INNEHĂ
LL
7. Intervjuer
BILAGA
BILAGA 2 159
BILAGA 3 161
Det första omrÄdet som berörs i PSHS Àr barnets/den ungas uppfattning om sin skola, skolgÄng och erfarenhet av att vara elev. Vi inleder dÀrför detta kapitel med att ge dig som skolkurator en organisatorisk grundkunskap om skolan och de utmaningar som kan rÄda dÀr. Det blir som ett kunskapsstöd att ha med sig in i samtalen. Vissa delar av innehÄllet kan anvÀndas som information och psykoedukation till barnet i samtalet. Avsnittet ger en kortare beskrivning av utvalda teman som berör aktuellt omrÄde och avslutas med en fallbeskrivning.
SkolgÄng
I Sverige finns en lagstadgad skolplikt (SFS 2010:800). UngefĂ€r 1,1 miljon barn omfattas av denna skolplikt (Skolverket, 2021). Barn ska gĂ„ tio Ă„r i den obligatoriska skolan (Ă„k F-9), frĂ„n 6 Ă„rs Ă„lder upp till de Ă€r 16 Ă„r gamla. Under sin totala skoltid befinner sig barn och unga i skolan över 20 000 timmar. Skolans övergripande uppdrag Ă€r att förse barn och unga med kunskap och att de ska uppnĂ„ kunskapsmĂ„l (SKOLFS 2021:5; Skolverket, 2022a). Ă
r 2022 uppnÄdde nÀstan 85 procent av alla elever dessa kunskapsmÄl och blev behöriga för gymnasiestudier medan resterande, ungefÀr 18 000 av 95 565 elever, inte gjorde det (Skolverket, 2022b). Skolverket (2023c) slÄr fast att skolan stÄr inför stora utmaningar i att driva och upprÀtthÄlla en stabil verksamhet dÄ barn och unga ses ha ett ökat
behov av sÄvÀl stöd som insatser för att nÄ kunskapsmÄlen men ocksÄ för att utvecklas emotionellt och socialt.
Det finns mĂ„nga olika faktorer som pĂ„verkar hur barn och unga samlar pĂ„ sig olika erfarenheter och upplevelser av att vara just barn eller ung, gĂ„ i skolan och leva sitt liv. I Sverige sĂ€gs uttryckligen att âskolan Ă€r en skola för allaâ (Skolverket, 2000), vilket troligt vis Ă€r fallet för de allra flesta barn och unga, men lĂ„ngt ifrĂ„n alla kĂ€nner att skolan Ă€r för dem och att de har en naturlig plats och tillhörighet i skolan. Detta gĂ€ller Ă€ven historiskt. För att förstĂ„ ett barns position behöver vi ocksĂ„ förstĂ„ det samhĂ€llsklimat och den kontext som rĂ„der för den tid som barnet lever i.
Barn har under 1900-talet successivt blivit mer och mer aktiva aktörer i sina egna liv.
Barn ska skyddas, stödjas och göras delaktiga för att i skolan ges förutsÀttningar att inhÀmta kunskap och utvecklas till socialt kompetenta mÀnniskor. I skolans kunskapsproducerande verksamhet ryms alla barn. Att gÄ ut grundskolan med godkÀnda betyg Àr en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot psykisk ohÀlsa för unga. En fullstÀndig genomgÄng av grundskolan ökar dessutom möjligheten till ett inkluderat och fullvÀrdigt liv som vuxen, medan motsatsen Àr en avsevÀrd riskfaktor för barn och unga att hamna i marginalisering eller utanförskap senare i livet (Socialstyrelsen, 2018). De individuella vinsterna med att ha ett fullvÀrdigt liv Àr svÄra att mÀta. Dock har det gjorts mÀtningar av samhÀllets vinster av att uppmÀrksamma och lösa de svÄrigheter som stÄr i vÀgen för att barnet eller den unga ska kunna utvecklas adekvat och bli delaktig i samhÀllet, vilket i sin tur motverkar passivitet och förebygger kriminalitet (Nilsson m.fl., 2014).
Ytterligare en skyddande faktor, utöver genomförd skolgÄng med godkÀnda betyg, Àr att barnet eller den unga fÄr möjlighet till en sammanhÄllen och trygg skolgÄng. Det Àr dÀrför av stor vikt att uppmÀrksamma barn som flyttat ofta eller som av olika anledningar bytt skola eller klass.
Barn och unga befinner sig i skolan en stor del av sin vakna tid.
58
3. Skola
Skolan Àr för de flesta barn och unga en plats dÀr de kan umgÄs, leka, jobba och utvecklas, men för vissa Àr skolgÄngen problematisk och skolan kan upplevas som en otrygg plats. MÄnga barn och unga vittnar om utanförskap, oro och vantrivsel i sin vardag.
Att ha en nÀra vÀn eller bra klasskamrater kan skapa en kÀnsla av samhörighet och trygghet, men nÀr man börjar skolan, gÄr frÄn exempelvis mellan- till högstadie eller byter skola förÀndras och utmanas ibland de tidigare etablerade vÀnskapsrelationerna.
OvanstÄende tema utforskas i det psykosociala hÀlsosamtalet med hjÀlp av frÄgorna:
Æ BerĂ€tta hur du haft det och hur det gĂ„tt för dig i skolan hittills?
Æ Har du gĂ„tt pĂ„ samma skola eller i olika skolor?
Æ Finns det nĂ„got som du oroar dig för nĂ€r det gĂ€ller att gĂ„ i skolan?
Æ Vad fungerar och vad fungerar inte?
Æ Har du nĂ„gon i din nuvarande klass som du kĂ€nner sedan tidigare?
Æ Har du nĂ„gon i din klass som du kĂ€nner dig trygg med och i sĂ„ fall vem?
SkolnÀrvaro
Det finns mĂ„nga olika begrepp om och perspektiv pĂ„ barn och ungas nĂ€rvaro i skolan. PĂ„ en del skolor talar man om âskolnĂ€rvaroâ och fokuserar dĂ„ pĂ„ barn och ungas faktiska tid i skolan medan man pĂ„ andra skolor lĂ€gger fokus pĂ„ hur hög frĂ„nvaron Ă€r. Forskning visar att barn och unga generellt kĂ€nner en tillhörighet till sin skola, klass och till jĂ€mnĂ„riga. KĂ€nslan av inkludering i skolan benĂ€mns i internationell forskning âschool belongingâ (Slaten m.fl., 2016). Vi har valt att anvĂ€nda benĂ€mningen skolanknytning. Barn och unga som har en lĂ„g skolnĂ€rvaro har ofta ocksĂ„ en lĂ„g kĂ€nsla av skolanknytning och upplever inte skolan
3. Skola 59
som en plats för utveckling och lÀrande. Det Àr dÀrför mycket viktigt att stÀrka barn och ungas skolanknytning och upplevelse av tillhörighet i skolan, helt enkelt att fÄ dem att kÀnna sig delaktiga och engagerade. Att tidigt upptÀcka och utforska barn och ungas upplevelse av engagemang i skolan Àr ett sÀtt att frÀmja deras skolnÀrvaro.
En annan utmanande faktor Àr de barn och unga som kommer till skolan och har en nÀrvaro i skolan men som inte gÄr pÄ lektionerna. De hÀnger kanske i korridorerna eller kommer och gÄr till vissa utvalda lektioner. Denna typ av skolfrÄnvaro ska ocksÄ uppmÀrksammas och mÄste förstÄs pÄ ett djupare plan. Det Àr viktigt att undersöka vilka lektioner barnet/den unga uteblir frÄn och om det finns en systematik i dessa eventuella frÄnvaromönster.
Barn och unga klarar inte alltid av att fullfölja sin skolgÄng pÄ egen hand, utan kan behöva förstÀrkt stöd frÄn sÄvÀl skola som förÀldrar. FörÀldrars syn pÄ och instÀllning till skola och kunskap kan ibland vara avgörande för barn och ungas skolgÄng och det blir dÀrmed viktigt att sÀkerstÀlla ett gott samarbete mellan skola och hem för att fÄ en gemensam syn pÄ utbildningens roll i barnets eller den ungas liv.
NÀr barn och unga inte kÀnner nÄgon skolanknytning eller nÄgot engagemang för sina studier tappar de lÀtt motivationen. Motivationsförlusten kan innebÀra att de utvecklar problematiska beteenden (till exempel att utebli frÄn skolan) och/eller lÄg sjÀlvkÀnsla. LÄngsiktiga stödjande insatser kan bidra positivt till barn och ungas förmÄga att klara skolan (Galassi, 2017).
Det finns flera olika faktorer som pÄverkar barn och ungas skolnÀrvaro, sÄvÀl skolfaktorer som familjefaktorer. En viktig skolfaktor Àr elevens upplevelse av trygghet och positiva relationer till bÄde andra elever och lÀrare pÄ skolan. KrÀnkningar, diskriminering och mobbning Àr riskfaktorer för utveckling av problematisk skolfrÄnvaro. Att ha svÄrigheter med det sociala samspelet och att kÀnna sig ensam Àr ocksÄ sÄdant som pÄverkar skolnÀrvaron negativt (Gren Landell, 2021).
3. Skola
I sin skolvardag behöver barn och unga förutsÀgbarhet och struktur. De Àr i sin utvecklingsprocess inte alltid rustade att hantera alla krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ dem och om skoldagen Àr oförutsÀgbar och saknar struktur kan det försvÄra för dem. Den kognitiva förmÄgan rÀcker inte till för att systematisera och strukturera uppgifter och förvÀntningar och samtidigt klara kunskapsinhÀmtningen. Det blir helt enkelt för mycket för
hjÀrnan att hantera. Viktigt Àr att uppgifter, schema och vuxnas guidning genom skoldagen Àr stringent och tydlig sÄ att barnen och de unga inte sjÀlva behöver ansvara för ramarna och strukturen, utan i stÀllet kan slappna av och fokusera pÄ att inhÀmta kunskap (Obermeier m.fl., 2022).
Barn och ungas skolnÀrvaro kan ocksÄ pÄverkas av problematiska familjeförhÄllanden prÀglade av exempelvis psykisk sjukdom, missbruk, lÄngtidssjukskrivning, arbetslöshet eller bristande integrering i samhÀllet hos förÀldrarna. Det Àr vÀl kÀnt att de barn och unga som har sÄdana hemförhÄllanden oroas och/eller tar ansvar för sin förÀlders mÄende och livssituation pÄ ett sÀtt som hindrar dem frÄn att kunna fokusera pÄ och genomföra skolarbetet och nÀrvara i skolan. SkolfrÄnvaro kan handla om att barn och ungdomar far illa i sitt hem eller pÄ sin fritid, och skolfrÄnvaro kan bÄde orsakas av och leda till fysisk och psykisk ohÀlsa (Gren Landell, 2021).
NÀr skolfrÄnvaro konstateras bör orsaken till denna noga kartlÀggas och systematiskt undersökas för att vi ska kunna förstÄ och sÀtta in adekvata insatser för det enskilda barnet/den unga. Ibland behöver ÄtgÀrderna vidtas pÄ skolenhetsnivÄ och ibland behöver andra aktörer involveras, till exempel socialtjÀnsten och BUP, för att vi gemensamt ska kunna arbeta för att barn och unga ska vilja och förmÄ vara i skolan. Tidiga och samordnade insatser (TSI) frÄn skola, socialtjÀnst och hÀlso- och sjukvÄrd kan bidra till en helhetssyn pÄ barnet/den unga, och flera olika insatser kan komplettera varandra (Skolverket, 2023c).
Barn och unga har olika förutsÀttningar att ta sig till skolan. Vissa bor i nÀrheten och kan gÄ eller cykla dit, medan andra bor
3. Skola 61
lÄngt bort och kanske fÄr skjuts av sina förÀldrar eller sÄ tar de exempelvis tÄg eller buss. Detta kan inverka pÄ barnets/den ungas möjlighet, motivation och trygghet att ta sig till skolan. Det kan finnas barn och unga som mÄste gÄ upp tidigt för att hinna med de enstaka tÄg och bussar som gÄr och som inte har förÀldrar med bil eller med förmÄga att stötta dem att komma i vÀg till skolan. Det kan ocksÄ vara sÄ att man som barn eller ung tycker att den sociala exponering som det innebÀr att Äka tÄg eller buss Àr anstrÀngande eller att man blir utsatt för krÀnkningar och elaka kommentarer pÄ vÀg till eller/och frÄn skolan.
För de barn och unga som kÀnner sig exkluderade, har motivationsbrist eller kÀmpar med tankar och kÀnslor kring sin hemsituation kan studiero, tillit och trygghet i skolan vara avgörande.
OvanstÄende tema utforskas i det psykosociala hÀlsosamtalet med hjÀlp av frÄgorna:
Æ Vad fĂ„r dig att vilja komma till skolan?
Æ Finns det nĂ„got som gör att du inte vill/kan vara i skolan?
I sÄ fall vad?
Æ Hur tar du dig till skolan (t.ex. buss, tĂ„g eller cykel) och hur fungerar det?
Studiero
VÄr erfarenhet Àr att studiero Àr en förutsÀttning för att optimera barn och ungas kunskapsinhÀmtning och sociala och emotionella utveckling. Skolverket (2023c) ger sju indikationer pÄ hur personal kan jobba i skolan för att frÀmja studiero. Fyra av dem riktar sig frÀmst till den pedagogiska och undervisande verksamheten: att ha kunskap om varje elev, göra eleverna delaktiga, variera undervisningen och stÀrka elevernas förstÄelse av vad som förvÀntas av dem pÄ lektionerna. De tre övriga blir uppenbart viktiga för dig som skol kurator nÀr du arbetar med att skapa tillit och trygghet i relationsskapandet med de barn och unga som du trÀffar:
62
3. Skola
du behöver se dem, ta dig tid att lyssna pÄ dem, frÄga om deras intressen och mÄende samt vara behjÀlplig i att lösa och reda ut eventuella konflikter i skolan.
Chansen att lyckas i skolan ökar om barn och unga ges möjlighet att etablera goda relationer till lĂ€rare och till andra elever (Lundström, 2023; Skolverket, 2023c; Bethell m.fl. 2019). Det frĂ€mjar deras trygghet, motivation, sociala och emotionella utveckling, trivsel och mĂ„ende i skolan, vilket i sin tur ökar möjligheten till lĂ€rande. Detta gĂ€ller sĂ€rskilt barn och unga med olika typer av svĂ„righeter i skolan och/eller livet. Trondman (2003) talar om kloka möten och kloka vuxna med ârelationskapitalâ och avser med detta sĂ„dana vuxna som kan skapa goda relationer med barnen/de unga genom att se, bekrĂ€fta, visa tilltro till, berömma och lyssna pĂ„ dem. Trondman (2003) betonar ocksĂ„ att dessa goda relationer Ă€r viktiga nĂ€r barn och unga mĂ„r dĂ„ligt eller har utvecklat ett riskbeteende. Med hjĂ€lp av goda relationer och en kĂ€nsla av skolanknytning kan en studiefrĂ€mjande och trygg miljö skapas i klassrummet.
OvanstÄende tema utforskas i det psykosociala hÀlsosamtalet med hjÀlp av frÄgorna:
Æ Vad innebĂ€r studiero för dig?
Æ Hur upplever du möjligheten att ta in kunskap och lĂ€ra?
Æ Hur Ă€r klassrumsmiljön?
Trygghet och trivsel
Skolans vÀrdegrund ska vila pÄ grundlÀggande demokratiska vÀrderingar och mÀnskliga rÀttigheter (Skollagen kap. 1 § 4). VÀrdegrunden ska genomsyra hela verksamheten och det Àr skolans personal som ska förmedla, stÄ för och visa den. Detta frÀmjande arbete Àr nÄgot som ska pÄgÄ varje dag i varje klassrum, pÄ varje lektion utan att nÄgot specifikt intrÀffat.
Som elev i skolan ska man kunna kÀnna sig trygg och respekterad för den man Àr och vill vara. Som elev har man ocksÄ rÀtt
3. Skola 63
att fÄ det stöd man behöver för att utvecklas och nÄ sin fulla potential. För att detta ska lyckas Àr det avgörande att eleverna inte blir utsatta för nÄgon form av krÀnkningar eller trakasserier. Att skolan har ett vÀl fungerande frÀmjande arbete Àr en viktig förutsÀttning för att pÄ bÀsta sÀtt förebygga, upptÀcka och ÄtgÀrda krÀnkningar (Skolverket, 2022c). Skolan bör vara en miljö som Àr bÄde fysiskt och psykiskt trygg för alla pÄ skolan. Skolverket (2023c) belyser tvÄ förutsÀttningar som Àr sÀrskilt viktiga för att elever ska kunna kÀnna sig trygga i skolan: dels att det finns en ömsesidig respekt mellan elever och lÀrare, dels att vuxna pÄ skolan reagerar om de fÄr veta att en elev blivit krÀnkt.
Det förebyggande arbetet bestÄr i att förhindra att krÀnkningar och diskriminering uppstÄr i verksamheten. Regelbundna kartlÀggningar Àr en grundlÀggande förutsÀttning för att kunna identifiera risker. Eleverna Àr experter pÄ att vara elev pÄ sina respektive skolor och deras upplevelser och erfarenheter Àr dÀrför synnerligen viktiga och bör ges utrymme i kartlÀggningarna, liksom i analyser och i planerade insatser. Skolpersonal mÄste ha kunskap om de faktorer som pÄverkar det sociala samspelet i elevgrupper dÀr krÀnkningar kan uppstÄ sÄ att de kan arbeta med effektiva förebyggande insatser. Det förebyggande arbetet ska involvera alla pÄ skolan och vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet (Skolverket, 2022c).
I de inledande delarna av lĂ€roplanerna och kursplanerna för grundskolan har det tillkommit ett nytt avsnitt med rubriken âGod miljö för utveckling och lĂ€randeâ. Avsnittet innehĂ„ller formuleringar som betonar att eleverna ska kĂ€nna sĂ„vĂ€l social som personlig trygghet i skolan och att skolan har en viktig roll i att stĂ€rka elevers sjĂ€lvkĂ€nsla: âOmsorg om den enskilda elevens hĂ€lsa, vĂ€lbefinnande och utveckling ska prĂ€gla verksamhetenâ (Skolverket, 2022c, s. 9).
Trots denna framskrivning av fokus pÄ vÀlbefinnande och omsorg i skolan finns det flera orsaker till att det kan vara svÄrt att upptÀcka krÀnkningar, bland annat normalisering och under rapportering. Att vara utsatt kan upplevas som skamfyllt och om man dessutom
64
3. Skola
saknar tillit till andra kanske man vÀljer att inte berÀtta om sin utsatthet. NÀr det gÀller normalisering kan vissa beteenden bli en del av vardagen i skolan och det gör att barnet eller den unga inte blir medveten om sin utsatthet och att andra inte reagerar. Eftersom forskning visar att det finns en underrapportering av diskriminering och krÀnkande behandling bör personal i skolan vara extra uppmÀrksam pÄ detta (Skolverket, 2022c). Att frÀmja tillitsfulla
relationer mellan elever och personal och att regelbundet kartlÀgga elevers upplevelser av utsatthet Àr grundlÀggande för att kunna upptÀcka eventuell diskriminering och krÀnkande behandling.
OvanstÄende tema utforskas i det psykosociala hÀlsosamtalet med hjÀlp av frÄgorna:
Æ Hur trivs du i skolan?
Æ Hur trygg kĂ€nner du dig i skolan (pĂ„ en skala 1â10 dĂ€r 1 Ă€r inte alls trygg och 10 Ă€r mycket trygg)?
Æ Finns det nĂ„gon vuxen pĂ„ skolan som du kĂ€nner förtroende för och som du kan vĂ€nda dig till vid behov och i sĂ„ fall vem?
Stöd i skolan
ElevhÀlsoarbetet ska engagera all personal i skolan och ske i skolans alla miljöer. I ett elevhÀlsoteam ingÄr vanligtvis skolkurator, skolsköterska, specialpedagog/speciallÀrare och rektor. SkollÀkare, skolpsykolog och studie- och yrkesvÀgledare Àr ocksÄ en del av elevhÀlsan men brukar inte alltid vara med pÄ elevhÀlsoteamets regelbundna möten, eftersom de ofta tillhör mÄnga olika elevhÀlsoteam pÄ flera olika skolor. ElevhÀ lsan ska utifrÄn dessa olika professioners arbete kunna erbjuda medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser av framför allt f örebyggande och hÀlsofrÀmjande art och dÀ rigenom stödja elevernas utveckling mot utbildningens m Ä l. Arbetet ska ske pÄ individ-, grupp- och skolenhetsnivÄ i samverkan med lÀ rare och övrig personal och kunna bidra till skolans kvalitetsarbete. Samverkan med
3. Skola 65
hÀ lso- och sjukvÄ rd och socialtjÀ nst ska ske vid behov (Skollagen, 2 kap. § 25; Skolverket & Socialstyrelsen, 2016).
Skolverket (2023c) ger vÀgledning kring frÄgor om sÀrskilt stöd och extra anpassningar:
Ledning och stimulans
Det kompensatoriska uppdraget betyder att skolan ska ta hÀnsyn till barn och ungas olika behov och förutsÀttningar och ha som mÄl att barnen/de unga ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Ledning och stimulans Àr en rÀttighet för alla barn och unga, bÄde för dem som har lÀttare för att uppfylla kriterier för betyg och bedömning och för dem som har det svÄrare i skolan.
Extra anpassningar
NÀr barn och unga riskerar att inte uppfylla rÄdande kunskapskrav finns rÀtten till extra anpassningar. LÀrare och övrig skolpersonal har dÄ möjlighet att anpassa för barnet/den unga i den ordinarie undervisningen och det krÀvs inget formellt beslut eller ÄtgÀrdsprogram för detta.
SÀrskilt stöd
Insats i form av sÀrskilt stöd Àr ett beslut som rektor tar och som ska skrivas in i ett ÄtgÀrdsprogram. Till skillnad frÄn extra anpassningar Àr sÀrskilt stöd en ÄtgÀrd som oftast inte genomförs i den ordinarie undervisningen utan som kompletterar eller ersÀtter undervisningen som barnet/den unga skulle ha nÀrvarat vid.
Att ha en diagnos fÄr aldrig vara ett villkor för att ett barn eller en ungdom ska fÄ stöd i skolan. En funktionsnedsÀttning innebÀr inte heller att barnet/den unga automatiskt Àr i behov av extra anpassningar eller sÀrskilt stöd. Avgörande Àr om barnet/den unga riskerar att inte uppfylla kriterierna för betyg eller bedömning. Det som Àr relevant nÀr barnet/den unga har en diagnos Àr att ta reda pÄ hur den pÄverkar skolsituationen. En diagnos Àr aldrig en förutsÀttning för sÀrskilt stöd men kan vara anvÀndbar vid
3. Skola
bedömning och beslut om lĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder. Skolans rektor ska skyndsamt utreda barnets/den ungas behov av sĂ€rskilt stöd och det ska vid behov ske i samrĂ„d med elevhĂ€lsan. Barn och unga kan uppfylla kriterier för betyg och bedömning i nulĂ€get men uppvisa svĂ„righeter i skolsituationen vilka pĂ„ sikt riskerar att medföra att de inte nĂ„r kriterierna lĂ€ngre fram. Exempel pĂ„ sĂ„dana svĂ„righeter Ă€r psykosocial problematik, psykisk ohĂ€lsa, svĂ„righeter i det sociala samspelet, hög frĂ„nvaro och koncentrationssvĂ„righeter. Ăven i en sĂ„dan situation Ă€r rektor skyldig att skyndsamt utreda barnets/den ungas behov av sĂ€rskilt stöd.
För att i ett tidigt skede upptÀcka och uppmÀrksamma barn och ungas behov av stöd i skolan kan en framgÄngsfaktor vara att elevhÀlsans personal samverkar med övrig personal. ElevhÀlsans kompetens Àr viktig i arbetet med kartlÀggning av och anpassning till barns olika behov och förutsÀttningar.
OvanstÄende tema utforskas i det psykosociala hÀlsosamtalet med hjÀlp av frÄgorna:
Æ Har du extra anpassningar eller sĂ€rskilt stöd?
Æ Har du behov av sĂ„dant stöd eller nĂ„got annat stöd?
FramtidsmÄl
Barn och ungas drömmar och mÄl Àr individuella och kan bero pÄ mÄnga olika faktorer, till exempel Älder och mognad, familjens socioekonomiska situation, tidigare skolbakgrund eller psykisk och fysisk hÀlsa. Vilka relationer som finns i barnets/den ungas nÀrhet kan ocksÄ spela en viktig roll. Finns det exempelvis nÄgon som tror pÄ barnet/den unga och som förmedlar det? NÄgon som stöttar, vÀgleder och kan ingjuta hopp inför framtiden? Framtiden kan stressa barn och unga. FörvÀntningar kan vara formulerade av andra personer, till exempel förÀldrarna, och kan vara förbundna med upplevda krav hos barnet/den unga. Det Àr dÀrför viktigt att stanna upp och fokusera pÄ sÄvÀl hopp som stress men ocksÄ
3. Skola 67
Caroline Lundström Àr socionom och har en masterexamen i socialt arbete samt Àr handledare. Maria Kjellgren Àr socionom och fil.dr i socialt arbete, psykoterapeut och handledare. Maria Fossen Àr socionom och verksam som skolkurator. Maria Andersson Àr socionom med grundlÀggande psykoterapiutbildning och verksam som skolkurator.
