KAPITEL 1
Vad Àr historia? 4
KAPITEL 2
Tiden före historien 9
KAPITEL 3
Civilisationer i vÀrlden 16
KAPITEL 4
Den grekiska antiken 26
KAPITEL 5
Den romerska antiken 35
KAPITEL 6 Nya tidens vÀrldshandel 45
52
SidhĂ€nvisningar till elevboken finns vid varje rubrik. Den första gĂ€ller Ă„rskursboken Historia 7 och den andra, inom klamrar, gĂ€ller stadieboken Historia 7â9. s. 6â7 [10â11]
s. 6â29 [10â33]
Kapitlet handlar om vad Àmnet historia Àr och vilka verktyg och metoder du behöver nÀr du studerar det.
1. Vilka ord och begrepp kopplade till historieÀmnet kan du redan? SÀtt ett kryss i den ruta som bÀst beskriver hur bra du kan orden just nu.
ord/begrepp förstĂ„r och kan anvĂ€nda ordet vet ungefĂ€r vad ordet betyder osĂ€ker pĂ„ vad ordet betyder epok kĂ€llor kontinuitet förĂ€ndring orsak konsekvens förlopp historiebruk perspektiv Röda trĂ„den s. 6â7 [10â11]
2. Förklara vad epoker Àr.
3. Vad kallas den Àldsta historiska epoken i den vÀsterlÀndska tidsindelningen?
Vad Àr historia?
Introduktion av kapitlet s. 8â9 [12â13]
4. Ge tvÄ exempel pÄ vad du lÀr dig mer om i Àmnet historia.
Varför lĂ€ser vi historia? s. 10â11 [14â15]
5. Fyll i orden som saknas i texten.
jÀmföra kunskaper historiska hÀndelser samband pÄverkat fatta beslut
En person som Àr historiskt orienterad har goda om historiska hÀndelser.
Om du Àr historiskt orienterad kan du historiska hÀndelser med det som hÀnder idag. DÄ kan
du se mellan dÄtid och nutid. Du kan ocksÄ se hur har samhÀllet. Kunskap om historien kan dÀrför hjÀlpa oss att inför framtiden.
Vad ska du lĂ€ra dig i historia? s. 12â13 [16â17]
6. Förklara begreppen med egna ord.
historiska skeenden
historiska kÀllor
historiebruk
AnvĂ€nda historiska begrepp s. 14â16 [18â20]
7. Vad handlar förklaringen om? Skriv rÀtt ord eller begrepp pÄ raden.
nÀr det uppstÄr nya sÀtt att tÀnka tankar eller nÀr nÄgot utvecklas
nÄgot som Àr som det alltid har varit och inte utvecklas
anledning eller skÀl till att nÄgot hÀnder
en hÀndelses utveckling, alltsÄ vad som hÀnder
vad en hÀndelse eller utveckling leder till
frÄn vilken synvinkel vi ser pÄ eller berÀttar om nÄgot
KĂ€llor och kĂ€llkritik s. 17â21 [21â25]
8. Den som vill veta nÄgot om historien behöver undersöka och jÀmföra mÄnga olika kÀllor.
a) Ge exempel pÄ en berÀttande historisk kÀlla.
b) Vad Àr en artefakt?
c) Vad kan en kvarleva ge historiker för information?
Vad Àr historia?
9. Para ihop orden med rÀtt beskrivning.
Dra streck mellan begreppen och rÀtt förklaring.
⹠En kÀlla som bygger pÄ en annan kÀlla kan ha pÄverkats eller förÀndrats nÀr informationen har förts vidare.
⹠En kÀlla Àr trovÀrdig om den verkligen Àr vad den utger sig för att vara och inte en förfalskning.
⹠Ju kortare tid som har gÄtt mellan en hÀndelse och att den ÄterberÀttas, desto mer trovÀrdig Àr kÀllan.
⹠En person som har nÄgot att vinna pÄ att vinkla informationen kan överdriva eller ljuga.
⹠En kÀlla Àr anvÀndbar om den handlar om rÀtt tid, plats och Àmne för det du undersöker.
10. Ăr mĂ„lningen en trovĂ€rdig kĂ€lla?
Kryssa i det alternativ du tycker stÀmmer bÀst.
a) Hur realistisk Àr mÄlningen?
Helt sann â konstnĂ€ren var dĂ€r.
Delvis sann â den bygger pĂ„ historiska berĂ€ttelser men kan vara överdriven.
Inte sann â konstnĂ€ren hittade pĂ„ allt.
b) Vad kan pÄverka mÄlningens trovÀrdighet?
Flera svar Àr möjliga!
Den mÄlades lÄngt efter hÀndelsen.
KonstnÀren ville hylla Karl XII.
Det finns fotografier som visar att mÄlningen ger en korrekt bild.
Ăkthet
Relevans
Samtidighet
Beroende
Tendens
MÄlningen Karl XII:s likfÀrd av Gustaf Cederström, 1884. MÄlningen skildrar hur Karl XII:s kropp förs hem efter att han dödats under ett fÀlttÄg i Norge den 30 november 1718.
Historiebruk s. 22â27 [26â31]
11. Historiebruk handlar om att anvÀnda historia i olika sammanhang.
a) Ge tre exempel pÄ anledningar till att mÀnniskor anvÀnder historia.
b) NĂ€mn en positiv och en negativ konsekvens av historiebruk.
12. Titta pÄ bilderna frÄn kapitlet i lÀroboken. Vilket Àr syftet med historiebruket?
Kryssa för det alternativ du tycker stÀmmer bÀst.
a) Syftet med historiebruket Ă€r att âŠ
fira en viktig hÀndelse eller seger frÄn historien.
minnas historiska hÀndelser och visa solidaritet.
anvÀnda historien för att marknadsföra en produkt
b) Syftet med historiebruket Ă€r att âŠ
skapa en kÀnsla av nationell samhörighet genom historiska traditioner. lyfta fram orÀttvisor och diskutera kritik av landets historia. skildra historien helt objektivt och neutralt.
c) Syftet med historiebruket Ă€r att âŠ
uppmÀrksamma en historisk person och deras betydelse.
vÀcka debatt om hur vi anvÀnder historia pÄ gator och torg. anvÀnda historien för att göra reklam för en produkt.
Vad Àr historia?
Kapitlet handlar om hur de första civilisationerna i olika delar av vÀrlden vÀxte fram.
s. 48â83 [52â87]
1. Vilka ord och begrepp om civilisationer kan du redan? SÀtt ett kryss i den ruta som bÀst beskriver hur bra du kan orden just nu.
ord/begrepp förstÄr och kan anvÀnda ordet vet ungefÀr vad ordet betyder osÀker pÄ vad ordet betyder patriarkalt
samhÀllsklasser flodkultur
stadsstater imperium historisk tid
Röda trĂ„den s. 48â49 [52â53]
2. Hur uppstod de första civilisationerna?
Placera meningarna i rÀtt ordning genom att numrera dem 1 till 5.
Olika grupper av mÀnniskor började att samarbeta och hjÀlpa varandra.
NÀr mÀnniskor blev bofasta bönder föddes fler barn och befolkningen ökade.
Flera smÄ byar vÀxte samman till stÀder.
Grupper av mÀnniskor bosatte sig pÄ platser dÀr det fanns vatten och gick att odla.
Det uppstod civilisationer med samhÀllen som hade gemensamma ledare och skriftsprÄk.
Introduktion av kapitlet s. 50â51 [54â55]
3. I de första civilisationerna uppstod skriftsprÄket.
NÀmn tvÄ andra saker som de första civilisationerna hade gemensamt.
Civilisationernas framvĂ€xt s. 52â56 [56â60]
4. Konstbevattning var en viktig förutsÀttning för livet i de första civilisationerna. Beskriv vad konstbevattning Àr.
5. Skriv tvÄ orsaker till att kvinnor och mÀn blev mindre jÀmstÀllda nÀr mÀnniskan började att leva i civilisationer.
6. SamhÀllspyramiden visar hur invÄnarna i de första civilisationerna var indelade i olika samhÀllsklasser. Dra streck mellan meningarna och rÀtt nivÄ i pyramiden.
Ledaren i samhÀllet ansÄgs vara utvald av gudarna.
NÀr skriftsprÄket utvecklades blev skrivare ett yrke med hög status.
Slavar och djur behandlades som varor som man kunde köpa och sÀlja.
PrÀster hade hög status.
Hantverkare hade högre status Àn bönder.
Ăven om jordbruket utvecklades, behövde samhĂ€llet fortfarande mĂ„nga som arbetade som bönder.
7. Vad stÀmmer? Kryssa för rÀtt alternativ.
a) Hur hÀngde krig och slaveri ihop?
Antalet slavar ökade dÄ mÀnniskor togs tillfÄnga under krig.
Slaveri förbjöds delvis i samband med de första krigen.
MÀnniskor blev frivilligt slavar för mat och skydd.
b) Varför anvÀnds inte ordet "högkultur" lika ofta idag?
Moderna samhÀllen Àr mer avancerade, sÄ begreppet Àr inte lÀngre anvÀndbart.
Historiker har insett att civilisationerna inte var sÄ utvecklade.
Det antyder att vissa kulturer Àr bÀttre Àn andra, vilket inte stÀmmer.
Kontakter mellan civilisationer s. 57â58 [61â62]
8. Skriv klart meningarna.
Den Àldsta civilisationen vi kÀnner till lÄg i nuvarande . Den civilisationen grundades av
sumererna ungefÀr Är . Inte lÄngt dÀrifrÄn uppkom Ànnu en civilisation i . En förklaring till att vÀxte fram var förÀndringar i klimatet
som ledde till brist pÄ regn. Det finns kÀllor och fynd som visar att Àven hade kontakt med
Mesopotamien. DĂ€remot verkar inte i Kina, eller de kulturerna, ha haft kontakt med de andra civilisationerna.
9. Varför hade den minoiska civilisationen pÄ Kreta mÄnga kontakter med andra?
â vĂ€rldens Ă€ldsta flodkultur s. 59â63 [63â67]
10. I omrÄdet Mesopotamien fanns goda förutsÀttningar för en civilisation.
a) Vilka lÀnder ligger idag i omrÄdet dÀr Mesopotamien lÄg?
b) NÀmn tre orsaker till att det vÀxte fram civilisationer i det omrÄdet.
11. Sumerernas civilisation bestod av mÄnga stadsstater. Vad Àr en stadsstat?
FOKUS PĂ â HISTORISKA KĂLLOR â Hammurabis lagsamling s. 62â63 [66â67]
1. Hur mÄnga lagar finns inskrivna pÄ Hammurabis stenpelare?
2. Vad var syftet med att sÀtta ut stenpelare med lagar pÄ i samhÀllet?
3. NĂ€r fick en man i Mesopotamien ta en bihustru enligt Hammmurabis lag?
4. Ge exempel pÄ nÄgot vi kan fÄ reda pÄ om mÀnniskorna i Mesopotamien genom att lÀsa Hammurabis lag.
5. Vad stÀmmer? Kryssa för rÀtt alternativ. stÀmmer stÀmmer inte
a) Hammurabi skapade sitt rike genom handel och fredliga avtal.
b) Eftersom lagarna var skrivna pÄ sten Àr de en helt sÀker kÀlla.
c) Vissa lagar var liknande dagens, till exempel ansvar för byggfel.
d) Alla lagar i Hammurabis samling anvÀndes och följdes av alla.
e) Lagarna visar hur de styrande ville att samhÀllet skulle vara, men inte alltid hur det var.
f) Lagarna visar att Babylon var ett patriarkat dÀr mÀn bestÀmde mer.
12. NĂ€mn en stor skillnad mellan den egyptiska civilisationen och sumerernas civilisation.
13. Vad vet du om livet i den egyptiska civilisationen? Lös krysset med hjÀlp av boken.
VĂ GRĂTT
1. papper gjort av vass
3. metod för att torka och bevara en död kropp
5. viktiga kÀllor till vÄr kunskap om egyptiernas syn pÄ livet efter döden
LODRĂTT
2. viktig nÀring för Äkrarna frÄn Nilen
4. sÄgs som en gud och var civilisationens ledare
6. platsen dÀr vÀrldens Àldsta bevarade pyramider finns
Den minoiska kulturen pÄ Kreta s. 72 [76]
14. Vad var speciellt med den minoiska civilisationen jÀmfört med andra tidiga civilisationer?
15. Vad lÄg bakom de tvÄ katastrofer som ledde till kulturernas undergÄng pÄ Kreta?
Flodkulturen i Indusdalen s. 73 [77]
16. Vad stÀmmer om Induskulturen? SÀtt kryss i rÀtt ruta.
a) Vad kÀnnetecknade stÀderna i Induskulturen?
De bestod av mÄnga smÄ hus och gator.
De var vÀlplanerade med samlingssalar, förrÄd och badhallar.
De bestod mest av tempel och palats för kungar och prÀster.
b) Varför Àr Induskulturens skriftsprÄk fortfarande ett mysterium?
Det skrevs pÄ material som har förstörts över tiden.
Det Àr en kodad skrift som bara prÀster kÀnde till.
Forskarna har Ànnu inte lyckats tyda det.
17. Vilken civilisation Àr Àldst: den minoiska kulturen pÄ Kreta eller flodkulturen i Indusdalen?
18. NÀmn en likhet och en skillnad mellan den minoiska civilisationen pÄ Kreta och Induskulturen.
StĂ€derna vid Gula floden s. 74â75 [78â79]
19. Vad var anledningen till att stÀderna lÀngs med Gula floden plötsligt kunde försvinna eller byta plats?
20. Vad gör Shangkulturen viktig för Kinas historia?
FOKUS PĂ â HISTORIEBRUK â The Terracotta Woman s. 75 [79]
1. Historiebruk handlar om att anvÀnda historiska fynd eller historiska hÀndelser för att uppmÀrksamma nÄgot i nutiden.
a) Vad Àr största skillnaden mellan de historiska terracottasoldaterna och figurerna i utstÀllningen The Terracotta Woman?
b) Vilka nutida hÀndelser vill The Terracotta Woman fÄ oss att tÀnka pÄ?
2. StÀmmer eller stÀmmer inte? SÀtt kryss i rÀtt ruta.
a) The Terracotta Woman hittades i en kinesisk gravkammare.
b) KonstnÀren som har gjort The Terracotta Woman har inspirerats av historiska fynd frÄn 200-talet f. Kr.
c) Syftet med utstÀllningen The Terracotta Woman Àr att hylla modiga soldater.
d) KonstnÀren Marian Heyerdahl vill uppmÀrksamma krigets offer och sÀrskilt kvinnors perspektiv.
e) Alla statyer i Shi Huangdis gravkammare har personliga drag.
stÀmmer stÀmmer inte
21. Vad kan bilderna berÀtta om Mayakulturen?
HÀmta fakta ur texten och skriv tvÄ egna punkter till varje bild.
s. 79â80 [83â84]
22. Vad Àr ett imperium? SÀtt kryss i rÀtt ruta.
sjÀlvstyrande stadsstater ett rike som erövrat andra riken och folk ett rike utan en stark ledare
23. PÄ vilka sÀtt kunde de traditionella könsrollerna utmanas i aztekernas rike?
24. NÀr uppstod Inkas rike och nÀr gick det under?
25. Hur skickade mÀnniskor meddelanden till varandra i Inkariket?
82â83 [86â87]
26. Vilken civilisation handlar beskrivningen om? VÀlj bland förslagen i rutan.
Sumererna Gula floden Minoiska kulturen pÄ Kreta Egypten Mayakulturen Inka Aztekernas rike Indusdalen
Denna civilisation i Centralamerika grundade en stor stad pÄ en ö och skapade ett imperium genom erövringar.
InvÄnarna i denna civilisation var beroende av Nilen, bÄde för transporter och för vatten till jordbruket.
De grundade den Àldsta civilisationen som vi kÀnner till i ett omrÄde som kallas Mesopotamien.
Denna civilisation i Sydamerika odlade pÄ bergssluttningar och styrdes av en ledare som ansÄgs vara slÀkt med solguden.
Forskarna misstÀnker att klimatförÀndringar gjorde att mÀnniskorna övergav sina vÀlorganiserade stÀder i denna flodkultur.
Denna civilisation vÀxte fram pÄ en ö i Medelhavet som var en viktig handelsplats.
Vid denna flod utvecklades Kinas tidiga civilisationer.
Denna civilisation i Centralamerika var kÀnd för sina stÀder, pyramider och sin avancerade kalender.
Boel Nygren
I SOL NOVA Historia 7 Arbetsbok fÄr eleverna repetera ord och begrepp samt besvara frÄgor och lösa uppgifter med fokus pÄ det allra mest centrala innehÄllet i lÀroboken SOL NOVA Historia 7. Arbetsboken har en enkel och tydlig struktur som gör det lÀtt för eleverna att arbeta sjÀlvstÀndigt och i eget tempo.
Med SOL NOVA arbetsbok fÄr eleverna ocksÄ öva sin förmÄga att anvÀnda ÀmnessprÄk och formulera utvecklade svar. För att hjÀlpa eleverna kompletteras uppgifterna i arbetsboken ofta med stöttande fraser och rutor med Àmnesord.
SOL NOVA arbetsböcker ger möjlighet till en varierad undervisning och individuell anpassning för dina elever. Efter en gemensam genomgÄng med lÀroboken som bas, kan du som lÀrare vÀlja om eleverna ska arbeta vidare i SOL NOVA arbetsbok, med frÄgorna i lÀroboken, uppgifterna i det digitala extramaterialet eller med nÄgon av övningarna i SOL NOVA LÀrarhandledning.
SOL NOVA Historia 7 bestÄr av:
âą Elevbok tryckt eller digital
âą Arbetsbok
âą LĂ€rarhandledning Webb
⹠Elevwebb med extramaterial pÄ nok.se/solnova
I serien SOL NOVA finns: SamhÀlle, Religion, Historia, Geografi