9789127472006

SVENSKA NIVÅ 1

ELIN HELLDÉN LINNÉA SVÄRD

Innehåll

Läsning 7

Hur gör du när du läser? 8

Varför ska du läsa? 10

Sakprosa – läsa fakta 12

Lässtrategier för sakprosa 16

Digital läsning – läsa på skärm 23

Skönlitteratur – läsa berättelser 26

Lässtrategier för skönlitteratur 31

Analysera skönlitteratur 37

Fabel – en avskalad beskrivning av handlingen 37

Konflikt – berättelsens motsättningar 38

Karaktärer – vilka handlar det om? 39

Tid – hur förhåller sig berättelsen till tiden? 41

Miljö – var utspelar sig berättelsen? 43

Berättarperspektiv – vem berättar? 44

Den dramaturgiska modellen 46

Tema – vad är berättelsens grundtanke? 49

Motiv – återkommer i olika berättelser 50

Intertextualitet – när texter talar med varandra 51

Vad är textsamtal? 53

Förberedelse inför textsamtalet 58

Textsamtal om Göra sig kvitt Eddy Bellegueule 58

Efter textsamtalet 60

Analysera lyrik 61

Stämning – vilken känsla förmedlar dikten? 64

Diktjag och situation – vem, var och när? 65

Form – hur är dikten uppbyggd? 66

Bildspråk förhöjer texten

Tema och budskap

Läsning i praktiken

Argumentera

redogör för varför

– bemöt invändningar

– sammanfatta det viktigaste

på mottagaren

Språkriktighet

språket

och skrift skiljer sig åt

och mottagare

språket

Strukturera texten – några verktyg

Styckeindelning underlättar för läsaren

Variation gör texten bättre

Skriv korrekt – undvik vanliga fel 139

Satsradning 140

Särskrivning 142

De eller dem? 144

Syftningsfel 147

Språkriktighet i praktiken 150

Några avslutande ord 152

Avslutande uppgift 153

Retorik 155

Hur är du som talare? 156

Vad är retorik? 158

Varför retorik? 160

Den formella talsituationen 162

Den naturliga nervositeten 163

Publiken har en viktig roll 164

Vilka är dina mottagare? 166

Den retoriska arbetsprocessen 168

Intellectio – välj ämne 172

Inventio – samla material 173

Dispositio – strukturera innehållet 175

Elocutio – anpassa språk och stil 179

Memoria – öva inför framförandet 182

Actio – framförandet 186

Emendatio – reflektera 188

Ethos, logos och pathos 192

Ethos – skapa förtroende 192

Logos – underbygg ditt resonemang 194

Pathos – väck känslor hos mottagaren 195

Retorik i samtal 198

Retorik i praktiken 200

Några avslutande ord 202

Avslutande uppgift 204

Utreda 205

Hur utreder du en frågeställning? 206

Varför utreda? 208

Struktur i utredande text 215

Utgå från en frågeställning 215

Inledning – presentera ämnet 216

Huvuddel – utred frågeställningen 218

Avslutning – sammanfatta och dra slutsats 220

För vem skriver du?

Språk och stil

Informationssökning och källkritik

Referat och källhänvisning

Referat – återberätta det viktigaste 229

Källhänvisning – informera om källan 232 Utreda muntligt

Samtal – utred tillsammans med andra

Utredande i praktiken

avslutande ord

Språksociologi

utmärker ditt språk?

är språksociologi?

språksociologi?

Flera faktorer formar språket

Vi talar olika dialekter

Åldern påverkar språket

Social tillhörighet och bakgrund

Genus och språk

Flerspråkighet – vilka språk talar du?

Att anpassa språket

väcker känslor

i praktiken

avslutande ord

Läsning

Hur gör du när du läser?

INLEDANDE AKTIVITET

Här ser du inledningen till tre olika texter. Läs en inledning i taget och fundera över frågorna i punktlistan här nedanför:

¡ Vad är det för slags text? Hur kommer du fram till det?

¡ Var tror du att texten är publicerad?

¡ Hur tror du att texten kommer att fortsätta?

¡ Väcker inledningen din nyfikenhet? Vill du fortsätta läsa?

Varför/varför inte?

1. ”NY STUDIE PUNKTERAR MYTER OM LÄSNING”

Allt fler oroar sig för att unga i dag läser på ett annorlunda sätt än förr – och för att läsningen blivit mer ytlig och fragmentarisk. ”Men frågan är om det funnits en läsandets guldålder”, säger forskaren Anna Lundh.

Uppfattningen att barn och ungdomar tidigare satt djupt försjunkna i en lärobok eller en roman är vanlig, liksom att barn läser på ett annat och sämre sätt i dag på grund av digitala medier. En del hävdar att eleverna har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning.

Tre forskare vill nu nyansera den bilden.

2.

MIN HELG

Jag har haft en mysig helg i Göteborg. Jag sover alltid ut när jag här, vid tolv (!) brukar jag bli väckt med en kopp kaffe men oftast behövs sovmorgonen efter en jobbvecka. Utöver att sova rejält så har vi varit ute i naturen, haft middagsbjudning, kikat på serier, jag har läst och så blev det en söndagsmiddag på Toso igår inne i Göteborg. Härlig mix. Min telefon har legat på en bänk i stort sett hela helgen orörd. Det är skönt att gå helt off line ibland och bara prata och vara.

3.

Det är hennes första minne: snön som vräkte ner i nyckfulla slöjor över sjukhusflyglarna, över parkeringen och popplarna, över väghindren. Innan dess: egentligen ingenting.

Hon sitter tyst med slutna ögon medan Amin flera gånger upprepar det namn han har gett henne. Nour. Först när hon hör en antydan av hysteri i hans röst öppnar hon ögonen.

”Minns du något nytt?” Hans ansikte är utmärglat, munnen anspänd, han sitter bredvid henne i Hamads vita Opel, i baksätet som läcker skumgummismulor som fastnar på deras kläder.

Hon skakar på huvudet.

Det här kapitlet handlar om läsning och läsförståelse, alltså förmåga att läsa olika slags texter och använda läsning för olika syften. Du kommer att lära dig:

• vad det innebär att läsa och varför du ska sträva efter att utvecklas som läsare

• vad som utmärker sakprosa

• strategier för digital läsning

• vad som utmärker skönlitteratur

• lässtrategier för faktatext och berättande text

• grundläggande begrepp och tillvägagångssätt för att analysera epik

• grundläggande begrepp och tillvägagångssätt för att analysera lyrik.

Exempeltext 3: Ur romanen De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru (2017).

Exempeltext 2: Från Isabella Löwengrips blogg, isabellalöwengrip.se, Min Helg, 2019-09-30.

Exempeltext 1: Artikeln ”Ny studie punkterar myter om läsning” av Thomas Lerner, Dagens Nyheter 2019-08-27.

Analysera skönlitteratur

Ordet analysera betyder sönderdela. En textanalys innebär kortfattat att du tittar på olika delar av en text för att få en djupare förståelse för helheten. När du analyserar text behöver du hitta textbelägg som styrker dina påståenden. Menar du till exempel att temat i en roman är ensamhet bör du kunna ge exempel från texten där temat blir tydligt. På så sätt underbygger du dina resonemang. Påståendet att den unge mannen i ”Kyssen” vill kyssa flickan kan styrkas med textbelägg från novellens andra stycke:

Han tänkte, att han gärna skulle vilja kyssa henne. När han såg på hennes mun, föreföll det honom som om det just var meningen med den.

För att fördjupa din förmåga att analysera behöver du analysverktyg, hjälpmedel för att granska och förstå texten på djupet. Du kommer nu att få ta del av några analysverktyg för skönlitterära texter.

Fabel – en avskalad

beskrivning av handlingen

En fabel är en kortfattad beskrivning av handlingen i en berättelse. I fabeln skalar man bort alla detaljer som tid, miljö, plats och karaktärsbeskrivningar. Istället koncentrerar man sig på att beskriva händelseförloppet i kronologisk ordning. Att formulera texten som en fabel kan vara till hjälp när du vill skapa dig en helhetsbild av berättelsens handling.

Fabeln i William Shakespeares kända pjäs Romeo och Julia skulle kunna vara: En ung man och en ung kvinna som kommer från två rivaliserande familjer blir förälskade i varandra. Familjerna motsätter sig deras kärlek. Det unga paret bestämmer sig för att rymma tillsammans. Det uppstår missförstånd och båda dör.

UPPGIFT

Formulera fabeln till en känd berättelse. Läs upp den för en klasskamrat och låt hen gissa vilken berättelse det handlar om.

Konflikt – berättelsens motsättningar

För att en berättelse ska bli intressant behövs en tydlig konflikt Det kan handla om ett ställningstagande, ett motstånd, en förlust, en väntan, liv eller död. Konflikten prövar och utmanar ofta karaktärerna och kan också få dem att utvecklas och förändras. I novellen ”Kyssen” är konflikten väntan på att kyssen mellan pojken och flickan ska fullbordas. Under tiden tänker de båda på den andre och vilka förväntningar de har på livet. Vägen till att kyssas skildras som lite snårig och utmanande och konflikten får sin upplösning när de till sist kysser varandra.

I längre berättelser finns ofta en huvudkonflikt och flera delkonflikter. Författaren låter karaktärerna brottas med egna konflikter parallellt med den huvudkonflikt som berättelsen kretsar kring. Det finns också yttre och inre konflikter. I Suzanne Collins bok Hungerspelen utspelar sig en yttre konflikt där huvudpersonen Katniss ska försöka besegra sina motståndare i en tävling på liv och död. Samtidigt pågår en inre konflikt hos Katniss: hon försöker hantera sina motstridiga känslor för en annan deltagare i tävlingen, Peeta. Han är på samma gång en fiende som Katniss kan behöva möta i strid och en vän som hon hyser varma känslor för.

KREATIVT SKRIVANDE

Konflikten utgör grunden för dramaturgin, berättelsens struktur och uppbyggnad. Utan konflikten finns ingen spänning i berättelsen. Därför är den viktig att identifiera för att du ska förstå berättelsen på djupet. Genom att undersöka konflikten kan du analysera både hur karaktärerna utvecklas och hur berättelsens struktur ser ut.

UPPGIFT

Tänk på en film du sett eller en bok du läst. Vilken var huvudkonflikten?

Någon sitter på ett kafé och lyssnar till paret som sitter bredvid. De är osams om någonting. Skriv om vad de säger till varandra i en dialog så att konflikten framgår. Du kan börja med meningen: – Det luktar illa här inne.

Karaktärer – vilka handlar det

om?

En berättelse behöver trovärdiga karaktärer som läsaren antingen kan sympatisera med eller tycka illa om och kanske känna igen sig i. En skicklig berättare lämnar ofta utrymme för läsaren att själv fylla i kring karaktären med hjälp av sin inlevelseförmåga och fantasi. Författaren kan till exempel välja att utelämna information om en avgörande händelse i karaktärens barndom och istället väcka nyfikenhet genom att låta läsaren själv fundera över vad som egentligen hänt. En skicklig författare använder sig också av gestaltning – hen målar upp en bild av karaktärernas känslor och upplevelser istället för att skriva ut dem. Istället för att skriva Han var rädd kan författaren

gestalta känslan genom beskrivningen Han stirrade med vidöppna ögon och tog ett steg tillbaka.

När vi får ta del av karaktärernas drömmar, tankar och handlingar blir de verkliga för oss och vi kan vi tolka berättelsen genom dem. I ”Kyssen” saknar karaktärerna namn. De benämns enbart som ”en ung flicka” och ”en mycket ung man”. Vi får veta att han är student, att hon tänkt sig en annan fästman och att han egentligen trånar efter en vackrare flicka. Läsaren förstår att de är unga människor med drömmar som kanske står inför sin första kyss, i alla fall han. Vi kanske sympatiserar med honom då han endast är student och känner motvilja mot henne på grund av hennes förakt för hans enklare bakgrund.

Reflektera kring en berättelse du läst eller en teaterföreställning eller film som du nyss sett.

a) Vad fick du veta om karaktärernas utseende, egenskaper och handlingar?

b) Hur skulle du beskriva dem?

c) Vilken av karaktärerna framstod som mest sympatisk? Vad berodde det på?

Tänk på en person som har en dålig dag i livet. Hen sitter på bussen hem. Skriv vad hen tänker på genom sina iakttagelser på bussen – vad hen till exempel ser. Gestalta genom att använda flera sinnen. Du kan börja med meningen: X satte sig längst bak i bussen.

Tid – hur förhåller sig berättelsen till tiden?

Tiden kan framkalla olika slags känslor och reaktioner hos läsaren och därmed påverka hur vi tolkar en berättelse. I en novell utspelar sig händelserna under begränsad tid. ”Kyssen” utspelar sig under en kväll fram tills månen går upp. Flera delar i berättelsen, liksom karaktärsbeskrivningarna, utgör typiska tidsmarkörer. Meningar som I verkligheten hade hon bara blivit kysst en gång, av en löjtnant efter en bal på stadshotellet förstärker känslan av att berättelsen utspelar sig för länge sedan. Samtidigt är novellen tidlös – en historia om två unga människor som försöker närma sig varandra men stöter på hinder på vägen är lika aktuell idag som för 50 eller 500 år sedan. Genom att analysera tiden kan läsaren få bättre förståelse för händelseförloppet och varför karaktärerna beter sig som de gör. Att den

unge mannen och flickan i ”Kyssen” funderar över varandras klassbakgrund blir till exempel mer förståeligt mot bakgrund av att historien utspelar sig för länge sedan.

Även tidsföljden påverkar hur vi uppfattar berättelsen.

Författaren kan välja att berätta i kronologisk ordning, där det som händer återberättas i samma ordning som det sker. Sagor berättas i princip alltid kronologiskt. Men vanligare är att författaren använder en bruten kronologi där berättelsen växlar mellan nutid och tillbakablickar på sådant som hänt tidigare. Karaktärerna minns kanske särskilda händelser eller återupplever känslor och scener från tidigare. Att växla mellan olika tidsplan skapar spänning för läsaren. Ett annat sätt att berätta en historia är att låta flera skeenden pågå samtidigt i det som kallas parallellhandling. Ett sådant exempel är romanen Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist, där två parallella historier pågår under samma tidsperiod och vävs in i varandra.

UPPGIFT

Reflektera över hur tiden framställs i ”Kyssen”.

a) I vilken tidsföljd utspelar sig händelserna?

b) Under hur lång tid utspelar sig händelsen mellan pojken och flickan i ”Kyssen” tror du? Motivera ditt svar med textbelägg.

Skriv om Hjalmar Söderbergs novell ”Kyssen” i modern version med moderna tidsmarkörer. Du kan välja att börja med: Det var en gång en tjej och en kille

BEGREPP FÖR ANALYS AV SKÖNLITTERATUR

FABEL – en kortfattad redogörelse av händelseförloppet i en berättelse.

KONFLIKT – ett ställningstagande, en förlust eller annan motsättning som driver handlingen framåt och kan få karaktären att förändras.

KARAKTÄRER – de personer som handlingen kretsar kring.

TID – kan förekomma på flera nivåer i en text. Berättelsen kan till exempel utspela sig under en begränsad tid eller gestaltas genom olika slags tidsmarkörer. Tidsföljden kan också variera.

MILJÖBESKRIVNING – skildringen av det sammanhang som karaktärerna befinner sig i.

BERÄTTARPERSPEKTIV – det perspektiv ur vilket författaren väljer att berätta sin historia.

DEN DRAMATURGISKA MODELLEN – den struktur och dramaturgi som de flesta berättelser följer.

TEMA – huvudtanken i en berättelse.

MOTIV – en typisk person, situation eller konflikt som återkommer i skönlitterära historier.

INTERTEXTUALITET – textkopplingar mellan olika skönlitterära texter där texterna kan sägas ”tala med varandra”.

Vad är textsamtal?

Du har säkert under din skoltid läst en text och sedan samtalat med dina klasskamrater om vad du just har läst. Kanske har du också efter samtalet blivit klokare och förstått texten ännu bättre? Textsamtal är ett samtal som sker mellan olika deltagare om en utvald text. Syftet med textsamtalet är att lära sig mer om texten. Genom att samtala om det du läser övar och fördjupar du din läsförståelse och din förmåga att uttrycka dina tankar om det lästa.

I ett textsamtal lär du dig även att formulera egna ståndpunkter och att lyssna till andras. Samtalet kan också skapa en större läsupplevelse, ge nya perspektiv på ett ämne eller skapa förutsättningar för att samtala om engagerande frågor som: Vad är det att vara ung människa idag? Vad innebär det att växa upp under otrygga förhållanden? Vad händer med identiteten när allting omkring en plötsligt förändras? På så sätt kan det gemensamma utforskandet utmana föreställningar och ge nya perspektiv.

Fundera också på målet med textsamtalet. Syftar det till att reda ut oklarheter och förstå texten? Eller är syftet att besvara öppna frågor som uppmanar till egen reflektion och analys? Oavsett vilket finns det några saker att tänka på vid ett textsamtal.

Håll fokus på texten. Att hålla fokus på texten är en förutsättning för att samtalet ska bli givande och ge ny förståelse och kunskap. Utgå därför hela tiden från texten och ge textbelägg från den för att förankra dina påståenden.  Lyssna! Var uppmärksam på andras tankar och idéer om texten. Att lyssna är kanske det viktigaste i ett textsamtal om skönlitteratur. I ett textsamtal bör det finnas olika tankar om texten. Det är först när det finns flera tolkningar som utmanar varandra som nya insikter kan uppstå. Ett samtal innebär just att lyssna och vara beredd på att ändra uppfattning. Se därför andras idéer som en tillgång, även om du inte alltid instämmer med dessa. Ett aktivt lyssnade förutsätter ett öppet kroppsspråk och ögonkontakt.

Var förberedd. Att vara förberedd inför textsamtalet är viktigt för att du och dina kamrater ska få ut så mycket som möjligt av samtalet. Förberedelsen innebär att du har läst texten och funderat över den. Du kan ha besvarat några frågor eller själv formulerat frågor till texten som du tar med dig till samtalet.

Fördela ordet och se till att alla deltar. Att ordet fördelas och att alla deltar är grundläggande för ett lyckat textsamtal. Tänk på att deltagarna ska ha samma samtalstid och att var och en ska få prata till punkt. Därför kan det vara bra att ha en samtalsordning, där var och en i tur och ordning får ordet. För att se till att ordningen hålls under samtalet kan också en samtalsledare utses som ser till att ordet fördelas jämnt.

Du ska nu först på egen hand läsa ett utdrag ur romanen Göra sig kvitt Eddy Bellegueule (2015) av den franska författaren Édouard Louis (född 1992). Romanen handlar om Eddy som växer upp under fattiga förhållanden i en mindre ort på den franska landsbygden. Han tvingas utstå förtryck och utanförskap i en värld där han känner sig annorlunda.

ATT BLI EN ANNAN

av Édouard Louis

Mer än doften från majsfälten minns jag den brända doft som spred sig över byns alla gator när jordbrukarna lät gödseln långsamt ligga och brytas ner i solen. Jag hostade mycket på grund av min astma.

Det bildades en beläggning i min hals och gom, som om gödseln hade förångats för att strax återbildas i min mun och invändigt täcka den med en tunn gråaktig hinna.

Mer än doften av mjölk som ännu var ljummen eftersom den just hade lämnat kons spenar minns jag att min mor gick och hämtade den på gården mittemot endast de kvällar då vi hade ont om mat och

att hon då brukade säga en fras som var ett nyspråkligt uttryck för fattigdom Ikväll får vi äta mjölk

Jag tror inte att de andra – mina syskon, mina kompisar – led lika mycket av livet i byn.

Eftersom jag inte lyckades bli upptagen i gemenskapen blev jag tvungen att helt ta avstånd från den världen. Röken blev olidlig på grund av allt stryk, hungern blev outhärdlig på grund av min fars hat.

Jag måste fly.

Men först kommer man inte självmant att tänka på flykt eftersom man inte vet att det existerar någon annan plats. Man vet inte att flykten är en möjlighet. Man försöker till en början att vara som de andra, och jag försökte vara som alla andra.

När jag fyllt tolv lämnade de båda pojkarna skolan. Den långe rödhårige började på en målarutbildning och den korte kutryggige

hoppade av skolan. Han väntade tills han fyllt sexton innan han slutade, för att inte riskera att föräldrarna miste familjebidraget. När pojkarna var borta fick jag en chans att börja om. Även om glåporden och gliringarna fortsatte var livet i skolan helt annorlunda när de inte längre var kvar (min nya fixa idé: att inte hamna på den gymnasieskola jag normalt tillhörde för att slippa möta dem där).

Jag var tvungen att sluta bete mig som jag gjorde och som jag dittills alltid hade gjort.

Ge akt på mina händer när jag pratade, lära mig att göra rösten mörkare, uteslutande ägna mig åt pojkaktiviteter. Spela mer fotboll, inte titta på samma teveprogram som förr, inte lyssna på samma skivor. Varje morgon när jag gjorde mig i ordning i badrummet rabblade jag en och samma mening för mig själv utan avbrott så många gånger att den till slut förlorade sin innebörd och bara blev en radda ljud och stavelser.

Jag stakade mig, och började om igen Idag ska jag vara en hårding. Jag minns det eftersom jag ordagrant rabblade den frasen som man kan göra med en bön med en viss ordalydelse, exakt densamma Idag ska jag vara en hårding (och jag gråter när jag skriver de här raderna; jag gråter för att jag finner den frasen grotesk och löjlig, en fras som jag burit med mig i flera år och som i någon mening, jag tror inte att jag överdriver nu, utgjorde kärnan i mitt liv).

Ur Göra sig kvitt Eddy Bellegueule (2015). Översättning från franska av Marianne Tufvesson.

1. På vilket sätt blir Eddys hemförhållanden och levnadsvillkor synliga i texten?

2. ”När pojkarna var borta fick jag en chans att börja om.” Vilka förändringar gör Eddy efter detta?

Vad har du läst eller sett som påminner om Édouard Louis roman? REFLEKTERA

Förberedelse inför textsamtalet

Formulera nu några egna frågor utifrån de tankar som texten väckt. Du kan alltid utgå från allmänna frågor som: Vad händer i texten? Ur vems perspektiv får läsaren ta del av berättelsen? Vad reagerar du på i texten? Vad vill du veta mer om? Då är du redo att delta i textsamtalet.

Du kan även göra egna efterforskningar om författaren. Vem är han och var kommer han ifrån? När skrevs boken och hur mottogs den? På så vis skapar du dig en föreställning om författaren och kan sätta texten i sitt sammanhang.

Textsamtal om Göra sig kvitt

Eddy Bellegueule

I textsamtalet kan ni utgå från några av eller samtliga frågor.

1. Vilka personer finns i texten? Vilka är relationerna och hur ser dessa ut?

2. Hur beskrivs de två pojkarna? Varför saknar de namn, tror du?

3. Eddy förändrar sig på flera sätt som: Ge akt på mina händer när jag pratade, lära mig att göra rösten mörkare, uteslutande ägna mig åt pojkaktiviteter. Vad tror du dessa förändringar innebär för Eddy?

4. Idag ska jag vara en hårding är ord som Eddy upprepar för sig själv. Varför blir dessa ord viktiga för honom?

5. Hur kommenterar författaren dessa ord? Hur kan man tolka författarens kommentar?

6. Eddy säger att han måste fly. Vem, vilka eller vad vill han fly ifrån? Vad kan flykten innebära för honom?

7. Titta på textens form och raden: Jag måste fly. Varför har författaren låtit dessa ord stå för sig själv, tror du?

8. Har du själv velat fly någon gång? I så fall från vad? Vad innebar flykten för dig?

9. Kapitlet heter ”Att bli en annan”. I vilka situationer i livet kan man vilja bli en annan?

I textsamtalet kan ni tillsammans utgå från första frågan: Vilka personer finns i texten? Vilka är relationerna och hur ser dessa ut? Då skapas en gemensam första förståelse för texten, vilket blir en bra utgångspunkt för resten av frågorna i samtalet. Fördela ordet så att en deltagare börjar berätta om sina iakttagelser medan de andra lyssnar. Tänk på att ha texten framför dig så du kan använda textbelägg för att stödja dina påståenden. Det underlättar för att kunna hålla fokus på texten i samtalet.

Ett samtal om skönlitteratur ska gärna få ta tid, särskilt om det finns många frågor att fundera och reflektera över. Ibland kan vissa frågor vara utmanade och kräva mer av deltagarna. Då gäller det att stanna kvar lite längre vid frågan och ge den mer tid. Det skulle exempelvis kunna gälla frågan: Eddy säger att han måste fly. Vem, vilka eller vad vill han fly ifrån? Vad kan flykten innebära för honom? Den öppna frågan kan ha olika svar och tolkas på olika sätt.

I ett textsamtal kan man också använda sig av kritiska frågor för att komma framåt i samtalet och därmed fördjupa det. Det är också frågor som kan ställas för att öka engagemanget i samtalet. Sådana frågor kan vara: Vad anser du? Varför anser du det? Håller ni med? Till sist: lita på din tolkning och att du bidrar med relevanta tankar till förståelsen av texten. Var även nyfiken på andras reflektioner och vad ni tillsammans kan komma fram till.

Hur övertygande kan du vara?

INLEDANDE AKTIVITET

Använd fantasin och föreställ dig att du befinner dig i de tre olika situationerna som beskrivs här nedanför. I varje situation vill du vara så övertygande som möjligt.

¡ Det är söndag kväll och du sitter och försöker desperat ta igen allt plugg som du borde ha gjort tidigare i helgen. Nu känner du dig riktigt pressad. Du och din klass har tre stora prov som väntar den kommande veckan och du vet att fler än du känner sig stressade. Till slut inser du att du måste försöka få en av lärarna att skjuta upp provet och bestämmer dig för att göra ett försök att övertala läraren på måndag morgon.

¡ Du är så glad över att äntligen ha fått ett extrajobb och dessutom ett som känns så viktigt och betydelsefullt. Du ska nämligen samla in pengar till en välkänd välgörenhetsorganisation som arbetar för att hjälpa barn som lever i krig och fattigdom i utsatta delar av världen. Nu står du för första gången iklädd organisationens vita väst och med pärmen under armen på en livlig gata, redo att ta dig an ditt uppdrag. Du får syn på en kostymklädd man som kommer gående emot dig och tänker: Här har vi en person som ska övertalas att bli bidragsgivare!

¡ Familjen är samlad runt middagsbordet och köttfärssåsen skickas runt. Du tackar dock nej till grytan och ser istället bekymrat på när de andra familjemedlemmarna slevar upp såsen över sin spagetti. Du har nyligen gjort, det för dig självklara, valet att bli vegetarian. Nu tänker du bestämt att detta måste bli sista gången det serveras kött i det här köket. Men du vet att framförallt din storasyster är dedikerad köttätare och att det kommer krävas hård övertalning för att få över henne och övriga familjen på din sida.

Vad gör du och vad säger du för att få din vilja igenom?

DETTA SKA DU LÄRA DIG

Det här kapitlet handlar om argumentation, att kommunicera i syfte att övertyga. Du kommer att lära dig:

• vilka olika syften argumentationen kan fylla

• hur du strukturerar din argumentation

• hur du underbygger dina argument

• hur du når fram till mottagaren

• vad som utmärker skriftlig argumentation

• vad som utmärker muntlig argumentation.

Varför argumentation?

Argumentation handlar om att övertyga. Om du vill få människor att hålla med dig eller påverka dem att handla på ett visst sätt, tar du till argumentationen. Det kan handla om stora frågor, till exempel politiska ställningstaganden, eller små, som att du tycker att det är din lillebrors tur att städa, inte din. Ju mer kunskap du har om argumentation, vad som stärker den och vad som riskerar att försvaga den, desto större chans har du att lyckas övertyga.

Att göra sin röst hörd är en viktig del av att delta i ett demokratiskt samhälle. Att argumentera handlar både om att formulera en åsikt och att stå upp för den. På samma sätt är det viktigt att lyssna och ta in andras synpunkter.

Kunskap om argumentation hjälper dig även att tänka kritiskt. När du känner till argumentationens beståndsdelar blir det lättare att genomskåda andras försök att påverka dig. Du kan då lättare stå emot politiska budskap, reklam eller kompisen som försöker övertyga dig att göra något du innerst inne inte vill.

Argumentation kan se ut på olika sätt. Du argumenterar ofta utan att tänka på det, till exempel när du diskuterar med en familjemedlem eller en kompis. Men du kan också förbereda din argumentation noggrant, genom att skriva manus till ett argumenterande tal som du sedan framför inför en grupp, eller samla argument och delta i en debatt. Slutligen kan du formulera din argumentation i skrift, i det som kallas debattinlägg.

Du ska nu få läsa ett debattinlägg skrivet av en elev, med rubriken ”Låt mig tala alla mina språk!”. Uppgiften bestod i att skriva ett debattinlägg om en aktuell språkfråga. Inlägget skulle kunna publiceras i lokaltidningen.

LÅT MIG TALA ALLA MINA SPRÅK!

Ungefär halva jordens befolkning är flerspråkig. Det innebär att de kan tala fler än bara ett språk. Trots att en så stor andel är flerspråkig så tvingas många människor att tala det nationella språket i landet de bor i, vilket har sin grund i att man missgynnar minoriteter. Sverige och ett flertal andra europeiska länder respekterar dock flerspråkighet, men det är tydligt att de flesta ändå lever kvar i en enspråkig kultur. Låt människor tala alla sina språk!

Flerspråkighet är fördelaktigt på flera sätt. Enligt artikeln ”Extra allt! Därför är flerspråkiga friskare och smartare” skriven av Jonas Mattsson från Språktidningen har flera genomförda studier visat att kompetensen att växla språk ger fördelar i matematik, problemlösning och andra kreativa utmaningar. I artikeln refererar Jonas Mattsson till en kanadensisk studie som visar att flerspråkiga barn behärskar ett mer avancerat arbetsminne. I experimentet kunde flerspråkiga barn effektivare än enspråkiga barn bevara information i huvudet medan de utförde en uppgift. Dessutom har man upptäckt att äldre som är flerspråkiga har bättre hälsa. I artikeln refererar skribenten till hemsidan Journal of Science, där man skrivit att flerspråkiga 60–68-åringar har en bättre kognitiv förmåga som utvecklats när de ständigt har skiftat språk. Forskare har till och med konstaterat att flerspråkighet kan förhindra processen av demens, då man sett att symtom på sjukdomen har bromsats på flerspråkiga patienter.

Det är inte bara individen som har fördelar av att vara flerspråkig. Även samhället drar nytta av flerspråkighet. Från ett samhällsekonomiskt perspektiv bidrar en befolkning med flerspråkig kompetens till ekonomiska fördelar. Jonas Mattsson hänvisar till en EU-rapport (2006) som anger att cirka en miljon europeiska företag förlorar över 100 000 euro årligen på grund av bristande språkkompetens. Om ett land vill att det ska finnas många jobbmöjligheter, bör det satsa på att bevara och lära

ut flerspråkighet. I Sverige har man valt bort modersmålsundervisningen gentemot andra ämnen. Vanligtvis placeras lektioner i modersmål under illa anpassade tider, sent på dagen efter alla andra lektioner eller under lunchen. Om man förbättrar lärandet av modersmål för elever i skolan, öppnar man dörren för framtida ekonomiska framgångar och på så sätt möjligheter för unga.

Ett viktigt ämne som diskuteras för närvarande i Sverige är hanteringen av flyktingar, nya svenskar och deras språkrättigheter. Många hävdar att invandrare bör fokusera på att lära sig svenska istället för att tala sitt eget språk. Man menar att inlärningen av det svenska språket är nyckeln till integrationen. Självklart är integrationen otroligt viktig, att invandrare så snabbt som möjligt blir inkluderade i samhället, men samtidigt så bör man inte exkludera rättigheten att tala sitt språk. Genom att motarbeta eller till och med förbjuda folk att prata sitt modersmål eller familjespråk hindrar man dem från att bevara sin kultur och sina traditioner. Går de miste om det påverkas deras identitet och känsla av sammanhang negativt.

På Migrationsinfo.se kan man läsa om en rapport från Socialstyrelsen (2015) som beräknat att runt 20–30 procent av asylsökande flyktingar i Sverige lider av psykisk ohälsa. Skribenterna förklarar att den psykiska ohälsan kan bero på posttraumatisk stress. Man kan motarbeta psykisk ohälsa med samhörighet och gemenskap. För att integreras i det svenska samhället krävs inte bara utbildning, utan även möjligheten att få tala och lära sig sitt modersmål. Om nya svenskar får undervisning i sitt första språk samtidigt som de lär sig svenska, kan de på flera plan bygga en gemenskap som både kan stärka identiteten och ge trygghet.

Flerspråkigheten och möjligheten att tala alla sina språk är bra på flera sätt. Flerspråkiga har ofta god hälsa och för samhället kan det leda till framtida jobbmöjligheter och ekonomiska framgångar. Språket är också viktigt för identiteten och gemenskapen. Låt därför människor få utveckla och tala alla sina språk!

LÄS

I ett debattinlägg för någon fram en åsikt och argumenterar för den. Fundera på egen hand eller diskutera med en klasskamrat.

1. Vilken åsikt är det eleven argumenterar för i texten?

2. Ge exempel på några ställen i texten där åsikten tydligt framkommer.

Texten handlar om flerspråkighet, det vill säga att någon behärskar och använder två eller flera språk. Fundera på egen hand eller diskutera med en klasskamrat.

1. Om du själv talar flera språk, vilken möjlighet har du att tala alla dina språk?

2. Om du känner någon som är flerspråkig, vilken möjlighet har den personen att tala alla sina språk?

3. Om du flyttade till ett annat land, vilken betydelse skulle det ha för dig att fortsätta använda svenskan, tror du?

Argumentationens byggstenar

En välfungerande argumentation består av ett antal olika delar, byggstenar som tillsammans syftar till att övertyga. Vi ska nu titta närmare på vilka delar som behövs för att mottagaren ska tycka att det du säger eller skriver är viktigt, relevant och sant.

Tes – ta ställning

Din åsikt, ditt ställningstagande eller det du vill uppnå med din argumentation kallas för tes. Tesen måste vara tydlig. Du argumenterar för att påverka, och om det inte är tydligt för dig själv vad du vill – tänk då hur otydligt det blir för mottagaren. Börja därför med att reflektera kring syftet med argumentationen: Vilket är ditt ställningstagande? Vad är det du vill övertyga om? Formulera tesen som ett påstående eller en uppmaning och pröva att sätta ett utropstecken efter. I exemplen från s. 80–81 skulle teserna bli:

Skjut upp provet till nästa vecka!

Bli bidragsgivare!

Hela familjen bör äta vegetariskt!

I exempeltexten om flerspråkighet presenterar eleven tesen redan i rubriken: Låt mig tala alla mina språk! vilket gör den väl synlig från början.

Inledning – förbered argumentationen

Din argumentation börjar med en inledning. Här presenterar du tesen, så att ditt ställningstagande framgår tydligt för mottagaren redan från början. Förslagsvis avslutas inledningen med tesen, som i exempeltexten:

Ungefär halva jordens befolkning är flerspråkig. Det innebär att de kan tala fler än bara ett språk. Trots att en så stor andel är flerspråkig så tvingas många människor att tala det nationella språket i landet de bor i, vilket har sin grund i att man missgynnar minoriteter. Sverige och ett flertal andra europeiska länder respekterar dock flerspråkighet, men det är tydligt att de flesta ändå lever kvar i en enspråkig kultur. Låt människor tala alla sina språk!

I inledningen ska du även ge en bakgrund till ämnet, för att på så sätt förbereda läsaren för argumentationen. I exempeltexten påpekar eleven att halva jordens befolkning är flerspråkig, men att många ändå tvingas att tala landets nationella språk. På så sätt försöker eleven måla upp en bild av att flerspråkighet angår många och få läsaren att förstå att det är ett problem att inte få tala alla sina språk. Därefter tar eleven upp att detta även gäller Sverige. Det blir en bra grund för att sedan redogöra för fler skäl – argument – till varför människor ska ges möjlighet att tala alla sina språk.

När du ska formulera en text finns det inget som säger att du måste börja med inledningen. En del upplever att kravet på att få till en intresseväckande inledning gör att de fastnar i skrivprocessen. Börja i så fall med argumenten och spara inledningen till sist.

Argument – redogör för varför

En tydlig tes räcker inte för att övertyga, du måste också ha goda skäl till varför du tycker som du gör. Dessa skäl kallas för argument. I exempeltexten presenteras tre argument. Det första handlar om att flerspråkighet kan ge många fördelar, som en mer utvecklad problemlösningsförmåga och på sikt bättre hälsa. Här tar eleven upp Jonas Mattssons artikel ”Extra allt! Därför är flerspråkiga friskare och smartare” från Språktidningen, som i sin tur hänvisar till en kanadensisk forskningsstudie. Studien visar att flerspråkiga barn har ett mer avancerat arbetsminne. Genom att hänvisa till forskning och fakta försöker eleven underbygga sitt argument.

Att underbygga handlar om att stärka argumentet och är en viktig del i en övertygande argumentation. Det räcker inte att lägga fram dina argument – du behöver också visa att de är trovärdiga. Du kan underbygga din argumentation genom att förklara, ge exempel och genom att använda dig av trovärdiga och relevanta källor. Oavsett om din läsare håller med dig eller inte, bygger du upp tilliten hos mottagaren om det finns källor som styrker dina argument.

I det andra argumentet hävdar eleven att samhället kan tjäna ekonomiskt på att människor är flerspråkiga. Samma artikel från Språktidningen används som källa och denna gång lyfter eleven fram en EU-rapport som visar hur företag förlorar ekonomiskt på bristande språkkunskaper.

Det tredje argumentet handlar om att motverka psykisk ohälsa och stärka identitet och gemenskap med hjälp av språket. För att underbygga argumentet refererar eleven till en rapport från Socialstyrelsen.

Tre argument är lagom. Använder du fler kan det bli rörigt för mottagaren. Tänk också igenom i vilken ordning du presenterar dina argument. Inled med ett starkt argument, eftersom du då ökar chansen att tidigt vinna över mottagaren på din sida. Spara det allra starkaste argumentet till sist, eftersom mottagaren tenderar att minnas det sista argumentet bäst – då får du också

en kraftfull avslutning på argumentationen. Ditt svagaste argument placerar du i mitten.

Egna erfarenheter och upplevelser kan också underbygga en argumentation. Genom att ge exempel från ditt eget liv visar du att du vet vad du talar om, vilket stärker din trovärdighet. Du kan också väcka mottagarens empati och få hen att engagera sig i det du vill förmedla. I exempeltexten om flerspråkighet gör eleven ett starkt ställningstagande och det finns tydliga argument som stärker tesen. Med tanke på att eleven redan i rubriken uttrycker en personlig koppling till ämnet när hen skriver Låt mig tala alla mina språk! skulle hen också kunna koppla argumenten till sig själv.

Motargument – bemöt invändningar

När du argumenterar behöver du vara beredd på att bemöta motargument. Det finns alltid tänkbara invändningar mot din argumentation. Om inte, finns det ju inget behov av att argumentera. Att tänka på motståndaren redan vid förberedelserna leder till att du granskar din egen argumentation grundligt, vilket också gör argumentationen bättre.

Om du deltar i en debatt har du en tydlig motståndare vars argument du vill bemöta, för att övertyga dem som lyssnar om att du har rätt. Men även i andra typer av argumentation finns det mottagare som inte håller med dig.

Ju bättre din argumentation står sig gentemot motargumentationen, desto större chans har du att övertyga. Men fokusera inte för mycket på din motståndare, utan argumentera positivt för din tes. Du vill inte framstå som att du befinner dig i försvarsställning.

I exempeltexten lyfter eleven fram ett motargument som handlar om att invandrare och nya svenskar bör lära sig svenska för att bättre integreras i samhället:

Ett viktigt ämne som diskuteras för närvarande i Sverige är hanteringen av flyktingar, nya svenskar och deras språkrättigheter. Många hävdar att invandrare bör fokusera på att lära sig svenska istället för att tala sitt eget språk. Man menar att inlärningen av det svenska språket är nyckeln till integrationen. Självklart är integrationen otroligt viktig, att invandrare så snabbt som möjligt blir inkluderade i samhället, men samtidigt så bör man inte exkludera rättigheten att tala sitt språk. Genom att motarbeta eller till och med förbjuda folk att prata sitt modersmål eller familjespråk hindrar man dem från att bevara sin kultur och sina traditioner. Går de miste om det påverkas deras identitet och känsla av sammanhang negativt.

Eleven bemöter motargumentet med att vikten av att lära sig språket där man bor inte ska exkludera rätten att tala sitt modersmål. Hen utvecklar sitt resonemang genom att förklara att språket hör ihop med kultur och traditioner, vilket i sin tur påverkar identiteten och känslan av sammanhang. Genom att förekomma invändningen mot flerspråkighet blir argumentationen trovärdig och övertygande.

Avslutning – sammanfatta det viktigaste

I avslutningen påminner du läsaren om dina viktigaste argument och upprepar tesen en sista gång. En effektfull avslutning kan också innehålla en uppmaning till mottagaren, i syfte att stärka tesen och ge mottagaren en känsla av att hen är inkluderad och kan bidra till en förändring. I exempeltexten skriver eleven:

Flerspråkigheten och möjligheten att tala alla sina språk är bra på flera sätt. Flerspråkiga har ofta god hälsa och för samhället kan det leda till framtida jobbmöjligheter och ekonomiska framgångar. Språket är också viktigt för identiteten och gemenskapen. Låt därför människor få utveckla och tala alla sina språk!

Skribenten skulle också kunna använda ord som sammanfattningsvis eller avslutningsvis, för att förtydliga för läsaren att nu kommer en avrundning av texten.

ARGUMENTATIONENS BYGGSTENAR:

RUBRIK – här fångar du läsaren. Du kan använda tesen.

INLEDNING – här introducerar du ämnet, ger en kort bakgrund och presenterar tesen.

ETT FÖRSTA ARGUMENT – här lägger du fram dina skäl till tesen.

Börja med det som du anser vara näst starkast.

ETT ANDRA ARGUMENT – här kan du framföra det svagare av de tre argumenten. Kom ihåg att underbygga även detta argument.

BEMÖTANDE AV MOTARGUMENT – här tar du upp ett motargument, bemöter det och förstärker på så sätt din egen argumentation.

ETT TREDJE ARGUMENT – här kommer ditt starkaste argument.

AVSLUTNING – här ska du sammanfatta, återupprepa tesen och gärna uppmana till handling.

UPPGIFTER

1. Läs igenom exempeltexten igen.

a) På vilket sätt är argumenten tydliga och väl underbyggda?

Om de inte är det – vad saknas?

b) Vilka andra motargument hade eleven kunnat lyfta fram?

Hur kan de bemötas?

2. Gå tillbaka till s. 80–81. Välj en av situationerna och föreställ dig återigen att du befinner dig i den. Var nu ännu mer övertygande genom att utveckla ett av dina argument.

a) Välj ut ditt starkaste argument.

b) Underbygg argumentet genom att till exempel förklara, ge exempel eller hänvisa till fakta och egna erfarenheter.

3. Utveckla dessutom din argumentation genom att hitta ett relevant motargument mot tesen. Bemöt motargumentet!

Tänk på mottagaren

När du argumenterar är det nödvändigt att reflektera över mottagaren. Genom att anpassa din argumentation efter vem som ska ta del av den ökar du chansen att påverka mottagaren på det sätt du vill. Du argumenterar troligtvis på olika sätt om det är din lärare, din kompis, din farmor eller din fyraåriga lillasyster du vill övertyga. Du anpassar ditt språk, eftersom du vill att din mottagare ska förstå det du vill förmedla och ta dig på allvar. Du väljer också argument beroende på vem som lyssnar och underbygger argumenten med förklaringar och exempel som du tror påverkar mottagaren.

En tydlig struktur i argumentationen gör den lättare att förstå, vilket ger dig större möjlighet att påverka och övertyga mottagaren. I exempeltexten ”Låt mig tala alla mina språk!” försöker eleven också att underlätta för läsaren genom styckeindelning. Varje argument samt inledning och avslutning markeras med nytt stycke, vilket tydliggör för mottagaren att hen nu ska få ta del av en ny del i argumentationen.

Ett annat sätt att anpassa texten till mottagaren är att försöka skapa engagemang hos den som läser. Det kan du göra genom att ställa öppna frågor, där mottagaren själv får reflektera kring en frågeställning. I exempeltexten skulle en sådan fråga kunna vara: Hur skulle du känna om du inte fick tala ditt eget språk?

Det finns också retoriska frågor där svaret på frågan är givet. Den som ställer en retorisk fråga förväntar sig inte ett svar, utan använder frågan för att fånga mottagarens uppmärksamhet. Är det inte en självklarhet att få tala sitt eget språk? är ett exempel på en retorisk fråga. Det givna svaret stärker argumentet och gör på så sätt texten än mer övertygande.

Du kan också välja att använda ett direkt tilltal, för att tydligt visa att du är medveten om att det finns en mottagare av din argumentation. Talar du flera språk? eller Vilken möjlighet har du att använda alla dina språk? är exempel på direkt tilltal.

Argumentation i praktiken

Många förknippar argumentation med politik. Markus Jönsson undervisar till vardags på en gymnasieskola, men på fritiden är han verksam som politiker i sin hemkommun. I rollen som politiker är han van vid att argumentera i olika sammanhang, framförallt genom att möta meningsmotståndare i debatter i kommunfullmäktige.

Varför är argumentationen så viktig för dig och andra politiker?

Inom politiken handlar argumentation framförallt om att synliggöra skillnader mellan olika partier. Det kan vara svårt för väljarna att förstå de ideologier som ligger till grund för partiet och argumentationen blir ett sätt att tydliggöra vad partiet står för. När man argumenterar, till exempel i en debatt, är det väljaren som är mottagaren. Syftet är inte att få över den politiska motståndaren till sin sida, utan att övertyga den som lyssnar på debatten.

Hur förbereder du dig inför en debatt?

Jag läser på en hel del eftersom jag vill ha koll på relevanta fakta och liknande. Men medan många av mina motståndare ofta pratar om fakta, siffror och procent är det något jag försöker undvika. Jag vill hellre väcka känslor och måla upp bilder som mottagaren kan ta till sig. Pratar vi om utbildningsfrågor försöker jag till exempel ge ett barnperspektiv och knyta an till verkligheten. Jag lyfter också fram min roll som lärare för att synliggöra att jag vet vad jag pratar om.

Hur hanterar du nervositet under en debatt?

Det har absolut hänt att jag blivit nervös och fått hjärnsläpp under en debatt. Mitt råd då är: ta en kort paus och andas. Man behöver inte fylla luften med ord hela tiden. Tänk till exempel på Barack Obama, som är känd för sina långa pauser. Sedan kan det ibland vara stressande om man råkar tappa bort sig eller säga fel. Men då får man trösta sig med att det är sådant som händer, acceptera sitt misstag och gå vidare.

Vad är den största skillnaden mellan muntlig och skriftlig argumentation?

När jag skriver en debattartikel behöver jag vara mer kortfattad, kraftfull och snabbare komma till kärnan eftersom det är begränsat med utrymme. Det ska också helst handla om en aktuell fråga som intresserar läsarna.

Hur mycket använder du dig av sociala medier?

Personligen försöker jag undvika att gå in i debatter på sociala medier. Eftersom det inte är uppstyrda debatter blir det ofta ohederligt med en hel del fula knep,

som att man styr undan från sakfrågan och går till personangrepp, eller har en allmänt hård ton. Det är överlag viktigt att framstå som en vettig person när man argumenterar. Är man otrevlig slutar människor att lyssna till en. Det är också viktigt att inte tappa fokus på frågan man diskuterar. Syftet med att man engagerar sig politiskt är ju att man vill göra kommunen eller landet man bor i till en bättre plats. Det får inte glömmas bort.

Hur blir man bra på att argumentera?

Först och främst: öva mycket. Tänk till ordentligt kring frågorna och testa sedan dina tankar genom att uttala dem inför andra, till exempel kompisar eller familjen. Du kan också skriva ner tankarna, eftersom det är lättare att reflektera kring dem om du ser dem utifrån. Inför att jag ska hålla ett anförande i en debatt skriver jag alltid ner det jag ska säga. Sedan läser jag, skriver om och ändrar i strukturen. Jag

låter också personer i min omgivning läsa och komma med feedback. Det här är en process som man får öva sig i.

En annan viktig sak är att våga. Det kan vara nervöst att uttrycka sina åsikter inför andra i till exempel en debatt, oavsett om det handlar om scenskräck eller en rädsla för att göra fel. Du kan trösta dig med att så gott som alla känner så och dessutom, ju mer man gör något desto lättare blir det. Även här gäller det att testa och öva.

Det kan också vara jobbigt att stå upp för saker och behöva försvara sin åsikt. Men det är samtidigt en skön känsla att vara på det klara med vad man själv tror på och vad man vill åstadkomma, särskilt när man kämpat hårt för något och ser att det sker en förändring.

Jag tycker det är viktigt att förmedla till ungdomar att deras åsikter är viktiga och även om man inte har åldern inne för att rösta får man gärna engagera sig politiskt.

Det finns ingen åldersgräns för att få ha åsikter.

REFLEKTERA

Nu har du läst om Markus Jönssons tankar kring argumentationens roll inom politiken.

1. Vad lyfter han fram som det viktigaste för en lyckad argumentation?

2. Vilka av hans råd kan du själv använda dig av när du argumenterar?

Nu har du lärt dig grunderna inom argumentation. Du vet till exempel att det krävs en tydlig tes, väl underbyggda argument och en genomtänkt struktur för att övertyga på bästa sätt. Du känner till olika typer av argumentation och skillnaden mellan att argumentera i tal och i skrift. Du vet också hur viktigt det är att anpassa argumentationen efter mottagaren och att bemöta motargument. Förhoppningsvis känner du dig nu mer säker när du argumenterar, i klassrummet, men också i ditt liv utanför skolan.

Naturligtvis finns det mer att lära sig om argumentation, till exempel hur du värderar dina argument, om olika slags argument och vilka fallgropar du ska undvika när du argumenterar. I dina kommande svenskstudier på gymnasiet kommer du att få fördjupa dina kunskaper ytterligare.

Avslutande uppgift

Välj en av de fetstilta teserna här nedanför eller formulera din egen. Förbered ett argumenterande tal eller skriv en argumenterande text utifrån tesen du valt.

¡ Stå för det du tycker – Sluta vara anonym på nätet!

¡ Jorden blir allt varmare – För att rädda klimatet måste vi agera nu!

¡ Sluta vara passiva åskådare – Inför en civilkuragelag!

¡ En skola för alla – Alla skolor ska ha ett könsneutralt omklädningsrum!

¡ Pappersboken är bäst – Sluta med digitala läromedel i skolan!

¡ Datorn är allt som behövs – Använd endast digitala läromedel i skolan!

Tänk dig att mottagarna är dina klasskamrater och att du vill vinna över dem till din sida. Använd strukturen för argumenterande text och tal som du lärt dig i detta kapitel.

Tänk på att:

¡ använda en slagkraftig rubrik

¡ skapa en intresseväckande inledning

¡ använda tre argument

¡ bemöta ett motargument

¡ använda minst en källa

¡ knyta ihop argumentationen i en avslutning.

ELIN HELLDÉN & LINNÉA SVÄRD

Punkt Svenska nivå 1 är konkret och engagerande. Den består av sex kapitel: Läsning, Argumentera, Språkriktighet, Retorik, Utreda och Språksociologi. I den nya upplagan finns flera uppgifter som utvecklar det kreativa skrivandet. Kunskaper och förmågor kombineras till exempel genom att eleven får skriva utredande texter och delta i lärande samtal om litteratur och läsning. Exempeltexter stöttar eleven i att strukturera text och tal samt synliggör hur hen skiljer på egna och andras tankar. Kapitlen avslutas med intervjuer som kopplar svenskämnets innehåll till omvärlden.

¡ Punkt konkretiserar progressionen mellan Svenska nivå 1, 2 och 3.

¡ Punkt kombinerar kunskaper och förmågor, hela tiden med svenskämnets innehåll i fokus.

¡ Punkt innehåller exempeltexter som modellerar hur eleven kan uttrycka sina kunskaper och visar hur både innehåll och språk utvecklas mellan nivåerna.

¡ Punkt låter litteraturhistorien ta plats i alla tre nivåerna.

¡ Punkt är vägen framåt.

PUNKT BESTÅR AV:

Punkt Svenska nivå 1

Punkt Svenska nivå 2

Punkt Svenska nivå 3

Punkt Litteraturhistoria

nok.se/punkt