![]()
Erica Hebbe & Louise Winblad
Erica Hebbe & Louise Winblad
(och Ànnu mer)
MER MENSKUNSKAP Ă T FOLKET! 6
MENSENS VĂRLD 8
Vad Àr mens? 8
Vad Àr menscykeln? 9
NÀr kommer första mensen? 12
Hur mycket blod kommer det? 16
Flytningar 17
Hur ska jag berÀtta? 18
SNIPPAN, FIFFIN, MUTTAN, KUSSIMURRAN, FITTAN, UNDERLIVET ⊠20
Snippans yttre delar 20
Snippans inre delar 24
NU BLIR DET MENSSKYDDS-SKOLA! 28
Bindor 29
Tygbindor 30
Trosskydd 31
Tamponger 32 Menskopp 34
Menstrosor 35
Ăvriga mensskydd 36
OM MENSEN
38
MensvÀrk 39
Riklig mens 40
PMS 40
Ta hand om dig under mensen 42
Mediciner mot smÀrtan 46
NÀr ska du söka hjÀlp? 49
MENS, MAT OCH SNACKS 50
Frukost Àr bra 50
JĂ€rn 51
D-vitamin 53
Sötsuget 53
Recept 54
MENSARE FĂRR I TIDEN 58
Magiskt mensblod? 61
Röster frÄn förr 62
MENSARE I VĂRLDEN 65
MENSkliga rÀttigheter 66
Röster frÄn olika lÀnder 70
MENSSNACKA MERA! 72
MenshjÀltar 73
VAD KAN DU GĂRA? 79
Datum med extra menspower 80
Bli en mensaktivist 81
Mensparty 86
Tre goda röda drycker 88
ORDLISTA 90
MER MENSKUNSKAP 93
KĂRA LĂSARE 94
TACK! 96
HÀlften av alla mÀnniskor pÄ jorden har mens, kommer att fÄ mens eller har haft mens. 800 miljoner mÀnniskor har mens just idag.* Och hela jordens befolkning har ju faktiskt fötts just tack vare mensen och livmoderns superkrafter. Mensen Àr ett menskligt och viktigt Àmne kan man sÀga!
Du som lÀser kanske vÀntar pÄ att fÄ mens, nyss fÄtt mens eller har haft mens ett tag. Eller sÄ vill du helt enkelt bara lÀra dig mer om mens. Oavsett vilket sÄ hoppas jag att du tack vare den hÀr boken ska fÄ med dig en massa bra kunskap, hacks och tips.
Du fÄr förstÄs veta vad som hÀnder i din kropp nÀr du har mens, men ocksÄ hur det kunde vara att ha mens förr i tiden och hur det kan vara att ha mens i olika delar av vÀrlden. Vad du Àter kan pÄverka hur du mÄr nÀr du har mens, och i kapitlet om mat och mens fÄr du nÄgra recept pÄ sÄdant som Àr gott och extra bra att Àta. LÄt dig ocksÄ inspireras av menshjÀltar och bra menslÄtar!
Du behöver inte lÀsa boken frÄn början till slut utan kan
hoppa i texten som du kĂ€nner för. Plocka lite fakta hĂ€r, ett lifehack dĂ€r â vissa saker vet du kanske redan, annat kan vara helt nytt. Stöter du pĂ„ ett ord du inte vet vad det betyder kan du kolla om det finns med i ordlistan pĂ„ sidan 90 sĂ„ fĂ„r du en förklaring.
Oavsett vad du tar med dig hoppas jag att den hÀr boken kommer att lÀra dig nÄgot som kan vara till hjÀlp för dig genom livet. För sÄ hÀr Àr det: ju mer du vet om din kropp, desto bÀttre kan du ta hand om den och dÀrmed mÄ sÄ bra som möjligt. Man brukar sÀga att kunskap Àr makt. Genom att skaffa dig mer kunskap om hur din kropp fungerar och vad den behöver fÄr du ocksÄ makt att pÄverka hur du mÄr. MÄnga stannar hemma frÄn skolan varje mÄnad pÄ grund av sin mens, eller avstÄr frÄn att hÀnga med kompisar, sporta och göra andra roliga grejer. SÄ ska det inte behöva vara! Kunskap kan Àndra pÄ det. Nu gör vi det: mer menskunskap Ät alla! Kram!
Ps. En del av pengarna frĂ„n försĂ€ljningen av denna bok gĂ„r till arbetet runt om i vĂ€rlden för att mensare ska kunna gĂ„ i skolan nĂ€r de har mens â vilket inte Ă€r en sjĂ€lvklarhet nĂ€r man vĂ€xer upp i fattigdom. Dubbelt bra att köpa denna bok, liksom!
*KĂ€lla: UNFPA (United Nation Population Fund)
Nu Àr det dags att dyka ner i den fascinerande inre cirkus av hÀndelser i kroppen som styr hur mensen och allt hÀnger ihop. Det Àr lite komplicerat med olika hormoner hit och dit, och det Àr inte alls sÀkert att de vuxna i din nÀrhet har stenkoll pÄ allt, men ju mer du vet, desto mer förstÄr du vad som hÀnder i din kropp. Det kan hjÀlpa dig massor! (Och dÄ kan du ocksÄ berÀtta för de vuxna sÄ att Àven de lÀr sig.)
Först av allt, vad Àr egentligen mens? Jo, mens Àr en blödning som de allra flesta som har livmoder och snippa fÄr. Blod sipprar frÄn livmodern och ut genom snippan under nÄgra dagar varje mÄnad. Det Àr helt ofarligt och hur naturligt som helst. Mensen Àr kroppens sÀtt att visa att du kan bli med barn om du vill, Àven om det för de flesta dröjer mÄnga Är innan de blir gravida och fÄr barn. Och det Àr ju tur sÄ att du hinner bli vuxen först och redo att bli förÀlder!
MENSTRUATION: Ett annat mer medicinskt ord för mens.
MENSARE: En person med snippa och livmoder som har mens.
De flesta mensare fĂ„r mens ungefĂ€r en gĂ„ng i mĂ„naden. Och varje mĂ„nad hĂ€nder samma saker i kroppen, saker som leder fram till menstruationen. Den kedjan av hĂ€ndelser kallas för en menscykel, och det Ă€r en massa olika hormoner â till exempel progesteron och östrogen â som Ă€r med och styr allt som hĂ€nder. SĂ„ hĂ€r ser menscykeln ut:
UngefĂ€r tvĂ„ veckor innan mensen kommer lossnar ett Ă€gg frĂ„n ena Ă€ggstocken. Det kallas Ă€gglossning. Ăgget fĂ„ngas upp av Ă€ggledaren och börjar sin resa in mot livmodern.
Redan en vecka före Àgglossningen börjar livmodern bygga upp en slemhinna, ett tunt lager av slem och blod, inne i livmodern. PÄ sÄ sÀtt förbereder sig livmodern pÄ att ett barn ska kunna vÀxa dÀr. Men barn blir det bara om Àgget befruktas, det vill sÀga smÀlter ihop med en spermie. Utan en spermie och ett Àgg kan det inte bli en graviditet.
Om Àgget inte Àr befruktat fÄr hormonerna signaler om att slemhinnan i livmodern inte behövs. Slemhinnan lossnar frÄn livmodern, som drar ihop sig för att stöta ut den. Det
blir sjĂ€lva mensblödningen. NĂ€r mensen âputtas utâ kan man kĂ€nna det i magen, och en del kan fĂ„ riktigt ont.
SĂ„ snart blödningen kommer fĂ„r hormonerna i Ă€ggstockarna signaler om att ett nytt Ă€gg ska mogna. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt gĂ„r den hĂ€r kedjan av hĂ€ndelser runt, runt i ett kretslopp â en cykel.
Mensblod
NĂ€r du föds har du massor av omogna Ă€gg i dina Ă€ggstockar. De Ă€r sĂ„ smĂ„ att de inte gĂ„r att se med blotta ögat. Med Ă„ren blir de fĂ€rre och sĂ„ smĂ„ningom tar de slut. Perioden nĂ€r antalet Ă€gg â och hormoner â minskar kallas för klimakteriet, eller övergĂ„ngsĂ„ldern. För de flesta slutar mensen att komma mellan
45 och 60 Ärs Älder.
HĂ€r sitter livmodern
Att fÄ sin första mens kan kÀnnas bÄde spÀnnande och lite lÀskigt. En del blir glada, andra blir ledsna eller oroliga, och vissa bryr sig inte sÀrskilt mycket alls. Alla kÀnslor Àr helt okej.
De flesta fÄr sin första mens ett par Är efter att de har kommit in i puberteten. Puberteten Àr den period nÀr kroppen gÄr frÄn barn till vuxen, och den brukar pÄgÄ nÄgra Är.
Under puberteten börjar det vÀxa hÄr pÄ könsorganen och i armhÄlorna. Det Àr vanligt att börja svettas mer och mÄnga fÄr finnar i ansiktet. PÄ en tjejkropp börjar brösten att vÀxa, höfterna blir bredare och snippan kan Àndra fÀrg och form lite. PÄ pojkkroppar blir axlarna bredare, det börjar vÀxa hÄr i ansiktet, och testiklarna och pungen vÀxer.
Vad Àr det dÄ som gör att allt detta sÀtter igÄng? Jo, det Àr hormonerna som bestÀmmer nÀr och hur snabbt kroppen utvecklas. Hormoner Àr ett samlingsnamn för kroppens budbÀrare som styr mycket av det som hÀnder i kroppen. I kroppar som har snippa och livmoder finns det mer av vissa hormoner, och i kroppar med snopp och testiklar finns det mer av andra hormoner.
à ldern för att komma in i puberteten och fÄ sin första mens varierar. De flesta fÄr mens nÀr de Àr mellan 11 och 14 Är, men den kan komma bÄde tidigare och senare utan att det behöver vara nÄgot fel. Vill du fÄ en ledtrÄd kan du frÄga din mamma, eller din storasyster om du har en. Ofta Àr det
nÀmligen Àrftligt. Om du till exempel trÀnar extremt mycket eller Àr vÀldigt stressad kan mensen komma senare. Har du inte fÄtt din första mens nÀr du fyllt 16 Är Àr det bra att prata med skolsyster eller besöka en ungdomsmottagning.
Killkroppar har mer av hormonet testosteron. Det bildas i testiklarna i pungen och behövs bland annat för att producera spermier.
Tjejkroppar har mer av hormonet östrogen. Det bildas i Àggstockarna och behövs bland annat för att menscykeln ska fungera.
Alla kroppar har bÀgge dessa hormoner och fler dÀrtill, men dessa tvÄ Àr de som det pratas mest om nÀr det handlar om kvinnliga och manliga hormoner.
Hur kroppen ser ut och hur man kĂ€nner sig kan vara olika. Du kan till exempel ha en kropp med bröst och snippa men kĂ€nna dig som kille eller inte som nĂ„got kön alls. Hormonerna styr alltsĂ„ bara hur kroppen utvecklas â inte hur vi kĂ€nner oss inuti.
Det hÀr Àr boken som ger svar pÄ dina frÄgor. Kanske vÀntar du pÄ att fÄ mens, har nyss fÄtt mens eller sÄ har du haft mens ett tag. DÄ Àr det bra att veta vad som hÀnder i din kropp, var blodet kommer ifrÄn och vad du kan göra för att livet ska kunna pÄgÄ som vanligt med skola, kompisar, sport och annat.
Mens ska inte begrÀnsa eller hindra dig frÄn att leva som vanligt alla dagar i mÄnaden. Ju mer du vet om din kropp, desto bÀttre kan du ta hand om den och pÄ sÄ sÀtt mÄ sÄ bra som möjligt!