9789127471085

ARBETSBOK

Innehåll

KAPITEL 1

Vad är geografi? 4

KAPITEL 2

Jordklotet och kartan 9

KAPITEL 3

Inre och yttre krafter 16

KAPITEL 4

Jordens befolkning 26

KAPITEL 5

Resurser och hållbarhet 32

KAPITEL 6

Världsdelarna 37

Bildförteckning 48

s. 6–7 [10–11]

Sidhänvisningar till elevboken finns vid varje rubrik. Den första gäller årskursboken Geografi 7 och den andra, inom klamrar, gäller stadieboken Geografi 7–9.

VAD ÄR GEOGRAFI?

s. 6–19 [10–23]

Kapitlet handlar om vad geografi är och om hur jordklotet och världen formas och förändras både av naturens krafter och av oss människor.

1. Vilka ord och begrepp kopplade till ämnet geografi kan du redan? Sätt ett kryss i den ruta som bäst beskriver hur bra du kan orden just nu.

ord/begrepp förstår och kan använda ordet vet ungefär vad ordet betyder osäker på vad ordet betyder

närmiljö

livsmiljö geografiska förhållanden topografi naturlandskap kulturlandskap globalisering naturresurser urbanisering

Introduktion av kapitlet

s. 6–7 [10–11]

2. På bilden på s. 6 [10] syns en terassodling. Bläddra och titta på bilderna i kapitlet för att hitta minst en annan bild som visar exempel på hur människan har förändrat naturen. Beskriv bilden.

3. Ge exempel på två geografiska frågor.

4. Förklara begreppen med egna ord.

närmiljö

livsmiljö

5. Det är stor skillnad mellan livsmiljöer på olika platser i världen. Variationen beror bland annat på att de geografiska förhållandena skiljer sig åt mellan olika platser.

a) Ge två exempel på geografiska förhållanden.

b) Det kan också vara skillnad mellan de geografiska mönstren i olika livsmiljöer. Ge två exempel på geografiska mönster.

6. Visar bilderna naturlandskap eller kulturlandskap?

Skriv rätt ord vid rätt bild tillsammans med en förklaring av ordet.

7. Ge exempel på hur människans behov av olika naturresurser kan påverka och förändra naturen på olika sätt.

sädesslag som vete, råg och havre

elektricitet från vattenkraft

resmål och turism

8. Det finns många sårbara platser i världen. Hållbar utveckling handlar om att minska sårbarheten för att skydda människor som bor på dessa platser.

a) På vilket sätt är området där Nepal ligger en sårbar plats?

b) Ge förslag på hur sårbarheten i samhället på bilden hade kunnat minska.

Geografiska analyser s. 17–19 [21–23]

9. En geografisk analys handlar om att undersöka orsakerna till en geografisk process och ta reda på vilka konsekvenser den leder till.

a) Tänk dig att du har gjort en analys av den geografiska processen med stigande havsnivåer. Placera resultaten av din analys i modellen genom att sätta siffrorna i rätt bubbla.

1. Hus, vägar och åkrar som ligger nära kusten drabbas av översvämningar.

2. Havsnivån stiger på grund av att isen vid polerna smälter.

3. När havsnivån stiger kan vårt dricksvatten bli förorenat.

4. Mätningar visar att havsnivån i Sverige har stigit med 10 cm de senaste 40 åren.

5. Ett varmare klimat leder till att temperaturen i havet ökar. Varmt vatten har större volym än kallt vatten. Därför stiger havsvattennivån.

Geografisk analys:

eografiska fak ta

6. Karta som visar vilka kustområden som drabbas av erosion, alltså att havet gradvis nöter bort och minskar landområden.

b) Ge exempel på några källor som är vanliga att använda för att få fram fakta till en geografisk analys.

10. Rum, plats eller gräns – vilket geografiskt begrepp stämmer bäst? Sätt kryss i rätt ruta.

a) bushållsplatsen

b) strandkanten

c) diket längs med landsvägen

d) en motorväg

e) en förort

11. Ibland uppstår intressekonflikter om hur geografiska rum eller platser ska användas.

a) Vad kan dessa konflikter handla om? Ge exempel.

b) Fundera! Vilka intressekonflikter om rum, platser eller gränser känner du till eller har upplevt? rum plats gräns

INRE OCH YTTRE KRAFTER

Kapitlet handlar om hur jordens yta formas och förändras av naturens inre, endogena, och yttre, exogena, processer och av oss människor.

1. Vilka ord och begrepp kopplade till jordens inre och yttre krafter kan du redan?

Sätt ett kryss i den ruta som bäst beskriver hur bra du kan orden just nu.

ord/begrepp förstår och kan använda ordet vet ungefär vad ordet betyder osäker på vad ordet betyder

jordskorpa

endogena processer

exogena processer

kontinentalplattor

jordbävning

seismograf

sårbar plats

vittring

erosion

Introduktion av kapitlet s. 48–49 [52–53]

2. Ungefär hur länge har människan haft kunskap om att jordens utseende och yta hela tiden förändras?

3. Fundera! På introduktionsbilden syns en vulkan. Är det en inre eller yttre kraft? Förklara hur du tänker. s. 48–83 [52–87]

Krafter formar landskapet s. 50–51 [54–55]

4. Hur bildades jordskorpan?

Använd orden i rutan för att beskriva processen.

5. Titta på landskapet på bilden.

stoft gaser grundämnen packades samman klot

a) Vilka inre krafter har påverkat landskapet?

b) Vilka yttre krafter kan ha påverkat landskapet?

c) Vilka mänskliga krafter har påverkat landskapet?

Jordens inre krafter – endogena processer s. 52–63

6. Titta på modellen av jordklotet och placera orden i rutan på rätt plats.

inre kärna mantel jordskorpa yttre kärna

7. Fyll i orden som saknas i texten.

[56–67]

Endogena processer är jordens krafter. Exempel på endogena processer som formar om mycket snabbt är och

Andra endogena processer tar lång tid. Genom att studera har forskare kommit fram till att dagens en gång satt ihop och bildade en Den kallas

8. Jordskorpan består av litosfärplattor som rör sig långsamt ovanpå mantelns mjuka del.

a) Vad kallas de två typerna av litosfärplattor?

b) Vad är plattektonik?

9. Området mellan två litosfärplattor kallas antingen spridningszon eller kollisionszon.

a) Vad är skillnaden mellan de två typerna av områden?

b) Ge exempel på vad som ofta finns på jordytan i ett område mellan två litosfärplattor.

10. Förklara varför det blir jordbävning.

11. Beskriv skillnaden mellan en stratovulkan och en sköldvulkan genom att rita bilder och skriva stödord i rutorna.

12. En elev har intervjuat en seismolog, men har glömt att skriva ner sina frågor. Hjälp eleven att skriva nya frågor som stämmer med svaren från seismologen.

1) – Det är ett mätinstrument som gör att vi kan ange styrkan i en jordbävning på Richterskalan.

2) – När en sådan våg närmar sig land växer den på höjden och kan träffa land med mycket stor kraft. Vågen uppstår när en jordbävning sker under havsbotten.

3) – Jo, det beror på att de områdena ligger på eller nära gränserna mellan två litosfärplattor. När plattorna rör sig mot eller längs med varandra kan det uppstå både små och stora jordbävningar.

4) – Tyvärr inte! Vi kan mäta vibrationer i jordskorpan och plattornas rörelser, men vi saknar metoder för att säga när en jordbävning kommer att inträffa.

FOKUS PÅ – SÅRBARA PLATSER – Identifiera riskområden s. 63 [67]

1. Många områden på jorden är riskområden för att drabbas av naturkatastrofer.

Norra polcirkeln

Nordamerikanska plattan

Norra vändkretsen

Ekvatorn

Kollisionszon, Himalaya

Stillahavsplattan Stillahavsplattan

plattan

Sydamerikanska plattan

Södra vändkretsen

Djuphavsgrav, Sydamerika

Spridningszon, Atlanten

Indisk-australiska plattan

Södra polcirkeln

Spridningszon Kollisionszon

Jordbävningsområde Vulkaner Plattornas rörelseriktning

a) Ringa in två områden på kartan där människor riskerar att drabbas av vulkanutbrott.

b) Skriv tre länder i Europa där det är stor risk för jordbävningar.

c) Beskriv hur den eurasiska plattan och afrikanska plattan rör sig i förhållande till varandra.

2. Välj ett riskområde på kartan.

Skriv ner den plats du har valt och svara på frågorna i tabellen nedan.

Namn. Vad heter platsen, området, staden?

Läge. Var ligger platsen?

Risker. Vad är det för risker som finns på platsen?

Konsekvenser. Ge exempel på hur naturen, människor eller samhällen kan påverkas om något skulle hända.

13. Varför är höginkomstländer som drabbas av jordbävningar eller vulkanutbrott mindre sårbara än låginkomstländer som drabbas av samma sak? Ge tre exempel.

14. Titta på bilderna. Välj ett ord i rutan till varje bild och förklara varför just det ordet passar bäst.

förutse hantera förebygga återhämta

Jordens yttre krafter – exogena processer s. 68–76 [72–80]

15. Ge tre exempel på exogena processer som formar jordytan.

16. Vittring är en process som förändrar och formar om jordytan.

a) Ge exempel på en typ av mekanisk vittring.

b) Vilken typ av vittring har statyn på bilden utsatts för?

Ge exempel på vad sådan vittring kan bero på.

17. Berg som vittrar omformas till stenar, grus och sand. Vad kallas det materialet?

18. Vilket geografisk begrepp används för att beskriva de yttre processer som förändrar landskapet?

19. Vilka typer av erosion syns i landskapen på bilderna?

Välj bland orden i rutan. vinderosion vågerosion jorderosion jordskred vattenerosion glacialerosion

Människan påverkar jorden s. 77–79 [81–83]

20. Idag påverkar vi människor jordens livsmiljö mer än någon gång tidigare i historien.

a) När började den tidsålder som forskarna kallar antropocen?

b) Nämn en orsak till att människans påverkan på jordens livsmiljö ökade just då.

21. Vilka nackdelar har människans påverkan fört med sig för de två livsmiljöerna på bilderna.

22. Människans behov av råvaror påverkar landskapet och jordytan.

a) På vilket sätt påverkas landskapet av gruvdrift?

b) Fundera! Varför har behovet av olika metaller ökat mycket under 2000-talet? Bilden på sidan 79[83] i din lärobok ger dig en ledtråd.

Det

geologiska

kretsloppet

s. 80–81 [84–85]

23. Fyll i luckorna i texten som handlar om det geologiska kretsloppet. Använd orden i rutan.

jordskorpan yttre krafter kretsloppet vatten vulkaner berggrund jordbävningar

I det geologiska omformas och förändras .

Inre krafter som och bildar ny berggrund

eller förändrar den. Tyngdkraften, vind, och andra

bryter sedan ner och formar om naturlandskapet. En sådan process kan ta över 500 miljoner år.

Jordens äldsta finns i Kanada.

Sammanfatta och repetera

s. 82–83 [86–87]

24. Skriv klart meningarna med hjälp av formuleringarna i rutan.

i jordklotets heta inre orsaka jordbävningar och vulkanutbrott på en sårbar plats i exogena processer kan en naturkatastrof orsaka mycket stor skada.

Endogena processer uppstår

När litosfärplattorna rör sig kan det

Vind och vatten är yttre krafter

NOVA SOL

I SOL NOVA Geografi 7 Arbetsbok får eleverna repetera ord och begrepp samt besvara frågor och lösa uppgifter med fokus på det allra mest centrala innehållet i läroboken SOL NOVA Geografi 7. Arbetsboken har en enkel och tydlig struktur som gör det lätt för eleverna att arbeta självständigt och i eget tempo.

Med SOL NOVA arbetsbok får eleverna också öva sin förmåga att använda ämnesspråk och formulera utvecklade svar. För att hjälpa eleverna kompletteras uppgifterna i arbetsboken ofta med stöttande fraser och rutor med ämnesord.

SOL NOVA arbetsböcker ger möjlighet till en varierad undervisning och individuell anpassning för dina elever. Efter en gemensam genomgång med läroboken som bas, kan du som lärare välja om eleverna ska arbeta vidare i SOL NOVA arbetsbok, med frågorna i läroboken, uppgifterna i det digitala extramaterialet eller med någon av övningarna i SOL NOVA Lärarhandledning.

SOL NOVA Geografi 7 består av:

• Elevbok tryckt eller digital

• Arbetsbok

• Lärarhandledning Webb

• Elevwebb med extramaterial på nok.se/solnova

I serien SOL NOVA finns: Samhälle, Religion, Historia, Geografi