Maria Bermann & Frida Leksell
Läs mer om Maria Bermann och Frida Leksell på rabensjogren.se
Boken är baserad på
Sveriges Television AB:s tv-program
© Text: Maria Bermann och Frida Leksell 2026
Utgiven av Rabén & Sjögren, Stockholm 2026
Form omslag: Jonas Lindén Omslagsbilder: AI-assisterad design
Form inlaga: Maria Svedberg, Happy Book
Tryckt hos Livonia Print Ltd, Lettland 2026
ISBN 978-91-29-75149-9
Rabén & Sjögren ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823
Maria Bermann & Frida Leksell
Jag heter: ............................................
Jag är: år gammal
På dagarna brukar jag: ...............................................
På kvällarna tycker jag om att: ............................... ................................................................................................
Favoritkläder: .................................................................. ................................................................................................
Favoritperson: ................................................................. ............................................................................................
Jag blir glad av: ............................................................. ................................................................................................
Jag blir arg av: ............................................................... ................................................................................................
Jag skrattar åt: ................................................................ ................................................................................................
Största önskan: ................................................................ ................................................................................................
Jag heter: ............................................
Jag är: år gammal
På dagarna brukar jag: ...............................................
På kvällarna tycker jag om att: ............................... ................................................................................................
Favoritkläder: ................................................................................................
Favoritperson: ................................................................. ............................................................................................
Jag blir glad av: ............................................................. ................................................................................................
Jag blir arg av: ............................................................... ................................................................................................
Jag skrattar åt: ................................................................ ................................................................................................
Största önskan: ................................................................................................
Jag heter: ............................................
Jag är: år gammal
På dagarna brukar jag: ...............................................
På kvällarna tycker jag om att: ............................... ................................................................................................
Favoritkläder: .................................................................. ................................................................................................
Favoritperson: ................................................................. ............................................................................................
Jag blir glad av: ............................................................. ................................................................................................
Jag blir arg av: ............................................................... ................................................................................................
Jag skrattar åt: ................................................................ ................................................................................................
Största önskan: ................................................................ ................................................................................................
Jag heter: ............................................
Jag är: år gammal
På dagarna brukar jag: ...............................................
På kvällarna tycker jag om att: ............................... ................................................................................................
Favoritkläder: .................................................................. ................................................................................................
Favoritperson: ................................................................. ............................................................................................
Jag blir glad av: ............................................................. ................................................................................................
Jag blir arg av: ............................................................... ................................................................................................
Jag skrattar åt: ................................................................ ................................................................................................
Största önskan: ................................................................ ................................................................................................
Kapitel 1 KAOSMORGON
– Neeeeeej!
Inez stirrar på den skrynkliga lappen hon just hittat i sin skolväska. Hon kastar ifrån sig väskan och rusar ut i köket.
– Asså neeeej!
Mamma, som sitter i morgonrock och äter frukost, hoppar till så att teet skvalpar ut.
– Men Inez, vad är det?
– Vi har utflykt med skolan i dag! Vi ska till museet!
Mamma sätter ner koppen.
– Men varför har du inte sagt nåt?
Inez stampar med foten och viftar med lappen.
– Lappen låg kvar i väskan!
Mamma höjer på ögonbrynen.
– Jag kan väl inte komma ihåg allting hela tiden! gastar Inez. Jag måste ha matsäck!
NUUUU!
Mamma suckar och skakar på huvudet.
– Men du måste faktiskt hålla reda på …
Inez drar stressat händerna genom sitt långa rufsiga hår.
– Men mamma skynda dig! Åhhh! Moa står säkert redan och väntar!
Inez rusar ut i hallen och sliter upp ytterdörren.
Mycket riktigt. Nedanför trappan står Moa med håret uppsatt i en perfekt tofs och ryggsäcken ordentligt på ryggen. Inez blir nästan arg. Hur kan Moa ha koll på allt jämt?
– Jag har INTE glömt bort utflykten! ropar hon och smäller igen dörren innan Moa hinner säga något.
Moa har säkert pannkakor med sig som matsäck, tänker Inez irriterat. Det vore typiskt henne.
– Är du klar snart? ropar hon ut till köket där mamma står och brer mackor.
– Jadå! säger mamma. Klä på dig så länge!
Inez drar på sig sin jacka, öppnar ytterdörren
och spanar ut. Nu har både Hedda och Nomi kommit ut från sina hus och väntar tillsammans med Moa.
– Inez, vi kommer för sent, skynda dig! ropar Moa och viftar åt henne.
– Vi hinner! ropar Inez tillbaka.
– Nej, det gör vi inte! säger Moa upprört.
Inez börjar leta efter sina skor. De finns ingenstans.
– Nån har tagit mina skor!
Mamma kommer ut från köket med en plastlåda i handen. Hon går fram till skohyllan och pekar på ett par gröna gympadojjor.
– Dom står ju här! På sin rätta plats!
Inez stryker håret ur ögonen.
– Meh! Hur skulle jag kunna veta det?
Hon rycker åt sig lådan med mackorna,
rusar ut och slår igen dörren mitt i mammas förmaningar om att ta det försiktigt och göra
som lärarna säger i dag på utflykten. Hon springer nerför trappan, med öppen jacka och slängande ryggsäck.
– Jag kommer!
Inez tar täten och hela gänget går med raska
steg nerför gatan. Inez ler för sig själv. Den här dagen kommer bli så kul! Inga lektioner, de ska få
åka buss OCH titta på dinosaurieskelett.
Kapitel 2 PÅSTIGNING
Med andan i halsen springer Inez, Hedda, Moa och Nomi in på skolgården. Där står en stor röd buss parkerad och framför den står resten av klassen i en klunga.
– Eva! Vi är här nu! ropar Moa.
Deras mentor Eva vänder sig om och ler.
– Vad bra, säger hon.
– Är vi sena? flåsar Moa.
– Nejdå, säger Eva, ni kom precis lagom. Jag ska just samla in mobilerna.
– Där ser du, säger Inez till Moa. Vi hann visst!
Det pratas och fnissas medan Eva går runt och samlar in telefonerna i mobillådan. I farten
hjälper hon till att knäppa jackor, knyta skor och svara på frågor.
Då ljuder en hög signal som får alla att hoppa till och tystna. Det är Stefan, deras idrottslärare,
som har blåst i visselpipan som han alltid har hängande runt halsen. Nu står han och trampar
otåligt vid dörren längst fram på bussen.
– Vad är det, Stefan? frågar Eva förskräckt.
– Jag bara undrar om jag kan börja räkna in alla nu?
Eva ser sig runt i gruppen. Alla är här,
telefonerna är insamlade och de är redo för
utflykt. Hon nickar mot Stefan.
– Ja, det …
Längre hinner inte Eva förrän Stefan blåser i visselpipan igen och börjar prata med hög röst.
– Nu är det viktigt att ni går in en och en i bussen, så att jag hinner räkna!
Inez fnissar och möter Heddas blick, men de
gör som Stefan vill och ställer sig på led. Klassen börjar långsamt gå in i bussen. Stefan räknar högt
och bockar av på sin lista.
– 8, 9, 10, 11 … 11 … ehm 13 … eller va?
Stefan blåser högt i visselpipan.
– Alla måste backa! Jag tappade räkningen!
Backa ut!
Eva lägger handen på Stefans arm.
– Stefan, jag tror inte det behövs, jag har också koll.
Men Stefan ger sig inte. Inez, som just har kommit på bussen, stampar ilsket med foten.
Varför ska Stefan krångla så? Kan de inte bara
åka nu!
– Hallå, det måste faktiskt bli rätt, säger Moa.
Backa!
Efter lite stök och bök är klassen ute ur bussen.
Stefan blåser i visselpipan och alla får gå på igen.
Den här gången lyckas han räkna rätt.
– 24 stycken, Eva! Dom är 24 stycken! 26 med oss två! ropar han högt.
Eva suckar.
– Jag vet, Stefan, säger hon och ler ansträngt
mot honom. Bra! Då åker vi!
Kapitel 3 BUSSRESAN
Inez och Hedda sitter mitt i bussen och bakom dem sitter Moa och Nomi. Busschauffören viss-
lar glatt där framme medan han rattar den stora bussen på väg mot museet. Inez känner hur det pirrar i hela kroppen av förväntan.
– Jag är mest spänd på dinosaurieskelettet! säger hon.
Hedda håller med.
– Ah, ska bli så coolt att se ett riktigt skelett!
– Vad vill ni se först? säger Inez och vänder sig bak till Moa och Nomi.
– Jag vill se allt! säger Nomi. Jag ska springa runt och se allt på en gång!
Inez och Hedda skrattar, men Moa tittar
allvarligt på henne.
– Man får faktiskt inte springa på museum!
– Äh, du fattar vad jag menar, säger Nomi. Jag
vill bara se allt! Du då?
Men nu svarar Moa inte. Hon tittar rakt fram
och håller hårt i sätet framför sig.
– Hallå?!
Nomi viftar med handen framför Moas ansikte, men får ingen reaktion.
– Vad är det med henne? undrar Nomi och viftar lite till.
Tjejerna tittar bekymrat på Moa, som nu blivit
alldeles blek. Då förstår Inez.
– Moa, mår du illa? Nicka om du mår illa!
Moa nickar svagt.
– Kommer du kräkas? frågar Nomi och ryggar
förskräckt tillbaka.
Moa svarar inte. Då ställer sig Inez upp och ropar högt:
– Eva! Moa är åksjuk! Hon är helt grön i ansiktet!
Eva kommer snabbt på fötter. Hon ber busschauffören stanna och skyndar sig bak till tjejerna.
Hon lägger handen på Moas panna och ger henne lite vatten. Inez himlar med ögonen.
– Varför måste du bli åksjuk just nu? Vi kommer ju aldrig fram!
Eva ignorerar Inez kommentar.
– Kom Moa, säger hon. Du får sitta längst fram med mig, så att du kan se vägen. Det brukar hjälpa.
Moa nickar. Eva tar henne om axlarna och föser henne framför sig till sätena längst fram.
– Hallå, kan vi åka nu?! ropar Inez från sin plats.
Moa gör tummen upp, busschauffören startar bussen och så rullar de vidare.
Äntligen är det dags för skolutflykten som alla har väntat på. Nomi, Inez, Hedda, Moa och resten av klassen
ska åka till ett museum och alla ser fram emot att få se dinosaurieskeletten. Men morgonen börjar i kaos och sedan blir allt bara värre och värre. En bortglömd
matsäck, ett akut toabesök och plötsligt är två av kompisarna spårlöst försvunna!
Möt tjejerna från den älskade SVT-serien och häng med i deras vardag där kompisarna betyder allt!