Inledning
Jag har försökt skriva boken jag sjÀlv skulle vilja lÀsa. Eller i alla fall en av de mÄnga olika böcker om bi- och pansexualitet som jag saknar. Det kÀndes rimligt att ge sig i kast med en första orienterande bok, som ger inblick i vanliga teman och grundlÀggande fakta om bi- och pansexualitet. Boken tÀcker naturligtvis lÄngt ifrÄn allt som Àr angelÀget att skriva om. Men den innehÄller mycket av det som Àr viktigt att kÀnna till för att ha en god grundlÀggande kunskap.
Det finns Àn sÄ lÀnge alldeles för fÄ böcker om bi- och pansexualitet, och Ànnu fÀrre pÄ svenska som rör hur det svenska samhÀllet ser ut och bi- och pansexuellas historia hÀr. Kanske Àr det som jag skrivit bara en förrÀtt? Eller inte ens en förrÀtt, utan brödet som kommer in innan förrÀtten? NÄgot som stillar den vÀrsta hungern. För mig har det varit precis sÄ: ett behov jag behövt mÀtta.
Jag vill förstÄ varför vÀrlden ser ut som den gör, och hur bioch pansexualitet parallellt framstÀlls som bÄde privilegium och icke-existerande. Men jag vill ocksÄ utforska vÄr nutidshistoria och ge utrymme för reflektion om begrepp, praktiker och vad som Àr viktigt för att mÄ bra.
Att berÀtta för andra att man skriver en bok om bi- och pansexualitet har inneburit att öppna en dörr till mÀngder av tankar, frÄgor och komma ut-berÀttelser. Förvisso visste jag redan innan jag började skriva att vi Àr mÄnga som Àr bi- eller pansexuella, inte minst eftersom flera befolkningsundersökningar visar att bisexualitet Àr den nÀst vanligaste sexuella identiteten. Trots det har jag Äterkommande förvÄnats över hur otroligt mÄnga vi faktiskt Àr. Jag har en kÀnsla av att en del av er inte skulle ha berÀttat för mig att ni Àr bi- eller pansexuella om jag inte först berÀttat vad jag skriver pÄ. Men det Àr som magi: nÀr jag sjÀlv synliggör bi- och pansexualitet Àr ni mÄnga fler som framtrÀder. Vi Àr mÄnga, vi Àr olika, vi har skilda erfarenheter. Samtidigt Àr det mycket som förenar.
Samtalen och berÀttelserna jag tagit del av har bidragit till att forma boken och har varit hjÀlpsamma i sorteringen av all den spretiga research och kunskapsinhÀmtning jag Àgnat mig Ät. Underlaget har processats: vissa delar har varit nödvÀndiga att vÀlja bort, och andra har krÀvt extra fördjupning eller reflektion.
Boken vÀnder sig till alla er som vill veta mer, bli utmanade, förundras eller förargas. Kunskap och förstÄelse om bi- och pansexualitet Àr relevant för alla, vare sig det Àr i din yrkesroll eller ditt privatliv. Det Àr relevant vare sig du sjÀlv Àr hbtq-person eller heterosexuell cisperson. (Cisperson = en person vars könsidentitet stÀmmer överens med det kön som tilldelades vid födseln, och som alltsÄ inte Àr transperson.)
Delar av boken lÀgger tyngd vid forskning och statistik. Andra delar Àr resonemang, erfarenheter och omvÀrldsspaningar. Ytterligare delar Àr reflektioner över ord, för det Àr genom ord vi blir begripliga och ibland Àven begrÀnsade. En utmaning var dÀrför vilka begrepp som skulle anvÀndas i den hÀr boken. Skulle jag skriva bi- och pansexualitet? Bi+? Plurisexualitet? Multisexualitet? M-spec? Eller skulle jag helt enkelt bara skriva bisexualitet, för hade jag verkligen nog med material för att sÀga att boken Àven handlar om pansexualitet?
Jag vĂ€ntade med beslutet en bra bit in i skrivprocessen. Jag lĂ€t research och textens framvĂ€xt vĂ€gleda mig, och nĂ„gonstans halvvĂ€gs genom manusarbetet landade jag i att boken handlar om bĂ„de bi- och pansexualitet, om Ă€n med ett större kĂ€llmaterial med fokus pĂ„ bisexualitet. De allra flesta texter jag utgĂ„tt frĂ„n â vare sig det Ă€r pamfletter frĂ„n aktivister, litteratur om historia eller forskningsrapporter om hĂ€lsa â handlar nĂ€mligen oftast om bisexuella. Men jag kĂ€nner mig trygg i att jag hittat tillrĂ€ckligt mycket material som rör Ă€ven pansexualitet för att kunna sĂ€ga att boken belyser sĂ„vĂ€l bi- som pansexualitet. Boken gör Ă€ven nedslag i andra identiteter och erfarenheter som kan benĂ€mnas pĂ„ andra sĂ€tt Ă€n bi eller pan, men det Ă€r bioch pansexualitet som stĂ„r i fokus.
En stor utmaning Àr att det saknas en del forskning. Jag nÀmner det pÄ nÄgra platser i boken men undviker att upprepa det gÄng pÄ gÄng för att inte lÄta tjatig. Jag vill samtidigt att du som lÀser ska veta att det faktiskt finns en hel del kunskap, Àven om det ocksÄ finns vÀldigt mycket kvar att fördjupa sig i och ta reda pÄ. Vi vet en hel del om hur det ser ut, men inte alltid varför, om vi till exempel pratar om olika aspekter av hÀlsa.
Det finns en stark tendens att lĂ„ta berĂ€ttelser frĂ„n USA och Storbritannien bli det som vi i Sverige oftast hĂ€nvisar till, vilket leder till att vi ofta Ă€r ovetande om hur historien sett ut och vilka rĂ€ttigheter vi har pĂ„ platsen dĂ€r vi sjĂ€lva bor och har vĂ„r vardag. Den hĂ€r boken Ă€r dĂ€rför skriven med fokus pĂ„ Sverige. Samtidigt hĂ€nvisar jag ibland till forskning, historia och populĂ€rkultur frĂ„n andra lĂ€nder, exempelvis just USA och Storbritannien. Det beror dels pĂ„ att det finns vĂ€rdefull kunskap att hĂ€mta, dels pĂ„ att mĂ„nga i Sverige pĂ„verkas av sociala medier, nutidshistoria och kultur frĂ„n dessa lĂ€nder. Vi kan (och bör) inspireras av hĂ€ndelser i andra lĂ€nder Ă€n det land vi sjĂ€lva bor i â och sjĂ€lvklart inte bara USA och Storbritannien. Att bi- och pansexuella har sĂ€mre hĂ€lsa Ă€n bĂ„de homo- och heterosexuella, eller konsekvent osynliggörs i hbtqia-sammanhang, Ă€r heller inget som Ă€r unikt för Sverige, utan det Ă€r ett problem som Ă„terkommer i mĂ„nga lĂ€nder. Boken kan dĂ€rför förhoppningsvis vara relaterbar eller tankevĂ€ckande Ă€ven för personer i andra lĂ€nder Ă€n Sverige.
Boken innehÄller ett antal intervjuer med personer som har olika ingÄngar i Àmnet bi- och pansexualitet. I stÀllet för att lÄta intervjuerna enbart vara en del av min research har jag valt att dela nÄgra av samtalen i den hÀr boken. Jag vill att fler ska fÄ ta del av orden och kunna följa med i resonemangen vi haft. Det finns mÄnga som har mycket klokt och tankevÀckande att sÀga om bi- och pansexualitet, och sÄdana röster behöver höras.
För att inte störa lÀsningen har jag valt att inte lÀgga in referenser i texten utan i stÀllet lÀgga dem kapitelvis sist i boken.
Förhoppningen Ă€r att boken ska ge mer kunskap om bi- och pansexualitet ur olika infallsvinklar: begrepp, teorier, identitet, livsvillkor, politik och kultur. Vilka strukturer pĂ„verkar oss och hur? Ăr synlighet alltid efterstrĂ€vansvĂ€rt? Vad kan vara viktigt för att mĂ„ bra som bi- eller pansexuell? Vad ska yrkesverksamma som arbetar med hĂ€lsa tĂ€nka pĂ„? Och slutligen, hur sĂ€kerstĂ€ller vi att bi- och panfrĂ„gor har en sjĂ€lvklar plats i sĂ„vĂ€l folkhĂ€lsoarbete som hbtqia-rörelsen?
Stockholm, vÄren 2025
Edward Summanen
Den viktiga vokabulÀren
Det Ă€r genom ord som vi blir begripliga, bĂ„de för oss sjĂ€lva och för varandra. Andras ord kan fĂ„ oss att kĂ€nna oss sedda och inkluderade â eller osynliga och exkluderade. Ord kan göra ont, och ord kan vĂ€rma. De ord vi anvĂ€nder kan ibland leda till att vi framstĂ„r som obegripliga eller att vi blir missförstĂ„dda, inte minst nĂ€r vi anvĂ€nder ord som kan ha olika innebörd beroende pĂ„ person eller om det Ă€r ett begrepp som Ă€r nytt för mottagaren. Ord spelar dĂ€rmed stor roll.
Det finns flera ord som innebÀr att begÀra mÀnniskor av olika kön, men lÄt oss börja med det ord som funnits lÀngst och som anvÀnds allra mest, nÀmligen bisexualitet
Bisexuell
Ordet bisexuell Àr intressant, eftersom vi lever i en tid nÀr ordet kan definieras pÄ flera olika sÀtt. För en hel del innebÀr det att kunna bli kÀr i och attraherad av mÀnniskor oavsett kön. För andra att kunna bli kÀr i och attraherad av fler Àn ett kön. Och för en del betyder ordet att kunna bli kÀr i och attraherad av bÄde kvinnor och mÀn. Alla dessa sÀtt att definiera bisexualitet Àr sjÀlvklart giltiga för personen som anvÀnder dem: alla har rÀtt att sjÀlv definiera sin identitet.
I den hÀr boken anvÀnds begreppet bisexuell i betydelsen att kunna bli kÀr och attraherad av mÀnniskor oavsett kön, men med en medvetenhet om att alla inte definierar ordet exakt sÄ. Det Àr ocksÄ sÄ som begreppet frÀmst anvÀnds i dag av hbtqiaorganisationer, myndigheter, kunniga inom fÀltet sexuell hÀlsa och inte minst av vÀldigt mÄnga som sjÀlva Àr bisexuella.
Vad Àr kön?
Kön bestĂ„r av flera olika delar: könsidentitet (könet man upplever att man tillhör, vetskapen om vem man Ă€r), könsuttryck (klĂ€der, frisyr, kroppssprĂ„k med mera), kropp (exempelvis inre och yttre könsorgan eller hormonnivĂ„er) och juridiskt kön (könet som finns registrerat i folkbokföringen). Att vara transperson innebĂ€r oftast att ha en annan könsidentitet Ă€n det kön som registrerades vid födseln. Uttryck som âpersoner av samma kön som du sjĂ€lvâ brukar oftast syfta pĂ„ könsidentitet. För de flesta mĂ€nniskor överensstĂ€mmer dock könsidentitet med kropp och juridiskt kön, vilket innebĂ€r att vara cisperson.
âBĂ„da
könenâ?
Bisexualitet har historiskt sett â och ofta Ă€ven i dag â definierats som att âbli kĂ€r i och attraheras av bĂ„da könenâ. Uttrycket âbĂ„da könenâ Ă€r dock problematiskt eftersom det förstĂ€rker förestĂ€llningen om att det bara finns tvĂ„ kön: kvinnor och mĂ€n. Uttrycket osynliggör alla ickebinĂ€ra och andra som har en könsidentitet bortom tvĂ„könsnormen. Att terminologin âbĂ„da könenâ Ă€ndĂ„ anvĂ€nds beror nog pĂ„ att binĂ€ra förestĂ€llningar om kön Ă€r djupt rotade i vĂ„rt samhĂ€lle och i mĂ„nga mĂ€nniskors medvetande. Alla mĂ€nniskor vet inte (eller accepterar inte) att ickebinĂ€ra existerar.
Att vara ickebinÀr innebÀr att ha en annan könsidentitet Àn enbart kvinna eller enbart man. MÄnga ickebinÀra anvÀnder hen eller den som pronomen i stÀllet för hon eller han. Det finns ytterligare könsidentiteter Àn kvinna, man och ickebinÀr, men i den hÀr boken anvÀnds ickebinÀr som ett samlande begrepp för alla som inte passar in i den binÀra uppdelningen i könsidentiteterna kvinna eller man.
Det kan dĂ€remot finnas tillfĂ€llen nĂ€r det Ă€r relevant att prata om âbĂ„da könenâ. Det kan vara i samtal om juridiska kön â eftersom Sverige i dagslĂ€get bara har tvĂ„ alternativ för kön i folkbokföringen â eller om man refererar till en studie eller annat sammanhang som bara haft deltagare av tvĂ„ kön. Men det senare behöver inte alltid vara just kvinnor och mĂ€n, utan kan Ă€ven vara exempelvis kvinnor och ickebinĂ€ra.
FramvÀxten av begreppet bisexualitet
Enligt den amerikanska ordboken Merriam-Webster anvĂ€ndes det engelska begreppet bisexual för första gĂ„ngen 1793, och dĂ„ i betydelsen att vara tvĂ„könad eller att inneha attribut som tillhörde âbĂ„da könenâ. Det anvĂ€ndes bland annat om blommor som har bĂ„de stĂ„ndare och pistill. Begreppet kom Ă€ven att anvĂ€ndas om mĂ€nniskor, men dĂ„ i en betydelse som snarare kan liknas vid vissa intersexvariationer.
Intersex Àr ett paraplybegrepp för olika medfödda variationer av kroppsligt kön och könsutveckling. Det innebÀr att födas med kroppsliga egenskaper som pÄ ett eller annat sÀtt bryter mot normen om att mÀns kroppar ser ut pÄ ett sÀtt och kvinnors kroppar pÄ ett annat. Det handlar om kroppens könskaraktÀristika, exempelvis könsorgan, könskromosomer och/eller hormonnivÄer. En del intersexvariationer mÀrks vid födseln, andra i samband med puberteten, och vissa senare i livet eller inte alls. I dag anvÀnds frÀmst begreppen intersexvariationer eller variationer i könskaraktÀristika, men Àven DSD (ofta utlÀst som differences in sex development) förekommer.
MÀnniskor har haft olika begÀr och erfarenheter genom tusentals Är, men begrepp för olika sexuella identiteter började uppstÄ först pÄ 1800-talet. Termerna homosexuell och heterosexuell introducerades pÄ tyska pÄ 1860-talet. Begreppet bisexuell lÄnades frÄn botaniken och började pÄ 1880-talet anvÀndas i be -
Den viktiga
tydelsen att begÀra bÄde kvinnor och mÀn. Troligen anvÀndes Àven detta ord först av allt pÄ tyska, i boken Psychopathia sexualis: eine klinisch-forensische Studie, som gavs ut 1886. Psykiatrikern Richard von Krafft-Ebing beskrev hÀr normbrytande sexuella praktiker bland mÀn. Utöver bisexualitet skildrade boken Àven homosexualitet, sadism och masochism, vilket vÀckte stor uppmÀrksamhet. Boken översattes till engelska 1892, vilket bidrog till ytterligare spridning av terminologin.
Det Ă€r svĂ„rt att hitta svar pĂ„ frĂ„gan om nĂ€r, hur och var ordet bisexuell för första gĂ„ngen dök upp pĂ„ svenska. Ordet homosexuell finns dokumenterat frĂ„n tidigt 1900-tal, men det verkar saknas liknande studier av begreppet bisexuell . Svenska Akademiens ordbok (SAOB) frĂ„n 1911 fokuserar bara pĂ„ botanik: âsom har tvĂ„ kön, tvĂ„könad; hermafroditiskâ. Svenska Akademiens ordlista (SAOL) definierar bisexuell som âsexuellt dragen till bĂ„da könen; tvĂ„ könadâ. SAOL:s definition Ă€r dĂ€rmed i behov av uppdatering. I Svensk ordbok , Ă€ven den utgiven av Svenska Akademien, Ă€r definitionen âsom Ă€r sexuellt dragen till mĂ€n och kvinnorâ och en notis om att ordet anvĂ€nts pĂ„ svenska sedan i alla fall Ă„r 1942.
För nÄgra Är sedan justerade Merriam-Webster sin definition av ordet bisexuell. Sedan Är 2019 stÄr det Àven att bisexualitet innebÀr sexuell eller romantisk attraktion bÄde till personer av samma könsidentitet som en sjÀlv och till personer med andra könsidentiteter. Skiftet i förstÄelsen av ordet bisexuell skedde dock lÄngt innan Merriam-Websters uppdatering; ordboken följde efter i en utveckling som pÄgÄtt under lÀngre tid.
FörÀndrad innebörd i ordet bisexuell
Den förĂ€ndrade förstĂ„elsen av ordet bisexuell har sprungit ur olika behov och rörelser. Ett avgörande skĂ€l Ă€r att mĂ„nga bisexuella personer Ă„terkommande betonat att kön inte spelar roll och att man anvĂ€nder begreppet bisexuell i betydelsen att attraheras av mĂ€nniskor oavsett kön. Det har pĂ„ sĂ„ sĂ€tt blivit mindre fokus pĂ„ uttryck som âbĂ„de tjejer och killarâ, och mer vanligt att prata om âmĂ€nniskor oavsett könâ.
En annan anledning till förĂ€ndringen av hur begreppet förklaras Ă€r den ökade medvetenheten om att det finns andra kön utöver kvinnor och mĂ€n. Under 2000-talet har ickebinĂ€ra personer blivit mer synliga, vilket gjort att ett antal lĂ€nder nu har fler Ă€n tvĂ„ juridiska kön och att enkĂ€ter oftare har ytterligare alternativ för kön Ă€n enbart âkvinnaâ eller âmanâ. HĂ€r har Ă€ven âannatâ, âickebinĂ€râ och âosĂ€kerâ börjat förekomma.
Den amerikanska författaren och bi-aktivisten Robyn Ochs har myntat en av de definitioner av bisexualitet som mĂ„nga utgĂ„r frĂ„n i dag, om Ă€n i lĂ€tt modifierade varianter. Den har tagit sin form av de diskussioner som skett i flertalet delar av vĂ€rlden under frĂ€mst 2000-talet, nĂ€mligen att bisexualitet Ă€r mer komplext och mer omfattande Ă€n att âgilla bĂ„de tjejer och killarâ. Ochs definierar bisexualitet pĂ„ följande vis:
Jag kallar mig bisexuell eftersom jag konstaterar att jag har potential att attraheras â romantiskt och/ eller sexuellt â av mĂ€nniskor av mer Ă€n ett kön, och inte nödvĂ€ndigtvis samtidigt, pĂ„ samma sĂ€tt eller i samma utstrĂ€ckning.1(författarens översĂ€ttning)
PĂ„ svenska har definitioner i stil med âatt ha förmĂ„gan att bli kĂ€r i eller attraherad av mĂ€nniskor oavsett könâ anvĂ€nts sedan ett antal Ă„r tillbaka, exempelvis av organisationer som RFSL, RFSL Ungdom och RFSU.
Bi betyder tvĂ„ â men vilka tvĂ„?
Ordet bi kommer frÄn latin och betyder tvÄ . Men frÄgan Àr vilka tvÄ som avses? Vissa tÀnker att det Àr kvinnor och mÀn, medan andra pÄpekar att ordet bisexuell uppstod för att beskriva perso -
1 âI call myself bisexual because I acknowledge in myself the potential to be attracted â romantically and/or sexually â to people of more than one gender, not necessarily at the same time, in the same way, or to the same degree.â
Den
ner med olika typer av begÀrsriktningar och inte bara en enda, nÀrmare bestÀmt att attraheras dels av personer av samma kön (homo betyder samma), dels av personer av kön som Àr olikt ens eget (hetero betyder olika). Ett sÄdant resonemang innebÀr inte att bisexualitet bara ses som en mix av homo- och heterosexualitet. I stÀllet handlar det om att synliggöra och inkludera fler Àn ett begÀr. Ett kön olikt ens eget mÄste inte vara en enda könskategori, utan det kan finnas flera olika könsidentiteter som Àr olika ens egen.
Givetvis finns det en förestĂ€llning hos mĂ„nga â och antagligen sĂ€rskilt hos personer som inte sjĂ€lva Ă€r bisexuella â om att bisexualitet enbart innebĂ€r att âbegĂ€ra bĂ„da könenâ. Betyder det att begreppet bisexualitet befĂ€ster tvĂ„könsnormen? Om mĂ€nniskor tror att ordet bisexualitet mĂ„ste utgĂ„ frĂ„n att kön Ă€r binĂ€rt, ja, dĂ„ kan man eventuellt argumentera för att begreppet bisexualitet riskerar att befĂ€sta tvĂ„könsnormen och att ordets faktiska betydelse missas. Men kanske Ă€r lösningen i sĂ„ fall att berĂ€tta att begreppet förĂ€ndrats, snarare Ă€n att behöva hitta ett nytt ord? För ords betydelse kan utvecklas och förĂ€ndras över tid: för omkring 100 Ă„r sedan kunde termen heterosexuell anvĂ€ndas för att beskriva en abnormt stor sexuell lust till personer av ett annat kön. Ju fler som synliggör att man definierar bisexualitet pĂ„ ett sĂ€tt som inte befĂ€ster tvĂ„könsnormen, desto fler fĂ„r denna kunskap.
Pansexuell
Ordet pansexuell har anvÀnts allt oftare under 2010-talet och framÄt. Förledet pan- Àr frÄn antik grekiska och betyder all-, vilket ocksÄ fÄngar betydelsen i dag: att kunna attraheras av personer av alla kön. MÄnga definierar begreppet som att ha förmÄga att attraheras av och/eller förÀlska sig i mÀnniskor oavsett kön. En del anvÀnder bi- och pansexuell som synonymer, och vissa identifierar sig som bÄde bi- och pansexuella samtidigt. Men för mÄnga skiljer sig ordet pansexualitet frÄn bisexualitet. I den hÀr boken definieras pansexuell som att kunna bli kÀr i och attraherad av mÀnniskor oavsett kön. Det innebÀr att bi-
och pansexualitet definieras pÄ samma sÀtt, men med en medvetenhet om att orden inte ses som liktydiga för alla, utan att det kan vara viktigt att definieras som specifikt pansexuell respektive bisexuell.
FramvÀxten av begreppet pansexuell
Första gĂ„ngen en variant av begreppet pansexualitet anvĂ€ndes i skrift var troligtvis Ă„r 1914. Begreppet figurerade dĂ„ i den amerikanska fackvetenskapliga tidskriften Journal of Abnormal Psychology. I en artikel som skĂ€rskĂ„dade Freuds psykoanalys anvĂ€nde en lĂ€kare vid namn J. Victor Haberman ordet pansexualism för att beskriva en av Freuds teorier: âthe pan-sexualism of mental life which makes every trend revert finally to the sexualâ. Haberman syftade hĂ€r pĂ„ Freuds teori om att sexdriften (libido) Ă€r den allra viktigaste driften, och det som motiverar mĂ„nga av mĂ€nniskans handlingar och val. Begreppet pansexualism (kan översĂ€ttas till âall-sexuellâ) syftade dĂ„ inte pĂ„ en specifik sexuell lĂ€ggning eller att bli attraherad av mĂ€nniskor av alla kön. I stĂ€llet anvĂ€ndes det för att beskriva nĂ„got â i detta fall vĂ„ra handlingar â som genomsyrats och pĂ„verkats av sexdriften.
Den amerikanska radikalfeministen Shulamith Firestone brukar tillskrivas stor betydelse för att ordet pansexuell anvÀnds av mÄnga i dag genom att ha lyft begreppet i sin bok The dialectic of sex: the case for feminist revolution , som gavs ut Är 1970. Firestone skriver att mÄlet med den feministiska revolutionen inte bara Àr att avskaffa könsskillnader i form av manliga privilegier, utan Àven att genitala skillnader inte lÀngre ska spela nÄgon roll. NÀr vi inte lÀngre har kulturellt skapade könsskillnader, dÄ kommer alla att vara pansexuella, eftersom kön inte lÀngre har nÄgon betydelse, enligt Firestone. Exakt hur Firestone definierar bisexualitet Àr oklart, men hon skriver att pansexualitet ska ersÀtta homo-, hetero- och bisexualitet, sÄ det Àr rimligt att anta att hon tÀnker att kön spelar roll Àven för den som Àr bisexuell. HÀr dyker Freud upp igen. Firestone hÀnvisar nÀmligen till Freuds teori om att alla barn Àr polymorft perversa,
vilket innebÀr att de Àr i den mÀnskliga sexualitetens grundtillstÄnd, som saknar normer. Libidon saknar struktur och kan rikta sig mot i princip vad som helst. I takt med att barn vÀxer upp formas sedan sexualiteten i samspel mellan biologi och socialisering. Att exempelvis rikta sitt begÀr mot mÀnniskor av ett annat kön Àn ens eget var alltsÄ inget Freud ansÄg uppstod av ren automatik.
Begreppet pansexuell kom att anvÀndas pÄ flera olika sÀtt i det engelska sprÄket under 1970- och 1980-talen, till exempel i betydelsen att vara öppen för olika sexuella erfarenheter och praktiker. Det kunde innebÀra att utforska sex som sÄgs som normbrytande, som BDSM eller gruppsex.
Under 1990-talet började begreppet ta den form det har i dag, frĂ€mst genom olika forum pĂ„ nĂ€tet. Ă
r 2002 lanserades forumet âI am pansexualâ pĂ„ LiveJournal i syfte att skapa en mötesplats online för pansexuella frĂ„n hela vĂ€rlden, ett sammanhang för att dela tankar och berĂ€ttelser med varandra. I det allra första inlĂ€gget den 13 juni 2002 stĂ„r att lĂ€sa:
Pansexuella Àlskar mÀnniskor av alla kön: mÀn och kvinnor, och till skillnad frÄn bisexuella sÄ Àlskar pansexuella ocksÄ transpersoner, androgyna personer, mÀnniskor som Àr genderfluid och andra som inte passar in i kategorierna man eller kvinna.2 (författarens översÀttning)
Det Àr tydligt att skaparna bakom detta community sÄg bisexualitet som en term som exkluderar transpersoner, och de var lÄngt ifrÄn ensamma om den ingÄngen. Liknande resonemang fördes i flera olika lÀnder och kontexter under 1990- och tidigt 2000-tal, innan diskussionerna (för de allra flesta) slutligen
2 âPansexuals love people of all genders, male and female, but unlike bisexuals, pansexuals love transgendered, androgynous and gender fluid people, people who donât fit into the categories of male or female.â
landade i att bisexualitet inte mÄste vara binÀr. (I texten syns för övrigt Àven okunskap om att vÀldigt mÄnga transpersoner Àr just mÀn eller kvinnor.)
Begreppet pansexuell i Sverige
Det Àr inte klarlagt nÀr pansexuell anvÀndes pÄ svenska första gÄngen, men enligt Svensk ordbok finns begreppet belagt sedan 1963. Det Àr dock oklart i vilket sammanhang, och sannolikt var det i en annan betydelse Àn vad det har i dag. Det var först under 2000-talet som ordet successivt började anvÀndas av hbtqia-rörelsen, men Àven dÀr rÄdde olika meningar om hur ordet skulle definieras. Detta pÄgick in pÄ 2010-talet.
SprĂ„ktidningen menar att ordet, med dess nuvarande betydelse, finns belagt i svenskan sedan 2001. Ordet finns inte i SAOL. I SAOB frĂ„n 1952 stĂ„r att pansexualism anvĂ€nts i en freudiansk betydelse sedan 1929. I Svensk ordbok, som ska vara en beskrivning av modern svenska, Ă€r dock definitionen mer samtida: âsom Ă€r dragen till mĂ€n, kvinnor och icke-binĂ€raâ. Ordet var Ă€ven med pĂ„ SprĂ„krĂ„dets nyordlista Ă„r 2017. Alla ord pĂ„ nyordslistan Ă€r inte helt nya, utan skĂ€let till att de kvalificerat sig till nyordslistan beror pĂ„ att de ökat i frekvens under föregĂ„ende Ă„r och nĂ„tt ut bredare. I detta fall berodde det möjligen pĂ„ att ordet ökade i anvĂ€ndning Ă„r 2016, dĂ„ den pansexuella karaktĂ€ren Even dök upp i den populĂ€ra norska tv-serien
Skam, och flera offentliga personer, som artisten Miley Cyrus, programledaren Clara Henry och bloggaren Paulina âPaowâ Andersson, kom ut som pansexuella.
Det finns stora skillnader i hur vÀlkÀnt begreppet Àr. För den som rör sig i en queer miljö upplevs termen nog som etablerad, men ordet anvÀnds i liten utstrÀckning i exempelvis nyhetstexter och informationsmaterial.
Queer
Ett ord som stadigt ökat i anvÀndning pÄ svenska sedan 2000-talets början Àr queer. Att vara queer innebÀr att bryta mot normer och förvÀntningar nÀr det gÀller sexualitet, kön
och/eller relationer. Queer som identitet kan dÀrför ha olika innebörder och omfatta olika sÀtt att bryta mot normer. Det inkluderar bland annat BDSM-utövande, flersamhet, att vara transperson, att fÄ barn med en vÀn, att bli kÀr i mÀnniskor oavsett kön och mycket, mycket mer. En och samma individ kan Àven vara queer pÄ flera olika sÀtt och passa in i alla nyss nÀmnda exempel.
Queer som identitetsbegrepp började anvÀndas i USA Är 1990, och pÄ engelska dÄ till stor del som en synonym till homosexuell. Ordet slog igenom i Sverige under tidigt 2000tal. För en del var queer ett begrepp som gav utlopp för ett uppdÀmt behov och som personer dÀrför snabbt tog till sig för att beskriva sin identitet. Det fanns nÄgot befriande i att queer var sÄ fritt och att man slapp definiera sig sjÀlv och sina begÀr i vad som kunde uppfattas som rigida kategorier. Queer var och Àr dock inte bara ett sÀtt att beskriva den egna identiteten, utan ocksÄ en akademisk teori (queerteori) som fokuserar pÄ att granska normer och makt, sÀrskilt rörande kön och sexualitet. Det vÀxte Àven fram vad som beskrivs som en queerrörelse i Sverige, prÀglad av aktivism, konst och kultur, med det gemensamma syftet att problematisera makt och normer kopplade till kön, sexualitet och relationer.
Queer har allt oftare börjat anvÀndas som en synonym för hela hbtqia-spektrumet. Det Àr alltsÄ bÄde en egen identitet (som kan innebÀra allt möjligt) och ett samlingsbegrepp för mÄnga olika identiteter som Àr normbrytande nÀr det gÀller kön, sexualitet och relationer. Som upplagt för förvirring, och dÀr kontexten ibland visar vad som menas, ibland inte.
En del som blir kÀra i och/eller har sex med andra oavsett kön kÀnner att queer Àr det ord som bÀst beskriver ens sexualitet, och inte exempelvis bi- eller pansexuell. I den hÀr boken anvÀnds queer dock oftast i sin bredaste definition: att bryta mot normer för kön, sexualitet och/eller relationer.
Skillnad mellan bi och pan?
En vanlig definition av bisexualitet Àr förmÄgan att bli kÀr i eller kÀnna attraktion till mÀnniskor oavsett kön, eller till mÀnniskor av olika kön. Pansexualitet definieras i sin tur ofta som förmÄ-
