Emelie Andrén Johanna Kristiansson
TEATERNS HEMLIGHET
Läs mer om Emelie Andrén och Johanna Kristiansson på rabensjogren.se
© Text: Emelie Andrén 2025
© Bild: Johanna Kristiansson 2025
Utgiven av Rabén & Sjögren, Stockholm 2025
Form omslag: Jonas Lindén
Tryckt hos Livonia Print Ltd, Lettland 2025
ISBN 978-91-29-74894-9
Rabén & Sjögren ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823
Emelie Andrén
Johanna Kristiansson
SPÖKTEATERN
TEATERNS HEMLIGHET
KAPITEL ETT
Vårt nya hem
– Välkomna till teatern! Äntligen flyttar vi in i vårt nya hem.
Mamma strålade där hon stod på trappan utanför det väldiga teaterhuset. Hon pekade och gestikulerade.
– Huset är väldigt gammalt, byggt för över hundra år sen, fortsatte hon. Det är en plats med en fantastisk historia!
Jag kikade upp på den mörka fasaden. Byggnaden såg nästan otäck ut med höga, tomma fönster och pråliga utsmyckningar. Det var mitt på dagen och sommarsolen värmde, ändå kunde jag inte låta bli att rysa.
– Thea, väste Vide, min kusin. Ska vi verkligen
bo här? Det är ju värsta spökhuset.
Jag tittade upp mot teatern igen. Precis då såg jag något i ett av fönstren. Var det ett ansikte?
En blek kvinnogestalt? Det ilade till i magen.
Huset skulle ju vara tomt!
– Det är säkert hemsökt, fortsatte Vide. Fullt av spöken och gengångare.
– Äsch, viskade jag och försökte skaka av mig obehaget. Sluta fåna dig, det finns inga spöken.
Försiktigt sneglade jag upp mot fönstren igen, men nu var allt stilla. Jag hade nog inbillat mig. Kanske var det solljuset som reflekterats i glaset.
– Lollo! Ungar! Kan ni hjälpa till?
Moster Majken stod vid vår fullpackade bil och lastade ut lådor och kartonger.
– För hundrade gången, pustade Vide när vi släpade grejerna upp för entrétrappan. Varför kan vi inte köpa flytthjälp som alla andra?
Moster Majken suckade trött.
– För hundrade gången, Vide, vi har inte råd.
Du vet att alla våra pengar gick åt när vi köpte teatern. Det finns inget kvar till lyxiga flyttfirmor.
– Men vi är rika på andra saker, sa min mamma med ett överdrivet käckt tonfall. Konst och kultur! Tänk, vilken upplevelse det blir att leva på en teater.
– Vi ska väl inte bo på scenen heller, muttrade Vide.
– Så klart inte, log moster Majken och lät snällare på rösten. Vår lägenhet ligger högst upp i huset. Den är jättefin.
Vide blängde surt på henne. Jag förstod honom. Varken Vide eller jag hade velat flytta hit.
Våra mammor var systrar och vi fyra hade alltid bott tillsammans, men Vide och jag hade velat stanna i vårt gamla hus, i vår gamla stad. Fast när våra mammor upptäckte att teatern var till
salu så köpte de huset – utan att ens fråga oss.
De förra ägarna ville flytta så fort som möjligt och Vide och jag tyckte att det var skumt. Men våra mammor tyckte bara att allt var toppen, och sa saker som:
– En sån här chans får man bara en gång i livet!
– Vi var tvungna att slå till.
– Det är lika bra att flytta med en gång!
En unken, instängd lukt slog emot oss när vi öppnade dörrarna till teatern. Vide och jag blev stående med varsin flyttkartong i famnen och såg oss omkring. Det var högt i tak. Mitt i rummet fanns en enorm trappa. Det schackrutiga golvet var sprucket och på väggarna satt dammiga porträtt av gamla skådespelare.
– Det här är teaterns foajé, förklarade mamma.
Det kallas så på teaterspråk.
Hon viftade mot väggen.
– Många berömda skådespelare har spelat stora
roller här. Fast de flesta av dem är döda nu.
Mamma och moster Majken fortsatte upp till andra våningen. Vide och jag dröjde oss kvar i foajén. Flyttkartongerna var tunga och vi behövde vila innan vi bar dem vidare.
Plötsligt blev det isande kallt i rummet.
Jag huttrade till. Så hördes ett brak. Ett stort
porträtt föll från väggen och landade på golvet med en hög smäll. Guldramen gick sönder, det låg träflisor överallt.
– Thea, titta, flämtade Vide.
På väggen där tavlan suttit lyste ett hotfullt meddelande:
SPÖKTEATERN
TEATERNS HEMLIGHE T
- Thea, titta! flämtade Vide.
På väggen hade någon skrivit ett
hotfullt meddelande: FÖRSVINN! FLY
MEDAN NI KAN!
Thea och Vide har precis flyttat in i ett gammalt teaterhus.
Redan första dagen märker de att allt inte står rätt till.
Mystiska skuggor rör sig i kulisserna och tavlor faller ner från väggarna … Är det någon annan som redan bor i huset –någon som inte vill ha dem där?
Teaterns hemlighet är första delen i Spökteatern, en ny bokserie som utspelar sig i teaterns underbara värld. Lättläst och roligt – och precis lagom läskigt.
