Förskoleprojekt i naturvetenskap och teknik â utifrĂ„n litteratur
Maria Heimer Ann S. Pihlgren Helena Sagar
KOPIERINGSFĂRBUD
Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Kopiering, utöver lÀrares och studenters begrÀnsade rÀtt att kopiera för undervisningsÀndamÄl enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, Àr förbjuden. För information om avtalet hÀnvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, Àr e-boken kopieringsskyddad.
AnvÀndning av detta verk för text- och datautvinningsÀndamÄl medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är samt bli skyldig att erlÀgga ersÀttning till upphovsman eller rÀttsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker Àr miljöanpassade, bÄde nÀr det gÀller papper och tryckprocess.
Art.nr 46277
ISBN 978-91-44-16777-0 Upplaga 1:1
©Författarna och Studentlitteratur 2024 studentlitteratur.se
Studentlitteratur AB, Lund
Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group
Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Emma Ganslandt
Foto av Helena Sagar: Louise Frey
Printed by Latgales Druka, Latvia 2024
1 Inledning 9
Nyckelkompetenser och förskolans lÀroplan 9
Förskolan, naturvetenskap och teknik 10
Varför du ska lÀsa boken 13
LĂ€s vidare 16
Del I Naturvetenskap, teknik och undervisning 17
2 Naturvetenskap och teknik i förskolans undervisning 21
Vad Àr naturvetenskap och teknik? 21
Varför undervisa i naturvetenskap och teknik? 24
Vad vet vi om undervisningen i förskolan? 25
Naturvetenskap och teknik i förskolans lÀroplan 29
LĂ€s vidare 33
3 Grundkunskaper i naturvetenskap och teknik 37
Frirum i lÀroplanen 37
Begrepp, processer och fenomen 38
FörstĂ„else för naturvetenskap â naturvetenskapens karaktĂ€r 38
Undersökande arbetssÀtt 40
Samband i naturen â ekosystem 42
Kemiska processer och kretslopp i naturen 44
Fysikaliska fenomen 48
LĂ€s vidare 50
4 Naturvetenskapliga arbetsformer i förskolan 53
Det naturvetenskapliga arbetets olika delar 53
LĂ€s vidare 62
InnehÄll
5 HöglĂ€sning â en vĂ€g till lĂ€rande och kunskap 65
HöglÀsningens fördelar 65
Pedagogisk höglÀsning 66
Alla barn â förskolans kompensatoriska uppdrag 68
Urval av litteratur 69
En höglÀsning av kvalitet 71
LĂ€s vidare 71
6 Hur tar vi reda pÄ det? 75
Ett gigantiskt och förÀnderligt informationsflöde 75
Vad sÀger styrdokumenten? 76
Vad vill vi ta reda pÄ? 76
LĂ€s vidare 79
7 Tematiska projekt 83
Begrepp â tema och projekt 83
Förskolepedagogisk planering 84
Metoder för tematiska projekt 85
LĂ€s vidare 87
Del II
Tematiska projekt 89
8 Kan vi leva utan vÀxter? 93
Vad krĂ€vs för att ett frö ska gro och vĂ€xa? SPRĂ
KNIVĂ
0+A 93
Varför mĂ„ste vi vara rĂ€dda om vĂ€xterna? SPRĂ
KNIVĂ
B 101
Utveckla det tematiska projektet 107
LĂ€s med barnen 108
LÀs mer om omrÄdet 108
LĂ€s mer om projektmetoden 108
9 Varför lagar vi maten? 111
Hur smakar och luktar maten och varifrĂ„n kommer den? SPRĂ
KNIVĂ
0+A 111
Varför anvĂ€nds jĂ€st och bakpulver vid bakning? SPRĂ
KNIVĂ
B 117
Utveckla det tematiska projektet 121
LĂ€s med barnen 122
LÀs mer om omrÄdet 122
LĂ€s mer om projektmetoden 123
10 Varför följer dig skuggan vart du gÄr? 127
Vad Ă€r en skugga? SPRĂ
KNIVĂ
0+A 127
Hur beter sig ljuset? SPRĂ
KNIVĂ
B 136
Utveckla det tematiska projektet 147
LĂ€s med barnen 147
LĂ€s mer om experiment 147
LĂ€s mer om projektmetoderna 147
11 Varför ramlar allt till marken? 151
Vad faller och glider fortast? SPRĂ
KNIVĂ
0+A 151
Hur fungerar en byggarbetsplats? SPRĂ
KNIVĂ
B 159
Utveckla det tematiska projektet 179
LĂ€s med barnen 179
LÀs mer omrÄdet 180
LĂ€s mer om projektmetoden 180
12 Vilken Àr vÄr plats i rymden? 183
Vad Ă€r det för vĂ€der idag? SPRĂ
KNIVĂ
0âA 183
Vilken Ă€r vĂ„r fullstĂ€ndiga adress? SPRĂ
KNIVĂ
B 190
Utveckla det tematiska projektet 201
LĂ€s med barnen 201
LÀs mer om rymden och vÀder 201
LĂ€s mer om projektmetoden 202
13 Hur tar vi oss fram pÄ och över vatten? 205
Vem trampar över min bro? SPRĂ
KNIVĂ
0+A 205
Ăr det kappsegling? SPRĂ
KNIVĂ
B 213
Utveckla det tematiska projektet 223
LĂ€s med barnen 224
LÀs mer om omrÄdet 224
LĂ€s mer om projektmetoden 224
14 Vilka jobbar gratis Ă„t oss? 227
Vilken nytta gör fjĂ€rilarna? SPRĂ
KNIVĂ
0+A 227
Varför behöver vi bin? SPRĂ
KNIVĂ
B 234
Samtala med barnen om följande: 242
Utveckla det tematiska projektet 245
LĂ€s med barnen 245
LÀs mer om omrÄdet 246
LĂ€s mer om projektmetoden 246
15 Hur överlever man vintern? 249
Hur klĂ€r vi oss för vintern? SPRĂ
KNIVĂ
0+A 249
Hur överlever djuren vintern? SPRĂ
KNIVĂ
B 256
LedtrÄdar 256
Utveckla det tematiska projektet 268
LĂ€s med barnen 268
LÀs mer om omrÄdet 269
LĂ€s mer om projektmetoden 269
16 Epilog 273
LĂ€s med barnen 275
LÀs mer sjÀlv 275
Bilaga A: Planeringsmall 277
Bilaga B: Centralt innehÄll i Naturorienterande Àmnen för
Ă„rskurs 1â3 279
Bilaga C: Barnlitteratur om naturvetenskap och teknik 287
Dinosaurier 287
Djur 287
FĂ„glar 288
HÄllbar utveckling och klimatförÀndringar 289
Kroppen 289
Livscykler 289
NĂ€ringskedjor 289
Skog, park och trÀdgÄrd 290
SpÄr i naturen 290
Svampar 290
Teknik 290
Vatten, hav och sjö 291
VĂ€der 291
VĂ€xter 291
Ă
rstider 292
Referenser 293
Referenser â barnlitteratur 301
Inledning Kapitel 1
Kapitel 1
I förskolans lĂ€roplan finns det flera olika Ă€mnesomrĂ„den som barnen ska fĂ„ möta under sin förskoletid. Ett sĂ„dant omrĂ„de Ă€r det naturvetenskapliga âmed fysikaliska experiment, enklare kemiska processer, samband i naturen, hur mĂ€nniska och natur hör samman samt hĂ„llbar utveckling, som spĂ€nnande delar. Ett annat omrĂ„de Ă€r teknik; mĂ€nniskans sĂ€tt att anvĂ€nda och nyttja kunskaperna om naturen för att leva ett gott liv. Som pedagog i förskolan Ă€r din uppgift att öppna nya dörrar sĂ„ att barnen kan trĂ€da in i naturvetenskapens och teknikens förunderliga vĂ€rld. I det arbetet kan du ha stöd av den hĂ€r boken!
Nyckelkompetenser och förskolans lÀroplan
EU anger Ätta nyckelkompetenser som barn och vuxna kommer att behöva ha med sig för att samhÀllet ska utvecklas till en bra plats att leva pÄ. Till dessa hör naturvetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap. Naturvetenskap handlar om förmÄgan att förklara naturen pÄ ett vetenskapligt sÀtt och med vetenskapliga metoder. Det handlar till exempel om att göra observationer och experiment för att besvara frÄgor och dra slutsatser om hur saker och ting kan förhÄlla sig (EU 2018). Teknik (och ingenjörsvetenskap) handlar om att tillÀmpa naturvetenskapliga och andra kunskaper för att tillgodose mÀnniskors behov eller önskemÄl. BÄde i lÀroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018), och i EU:s nyckelkompetenser (EU 2018) lyfts ocksÄ vikten av att barn förstÄr hur utveckling kan ske pÄ ett hÄllbart sÀtt.
I lÀroplanen och nyckelkompetenserna betonas tvÄ omrÄden. Dels kunskaper inom de naturvetenskapliga och tekniska omrÄdena, dels att barnen ska kunna anta ett kritiskt och nyfiket undersökande förhÄllningssÀtt. För
att undervisningen ska kunna leda till förstĂ„else för naturvetenskap och teknik, mĂ„ste man som förskollĂ€rare och förskolepersonal ha en djupare kunskap om de olika Ă€mnesomrĂ„den som berörs â exempelvis fysik, kemi, biologi och teknik (HelldĂ©n, m. fl. 2010). Det Ă€r nödvĂ€ndigt om barnen ska förstĂ„ det sĂ€rskilda tĂ€nkande som utmĂ€rker naturvetenskap (Elfström, 2014, Rozenszayn & Yarden 2015). Det Ă€r förstĂ„s ocksĂ„ viktigt att man som pedagog sjĂ€lv har en positiv instĂ€llning till det naturvetenskapliga omrĂ„det (Johnston 2014).
Förskolan, naturvetenskap och teknik
I förskolan lĂ€ggs den viktiga grunden för att barnet ska kunna ta sig an livet med tillförsikt. Undervisningen dĂ€r Ă€r ocksĂ„ grunden för att barnet ska förstĂ„ det innehĂ„ll som det med tiden kommer att möta i grundskola och gymnasium. Förskolans lĂ€roplansinnehĂ„ll i naturvetenskap och teknik bildar första delen i en progression genom utbildningssystemet. Den avspeglas i hur undervisningens innehĂ„ll beskrivs i lĂ€roplanstexterna. I figur 1.1. kan man följa hur förskolans mĂ„lomrĂ„de om âförstĂ„else för samband i naturenâ utvecklas i lĂ€roplanstexten genom Ă„ren till gymnasiets naturkunskap som omfattar kunskap om âevolutionens mekanismer och organismers utvecklingâ.
Förskolans undervisning ska alltsÄ lÀgga en viktig grund för barnets förstÄelse av naturvetenskapliga och tekniska fenomen och metoder.
Hur ser det dĂ„ ut med den naturvetenskapliga undervisningen i förskolan? Ăven om mĂ„nga förskolor genomför naturvetenskapliga experiment tillsammans med barngruppen, visar det sig att undervisningen ofta inte leder till en djupare förstĂ„else (Skolinspektionen 2016a; Ărlemalm-HagsĂ©r 2008). FörskollĂ€rare tycks se naturvetenskap som liktydigt med förskolans samlade uppdrag och ser dĂ€rför inte hur det specifika i kunskapsomrĂ„det ska lyftas fram i undervisningen (Thulin 2011). Detsamma gĂ€ller teknikundervisningen, som ofta reduceras till byggrummens tĂ€nkta effekt pĂ„ barnens förstĂ„else för byggande och byggkonstruktion (Pihlgren 2022). MĂ„nga förskollĂ€rare argumenterar för att undervisningen ska utgĂ„ frĂ„n barnens nyfikenhet och frĂ„gor, men de tenderar att glömma att lĂ€roplansuppdraget ocksĂ„ handlar om ett ansvar för att expandera barnens nyfikenhet och lĂ€rande pĂ„ omrĂ„den som barnen inte har erfarenhet av eller kan kĂ€nna till. Till stor del tycks det svaga kunskapsinnehĂ„llet bero pĂ„ att förskollĂ€rare ofta saknar naturvetenskaplig förstĂ„else och ibland har en negativ instĂ€llning pĂ„ grund av sina egna erfarenheter frĂ„n den egna skolgĂ„ngen (Sundberg 2013; Ănal m.fl. 2010). MĂ„nga förskollĂ€rare har svĂ„rt att definiera
Förskolan
FörstÄelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur mÀnniskor, natur och samhÀlle pÄverkar varandra
FâKlass
Naturen och mÀnniskors levnadsvillkor pÄ hemorten
Ă
rskurs 3
Exempel pÄ livscykler hos nÄgra djur och vÀxter
Ă
rskurs 6
Livets utveckling och mönster i organismers anpassningar till olika livsmiljöer
Ă
rskurs 9
Olika faktorers inverkan pÄ ekosystem och populationer och komplexa ekologiska samband som energi öden och kretslopp
Gy Naturkunskap 2
Evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Hur livets villkor och ekologi kan studeras pÄ olika nivÄer.
Fritidshem
Hur mÀnniskors olika val i vardagen kan bidra till en hÄllbar utveckling
Figur 1.1
Progression i ett undervisningsomrÄde frÄn förskola till gymnasium. Bild: Ann S. Pihlgren.
Kapitel 1
vad naturvetenskap rör sig om (Sundberg m.fl. 2016). Det gör ocksÄ att de kan ha svÄrt att uppfatta vad som Àr möjliga naturvetenskapliga pedagogiska situationer (Hansson m.fl. 2014). Forskning visar dock att barnen med rÀtt undervisning kan förstÄ avancerade naturvetenskapliga fenomen (Backman 2018a). Genom att sjÀlva fÄ uppleva fenomen och metoder pÄ flera olika sÀtt, kan de med tiden urskilja vad som Àr vÀsentligt och vad som Àr irrelevant. Naturvetenskapen omfattar en sÀrskild kultur med regler, sprÄk, konventioner och förskolepersonalens undervisning kan, om den hÄller god kvalitet, hjÀlpa barnen att överskrida de kulturella grÀnserna mellan vardagskulturen och den naturvetenskapliga kulturen (Zetterqvist & KÀrrqvist 2007). Din insats som undervisare Àr dÀrför vÀsentlig!
Naturvetenskap, tÀnkande och estetik
Barn i förskoleĂ„ldern stĂ€ller ofta filosoferande frĂ„gor som relaterar till naturvetenskap och teknik (Matthews 1980). Varför Ă€r himlen blĂ„? Kan man fĂ„nga ett moln? Varför flyger fĂ„glar och inte mĂ€nniskor? Varför flyter bollen men inte stenen? Varför blir det natt? Ă€r exempel pĂ„ nĂ„gra sĂ„dana frĂ„gor. HĂ€r finns en möjlighet att tillsammans med kamrater och personal fĂ„ samtala om och utforska frĂ„gestĂ€llningarna för att stilla nyfikenheten. Man brukar beteckna detta första möte med det naturvetenskapliga omrĂ„det som emergent science, begynnande eller framvĂ€xande naturvetenskap (Johnston 2013). Denna begynnande förstĂ„else kan förstĂ„s som ett grundlĂ€ggande intresse för problemlösning och undersökning. Det handlar i hög grad om attitydskapande â att göra barnen nyfikna och ge dem verktyg för att förstĂ„ omvĂ€rlden ur ett naturvetenskapligt perspektiv (Thulin 2011).
Ofta ses naturvetenskap och estetik som skilda omrÄden eller kanske till och med som varandras motsatser. Naturvetenskapen ses som rationell och logisk, medan estetik och konst ses som nÄgot irrationellt som handlar om kÀnsloupplevelser. Men motsatsen Àr konstruerad; barnen upplever naturvetenskap med kÀnslor, och estetiken innehÄller alltid moment av logisk analys (Lindström 2006; Wickman & Jacobson 2009).
Barn lÀr sig genom att uppleva med mÄnga olika sinnen och det Àr dÀrför en viktig del av naturvetenskapen och tekniken i förskolan att se till att erbjuda möjligheter till sÄdana upplevelser. Genom att hoppa, Äka rutschkana och tappa saker i golvet lÀr sig det lilla barnet om tyngdlagen. Genom att röra sig taktfast till musik kan de Àldre barnen uppleva puls och Äterupprepning, nÄgot som Àr en viktig förstÄelse, bland annat pÄ teknikomrÄdet.
En betydelsefull del i förskolebarnets utforskande av naturvetenskaplig och teknisk kunskap sker via höglÀsningen. Det kan röra sig om sakprosa,
det vill sÀga faktaböcker om olika ÀmnesomrÄden, som ger barnen möjligheter att formulera nyfikna frÄgor och förstÄ olika sammanhang. Det kan ocksÄ röra sig om att genom skönlitterÀra upplevelser relatera naturvetenskapen och tekniken till den egna situationen och de egna kÀnslorna. HöglÀsningen Àr alltsÄ en viktig pusselbit i kopplingen mellan estetik, naturvetenskap och teknik.
Varför du ska lÀsa boken
Den hÀr boken Àr den fjÀrde boken som Maria Heimer och Ann S. Pihlgren skriver tillsammans. Alla de tre tidigare böckerna har med olika infallsvinklar föresprÄkat kvalitativ undervisning i förskolan som en demokratisk rÀttighet för alla barn: Demokrati för förskolebarn, Nyckelkompetenser i förskolan och VÀrdegrunden i förskolan. Det gör den hÀr ocksÄ! I den hÀr boken har vi valt att be Helena Sagar att delta, eftersom hon Àr legitimerad NO- och tekniklÀrare samt fil.dr i naturvetenskap med inriktning mot utbildning. Helena arbetar som vetenskaplig ledare och lektor i Kungsbackas Förvaltning för Förskola & Grundskola.
Boken Àr tÀnkt att ge förskollÀrare och alla som arbetar i förskolan en god grund att stÄ pÄ för att undervisa i naturvetenskap och teknik. Det innebÀr att den innehÄller en inledande del, dÀr vi pÄ ett lÀttillgÀngligt sÀtt förklarar det som förskolepersonal bör veta om naturvetenskap, teknik och undervisning. I slutet av dessa kapitel finns diskussionsfrÄgor samt lÀstips för lÀsare som vill fördjupa sig pÄ omrÄdet.
I inledningen presenteras bokens innehĂ„ll översiktligt. I kapitel 2 Naturvetenskap och teknik i förskolans undervisning presenteras vad undervisningen i förskolan förvĂ€ntas innehĂ„lla, varför förskolebarn bör möta naturvetenskap och teknik samt hur nulĂ€get ser ut i förskolors undervisning. I det nĂ€stkommande kapitlet 3 Grundkunskaper i naturvetenskap och teknik , presenteras och förklaras de grundkunskaper i naturvetenskap och teknik som förskolepersonalen kommer att behöva för att kunna undervisa. Kapitel 4. Naturvetenskapliga arbetsformer i förskolan presenterar dĂ€refter olika arbetsformer som lĂ€mpar sig för att anvĂ€ndas med förskolebarn. I kapitel 5 HöglĂ€sning â en vĂ€g till lĂ€rande och kunskap visas hur höglĂ€sningen kan ge fördjupad förstĂ„else i naturvetenskap och teknik nĂ€r den genomförs pĂ„ ett genomtĂ€nkt sĂ€tt. Kapitel 6 Hur tar vi reda pĂ„ det? behandlar ett viktigt omrĂ„de i all undervisning, nĂ€mligen att arbeta med informationssökande, olika kĂ€llor, kĂ€llkritik, samt hur artificiell intelligens som Chat GPT kan anvĂ€ndas som tillgĂ„ng i undervisningen och vad man behöver beakta. Den första delen avslutas med kapitel 7 Tematiska projekt. Kapitlet handlar om
varför ett tematiskt och Àmnesintegrerat arbete i lÀngre perioder ger hÄllbart lÀrande. Det presenterar ocksÄ hur projektet kan planeras samt nÄgra olika metoder för att arbeta med tematiska projekt.
DÀrefter följer del tvÄ som innehÄller Ätta kapitel dÀr tematiska projekt beskrivs dels för förskolebarn med pÄbörjad sprÄkutveckling, dels för barn med utvecklade sprÄkfÀrdigheter. Vi har valt att göra sÄ, i stÀllet för att ange Äldrar, eftersom barn i samma Älder kan ha olika sprÄklig kompetens. Vi anvÀnder oss av EuroparÄdets gemensamma referensram för att tydliggöra hur sprÄkutveckling sker (Skolverket 2009). Den innebÀr att sprÄkanvÀndare pÄ nybörjarnivÄ betecknas nivÄ 0+A med EuroparÄdets beteckning. HÀr kan barnet sÀga och förstÄ ett begrÀnsat antal ord och enkla, kÀnda fraser. NivÄn dÀrefter, nivÄ B, betecknas sjÀlvstÀndiga sprÄkanvÀndare. HÀr kan barnet förstÄ mer och sjÀlv samtala och diskutera flytande om vÀlkÀnda Àmnen. För den som Àr mer intresserad av EuroparÄdets referensram hÀnvisar vi till boken VÀrdegrunden i förskolan: samtal om barnkonventionen utifrÄn litteratur (Heimer & Pihlgren 2023), se LÀs vidare i slutet av kapitlet.
Varje projekt omfattar ett eller flera av omrÄdena inom förskolans naturvetenskap eller teknik. Det innehÄller en förskolepedagogisk planering för projektet samt förslag pÄ hur projektet kan genomföras. I slutet av varje projektkapitel ges förslag pÄ hur det tematiska projektet kan utvecklas vidare. DÀr finns ocksÄ lÀstips bÄde för dig sjÀlv och för barngruppen.
De praktiska kapitlen Àr tÀnkta att fungera som handledningar, som lÀsaren kan slÄ upp och anvÀnda nÀr ett undervisningsomrÄde Àr aktuellt pÄ förskolan. Kapitlen innehÄller dÀrför en del upprepningar av metodbeskrivningar sÄ att du som lÀsare slipper blÀddra mellan kapitlen.
De tematiska projektkapitlen inleds med kapitel 8 Kan vi leva utan vÀxter? HÀr Àr biologi i fokus och projektet för barn med pÄbörjad sprÄkutveckling, Vad krÀvs för att ett frö ska gro och vÀxa? fokuserar pÄ plantering och vÀxter, medan projektet för barn med fortsatt sprÄkutveckling, Varför mÄste vi vara rÀdda om vÀxterna? ocksÄ behandlar fotosyntes och hur mÀnniskan har nytta av vÀxterna. I kapitel 9 Varför lagar vi maten? Àr sÄvÀl biologi som kemi i fokus. I temat för barn med pÄbörjad sprÄkutveckling, Hur smakar och luktar maten och var kommer den ifrÄn? utforskar barnen med sina olika sinnen och tar reda pÄ mer om var mat kommer ifrÄn och hur den hanteras. För barn med fortsatt sprÄkutveckling Àr i stÀllet bakandet och jÀsningsprocessen i fokus i Varför anvÀnds jÀst vid bakning?
Kapitel 10 Varför följer dig skuggan vart du gÄr? utforskar fysikomrÄdet optik, ljus och skugga. Barn med pÄbörjad sprÄkutveckling möter skuggan i olika former i Vad Àr en skugga? Barn med fortsatt sprÄkutveckling utforskar ljus och optiska fenomen i Hur beter sig ljuset?
Kapitel 11 Varför ramlar allt till marken? har fokus pĂ„ fysik i form av gravitation och friktion. Vad faller och glider fortast? för barn med pĂ„börjad sprĂ„kutveckling har friktion och tyngd i fokus. För dem med fortsatt sprĂ„kutveckling ligger fokus pĂ„ de fem enkla maskinerna â lutande planet, hĂ€vstĂ„ngen, hjulet, kilen och blocket â och hur dessa kan anvĂ€ndas pĂ„ exempelvis en byggarbetsplats i Hur fungerar en byggarbetsplats? Kapitel 12 Vilken Ă€r vĂ„r plats i rymden? berör meterologi och astronomi, bĂ„de i det sprĂ„kligt enklare projektet Vad Ă€r det för vĂ€der idag? och det mer sprĂ„kligt avancerade Vilken Ă€r vĂ„r fullstĂ€ndiga adress? som behandlar rymden.
Kapitel 13 Hur tar vi oss fram pÄ och över vatten? har fysik och teknik i fokus.
I det sprĂ„kligt enklare projektet ligger fokus pĂ„ brobyggen och liknande konstruktioner, Vem trampar över min bro? I det sprĂ„kligt mer avancerade projektet Ă€r i stĂ€llet bĂ„tbyggande och bĂ„tfĂ€rder i fokus, Ăr det kappsegling? I kapitel 14 Vilka jobbar gratis Ă„t oss? ligger fokus pĂ„ hur mĂ€nniskan har nytta av och samverkar med naturen. I den sprĂ„kligt enklare nivĂ„n utforskas fjĂ€rilar och pollinering i Vilken nytta gör fjĂ€rilarna? I den sprĂ„kligt mer avancerade nivĂ„n Ă€r bin och honungen i fokus i Varför behöver vi bin? I kapitel 15 Hur överlever man vintern? utforskar barnen i den pĂ„började sprĂ„knivĂ„n tekniska lösningar för att kunna överleva vintern som mĂ€nniska i Hur klĂ€r vi oss för vintern? I den mer avancerade sprĂ„knivĂ„n ligger fokus pĂ„ djurs olika strategier för att överleva i Hur överlever djuren vintern? Till sist avslutas boken med kapitel 16 Epilog dĂ€r tankar under arbetet summerar bokens innehĂ„ll. I slutet av boken, bilaga C, hittar du förslag pĂ„ barnlitteratur om naturvetenskap och teknik som kan anvĂ€ndas i andra tematiska projektomrĂ„den Ă€n de som boken behandlar.
Bokens författare
Maria Heimer Àr legitimerad lÀrare och skolbibliotekarie. Hon har tidigare Àven arbetat som utvecklingspedagog med fokus pÄ sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling i förskola och skola. Hon har skrivit flera pedagogiskt inriktade böcker och lÀromedel och Àr i dag författare och förelÀsare pÄ heltid.
Ann S. Pihlgren Àr filosofie doktor i pedagogik och forskningsledare vid
Ignite Research Institute. Hennes forskningsintresse rör barns och elevers tankeutveckling och samspel samt de didaktiska konsekvenserna av dessa. Hon arbetar bland annat för Skolverket med undervisningsutveckling och har skrivit ett antal pedagogiskt inriktade böcker. Hon har tidigare arbetat som lÀrare, rektor, förskolechef, kvalitetsutvecklare och förvaltningschef samt som studierektor och lÀrarutbildare vid Stockholms universitet.
Helena Sagar Àr filosofie doktor i naturvetenskap med inriktning mot
utbildning, NO- och tekniklÀrare pÄ högstadiet, kommunlektor och vetenskaplig ledare i Förvaltningen för Förskola & Grundskola i Kungsbacka kommun. Under alla sina Är som undervisande lÀrare har hon arbetat med entreprenöriella lÀrmiljöer för att skapa mening och inflytande för eleverna i deras lÀrande. Hennes forskningsintresse rörde inledningsvis lÀrares professionsutveckling inom pedagogiskt entreprenörskap. Genom tjÀnsten som kommunlektor och vetenskaplig ledare har hennes intresse breddats till att innefatta Àven förskolans undervisning, sÀrskilt inom NO och teknik. Hon planerar och genomför utbildningar för rektorer och mellanledare i förvaltningen och samverkar med flera olika forskare kring praktiknÀra forskningsfrÄgor.
DISKUTERA KAPITLET
âą Ăr naturvetenskap och teknik viktiga omrĂ„den i förskolans undervisning? PĂ„ vilket sĂ€tt i sĂ„ fall? I vilken omfattning?
LĂ€s vidare
Heimer, M. & Pihlgren, A.S. (2021). Demokrati för förskolebarn: undervisning i Ätta nyckelkompetenser. Studentlitteratur.
Heimer, M. & Pihlgren, A.S. (2022). Nyckelkompetenser i förskolan: tio demokratiska undervisningsexempel. Studentlitteratur.
Heimer, M. & Pihlgren, A.S. (2023). VÀrdegrunden i förskolan: samtal om barnkonventionen utifrÄn litteratur. Studentlitteratur.
Johnston, J. (2013). Emergent science. Teaching science from birth to 8. Routledge.
