Texten VÀgar till lÀsförstÄelse pÄ sidan 7 Àr skriven av Maria Heimer som Àr utbildad lÀrare och skolbibliotekarie. Hon Àr verksam som författare, förelÀsare och handledare.
Linda
Lidgren &
Veronica Mac-Donald
Studentlitteratur AB Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: à kergrÀnden 1
Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Kopiering, utöver lÀrares begrÀnsade rÀtt att kopiera för undervisningsÀndamÄl enligt Bonus
Copyright Access skolkopieringsavtal, Àr förbjuden. För information om avtalet hÀnvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus
Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, Àr e-boken kopieringsskyddad.
AnvÀndning av detta verk för text- och datautvinningsÀndamÄl medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är samt bli skyldig att erlÀgga ersÀttning till upphovsman eller rÀttsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker Àr miljöanpassade, bÄde nÀr det gÀller papper och tryckprocess.
Ăvriga illustrationer och foton: shutterstock.com
Printed by Eurographic Group, Poland 2025
InnehÄll
Förord
För oss har det alltid varit viktigt att se pĂ„ vĂ„rt yrke som en process. Det har hĂ€nt mycket under vĂ„ra Ă„r i lĂ€raryrket och vi har haft förmĂ„nen att fĂ„ utvecklas hela tiden. Vi Ă€r bĂ„da 1â7-lĂ€rare med inriktning svenska/SO och har varit verksamma pĂ„ de flesta stadierna. Just nu arbetar en av oss pĂ„ lĂ„gstadiet och den andra pĂ„ mellanstadiet. VĂ„rt arbete i klassrummet har vi kombinerat med tjĂ€nster pĂ„ en utvecklingsavdelning, med inriktning pĂ„ sprĂ„k, lĂ€s- och skrivutveckling. Utvecklingsarbetet har bland annat inneburit ansvar för LĂ€slyftet pĂ„ kommunnivĂ„ samt att hĂ„lla utbildningar inom sprĂ„kutvecklande arbetssĂ€tt. Vi har helt enkelt badat i miljöer som kombinerar teori med praktik. Under en period nĂ€r vi arbetade i samma klassrum fastnade vi för genrepedagogiken. Vid denna period blev vi tillfrĂ„gade att skriva en studiehandledning till boken LĂ„t sprĂ„ket bĂ€ra (2015), dĂ€r vi ville försöka ge lĂ€saren konkreta tips och tankar pĂ„ hur man i klassrummet kan utveckla arbetet med genrepedagogik.
VÄrt pedagogiska arbete med genrepedagogiken har sedan utvecklats till nÄgot som i dagslÀget kan beskrivas som ett djupt och innerligt intresse för sprÄk och sprÄkutveckling. Vi hittar stÀndigt nya saker som vi vÀver in i vÄrt ursprung med genrepedagogiken. Denna bok Àr ett resultat av en del av det arbetet och resan mot att tillsammans med eleverna utveckla ett intresse och förstÄelse för sprÄket.
I samband med att vi började vÄr genrepedagogikresa insÄg vi rÀtt fort vikten av att förbereda, stötta och hjÀlpa eleverna med hur texter i deras lÀromedel ser ut och Àr uppbyggda. MÄnga elever har svÄrt att ta till sig texters innehÄll och behöver dÀrför en tydlig och strukturerad undervisning med hjÀlp av lÀsstrategier.
Vi lÀrare har ett tydligt uppdrag dÀr vi ska se till att alla elever fÄr ledning och stimulans för att kunna utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Det Àr dÀrför vÄrt ansvar att ge dem strategier för att lyckas med sin lÀsning, fÄ en god förstÄelse för det lÀsta samt kÀnna motivation och engagemang i att lÀsa och samtala om texter.
I denna bok kommer vi att ge dig praktiska tips pÄ olika lÀsstrategier som passar före, under och efter att eleverna har lÀst en text. Det Àr strategier som vi har kommit pÄ sjÀlva eller lÄnat frÄn andra lÀrare. Vissa Àr bearbetade och utvecklade, andra har tagits fram i samarbete med skickliga kollegor i den egna kommunen.
Lycka till!
Linda Lidgren & Veronica Mac-Donald
Innan du börjar
I det hÀr lÀrarpaketet har du tillgÄng till en tryckt bok och digitala resurser.
Tryckt bok
Den tryckta boken bestÄr av 18 olika lÀsstrategier uppdelade i före, under och efter lÀsning. Varje strategi presenteras enligt följande:
1. En inledande text om vad strategin innebÀr, vad som Àr syftet och hur den kan tillÀmpas. Ibland finns det ocksÄ tips pÄ hur strategin kan anvÀndas i olika sammanhang eller övrigt som kan vara bra att tÀnka pÄ.
2. En instruktion till hur strategin kan genomföras. DÀr fÄr man reda pÄ lÀmplig gruppstorlek, vilka texttyper och skolÀmnen den passar för, vad man behöver förbereda och hur strategin genomförs stegvis. Sidan avslutas med förslag pÄ hur man kan ge stöttning och utmaning till eleverna.
3. Ett klassrumsexempel som beskriver ett tillfÀlle dÀr författarna har anvÀnt strategin i sin undervisning.
Digitala resurser
De digitala resurserna medföljer boken. DÀr har du tillgÄng till kopieringsunderlag för nedladdning och den tryckta boken som e-bok. E-boken Àr tillgÀnglighetsanpassad.
Den hÀr symbolen Àr en klickbar lÀnk. Om man klickar pÄ den i e-boken kommer man direkt till de aktuella resurserna.
Goda rÄd
NÀr du ska genomföra en strategi för första gÄngen Àr det viktigt att alltid inleda gemensamt. Det innebÀr att du och eleverna gör strategin tillsammans sÄ att du kan vÀgleda dem genom varje moment.
Vissa strategier kan du anvÀnda dig av bÄde före, under och efter lÀsning. Vi har placerat dem under den rubrik dÀr vi oftast anvÀnder strategin. Under rubriken Tips har vi gett förslag pÄ hur strategin kan anvÀndas i andra sammanhang.
Val av gruppstorlek kan variera beroende pÄ din klass. VÄr erfarenhet Àr att det Àr bra att börja arbeta i par. Det underlÀttar för eleverna att trÀna pÄ samarbete nÀr de bara har en person att förhÄlla sig till. Man lÀr sig ocksÄ strategin mer effektivt ju fÀrre man Àr som provar den tillsammans. Vi undviker att dela in eleverna i större grupper. Ett maxantal pÄ fyra elever Àr en riktlinje. Om inte elevantalet gÄr jÀmnt upp sÄ vÀljer vi alltid att ha fÀrre antal elever i nÄgon grupp. Strategierna Àr konstruerade sÄ att alla i gruppen mÄste vara delaktiga och pÄ sÄ vis blir eleverna beroende av varandra för att lyckas med uppgifterna.
Du fÄr anpassa strategierna beroende pÄ om du anvÀnder digitala eller tryckta texter. Alla strategier passar till bÄda typerna, men du kan behöva göra justeringar för att fÄ det att fungera. Kreativitet löser det mesta!
Naturligtvis Àr det inte tÀnkt att man ska arbeta med lÀsstrategier varje gÄng klassen lÀser en text. Du vÀljer vilken lÀsstrategi som passar till vilken text, och nÀr det lÀmpar sig att arbeta med den.
För att eleverna snabbt ska bli vana vid en strategi och för att den dessutom ska bli effektiv Àr det viktigt att inte byta strategi för ofta. LÀr eleverna strategin och anvÀnd den sedan flera gÄnger efter varandra. DÄ behöver du inte Àgna lika mycket lektionstid Ät att förklara instruktionerna.
Som ett sista rÄd vill vi uppmana dig att se pÄ strategierna som förÀnderliga. En strategi kan se ut pÄ ett sÀtt nÀr man börjar arbeta med den, men efterhand kanske man skruvar pÄ den, lÀgger till eller drar ifrÄn utifrÄn elevgruppens sammansÀttning och behov. För att lÀsstrategierna ska fylla sitt syfte behöver de differentieras.
VÀgar till lÀsförstÄelse
NÀr elever börjar skolan har de olika erfarenheter av lÀsning, vilket pÄverkar deras hör- och lÀsförstÄelse. En del elever har fÄtt höra mÄnga böcker lÀsas högt och har ocksÄ haft tillgÄng till böcker i hemmet, medan andra barn sÀllan eller aldrig har fÄtt det. Förmodligen har flera elever erfarenheter av textsamtal, och kanske har nÄgra sÄ smÄtt börjat lÀsa sjÀlva. Vilka erfarenheter eleverna har av lÀsning och hur deras lÀsintresse ser ut, Àr viktigt att ta reda pÄ för att i undervisningen kunna möta eleverna dÀr de befinner sig och inte dÀr de förvÀntas vara.
LÀsningens grundlÀggande fÀrdigheter och huvuddelar
Enligt lĂ€smodellen âthe Simple View of Readingâ, som nĂ„gra lĂ€sforskare formulerade i slutet av 1980-talet och som fortfarande Ă€r aktuell, bestĂ„r lĂ€sningen av tvĂ„ grundlĂ€ggande fĂ€rdigheter: avkodning och sprĂ„kförstĂ„else (Elbro, 2022a). Avkodning handlar om att kunna sĂ€tta samman bokstĂ€ver till ord, och sprĂ„kförstĂ„else â som ocksĂ„ kan kallas hörförstĂ„else â om att förstĂ„ pĂ„ ordnivĂ„, meningsnivĂ„ och pragmatisk nivĂ„.
Avkodning och sprÄkförstÄelse Àr lika viktiga för lÀsförstÄelsen, och tillsammans med lÀsförstÄelse utgör avkodning och sprÄkförstÄelse lÀsningens tre huvuddelar. Arbetet med sprÄk- och lÀsförstÄelse kan inte vÀnta tills eleverna lÀrt sig avkoda utan arbetet med de tre huvuddelarna behöver hela tiden vara nÀrvarande i undervisningen. Avkodning Àr mestadels svensklÀrarens ansvar, medan sprÄk- och lÀsförstÄelse Àr alla lÀrares ansvar.
Vad Àr lÀsförstÄelse?
Att definiera lĂ€sförstĂ„else Ă€r brett och svĂ„rt (Fridolfsson, 2020). Enligt Barbro Westlund (2012) Ă€r det sĂ„ komplext att ingen lĂ€sforskare Ă€nnu kunnat utforma en modell för lĂ€sförstĂ„else som omfattar alla komponenter. Av den anledningen Ă€r det viktigt att klargöra vad som avses med elevers lĂ€sförstĂ„else (Fridolfsson, 2020). Definitionerna Ă€r flera, till exempel ânĂ€r en lĂ€sare kan lĂ€sa och förstĂ„ olika typer av texter pĂ„ olika sĂ€ttâ (Mossberg SchĂŒllerqvist, Hedelin & Wejrum, 2016, s. 1) och âelevers förmĂ„ga att förstĂ„, anvĂ€nda, utvĂ€rdera, reflektera över och engagera sig i texter för att uppnĂ„ sina egna mĂ„l, utveckla sina kunskaper och sin potential för att delta i samhĂ€lletâ (Skolverket, 2019). Ytterligare en definition Ă€r att lĂ€sförstĂ„else Ă€r en interaktion, ett samspel mellan lĂ€saren och texten, dĂ€r meningsskapande sker (Sweet & Snow, 2002).
undervisning i lÀsförstÄelse
LÀsförstÄelse har stor betydelse för elevers framgÄng i alla skolÀmnen (SOU 2010:97). Viktigt att tÀnka pÄ Àr att eleverna inte utvecklar lÀsförstÄelse av sig sjÀlva, utan att undervisning i lÀsförstÄelse Àr ett mÄste (Westlund, 2012). Under
VĂL
Vad Ă€r VĂL?
VĂL Ă€r en pedagogisk metod för att frĂ€mja lĂ€randet hos eleverna. BokstĂ€verna i förkortningen VĂL stĂ„r för olika delar i lĂ€s- och lĂ€rprocessen: Vet, Ănskar veta, LĂ€rt oss. Eleverna funderar först pĂ„ vad de redan vet om Ă€mnet, sedan vad de skulle vilja veta mer om det och slutligen vad de har lĂ€rt sig efter att de har lĂ€st texten.
Vad Ă€r syftet med VĂL?
Metoden fokuserar pÄ att göra eleverna mer aktiva genom samtal och reflektion vilket frÀmjar en djupare inlÀrning och kunskapsförstÄelse.
NĂ€r VĂL anvĂ€nds som en lĂ€sstrategi före lĂ€sning handlar det om att fĂ„nga elevernas förkunskaper och skapa lĂ€sintresse för texten. Att ta reda pĂ„ elevernas förkunskaper hjĂ€lper dig att stötta upp vid lĂ€sningen. Det innehĂ„ll som eleverna inte vet nĂ„got om behöver du förtydliga extra.
TillĂ€mpning av VĂL
MĂ„nga lĂ€rare har sĂ€kert anvĂ€nt VĂL som en lĂ€rstrategi inför ett nytt arbetsomrĂ„de, men vi gillar den ocksĂ„ som lĂ€sstrategi. Har klassen arbetat med VĂL tidigare gĂ„r det bra att arbeta utifrĂ„n samtalsmodellen EPA (se sidan 76).
VĂL passar sĂ€rskilt bra till beskrivande och förklarande texter, inte minst till texter dĂ€r du vet att eleverna har förkunskaper. Kanske kan det vara frĂ„n ett tidigare arbetsomrĂ„de?
VĂL kan anvĂ€ndas Ă€ven inför ett nytt arbetsomrĂ„de, en filmvisning eller ett studiebesök. Tips!
Vet Ănskar veta LĂ€rt oss
Instruktion
NÀr du ska genomföra en strategi för första gÄngen Àr det viktigt att alltid börja gemensamt. Det innebÀr att du och eleverna gör strategin tillsammans för att du ska kunna vÀgleda dem genom varje moment.
Gruppstorlek par/grupp/helklass
AnvÀndningsomrÄde beskrivande och förklarande texter av mer övergripande karaktÀr i Àmnen som SO, NO eller teknik
Material och förberedelse
VĂ€lj ut en text och förbered ett VĂL-schema pĂ„ tavlan. Vill du att eleverna ska dokumentera sjĂ€lva sĂ„ behöver du skriva ut kopieringsunderlag 01 VĂL-schema. BestĂ€m dig för i vilken gruppstorlek strategin ska genomföras.
Genomförande
1. Dela in eleverna i par/grupper eller arbeta i helklass.
2. BerÀtta för eleverna vad textens huvudrubrik Àr och frÄga vad de redan vet om Àmnet.
3. Visa den förberedda genomgĂ„ngen VĂL-schema
4. LÄt eleverna i par samtala om vad de vet. Samla elevernas förslag genom att skriva dessa i kolumnen Vet.
5. LĂ„t eleverna sedan i par diskutera vad de skulle vilja veta mer om och samla elevernas frĂ„gestĂ€llningar i kolumnen Ănskar veta.
6. LĂ€s texten gemensamt eller i par.
7. Samtala om vilka funderingar/frÄgor som eleverna fick svar pÄ samt vad nytt de har lÀrt sig. Skriv i kolumnen LÀrt oss
Stöttning/utmaning
Som stöttning kan du modellera vad du sjÀlv vet om Àmnet, och skriva i kolumnen Vet. Du kan ocksÄ förbereda lappar med fakta som du anar att eleverna redan kan men i stunden inte kommer pÄ. KÀnner de igen dessa fakta sÄ sÀtter ni upp dem under Vet.
Som utmaning lĂ„ter du eleverna pĂ„ egen hand fylla i schemat. DĂ€refter kan eleverna jĂ€mföra sina VĂL-scheman i par.
dvala taggar rullar ihop sig Àter ormar
Klassrumsexempel 1â3
Vi i Ă„rskurs 1 skulle lĂ€ra oss mer om djur i vĂ„r nĂ€rmiljö och skulle dĂ„ lĂ€sa en text om igelkotten. Jag bestĂ€mde mig för att denna gĂ„ng anvĂ€nda mig av samtalsmodellen EPA (lĂ€s mer pĂ„ sidan 76). Eleverna fick först fundera sjĂ€lva en stund pĂ„ vad de redan visste om igelkottar. De elever som kunde, fick skriva i ett eget VĂL-schema för att minnas. Andra fick rita bilder som stöd för minnet.
DĂ€refter fick eleverna i par berĂ€tta för varandra vad de redan visste om igelkottar. Resultatet av diskussionerna dokumenterade jag i VĂL-schemat som jag hade förberett pĂ„ tavlan. Eleverna hjĂ€lpte mig med förslag pĂ„ vad jag skulle skriva.
Vi gick vidare med vad eleverna önskade fĂ„ veta om igelkottar. Jag stĂ€llde frĂ„gor som: âVad Ă€r ni nyfikna pĂ„ om igelkottar?â, âVad undrar ni?â. Jag förstĂ€rkte ytterligare genom att visa bilder pĂ„ igelkottar i olika miljöer. Alla deras funderingar skrevs in under kolumnen Ănskar veta.
Inför lĂ€sningen var jag noga med att pĂ„tala att vi skulle se om vi kunde fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra funderingar och frĂ„gor. Jag lĂ€ste texten högt för eleverna och de följde med i boken. Efter varje stycke stannade jag upp och eleverna fick i par diskutera vad de hade lĂ€rt sig som de inte redan visste. Detta dokumenterade jag i kolumnen LĂ€rt oss i VĂL-schemat.
taggar
liten
Hur mÄnga taggar har de?
Vad Àter de?
rullar ihop sig Hur gamla blir de?
lövhög
sover pÄ vintern
Har de taggar nÀr de Àr smÄ?
Vet
Ănskar veta
LĂ€rt oss
Gissa underrubriken
Vad Àr Gissa underrubriken?
Gissa underrubriken Àr en strategi för att fÄ eleverna att fundera pÄ vad ett stycke i texten handlar om. Genom att plocka bort underrubrikerna i texten fÄr eleverna möjlighet att i samtal komma fram till vilken underrubrik respektive stycke skulle kunna ha.
Vad Àr syftet med Gissa underrubriken?
Gissa underrubriken Àr en lÀsstrategi som fÄr eleverna att stanna till i sin lÀsning för att i par diskutera vad de har lÀst och utifrÄn det försöka komma pÄ en passande underrubrik. MÄnga elever lÀser texter men stannar sÀllan upp och reflekterar över innehÄllet. Eleverna fÄr genom denna lÀsstrategi en större lÀsförstÄelse dÄ de tillsammans mÄste diskutera texten. De fÄr Àven en förstÄelse för texters uppbyggnad, till exempel vad underrubriker Àr och varför de finns i en del texter. Funktionen med underrubriker Àr att sammanfatta vad stycket kommer att handla om. Underrubriker hjÀlper Àven eleverna att lÀra sig söklÀsning. MÄnga elever hoppar helt över lÀsningen av underrubriker och gÄr dÄ miste om viktig information.
TillÀmpning av Gissa underrubriken
Den hĂ€r strategin lĂ€mpar sig för arbete i par dĂ„ eleverna ska enas om en underrubrik som passar till det lĂ€sta stycket. Strategin gĂ„r utmĂ€rkt att anvĂ€nda i SOoch NOÂtexter, det vill sĂ€ga texter som innehĂ„ller mĂ„nga underrubriker och bestĂ„r av en stor textmĂ€ngd som krĂ€ver god lĂ€sförstĂ„else.
Gissa underrubriken
instruktion
NÀr du ska genomföra en strategi för första gÄngen Àr det viktigt att alltid börja gemensamt. Det innebÀr att du och eleverna gör strategin tillsammans för att du ska kunna vÀgleda dem genom varje moment.
Gruppstorlek par
AnvÀndningsomrÄde
SOÂ och NOÂtexter
Material och förberedelse
VÀlj ut en text med underrubriker som du kan visa med hjÀlp av projektor och som kan fungera som en modelltext. VÀlj ut ytterligare en text dÀr du maskerar underrubrikerna.
Genomförande
1. Dela in eleverna i par.
2. Visa eleverna modelltexten som innehÄller olika stycken med underrubriker. Förklara att underrubrikerna sammanfattar det som stycket handlar om.
3. Visa den andra texten för eleverna och berÀtta att de nu ska lÀsa nÄgra stycken dÀr varje stycke har tappat bort sin underrubrik. Elevernas uppgift blir att komma pÄ bra underrubriker.
4. LÄt eleverna lÀsa texten i par och diskutera samt skriva förslag pÄ underrubriker.
5. Be paren presentera sina underrubriker i helklass.
6. Avsluta med att visa originaltextens underrubriker och jÀmföra.
Stöttning/utmaning
Som stöttning kan ni göra övningen i helklass. DÄ lÀser ni styckena högt tillsammans och lÄter sedan eleverna med hjÀlp av EPAmodellen (se sidan 76) komma fram till underrubrikerna.
En utmaning kan vara att du Àven har plockat bort andra delar av texten som huvudrubrik, bildtext och sÄ vidare.
klassrumsexempel 1â3
I Ärskurs 2 arbetade vi med olika naturtyper. Vi hade tidigare sett en film om Sveriges olika naturtyper och dÀrefter mÄlat bilder av dem.
Den hĂ€r lektionen hade jag valt att vi skulle lĂ€sa om naturtyperna i vĂ„r SOÂbok. I den presenterades varje naturtyp i ett stycke. Jag hade förberett lĂ€romedelstexten genom att maskera underrubrikerna i det digitala lĂ€romedlet.
Innan jag visade den förberedda texten visade jag en liknande text för att eleverna skulle se hur en SOÂtext Ă€r uppbyggd med huvudrubrik, underrubrik, text, bilder och bildtext.
DĂ€refter visade jag den förberedda texten utan underrubriker. Vi lĂ€ste gemensamt det första stycket och jag anvĂ€nde mig av EPAÂmodellen (se sidan 76) för att lĂ„ta eleverna diskutera vad underrubriken skulle kunna vara.
Efter arbetet med det första stycket visste eleverna hur de skulle gÄ tillvÀga och kunde sedan i sina par arbeta vidare med de andra styckena. De fick lÀsa varannan mening för att pÄ sÄ sÀtt hÀnga med i textlÀsningen.
NÀr eleverna var klara fick de presentera sina förslag pÄ underrubriker för varandra i helklass. Vi avslutade med att ta fram originaltexten för att jÀmföra underrubriker.
Tips!
Ping-pong
Vad Àr Ping-pong?
Ping-pong Àr en strategi dÀr eleverna turas om att sÀga ord eller meningar ur texten som de har lÀst. I Ping-pong studsar orden/meningarna mellan eleverna precis som pingisbollar. NÀr en elev har sagt ett ord/en mening sÄ mÄste hen vÀnta tills nÀsta elev har sagt sitt ord/sin mening.
Vad Àr syftet med Ping-pong?
Syftet med strategin Àr att eleverna ska trÀna pÄ att minnas vad de har lÀst samt hjÀlpa varandra att komma pÄ stödord och associationer till texten. Genom att skicka ord/meningar mellan sig fÄr eleverna hjÀlp av varandra att minnas mer.
TillÀmpning av Ping-pong
Strategin passar alla texttyper men allra bÀst till sakprosatexter. Denna strategi passar bra att göra i par men gÄr Àven bra att göra i mindre grupper och dÄ blir det som att spela rundpingis.
Denna strategi kan du Àven anvÀnda innan du lÄter eleverna lÀsa en text eller nÀr ni ska börja arbeta med ett nytt arbetsomrÄde för att aktivera förkunskaper hos eleverna.
instruktion
NÀr du ska genomföra en strategi för första gÄngen Àr det viktigt att alltid börja gemensamt. Det innebÀr att du och eleverna gör strategin tillsammans för att du ska kunna vÀgleda dem genom varje moment.
Gruppstorlek par/grupp
AnvÀndningsomrÄde
alla texttyper, men frÀmst sakprosa
Material och förberedelse
VÀlj ut en text som eleverna ska lÀsa.
Genomförande
1. LÄt eleverna lÀsa texten enskilt.
2. Ge dem en stund att fundera pÄ vad de har lÀst.
3. Dela in eleverna i par.
4. BerĂ€tta att de ska bolla ord/meningar ur texten mellan sig. De fĂ„r bara sĂ€ga ett ord/en mening i taget. Om man inte kommer pĂ„ ett ord/en mening sĂ„ fĂ„r man sĂ€ga âpassâ.
5. LÄt eleverna fortsÀtta tills tiden Àr ute. En minut Àr lagom.
Stöttning/utmaning
Som stöttning kan du förbereda fÀrdiga kort med ord/meningar, bilder eller ledtrÄdar som eleverna kan anvÀnda för att hÄlla i gÄng bollandet av ord.
Som utmaning kan du lÄta eleverna upprepa det tidigare svaret innan de sjÀlva sÀger sitt ord/sin mening.
Klassrumsexempel 1â3
Under arbetet med temaomrÄdet Förr och nu i Ärskurs 1 anvÀnde vi oss av Ping-pong som lÀsstrategi efter att eleverna hade fÄtt lÀsa om hur man bodde förr och nu. Vi började med att jag lÀste texten högt för alla elever och sedan körlÀste vi texten. Till sist fick eleverna parlÀsa texten.
DĂ€refter hade jag förberett tvĂ„ bilder; en pĂ„ en bostad frĂ„n slutet av 1800-talet och en pĂ„ en bostad i nutid. Dessa bilder visade jag pĂ„ en interaktiv skrivtavla som ett stöd inför ping-pongandet. Eleverna fick sedan tillsammans med sin parkompis bolla ord mellan sig under 30â60 sekunder. Jag pĂ„talade att det skulle vara ord och uttryck frĂ„n texten. NĂ€sta steg var att göra en kortare Ping-pong dĂ€r de fick bolla egna kunskaper i Ă€mnet. Detta för att deras egna tankar, reflektioner och erfarenheter skulle fĂ„ komma fram.
Detta var nÄgot som mÄnga tyckte var vÀldigt roligt och de ville gÀrna utmana varandra i en duell framme vid tavlan sedan.
LĂ€sstrategier för lĂ„gstadiet â metoder för en lyckad undervisning
I LÀsstrategier för lÄgstadiet presenteras en tydlig och strukturerad undervisning om lÀsstrategier före, under och efter lÀsningen. LÀsstrategierna hjÀlper eleverna att kÀnna motivation och engagemang för att lÀsa, förstÄ och samtala om texter inom olika genrer. Inledningsvis finns ett teoriavsnitt som gÄr igenom vad forskning sÀger om att undervisa i lÀsförstÄelse. DÀrefter följer tre delar; lÀsstrategier före lÀsning, lÀsstrategier under lÀsning och lÀsstrategier efter lÀsning. Varje del omfattar sex strategier.
Varje lÀsstrategi presenteras först allmÀnt; vad den innebÀr, vad syftet med den Àr och hur den kan tillÀmpas. Sedan följer en stegvis instruktion om hur du kan arbeta med strategin i din klass. Instruktionen ger förslag pÄ gruppstorlek och texttyp som strategin kan tillÀmpas pÄ. HÀr fÄr du Àven tips pÄ hur du kan stötta och/eller utmana dina elever. Till sist presenteras ett konkret exempel pÄ hur författarna sjÀlva har arbetat med strategin i sina klasser.
I de medföljande digitala resurserna fÄr du tillgÄng till kopieringsunderlag, till exempel skrivmallar som behövs till en del av lÀsstrategierna. Det finns ocksÄ nÄgra förberedda genomgÄngar som du kan ha hjÀlp av nÀr du undervisar om strategierna.
Linda Lidgren och Veronica Mac-Donald Àr grundskollÀrare och förstelÀrare i HÀssleholm. De arbetar aktivt med genrepedagogik i sina klasser pÄ lÄg och mellanstadiet och Àr lÀs och skrivutvecklare i kommunen samt anordnar kurser och utbildningar i andra kommuner.
