INNEHĂ
LL
FĂRORDâ7
01 / Varför studera Generation Z och andra generationer?â11
Hur kan vi förstĂ„ mĂ€nniskor genom ett generationsperspektiv?â12
En ny generation â problem eller vitalisering?â15
Olika generationer och deras karaktĂ€rsdragâ25
Generationsskillnader och generationsbeteendeâ27
Generationer pĂ„ fyra nivĂ„erâ41
Vad kan vi veta om framtiden?â47
02 / Generation Z-samhĂ€lletâ49
Valmöjligheter och individualismâ50
HĂ€ndelser som pĂ„verkat Generation Zâ53
Relationen mellan generationerâ54
VarumĂ€rken och estetiseringâ63
Ăkad konkurrens, digitalisering och upplysta konsumenterâ66
Nytt medielandskap: individualiserade informationsflöden och vĂ€rldsbilderâ73
Urbaniseringâ79
03 / Generation Z â hur Ă€r de egentligen?â81
Kraftig vĂ€lfĂ€rdsökningâ82
MĂ„ngfald och polariseringâ82
GĂ€rna företagareâ83
Sociala nĂ€tverk sjĂ€lvklar kanal som effektiviserarâ85
LĂ€gre integritetsgrĂ€nser?â85
Feedback sjĂ€lvklart för Generation Zâ87
FörlĂ€ngd ungdomstid och adolescensâ87
PopulĂ€rkulturen pĂ„verkarâ88
Förverkliga sig sjĂ€lv â en sjĂ€lvklarhet?â90
I stĂ€ndig kontakt med omgivningenâ91
04 / Generation Z â arbete och karriĂ€râ93
FörĂ€ndrad syn pĂ„ arbete och karriĂ€râ94
Gigekonominâ100
Generation Z pĂ„ jobbetâ106
Vad förvĂ€ntar sig medarbetare av arbetsgivare?â114
Matcha arbetsgivare och medarbetareâ119
PersonalomsĂ€ttning â princip och verklighetâ126
Arbetsgivarâmedarbetar-relationscykelnâ128
05 / Dra fördel av att lÀra kÀnna och integrera
Generation Zâ137
Utveckling förutsĂ€tter rĂ€tt personerâ139
MĂ€nniskorna â den viktigaste kommunikationskanalenâ141
ArbetsgivarvarumĂ€rket i varumĂ€rkessamhĂ€lletâ142
Yrken förĂ€ndras â matchning viktigare Ă€n nĂ„gonsinâ149
Arbetsmarknaden alltmer integrerad i konsumtionssamhĂ€lletâ151
Avslutande ordâ152
APPENDIXâ155
NOTERâ163
REFERENSERâ169
REGISTERâ179
Hur kan vi förstÄ mÀnniskor genom ett generationsperspektiv?
Att förstĂ„ mĂ€nniskor Ă€r centralt, och att fĂ„ en förstĂ„else för dem kan ske pĂ„ olika sĂ€tt. I den hĂ€r boken tar jag fasta pĂ„ ett sĂ€tt att förstĂ„ mĂ€nniskor: generationsperspektivet. Behovet av att förstĂ„ generationer Ă€r oomtvistligt â mĂ€nniskor som Ă€r Ă€ldre eller yngre finns omkring oss hela tiden, och det skapar glĂ€dje och rikedom i kontakterna med olika perspektiv â men att förstĂ„ generationer kan ocksĂ„ innebĂ€ra utmaningar. Det gĂ€ller i de flesta sammanhang, till exempel om man driver en skola, sĂ€ljer klĂ€der, Ă€r verksam i ett fackförbund eller politiskt parti, Ă€r handlĂ€ggare pĂ„ FörsĂ€kringskassan eller LĂ€nsstyrelsen eller arbetar som journalist. Skillnaderna mellan generationers beteenden Ă€r visserligen uppenbara för mĂ„nga, men det finns en del som inte Ă€r sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma pĂ„ dessa skillnader, och det finns andra som avfĂ€rdar dem med resonemang om att det viktigaste Ă€r att se individen, inte Ă„lder och generationstillhörighet. Ytterligare nĂ„gra Ă€r, kanske av sjĂ€lvpĂ„tagen insiktsfullhet eller bitterhet, kategoriskt avfĂ€rdande mot unga. Men förstĂ„else av nya generationer Ă€r ett sĂ€tt att vitalisera verksamheter och förstĂ„ samhĂ€llet.
Syftet med den hĂ€r boken Ă€r att fĂ„ dig att fundera över hur nya generationer â och mer specifikt Generation Z, födda 1995 till 2010 âförĂ€ndrar de sammanhang dĂ€r du finns men ocksĂ„ samhĂ€llet i stort.
Den nya generationen pÄverkar dig, din arbetsplats, din boendeort och det samhÀlle du lever i.
Generation Z Àr, liksom alla andra generationer, starkt prÀglade av det samhÀlle de har vuxit upp i. Det Àr viktigt att förstÄ hur samhÀllet har format dem och vilka vÀrderingar som ligger till grund för deras beteenden. Och inte minst Àr det viktigt att ha en positiv instÀllning till dem, för annars blir det svÄrt att integrera dem i organisationer och samhÀlle.
UNGA BEHĂVER TAS PĂ
ALLVAR
Det Ă€r svĂ„rt att avfĂ€rda drivna unga mĂ€nniskor som uppenbarligen lyckas skapa vĂ€rde för kunder och andra som vĂ€rderar det de gör. De Ă€r mĂ„nga och viktiga. Mark Zuckerberg (född 1984), Maxine Marcus (född 2000) 1 , Ellen AndrĂ©asson (född 1995)2 , Kylie Jenner (född 1997), Bianca Ingrosso (född 1994) och Adrian Andersson (född 1999) Ă€r exempel pĂ„ unga entreprenörer som â i varierande grad â har en avslappnad stil men som har det gemensamt att de, trots högst olika bakgrund och ingĂ„ngar, har blivit mĂ„ngfasetterade entreprenörer, inte för att de Ă€rvt ett företag eller en annan verksamhet.
Generationsdimensionen Ă€r en av mĂ„nga förklaringar till vad som hĂ€nder. Ibland Ă€r den helt central, ibland av mindre betydelse. Generationstillhörighet Ă€r en bland mĂ„nga dimensioner som kan förklara mĂ€nniskors beteende och samhĂ€llsutvecklingen. Det gĂ€ller inte allt â coronapandemin kan nog inte förklaras med detta perspektiv âmen kanske hade presidenter tillhörande en annan generation inte dragit i gĂ„ng ett krig eller uppviglat till att storma sin egen kongress? Kanske hade vd:n tillhörande en annan generation inte skyllt ifrĂ„n sig nĂ€r granskning efter granskning visar att företaget lĂ„ngt ifrĂ„n lever upp till sina hĂ„llbarhetslöften. Kanske hade en annan generation av butikschefer inte slĂ€ngt det butiksbakade brödet fem minuter före stĂ€ngningsdags. I bĂ„de stora och smĂ„ frĂ„gor finns det ganska ofta förklaringar utifrĂ„n ett generationsperspektiv.
GENERATIONSTILLHĂRIGHET â EN AV MĂ
NGA DIMENSIONER
Generationstillhörighet Àr inte ett exakt instrument nÀr det gÀller att förstÄ individers beteende och kan aldrig vara den enda förklaringen till olika beteendemönster. Könstillhörighet, geografiskt ursprung, socioekonomisk bakgrund och familjesituation (antal familjemedlemmar, ideologisk hÄllning och sÄ vidare) Àr faktorer som kan vara minst lika viktiga nÀr det gÀller att förklara en individs beteende. Men pÄ aggregerad nivÄ Àr generationstillhörighet utan tvekan en mycket viktig dimension.
Samtidigt kan frĂ„gor om generation och Ă„lder vara kĂ€nsliga. Man pĂ„minns om sitt eget Ă„ldrande nĂ€r nya generationer flyttar in pĂ„ arbetsplatsen, i ledningsgruppen, radhusomrĂ„det, bokklubben eller bostadsrĂ€ttsföreningen. Ăldre pĂ„minns om att samhĂ€llet inte â likt för ett par generationer sedan â lĂ€ngre ger automatisk prioritet och auktoritet till den som Ă€r Ă€ldre. Och just de Ă€ldre har stor nytta av att fundera över generationsskillnader. Det ger förklaringar som gĂ„r bortom en sjĂ€lv â bĂ€ttre det Ă€n att bli avlövad inflytande, position och auktoritet utan att veta varför. NĂ€r alla referenser Ă€r till 1980 Âtalet och man alltmer sĂ€llan blir inbjuden kan generationsperspektivet bidra till sjĂ€lvreflektion.
MĂ„nga idĂ©er om huruvida och i vilken mĂ„n olika generationer Ă€r kompatibla med varandra sprids pĂ„ arbetsplatser. Olika generationer har olika synsĂ€tt, och en del Ă€ldre kan ha förtrĂ€ngt hur det var nĂ€r de sjĂ€lva hade smĂ„barn. Unga kanske mĂ„ste gĂ„ hem 14.30 för att ta emot en soffa som de bestĂ€llt eller hĂ€mta pĂ„ förskolan klockan 16, fast de jobbar heltid och egentligen slutar 17. Men förskolan stĂ€nger inte, förĂ€ldrarna vill bara ha en lite lĂ€ngre kvĂ€ll med barnen. Ăr det rimligt? HĂ€r behövs olika perspektiv och hĂ€r behöver vi förstĂ„ varandra, vĂ„ra skilda uppvĂ€xtmiljöer och annat som skapar vĂ€rderingar och beteende.
TĂNK EFTER!
Vad tÀnker du om Generation Z-kollegan som gÄr hem tidigare för att hÀmta barnen pÄ förskolan? Eller Boomern som tycker att bostadsrÀttsföreningen borde dra ner pÄ underhÄllet för att kunna sÀnka mÄnadsavgiften? Har du andra, liknande exempel?
En ny generation â problem eller vitalisering?
SamhĂ€llet har förĂ€ndrats. Senioritetsprincipen â att Ă€ldres Ă„sikter ges företrĂ€de â har fĂ„tt ge vika för marknadskrafter, digitalisering och smarta lösningar, ibland av begrĂ€nsad betydelse (som nĂ€t handel av varor), ibland av större (som maskininlĂ€rning, Chat GPT och andra typer av artificiell intelligens). NĂ€thandel kan vid en nĂ€rmare granskning av de underliggande aktiviteterna ses som en utveckling av det som tidigare var hemkörning och postorder, som funnits i mĂ„nga decennier. Det Ă€r mest grĂ€nssnittet som blivit digitalt och logistiken som integrerats i affĂ€rsmodellen, i mĂ„nga fall med begrĂ€nsad lönsamhet. AI kan förĂ€ndra mĂ„nga samhĂ€llsarenor radikalt och ta över stora delar av jobb inom exempelvis handlĂ€ggning, rapportskrivande, ekonomiska analyser, felsökning och kundtjĂ€nst.
Vid bedömningar av viktiga förĂ€ndringar, som i det hĂ€r fallet AI, Ă€r unga mĂ€nniskor mycket viktiga, de har ett annat perspektiv pĂ„ vad som hĂ€nder. MĂ„nga Ă€ldre Ă€r oroliga och mĂ„lar upp dramatiska hĂ€ndelseförlopp kring vad exempelvis Chat GPT kan resultera i â yngre Ă€r ofta lite coolare. Ăr det sĂ„ nytt? Har det inte funnits spĂ„r av det hĂ€r tidigare? BĂ„de Ă€ldre och yngre behövs för en god lĂ€gesanalys.
AI OCH CHAT GPT â HOT ELLER MĂJLIGHET?
Open AI introducerade Chat GPT den 30 november 2022. Efter ett par mÄnader spred sig oro pÄ vissa hÄll. Nu kunde ju Chat GPT skriva uppsatser, inlÀmningsuppgifter, PM och sammanfattningar och svara pÄ instuderingsfrÄgor.
Framför allt mÄnga Àldre blev oroliga och nÀrmast skrÀckslagna.
Yngre dÀremot sÄg det inte lika dramatiskt och hade en mer positiv grundsyn pÄ förÀndringen.
LĂ„ngt innan diskussionerna började bölja höga under början av 2023 gick en ung lĂ€rare, Anders Enström, förstelĂ€rare i digitalisering pĂ„ LĂ€rande Grundskola Skapa i Huddinge, ut och uttryckte oro för att inte kunna anvĂ€nda Chat GPT i undervisningen. Det hade Anders redan börjat med jĂ€mte andra verktyg â att han dessutom i december 2022 vunnit GuldĂ€pplet för lĂ€rare som utvecklar skolan med IT var högst passande. Anders undervisning har mĂ„let att eleverna ska lĂ€ngta tillbaka till skolan nĂ€r de kommer hem, och den bygger pĂ„ metoden aktivera, utforska och tillĂ€mpa. Digitala hjĂ€lpmedel Ă€r centrala. AI, AR (augmented reality), VR (virtual reality) och Chat GPT Ă€r sjĂ€lvklara och anvĂ€nds liksom appar som Tiktok och Minecraft. I en intervju berĂ€ttar Anders om elevernas delaktighet nĂ€r SĂ€tra centrum skulle byggas om. De byggde centrumet i Minecraft. Alla förslagen skrevs ut i en 3D- skrivare och stĂ€lldes ut pĂ„ Folkets hus. Folk som kom förbi fick rösta pĂ„ sina favoritalternativ. 3
Alexander Flaig Ă€r universitetslektor och expert pĂ„ digitaliseringens effekter och sĂ€tter de nya verktygen i ett större sammanhang. NĂ€r jag intervjuade honom sa han sĂ„ hĂ€r: âJag ser Chat GPT som en naturlig och oundviklig utveckling, pĂ„ samma sĂ€tt som persondatorn och internet för nĂ„gra decennier sedan. Skulle internet ha förbjudits, för att informationen blev tillgĂ€nglig för snabbt och enkelt?â En person tillhörande Generation X, född 1972, uttrycker en liknande Ă„sikt: âNĂ€r jag skrev min masteruppsats 1996 fanns det för första gĂ„ngen en möjlighet att följa remissyttranden för offentliga utredningar pĂ„ webben. MĂ„nga mycket kvalificerade och mĂ„ngsidiga Ă„sikter kunde nu samlas in snabbt och effektivt. Tack vare det kunde vi skriva en analytiskt utmĂ€rkt uppsats om euron pĂ„ bara ett par veckor, Ă€ndĂ„ lyckades vi vinna ett pris för bĂ€sta uppsats.â
Det Àr lÄngt ifrÄn givet att Àldre personer Àr bÀttre pÄ att hantera utvecklingen, trots mer erfarenhet. Med Chat GPT och andra AI-verktyg blir tekniken anvÀndbar för mÄnga och det fÄr stora konsekvenser.
Möjligheten att producera text och kod pÄ kommando innebÀr att mÀnniskor kan producera mer arbete, snabbare Àn nÄgonsin tidigare. Vi vet Ànnu inte grÀnserna för dessa modeller. Allt detta kan innebÀra genomgripande förÀndringar för hur arbete utförs inom en snar framtid.4
Chat GPT och andra AI-verktyg Àr anvÀndbar teknik som underlÀttar arbete och annat för mÄnga, med följden att mer arbete kan produceras snabbare. FörmÄgan att hantera kombinationen av mÀnniskor och AI Àr en förutsÀttning för att bli framgÄngsrik, och att ha rÀtt instÀllning till nya verktyg Àr dÀrför avgörande för att lyckas.
De som betraktar nya generationer som ett problem snarare Àn en vitalisering av verksamhet, attityder, affÀrsmodeller och tÀnkesÀtt missar möjligheten att stÀlla om och förbereda sin verksamhet inför framtiden.
De har rÀtt som sÀger att de yngre inte varit med och inte vet hur det egentligen var. Men det Àr ett ganska ensidigt sÀtt att driva och utveckla en verksamhet eller för den delen ett samhÀlle: att lyssna pÄ dem som varit med förr, och vad de har att sÀga, men inte pÄ dem som tar organisationen och samhÀllet in i framtiden. DÄ kan det gÄ som med Brexit.
BREXIT â ETT STEG TILLBAKA?
Britterna valde Brexit med knapp marginal, ett beslut med stora konsekvenser för framtiden. Det har kommunicerats och kommenterats flitigt runt om i vĂ€rlden att vĂ€ljare pĂ„ landsbygden röstade för Brexit, medan det i storstĂ€derna var tvĂ€rtom. I Brexit-fĂ€stet Boston i Lincolnshire röstade 75,6 procent för att lĂ€mna EU â i London city röstade 75,3 procent emot. I Gibraltar röstade inte mindre Ă€n 95,5 procent för att stanna i EU. 5
Skillnader mellan vÀljare av olika generationer har diskuterats sparsamt, men resultatet Àr tydligt: ju yngre vÀljarna var, desto fler ville stanna i EU. Bland 90-talisterna var det 2,6 gÄnger fler som röstade för att stanna i EU Àn att lÀmna. Bland 50-plussare fanns i stÀllet en majoritet för att lÀmna EU. Psykologer har forskat om varför Àldre Àr emot globalisering och överstatligt samarbete. Svaret Àr att de Àr rÀdda att förlora sina demokratiska rÀttigheter och möjligheterna att pÄverka, samt fruktar att de kommer att förlora sin nationella identitet.6
FIGUR 1.1 Ăldre var för Brexit, yngre emot.7
YNGRE KOLLEGER â BESVĂRANDE ELLER BEFRIANDE?
DÄ och dÄ kan man överhöra konversationer mellan Àldre och yngre kolleger. BÄda kan tillhöra de mer högpresterande, men det blir ÀndÄ lite jobbigt att tillhöra den Àldre gruppen. Som i följande konversation, som inleds av den Àldre kollegan:
âDet har blivit mycket tuffare pĂ„ senare Ă„r att fĂ„ tag pĂ„ data. Kunderna blir alltmer krĂ€sna och det Ă€r svĂ„rt att hinna med allt nytt.â
âJag har massor med bra data och tycker det Ă€r kul med nya kunderâ, sĂ€ger den yngre kollegan.
âJo, fast det var lĂ€ttare förr. Stor skillnad.â
âSvĂ„rt för mig att veta, jag körde trehjuling dĂ„ ⊠Men jag upplever det inte sĂ„ besvĂ€rligt nu.â
Ăr den unga kollegan kaxig? Eller frank och Ă€rlig? Det besvĂ€rande för 50- eller 55-Ă„ringen Ă€r att en liknande konversation med en tre decennier yngre kollega för tre decennier sedan skulle varit annorlunda. DĂ„ skulle den yngre kollegan ha varit mer följsam mot den Ă€ldres Ă„sikter och mindre rak och Ă€rlig. Det kanske hade lĂ„tit sĂ„ hĂ€r:
âDet har blivit mycket tuffare pĂ„ senare Ă„r att fĂ„ tag pĂ„ dataâ, sĂ€ger den Ă€ldre kollegan. âKunderna blir alltmer krĂ€sna och det Ă€r svĂ„rt att hinna med allt nytt.â
âDet har jag ocksĂ„ hört, att det var enklare förrâ, sĂ€ger den yngre.
âJa, det Ă€r stor skillnad.â
âDet Ă€r bara att bita ihop och köra pĂ„. Vad har man för val?â
Den yngre som saknar referenspunkter tillbaka i tiden har en stor fördel. Yrkeslivet Àr lite av ett oskrivet blad, man hittar arbetssÀtt, metoder och processer som gör att situationen löser sig. Nya lösningar finns, gamla ifrÄgasÀtts. De Àldre menar att erfarenheten inte tas till vara. Det kanske Àr bÄde bra och dÄligt?
Men hĂ€r fĂ„r den Ă€ldre kollegan passa sig. Ăr man runt 50 och börjar prata negativt om de unga â kanske inte helt medvetet, man besvĂ€ras av de ungas friska ögon och nytĂ€nkande metoder och tenderar att avfĂ€rda det som brist pĂ„ erfarenhet â kan man snart hamna i en situation dĂ€r man bĂ„de för sig sjĂ€lv och inför andra framstĂ€lls som en som tycker det var bĂ€ttre förr. Och dĂ„ blir det svĂ„rt att utvecklas pĂ„ arbetsplatsen, eller att fĂ„ ett nytt jobb. Man har blivit en bromskloss. Det kommer smyg ande, man mĂ€rker det inte sjĂ€lv, och man interagerar ofta med andra i en liknande situation, andra som bekrĂ€ftar att man har rĂ€tt.
Sanningen Ă€r att bĂ„dadera behövs: erfarenheten hos de Ă€ldre och hungern och nytĂ€nkandet hos de yngre. Att överbetona det ena eller det andra, hur det Ă€n sker, motverkar bĂ„de effektivitet och inkludering pĂ„ arbetsplatsen, och det skapar utanförskap och svaga prestationer. Hur mixen ser ut varierar sĂ„ klart frĂ„n arbetsplats till arbetsplats, frĂ„n yrke till yrke och frĂ„n situation till situation. Men klart Ă€r att de hĂ€r frĂ„gorna behöver diskuteras â det Ă€r svĂ„rt att integrera generationer.
I en vÀrld som stÀndigt förÀndras och i ett arbetsliv som hela tiden möter nya utmaningar Àr det viktigt att ta till vara varje tillfÀlle att vitalisera tÀnkesÀttet, bÄde för enskilda medarbetare och för organisationen som helhet. Endast företag som tÀnker bortom det som redan Àr kÀnt, det som stÄr i tidningar och pÄ nÀtet och det som konkurrenterna erbjuder, kan utveckla konkurrensfördelar pÄ lÄng sikt.
Det finns sjĂ€lvklart mĂ„nga sĂ€tt att vitalisera tĂ€nkesĂ€ttet â men varför inte göra det genom att integrera en ny generation, Generation Z? Deras vĂ€rderingar, ambitioner, förvĂ€ntningar och förmĂ„gor skiljer sig frĂ„n tidigare generationers. Det Ă€r lĂ€rorikt, sĂ€rskilt i kombination med en genuin vilja att förstĂ„ den nya generationen.
Generation Z Ă€r till exempel starkt pĂ„verkade av coronapandemin â mer Ă€n de som Ă€r Ă€ldre, eftersom pandemin har prĂ€glat deras ungdomsĂ„r. Det viktiga sociala umgĂ€nget under gymnasietiden reducerades kraftigt, framtidsplaner fick stĂ€llas in, fester, studenten och annat hölls digitalt, resor blev inte av. Eftersom det hĂ€nde under sena tonĂ„ren för mĂ„nga har det pĂ„verkat dem mycket.
Generation Z vÀxte upp med sociala medier och Àr vana vid den polarisering som ibland förvÄnar Àldre. MÄnga nya affÀrsmodeller och digitalt baserade affÀrsmodeller har blivit mycket framgÄngsrika, samtidigt som klassiska industriföretag som Alfa Laval, Atlas Copco och Scania fortfarande Àr framgÄngsrika. Lösningen bör vara att inkludera en ny generation som ger organisationer möjlighet att utveckla attraktionskraft och konkurrensfördelar i framtiden.
Ă
LDER OCH VILLKOR
HR-chefen i en region har en ung medarbetare, tillhörande Generation Z, som blev chef redan vid 26 Ă„rs Ă„lder. Ganska snart undrar med arbetaren varför hon har lĂ€gre lön Ă€n Ă€ldre chefer, trots att hon presterar minst lika bra. Alla Ă€r övervĂ€ldigade av hennes kompetens, det Ă€r inte dĂ€r problemet ligger. HR-chefen och 26-Ă„ringens nĂ€rmaste chef Ă€r överens om att hon Ă€r en bra chef â hon Ă€r omtyckt, hon uppfyller de mer formaliserade kriterierna för gott chefskap och prestationerna Ă€r utmĂ€rkta. Men Ă€r hon för ung?
Att vara konstruktiv och professionell Àr vÀl bÀttre Àn att referera till den egna ungdomen och trögheten att komma in pÄ arbetsmarknaden?
TĂNK EFTER!
Hur skulle du ha gjort med den unga, mycket talangfulla medarbetaren? Skulle du sĂ€ga att hon fĂ„r vĂ€nta till senare â eller omfamna hennes kvaliteter och ge henne en mer marknadsmĂ€ssig kompensation redan nu?
Konflikter mellan generationer handlar ofta om den grundlÀggande instÀllningen till förÀndring och varför nya generationer tÀnker, beter sig och agerar som de gör.
Ăldre fick kĂ€mpa mot lönetariffer och jantelag. Den som var lojal i den gamla meningen, det vill sĂ€ga var kvar lĂ€nge pĂ„ samma stĂ€lle, kunde till slut fĂ„ en hög position och bra villkor. Med tiden har den Ă„lder dĂ„ man uppnĂ„r högsta lönen kommit att sjunka.
Olika generationer och deras karaktÀrsdrag
Olika generationer har olika karaktÀrsdrag, vilket ju hela denna bok handlar om. HÀr följer en karakterisering av centrala drag hos de olika generationerna.
Baby boomers
Baby boomers, eller bara Boomers, Ă€r födda frĂ„n andra vĂ€rldskrigets slut till mitten av 1960 Âtalet och sticker ut pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt. Uttrycket kommer frĂ„n den baby boom som uppstod efter andra vĂ€rldskriget â under krig hĂ„ller man igen med barn, efter ett krig tvĂ€rtom. För Boomers Ă€r det sjĂ€lvklart att âstĂ€lla uppâ, och de förvĂ€ntar sig ocksĂ„ att andra gör det. PĂ„ jobbet ska man komma först och gĂ„ sist â det tycker sĂ€rskilt mĂ€n som inte tagit sĂ„ stort ansvar för hem och barn. Boomers Ă€r kollektivistiska, sĂ€rskilt yngre. Viktiga hĂ€ndelser som format dem Ă€r studentrevolterna 1968, Vietnamkriget och 1970 Âtalets kollektivistiska samhĂ€lle och ideal.
De Ă€r kritiska mot samhĂ€llets institutioner och politiskt klart medvetna. MĂ„nga av dagens politiker Ă€r 50 Âtalister som gillar att argumentera och de Ă€r fortfarande tillbakalutade. Ibland accentueras detta av en oförmĂ„ga att anvĂ€nda adekvata verktyg, och sĂ€rskilt senare Boomers Ă€r inte sĂ„ uthĂ„lliga nĂ€r det gĂ€ller att ta till sig ny teknik.
Generation X
Generation X föddes 1964â1979. 60 Âtalisterna Ă€r ofta ordentliga och ideala som chefer och för föreningsengagemang. De Ă€r plikttrogna, stabila, pĂ„litliga, effektiva, har mindre fokus pĂ„ vĂ€rldsfrĂ„gor och Ă€r mer hands  on. De följer regler i ganska stor utstrĂ€ckning och Ă€r sĂ€llan obstinata. Hos 70  talisterna, den senare delen av Generation X, har detta börjat luckras upp lite grand. Gemensamt för Generation X, oavsett födelseĂ„r, Ă€r ironin och sarkasmen, kanske allra tydligast hos dem som Ă€r födda sent 1960 Âtal. Stora hĂ€ndelser som pĂ„verkat Generation X Ă€r kalla kriget, Palmemordet, 11 september  attackerna, BalkanÂ, Gulf  och Vietnamkrigen samt Tjernobylolyckan. NĂ€r Generation X
genomgick vuxenblivandet var utbudet av fritidsaktiviteter och information om andra delar av vÀrlden begrÀnsat, vilket Àr en tydlig kontrast till kommande generationer.
Generation Y
Generation Y, födda 1980â1994, vĂ€xte upp i ett samhĂ€lle med hög och ökande vĂ€lfĂ€rd efter kriser i bland annat Sverige under 1980  talet och första halvan av 1990 Âtalet. Internet, internationalisering och ett kraftigt ökat utbud av varor och tjĂ€nster frĂ„n mĂ„nga delar av vĂ€rlden skapade mĂ„nga valmöjligheter, gĂ€llande bĂ„de aktiviteter och konsumtion. Samtidigt gjorde det ökade utbudet att arbetsgivare tĂ€nkte mer pĂ„ att attrahera rĂ€tt medarbetare som förstod de förĂ€ndringar som vĂ€xte fram, och genom en stark pĂ„verkan frĂ„n populĂ€rkulturen, till exempel teveserier som Sex and the city, förĂ€ndrades instĂ€llningen till nĂ€r och hur mycket man arbetar. Dygnetruntöppna gym, arbetsgivare som erbjöd middag och taxi hem om man jobbade sent och unga medarbetare som tĂ€nkte mer fritt kring arbetstider bidrog till arbetsglĂ€dje och, oftast, god effektivitet. Dessutom förĂ€ndrades arbetsmarknaden genom att företag anammade employer branding â att profilera sig som en attraktiv arbetsgivare. Generation Y klev in pĂ„ arbetsmarknaden under en lĂ„ng högkonjunktur, frĂ„n en tidigare ganska njugg instĂ€llning frĂ„n arbetsgivares sida till att erbjuda kuddrum och fredagsöl. Företagen tĂ€vlade om utmĂ€rkelser om att vara en attraktiv arbetsgivare, nĂ„got som hĂ„ller i sig Ă€n i dag.
Generation Z
Generation Z, födda 1995â2010, kan du lĂ€sa mer om i den fortsĂ€tta framstĂ€llningen â det Ă€r ju den generationen som denna bok huvudsakligen handlar om. Ett sĂ€tt att lĂ€ra kĂ€nna dem Ă€r att stĂ€lla dem i relation till andra generationer och deras karaktĂ€rsdrag. Det hjĂ€lper oss att förstĂ„ hĂ€ndelser, som den som utspelade sig i parlamentet pĂ„ Nya Zeeland 2019 (se ruta).
Anders Parment Àr forskare och lÀrare vid Stockholm Business School. Han har publicerat ett trettiotal böcker och artiklar baserat pÄ sin generationsforskning och Àr en uppskattad förelÀsare och rÄdgivare med fokus pÄ samspelet mellan nya generationer och förÀndringar i arbetsmarknad och samhÀlle.
Generation Z Àr framtidshoppet
â som konsumenter, medarbetare och medborgare
SamhĂ€llet pĂ„verkar nya generationer â och nya generationer pĂ„verkar samhĂ€llsutvecklingen. Ett utmĂ€rkt sĂ€tt att lĂ€ra kĂ€nna samhĂ€llet och de förĂ€ndringar som pĂ„gĂ„r dĂ€r Ă€r att lĂ€ra kĂ€nna nya generationer i rollerna som konsumenter, medarbetare och medborgare. De flesta av oss pĂ„verkas, bĂ„de privat och i arbetslivet, av hur unga mĂ€nniskor tĂ€nker och agerar. Hur de unga tas emot och fĂ„r komma till tals i olika sammanhang har stor betydelse för hur organisationer och samhĂ€llet i stort utvecklas.
I den hĂ€r boken beskrivs olika generationer och deras karaktĂ€rsdrag, med fokus pĂ„ Generation Z, födda 1995â2010. Generationsskillnader och generationsbeteende fĂ„r genomslag pĂ„ fyra nivĂ„er: individ, arbetsmarknad, konsumentmarknad och samhĂ€lle.
