kapitel finns en sammanfattning av innehållet.
I det medföljande digitala läromedlet finns bland annat alla texter inlästa, självrättande övningar på ord och begrepp samt den grammatik som läromedlet går igenom. Det finns även checklistor och skrivbara mallar inför bokens skrivuppgifter.
studentlitteratur.se