Moa de Bruin
M IN S U P E RK A O SIGA V ÅR
Kan innehålla spår av mopeder, fioler och välbevarade lik.
... just det! Kan även innehålla en l iten, liten urspårad fight club.
Läs mer om Moa de Bruin på rabensjogren.se
© Moa de Bruin 2025
Utgiven av Rabén & Sjögren, Stockholm 2025
Omslag: Karin Johansson
Tryckt hos Livonia Print Ltd, Lettland 2025
ISBN 978-91-29-75030-0
Rabén & Sjögren ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823
Söndag
Tja! Algot Algotsson här. Välkommen till min blogg. Jag är i och för sig den enda som kommer att läsa vad jag skriver. Bloggen är strikt lösenordsskyddad och helt privat.
Jaha, och varför sitter en fjortonårig, fotbollsspelande, medelmåttig, ibland lite snygg (beror på hårdag) kille och bloggar då? Ja, det kan man fråga sig. Så här var det: För ett tag sedan bloggade jag några veckor på uppdrag av min svensklärare Kerstin. Alla i klassen skulle välja mellan att skriva loggbok för hand eller blogga på dator. Vi behöver tydligen bli bättre på att uttrycka oss i skrift. Att skriva meddelande på telefonen genom att använda talfunktionen är tydligen inte att öva sitt skrivande, enligt Kerstin. Och att överanvända emojis är inte samma sak som att berätta målande, även det enligt Kerstin.
Jag valde att blogga för då fick jag i alla fall använda teknik. Jag litade starkt på att ingen skulle läsa, men på sista lektionen, och efter flera veckor av VÄLDIGT AVSLÖJANDE BLOGGANDE, ville Kerstin ta del av vad vi hade skrivit. Panik. PAAAAA. NIIIIIK. Jag hade skrivit extremt känsliga saker. Typ att jag tappat bort en hund, haft en förbjuden fest och slarvat med tandtråden.
Jo, allt det där hände faktiskt. Jag skulle vakta vår familjevän
Lenas hus medan hon var utomlands och så råkade jag ha fest. Det gick inte bra. Åt helvete. Allas snapkartor var vidöppna och det kom massor av folk som inte var bjudna. Lenas hund Majsan försvann och en tavla vandaliserades. Men värst av allt var att jag blev filmad och uthängd som en *knivdåre*.
Det var ju bara att lämna in mitt liv till Kerstin, sparat i PDFformat. Sjukt nog fick jag högsta betyg på uppgiften samt löfte om tystnadsplikt från Kerstins sida. Min vän Inez fick underkänt eftersom hänga gubbe inte räknas som skrivande.
Men varför sitter jag då här igen, med fingrarna mot datortangenterna, trots att skolprojektet är över? Grejen är att när jag slutade blogga kändes det helt tomt. Jag fick abstinens. Det är skönt att skriva av mig om allt som händer. Och jag är bra på att det! Det mesta i mitt liv är jag medel på men skrivandet briljerar jag helt ärligt i! Plus att det höga betyget och Kerstins beröm boostade mig. Men som sagt, jag skriver lösenordsskyddat. Ingen får läsa! Just nu är lösenordet drömmen!om!skolfri!barndom.
Sagt om mig:
”Otrolig människa med en IQ utöver det vanliga!”
Kerstin, min lärare
”Fantastiskt kompetent på att födas.”
Morsan
”Gjgjgjjjggggg.”
Tage, min lillebror (han är bara tre månader)
”Världens i särklass bästa vän. Lyssnar, förstår och ger råd som förändrar liv.”
Inez, vän
”Önskar att jag hade en skärva av hans charm och intelligens.”
Frank, idiot
”Borde utsetts till statsminister redan igår!!”
Anonym
Observera att citaten kan vara överdrivna/rent påhittade. Om jag ska vara helt ärlig är jag varken smart eller charmig. Tänk dig en väldigt medel person som är väldigt, väldigt medel. Det är jag.
Måndag
Inez har sagt att jag passar bäst i 40–60. Frisyr alltså. Det vill säga en bena med 40 procent av håret på ena sidan och 60 procent av håret på andra. Perfekt uppdelning! Jag litar på Inez omdöme. Vi lärde känna varandra på lågstadiet. Fram till dess trodde jag att världen bestod av frukt och flourtabletter. Inez kom in i mitt liv med choklad och kolsyrad dryck. Hon joinade mitt, Melvins och
Filips gäng och … livade upp. Så kan man säga. Sen ettan har det varit vi fyra. Någonstans där kunde jag fasa ut Frank och Fiona ur min innersta lekkrets.
Frank och Fiona Fock är tvillingar. DubbelFuck kallar vi dem, vilket är lite som att sparka in en öppen dörr, jag vet. Men det är ett smeknamn som passar. Morsan tvingade mig att leka med Frank och Fiona när vi var små eftersom hon är polare med deras morsa. Någon lek var det i och för sig aldrig eftersom tvillingarna mest bossade runt med mig och däremellan bråkade med varandra. När jag råkade ha den förbjudna festen hemma hos vår familjevän
Lena, orsakade Frank och Fiona en pizza-katastrof i vardagsrummet. Det tog dagar att få bort tomatsås och ost från tak och väggar. Så ja, DubbelFuck gör sig bäst på avstånd.
Tisdag
Recept för en lyckad frisyr:
Kam
Saltvatten
Morsans plattång
Recept för en icke lyckad frisyr:
Kranvatten
Borttappad kam
Morsans tjat
Jag vaknade inte av alarmet i morse. Det finns ingenting som stressar morsan så mycket som när jag försover mig. Kom till första lektionen med frisyren 100–100. Det vill säga hår åt precis alla håll.
”It’s giving galen vetenskapsman”, sa Inez när hon såg mig.
Fin start på veckan.
21:33
I mitt fotbollslag räknas jag som en okej spelare. Medelbra. Eller … Jag tippar nog över till att vara en riktigt dålig spelare ärligt talat. Jag är långsam, stel och vinner sällan dueller. Tre egenskaper som inte kommer leda till något proffskontrakt. Men jag tycker om fotbollen!
Alla måste inte vara bäst.*
* Sagt av morsan efter varje match.
Filip var inte fokuserad på övningarna idag eftersom Bella inte var där och tittade. Jag kan tycka att man borde kunna fokusera bättre när flickvänner inte är där, men inte Filip. Han fumlade bort passar, missade sin position under anfall och satte i halsen när det var vattenpaus. Hur svårt är det att dricka H2O liksom? Efter träningen var jag tvungen att fråga honom:
Alltså, är allt bra eller?
Filip: Ja.
Jag: Är det för att Bella inte är här?
Filip: Va?
Jag: Är det därför du är kass?
Filip: Nä.
Jag: Erkänn.
Filip: Okej.
Jag: Va?
Filip: Jag erkänner.
Det gjorde mig paff att erkännandet kom så snabbt.
Filip: Bella ville inte hänga idag och vi hänger liksom varje dag.
Jag (lät hundra procent som en vuxen): Det kan väl vara skönt att få längta lite efter varandra?
Filip: Jo, fast … Nä. Det känns konstigt att Bella inte vill va.
Inombords höll jag med Filip. Det lät inte som ett normalt beteende. Bella och Filip har suttit ihop med en osynlig navelsträng sen de blev ihop. Inte ens när min morsa monterade in tandställning i munnen på Bella lossade strängen. Men nu undrar jag … håller Bella på att kapa den?
Onsdag
Ibland tillbringar jag eftermiddagarna med att plocka bajs. Efter Majsan alltså. Majsan är en hund. Det känns säkrast att tillägga om någon i framtiden lyckas knacka sig in på den här bloggen.
Majsans matte Lena har reumatism och orkar inte gå långa promenader. Då promenerar jag med Majsan åt henne. Lena vill gärna betala mig, men morsan säger att jag absolut inte ska ta emot några pengar. Hjälpa vänner ska man göra gratis, menar hon. Det är alltså morsan jag ska tacka för min skrala ekonomi.
Idag följde Inez med på promenaden. Hon babblade på om mopedkursen som hon, jag, Filip och Melvin ska gå. Jag är den enda som inte har fyllt femton eftersom morsan tyckte det var smart att föda mig under födelsedagskalasens absoluta lågsäsong. Den torraste av alla kalassäsonger – SOMMAREN. Hur många kompisar är hemma när jag fyller år? Retorisk fråga. Ett år var det bara Majsan som kunde komma av alla jag bjudit. Berätta gärna för mig om något som är mer tragiskt än en nybliven nioåring vars enda kalasgäst ÄR EN PUDEL?!
Men men. Jag ska gå mopedkursen ändå. När jag väl fyller femton kan jag göra teoriprovet direkt på min födelsedag och sen är det bara att sviiiiischa iväg.
Inez har i alla fall fyllt femton. Hon har på tveksamma grunder redan kört moped en hel del men ser nu fram emot att göra det lagligt. Helst på en moped hon äger själv. Idag hade vi en trevlig promenad fram tills vi stötte på den testosteronstinna delen av DubbelFuck.
Frank är alltid otrevlig. Oavsett om han ber att få låna tio spänn, frågar om jag är dum i huvudet eller säger att han älskar Fiona. Okej, jag har aldrig hört honom säga att han älskar någon, men jag får anta att han säger även det med en stor dos otrevlighet.
Frank (skrikande, trots att vi var alldeles nära): Jaha ja, här kommer fattiglapparna!!
Frank tycker att alla som inte har pool, svindyra sneakers och fem mopeder är fattiga. Han och Fiona har moppebil också. De hinner inte ens använda alla sina motorfordon. Men vad spelar en massa lyx för roll när du har hjärnkapacitet i klass med en nyfödd hamster?
Inez (till Frank): Hur gammal är du egentligen?
Frank: Femton.
Inez: Månader eller år?
Frank: Fuck you.
Inez: Fock you.
Frank: Ni är ju så jävla fattiga.
Frank är en som brukar leverera förolämpningar när ordförrådet tryter. Jag tror att han har ett lager att plocka från för att slippa stå där och inte ha något att säga. En trygghet för en sån som Frank, I guess. Inez är mer typen som kör på volley.
Hon sa: Jag har hellre hjärnceller än pengar.
Frank: Jag har hellre pengar än din hjärna.
Inez: Jag har hellre min hjärna än dina pengar.
Frank: Jag skulle aldrig ta din hjärna för pengar.
Inez: Jag skulle ta min hjärna och pengarna.
Sen tittade båda på mig och verkade vänta sig att jag skulle säga något? Men jag hade ingen aning om vems hjärna eller ekonomi det var meningen att jag skulle vilja ha så jag låtsades vara upptagen med att klia Majsan bakom örat. Det bästa med Inez är hur som helst att hon aldrig låter någon sätta sig på henne. Eller på någon som hon tycker om.
Algot Algotsson är tillbaka – snart femton år och medel i det mesta. Utom att trassla till det för sig – det är han helt klart expert i. Och just därför har han råkat säga till en snygg tjej att han är fiolproffs sen femårsåldern. (Ett ljug tyvärr.) Så nu ska han uppträda inför publik. Utan att kunna spela fiol. Alls. Jippi!
Och som om det inte var nog har:
Inez startat en olaglig Fight Club på skolgården Filip fått sitt hjärta krossat och Melvin slagit ut framtänderna Mamma gått och blivit kär. I en tandläkare
Och Algot? Han försöker bara ta sig ur sitt fiolfiasko med livet (och värdigheten) i behåll.
Av författaren
till Vera Svansonböckerna!