Texten Vägar till läsförståelse på sidan 7 är skriven av Maria Heimer som är utbildad lärare och skolbibliotekarie. Hon är verksam som författare, föreläsare och handledare.
Linda
Lidgren &
Veronica Mac-Donald
Studentlitteratur AB Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus
Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus
Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
För oss har det alltid varit viktigt att se på vårt yrke som en process. Det har hänt mycket under våra år i läraryrket och vi har haft förmånen att få utvecklas hela tiden. Vi är båda 1–7-lärare med inriktning svenska/SO och har varit verksamma på de flesta stadierna. Just nu arbetar en av oss på lågstadiet och den andra på mellanstadiet. Vårt arbete i klassrummet har vi kombinerat med tjänster på en utvecklingsavdelning, med inriktning på språk, läs- och skrivutveckling. Utvecklingsarbetet har bland annat inneburit ansvar för Läslyftet på kommunnivå samt att hålla utbildningar inom språkutvecklande arbetssätt. Vi har helt enkelt badat i miljöer som kombinerar teori med praktik. Under en period när vi arbetade i samma klassrum fastnade vi för genrepedagogiken. Vid denna period blev vi tillfrågade att skriva en studiehandledning till boken Låt språket bära (2015), där vi ville försöka ge läsaren konkreta tips och tankar på hur man i klassrummet kan utveckla arbetet med genrepedagogik.
Vårt pedagogiska arbete med genrepedagogiken har sedan utvecklats till något som i dagsläget kan beskrivas som ett djupt och innerligt intresse för språk och språkutveckling. Vi hittar ständigt nya saker som vi väver in i vårt ursprung med genrepedagogiken. Denna bok är ett resultat av en del av det arbetet och resan mot att tillsammans med eleverna utveckla ett intresse och förståelse för språket.
I samband med att vi började vår genrepedagogikresa insåg vi rätt fort vikten av att förbereda, stötta och hjälpa eleverna med hur texter i deras läromedel ser ut och är uppbyggda. Många elever har svårt att ta till sig texters innehåll och behöver därför en tydlig och strukturerad undervisning med hjälp av lässtrategier.
Vi lärare har ett tydligt uppdrag där vi ska se till att alla elever får ledning och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Det är därför vårt ansvar att ge dem strategier för att lyckas med sin läsning, få en god förståelse för det lästa samt känna motivation och engagemang i att läsa och samtala om texter.
I denna bok kommer vi att ge dig praktiska tips på olika lässtrategier som passar före, under och efter att eleverna har läst en text. Det är strategier som vi har kommit på själva eller lånat från andra lärare. Vissa är bearbetade och utvecklade, andra har tagits fram i samarbete med skickliga kollegor i den egna kommunen.
Lycka till!
Linda Lidgren & Veronica Mac-Donald
Innan du börjar
I det här lärarpaketet har du tillgång till en tryckt bok och digitala resurser.
Tryckt bok
Den tryckta boken består av 18 olika lässtrategier uppdelade i före, under och efter läsning. Varje strategi presenteras enligt följande:
1. En inledande text om vad strategin innebär, vad som är syftet och hur den kan tillämpas. Ibland finns det också tips på hur strategin kan användas i olika sammanhang eller övrigt som kan vara bra att tänka på.
2. En instruktion till hur strategin kan genomföras. Där får man reda på lämplig gruppstorlek, vilka texttyper och skolämnen den passar för, vad man behöver förbereda och hur strategin genomförs stegvis. Sidan avslutas med förslag på hur man kan ge stöttning och utmaning till eleverna.
3. Ett klassrumsexempel som beskriver ett tillfälle där författarna har använt strategin i sin undervisning.
Digitala resurser
De digitala resurserna medföljer boken. Där har du tillgång till kopieringsunderlag för nedladdning och den tryckta boken som e-bok. E-boken är tillgänglighetsanpassad.
Den här symbolen är en klickbar länk. Om man klickar på den i e-boken kommer man direkt till de aktuella resurserna.
Goda råd
När du ska genomföra en strategi för första gången är det viktigt att alltid inleda gemensamt. Det innebär att du och eleverna gör strategin tillsammans så att du kan vägleda dem genom varje moment.
Vissa strategier kan du använda dig av både före, under och efter läsning. Vi har placerat dem under den rubrik där vi oftast använder strategin. Under rubriken Tips har vi gett förslag på hur strategin kan användas i andra sammanhang.
Val av gruppstorlek kan variera beroende på din klass. Vår erfarenhet är att det är bra att börja arbeta i par. Det underlättar för eleverna att träna på samarbete när de bara har en person att förhålla sig till. Man lär sig också strategin mer effektivt ju färre man är som provar den tillsammans. Vi undviker att dela in eleverna i större grupper. Ett maxantal på fyra elever är en riktlinje. Om inte elevantalet går jämnt upp så väljer vi alltid att ha färre antal elever i någon grupp. Strategierna är konstruerade så att alla i gruppen måste vara delaktiga och på så vis blir eleverna beroende av varandra för att lyckas med uppgifterna.
Du får anpassa strategierna beroende på om du använder digitala eller tryckta texter. Alla strategier passar till båda typerna, men du kan behöva göra justeringar för att få det att fungera. Kreativitet löser det mesta!
Naturligtvis är det inte tänkt att man ska arbeta med lässtrategier varje gång klassen läser en text. Du väljer vilken lässtrategi som passar till vilken text, och när det lämpar sig att arbeta med den.
För att eleverna snabbt ska bli vana vid en strategi och för att den dessutom ska bli effektiv är det viktigt att inte byta strategi för ofta. Lär eleverna strategin och använd den sedan flera gånger efter varandra. Då behöver du inte ägna lika mycket lektionstid åt att förklara instruktionerna.
Som ett sista råd vill vi uppmana dig att se på strategierna som föränderliga. En strategi kan se ut på ett sätt när man börjar arbeta med den, men efterhand kanske man skruvar på den, lägger till eller drar ifrån utifrån elevgruppens sammansättning och behov. För att lässtrategierna ska fylla sitt syfte behöver de differentieras.
Vägar till läsförståelse
När elever börjar skolan har de olika erfarenheter av läsning, vilket påverkar deras hör- och läsförståelse. En del elever har fått höra många böcker läsas högt och har också haft tillgång till böcker i hemmet, medan andra barn sällan eller aldrig har fått det. Förmodligen har flera elever erfarenheter av textsamtal, och kanske har några så smått börjat läsa själva. Vilka erfarenheter eleverna har av läsning och hur deras läsintresse ser ut, är viktigt att ta reda på för att i undervisningen kunna möta eleverna där de befinner sig och inte där de förväntas vara.
Läsningens grundläggande färdigheter och huvuddelar
Enligt läsmodellen ”the Simple View of Reading”, som några läsforskare formulerade i slutet av 1980-talet och som fortfarande är aktuell, består läsningen av två grundläggande färdigheter: avkodning och språkförståelse (Elbro, 2022a). Avkodning handlar om att kunna sätta samman bokstäver till ord, och språkförståelse – som också kan kallas hörförståelse – om att förstå på ordnivå, meningsnivå och pragmatisk nivå.
Avkodning och språkförståelse är lika viktiga för läsförståelsen, och tillsammans med läsförståelse utgör avkodning och språkförståelse läsningens tre huvuddelar. Arbetet med språk- och läsförståelse kan inte vänta tills eleverna lärt sig avkoda utan arbetet med de tre huvuddelarna behöver hela tiden vara närvarande i undervisningen. Avkodning är mestadels svensklärarens ansvar, medan språk- och läsförståelse är alla lärares ansvar.
Vad är läsförståelse?
Att definiera läsförståelse är brett och svårt (Fridolfsson, 2020). Enligt Barbro Westlund (2012) är det så komplext att ingen läsforskare ännu kunnat utforma en modell för läsförståelse som omfattar alla komponenter. Av den anledningen är det viktigt att klargöra vad som avses med elevers läsförståelse (Fridolfsson, 2020). Definitionerna är flera, till exempel ”när en läsare kan läsa och förstå olika typer av texter på olika sätt” (Mossberg Schüllerqvist, Hedelin & Wejrum, 2016, s. 1) och ”elevers förmåga att förstå, använda, utvärdera, reflektera över och engagera sig i texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och sin potential för att delta i samhället” (Skolverket, 2019). Ytterligare en definition är att läsförståelse är en interaktion, ett samspel mellan läsaren och texten, där meningsskapande sker (Sweet & Snow, 2002).
undervisning i läsförståelse
Läsförståelse har stor betydelse för elevers framgång i alla skolämnen (SOU 2010:97). Viktigt att tänka på är att eleverna inte utvecklar läsförståelse av sig själva, utan att undervisning i läsförståelse är ett måste (Westlund, 2012). Under
VÖL
Vad är VÖL?
VÖL är en pedagogisk metod för att främja lärandet hos eleverna. Bokstäverna i förkortningen VÖL står för olika delar i läs- och lärprocessen: Vet, Önskar veta, Lärt oss. Eleverna funderar först på vad de redan vet om ämnet, sedan vad de skulle vilja veta mer om det och slutligen vad de har lärt sig efter att de har läst texten.
Vad är syftet med VÖL?
Metoden fokuserar på att göra eleverna mer aktiva genom samtal och reflektion vilket främjar en djupare inlärning och kunskapsförståelse.
När VÖL används som en lässtrategi före läsning handlar det om att fånga elevernas förkunskaper och skapa läsintresse för texten. Att ta reda på elevernas förkunskaper hjälper dig att stötta upp vid läsningen. Det innehåll som eleverna inte vet något om behöver du förtydliga extra.
Tillämpning av VÖL
Många lärare har säkert använt VÖL som en lärstrategi inför ett nytt arbetsområde, men vi gillar den också som lässtrategi. Har klassen arbetat med VÖL tidigare går det bra att arbeta utifrån samtalsmodellen EPA (se sidan 76).
VÖL passar särskilt bra till beskrivande och förklarande texter, inte minst till texter där du vet att eleverna har förkunskaper. Kanske kan det vara från ett tidigare arbetsområde?
VÖL kan användas även inför ett nytt arbetsområde, en filmvisning eller ett studiebesök. Tips!
Vet Önskar veta Lärt oss
Instruktion
När du ska genomföra en strategi för första gången är det viktigt att alltid börja gemensamt. Det innebär att du och eleverna gör strategin tillsammans för att du ska kunna vägleda dem genom varje moment.
Gruppstorlek par/grupp/helklass
Användningsområde beskrivande och förklarande texter av mer övergripande karaktär i ämnen som SO, NO eller teknik
Material och förberedelse
Välj ut en text och förbered ett VÖL-schema på tavlan. Vill du att eleverna ska dokumentera själva så behöver du skriva ut kopieringsunderlag 01 VÖL-schema. Bestäm dig för i vilken gruppstorlek strategin ska genomföras.
Genomförande
1. Dela in eleverna i par/grupper eller arbeta i helklass.
2. Berätta för eleverna vad textens huvudrubrik är och fråga vad de redan vet om ämnet.
3. Visa den förberedda genomgången VÖL-schema
4. Låt eleverna i par samtala om vad de vet. Samla elevernas förslag genom att skriva dessa i kolumnen Vet.
5. Låt eleverna sedan i par diskutera vad de skulle vilja veta mer om och samla elevernas frågeställningar i kolumnen Önskar veta.
6. Läs texten gemensamt eller i par.
7. Samtala om vilka funderingar/frågor som eleverna fick svar på samt vad nytt de har lärt sig. Skriv i kolumnen Lärt oss
Stöttning/utmaning
Som stöttning kan du modellera vad du själv vet om ämnet, och skriva i kolumnen Vet. Du kan också förbereda lappar med fakta som du anar att eleverna redan kan men i stunden inte kommer på. Känner de igen dessa fakta så sätter ni upp dem under Vet.
Som utmaning låter du eleverna på egen hand fylla i schemat. Därefter kan eleverna jämföra sina VÖL-scheman i par.
dvala taggar rullar ihop sig äter ormar
Klassrumsexempel 1–3
Vi i årskurs 1 skulle lära oss mer om djur i vår närmiljö och skulle då läsa en text om igelkotten. Jag bestämde mig för att denna gång använda mig av samtalsmodellen EPA (läs mer på sidan 76). Eleverna fick först fundera själva en stund på vad de redan visste om igelkottar. De elever som kunde, fick skriva i ett eget VÖL-schema för att minnas. Andra fick rita bilder som stöd för minnet.
Därefter fick eleverna i par berätta för varandra vad de redan visste om igelkottar. Resultatet av diskussionerna dokumenterade jag i VÖL-schemat som jag hade förberett på tavlan. Eleverna hjälpte mig med förslag på vad jag skulle skriva.
Vi gick vidare med vad eleverna önskade få veta om igelkottar. Jag ställde frågor som: ”Vad är ni nyfikna på om igelkottar?”, ”Vad undrar ni?”. Jag förstärkte ytterligare genom att visa bilder på igelkottar i olika miljöer. Alla deras funderingar skrevs in under kolumnen Önskar veta.
Inför läsningen var jag noga med att påtala att vi skulle se om vi kunde få svar på våra funderingar och frågor. Jag läste texten högt för eleverna och de följde med i boken. Efter varje stycke stannade jag upp och eleverna fick i par diskutera vad de hade lärt sig som de inte redan visste. Detta dokumenterade jag i kolumnen Lärt oss i VÖL-schemat.
taggar
liten
Hur många taggar har de?
Vad äter de?
rullar ihop sig Hur gamla blir de?
lövhög
sover på vintern
Har de taggar när de är små?
Vet
Önskar veta
Lärt oss
Gissa underrubriken
Vad är Gissa underrubriken?
Gissa underrubriken är en strategi för att få eleverna att fundera på vad ett stycke i texten handlar om. Genom att plocka bort underrubrikerna i texten får eleverna möjlighet att i samtal komma fram till vilken underrubrik respektive stycke skulle kunna ha.
Vad är syftet med Gissa underrubriken?
Gissa underrubriken är en lässtrategi som får eleverna att stanna till i sin läsning för att i par diskutera vad de har läst och utifrån det försöka komma på en passande underrubrik. Många elever läser texter men stannar sällan upp och reflekterar över innehållet. Eleverna får genom denna lässtrategi en större läsförståelse då de tillsammans måste diskutera texten. De får även en förståelse för texters uppbyggnad, till exempel vad underrubriker är och varför de finns i en del texter. Funktionen med underrubriker är att sammanfatta vad stycket kommer att handla om. Underrubriker hjälper även eleverna att lära sig sökläsning. Många elever hoppar helt över läsningen av underrubriker och går då miste om viktig information.
Tillämpning av Gissa underrubriken
Den här strategin lämpar sig för arbete i par då eleverna ska enas om en underrubrik som passar till det lästa stycket. Strategin går utmärkt att använda i SOoch NOtexter, det vill säga texter som innehåller många underrubriker och består av en stor textmängd som kräver god läsförståelse.
Gissa underrubriken
instruktion
När du ska genomföra en strategi för första gången är det viktigt att alltid börja gemensamt. Det innebär att du och eleverna gör strategin tillsammans för att du ska kunna vägleda dem genom varje moment.
Gruppstorlek par
Användningsområde
SO och NOtexter
Material och förberedelse
Välj ut en text med underrubriker som du kan visa med hjälp av projektor och som kan fungera som en modelltext. Välj ut ytterligare en text där du maskerar underrubrikerna.
Genomförande
1. Dela in eleverna i par.
2. Visa eleverna modelltexten som innehåller olika stycken med underrubriker. Förklara att underrubrikerna sammanfattar det som stycket handlar om.
3. Visa den andra texten för eleverna och berätta att de nu ska läsa några stycken där varje stycke har tappat bort sin underrubrik. Elevernas uppgift blir att komma på bra underrubriker.
4. Låt eleverna läsa texten i par och diskutera samt skriva förslag på underrubriker.
5. Be paren presentera sina underrubriker i helklass.
6. Avsluta med att visa originaltextens underrubriker och jämföra.
Stöttning/utmaning
Som stöttning kan ni göra övningen i helklass. Då läser ni styckena högt tillsammans och låter sedan eleverna med hjälp av EPAmodellen (se sidan 76) komma fram till underrubrikerna.
En utmaning kan vara att du även har plockat bort andra delar av texten som huvudrubrik, bildtext och så vidare.
klassrumsexempel 1–3
I årskurs 2 arbetade vi med olika naturtyper. Vi hade tidigare sett en film om Sveriges olika naturtyper och därefter målat bilder av dem.
Den här lektionen hade jag valt att vi skulle läsa om naturtyperna i vår SObok. I den presenterades varje naturtyp i ett stycke. Jag hade förberett läromedelstexten genom att maskera underrubrikerna i det digitala läromedlet.
Innan jag visade den förberedda texten visade jag en liknande text för att eleverna skulle se hur en SOtext är uppbyggd med huvudrubrik, underrubrik, text, bilder och bildtext.
Därefter visade jag den förberedda texten utan underrubriker. Vi läste gemensamt det första stycket och jag använde mig av EPAmodellen (se sidan 76) för att låta eleverna diskutera vad underrubriken skulle kunna vara.
Efter arbetet med det första stycket visste eleverna hur de skulle gå tillväga och kunde sedan i sina par arbeta vidare med de andra styckena. De fick läsa varannan mening för att på så sätt hänga med i textläsningen.
När eleverna var klara fick de presentera sina förslag på underrubriker för varandra i helklass. Vi avslutade med att ta fram originaltexten för att jämföra underrubriker.
Tips!
Ping-pong
Vad är Ping-pong?
Ping-pong är en strategi där eleverna turas om att säga ord eller meningar ur texten som de har läst. I Ping-pong studsar orden/meningarna mellan eleverna precis som pingisbollar. När en elev har sagt ett ord/en mening så måste hen vänta tills nästa elev har sagt sitt ord/sin mening.
Vad är syftet med Ping-pong?
Syftet med strategin är att eleverna ska träna på att minnas vad de har läst samt hjälpa varandra att komma på stödord och associationer till texten. Genom att skicka ord/meningar mellan sig får eleverna hjälp av varandra att minnas mer.
Tillämpning av Ping-pong
Strategin passar alla texttyper men allra bäst till sakprosatexter. Denna strategi passar bra att göra i par men går även bra att göra i mindre grupper och då blir det som att spela rundpingis.
Denna strategi kan du även använda innan du låter eleverna läsa en text eller när ni ska börja arbeta med ett nytt arbetsområde för att aktivera förkunskaper hos eleverna.
instruktion
När du ska genomföra en strategi för första gången är det viktigt att alltid börja gemensamt. Det innebär att du och eleverna gör strategin tillsammans för att du ska kunna vägleda dem genom varje moment.
Gruppstorlek par/grupp
Användningsområde
alla texttyper, men främst sakprosa
Material och förberedelse
Välj ut en text som eleverna ska läsa.
Genomförande
1. Låt eleverna läsa texten enskilt.
2. Ge dem en stund att fundera på vad de har läst.
3. Dela in eleverna i par.
4. Berätta att de ska bolla ord/meningar ur texten mellan sig. De får bara säga ett ord/en mening i taget. Om man inte kommer på ett ord/en mening så får man säga ”pass”.
5. Låt eleverna fortsätta tills tiden är ute. En minut är lagom.
Stöttning/utmaning
Som stöttning kan du förbereda färdiga kort med ord/meningar, bilder eller ledtrådar som eleverna kan använda för att hålla i gång bollandet av ord.
Som utmaning kan du låta eleverna upprepa det tidigare svaret innan de själva säger sitt ord/sin mening.
Klassrumsexempel 1–3
Under arbetet med temaområdet Förr och nu i årskurs 1 använde vi oss av Ping-pong som lässtrategi efter att eleverna hade fått läsa om hur man bodde förr och nu. Vi började med att jag läste texten högt för alla elever och sedan körläste vi texten. Till sist fick eleverna parläsa texten.
Därefter hade jag förberett två bilder; en på en bostad från slutet av 1800-talet och en på en bostad i nutid. Dessa bilder visade jag på en interaktiv skrivtavla som ett stöd inför ping-pongandet. Eleverna fick sedan tillsammans med sin parkompis bolla ord mellan sig under 30–60 sekunder. Jag påtalade att det skulle vara ord och uttryck från texten. Nästa steg var att göra en kortare Ping-pong där de fick bolla egna kunskaper i ämnet. Detta för att deras egna tankar, reflektioner och erfarenheter skulle få komma fram.
Detta var något som många tyckte var väldigt roligt och de ville gärna utmana varandra i en duell framme vid tavlan sedan.
Lässtrategier för lågstadiet – metoder för en lyckad undervisning
I Lässtrategier för lågstadiet presenteras en tydlig och strukturerad undervisning om lässtrategier före, under och efter läsningen. Lässtrategierna hjälper eleverna att känna motivation och engagemang för att läsa, förstå och samtala om texter inom olika genrer. Inledningsvis finns ett teoriavsnitt som går igenom vad forskning säger om att undervisa i läsförståelse. Därefter följer tre delar; lässtrategier före läsning, lässtrategier under läsning och lässtrategier efter läsning. Varje del omfattar sex strategier.
Varje lässtrategi presenteras först allmänt; vad den innebär, vad syftet med den är och hur den kan tillämpas. Sedan följer en stegvis instruktion om hur du kan arbeta med strategin i din klass. Instruktionen ger förslag på gruppstorlek och texttyp som strategin kan tillämpas på. Här får du även tips på hur du kan stötta och/eller utmana dina elever. Till sist presenteras ett konkret exempel på hur författarna själva har arbetat med strategin i sina klasser.
I de medföljande digitala resurserna får du tillgång till kopieringsunderlag, till exempel skrivmallar som behövs till en del av lässtrategierna. Det finns också några förberedda genomgångar som du kan ha hjälp av när du undervisar om strategierna.
Linda Lidgren och Veronica Mac-Donald är grundskollärare och förstelärare i Hässleholm. De arbetar aktivt med genrepedagogik i sina klasser på låg och mellanstadiet och är läs och skrivutvecklare i kommunen samt anordnar kurser och utbildningar i andra kommuner.
