«
C « C ä
TRANSSPRÅKANDE I ALLA KLASSRUM
INNEHÅLL
Gudrun Svensson
Eva Andersson Berglund Transspråkande i den pedagogiska
Lisa Molin och Catarina Schmidt
Hur märks det transspråkande
på skolan?
Lärarna på Bergsjöskolan
Konkreta exempel från våra klassrum – så har vi gjort
Lärarna på Bergsjöskolan
Att ställa om till ett transspråkande
Inledning
Eva Andersson Berglund
På internationella modersmålsdagen 20 februari 2023 visade Unesco att cirka 40 procent av världens befolkning inte har tillgång till en utbildning på ett språk som de talar och förstår. Det är en oerhört hög siffra. Om man inte själv har varit i den situationen är det förmodligen svårt att fullt ut föreställa sig hur det är, alltså att delta i en utbildning där det språk som används är ett språk som man själv ännu inte behärskar. Men just så ser verkligheten ut för många elever i den svenska skolan i dag, till exempel på Bergsjöskolan i Göteborg.
Bergsjöskolan är en skola med drygt 500 elever som tillsammans har med sig 50 olika språk. De har olika erfarenhetsvärldar, skolbakgrund och kunskaper. Jag har arbetat på skolan som biträdande rektor och senare som rektor sedan 2017.
Denna lärpocket beskriver Bergsjöskolans utveckling av ett interkulturellt förhållningssätt med transspråkande som pedagogisk praktik. Syftet är att öka elevernas måluppfyllelse och deras rätt till en likvärdig utbildning. I boken berättar sex av skolans lärare om sina erfarenheter av detta arbete.
Vi i skolledningen har länge arbetat för undervisningsutveckling tillsammans med förstelärare på skolan. Vårt fokus har varit lärandemiljön och att undervisningen ska genomsyras av det interkulturella förhållningssättet.
Vår utvecklingsresa började med att Bergsjöskolan F–6 under två år deltog i ett pilotprojekt om transspråkande finansierat av Skolverket. I samverkan med Göteborgs stads Center för skolutveckling fick vi då möjlighet att organisera fortbildning med ett flertal forskare inom transspråkande och interkulturalitet. Pilotprojektet inspirerade oss att därefter ansöka till ULF, Utbildning, Lärande, Forskning. ULF är en nationell verksamhet som ger bidrag för skolnära forskningsprojekt i samverkan mellan akademin och skolan.
Vi fick medel för ett tvåårigt forskningsprojekt tillsammans med forskarna Lisa Molin och Catarina Schmidt.
Vad är transspråkande?
Transspråkande är ett pedagogiskt förhållningssätt där flerspråkiga elevers samlade språkliga, sociala och kulturella erfarenheter ses som en resurs för deras lärande. När läraren tar tillvara alla dessa erfarenheter i undervisningen stärks elevernas möjligheter att tillägna sig kunskap. Samtidigt utvecklas eleverna både intellektuellt och personligt.
Låt undervisningen vara flerspråkig
Att utöva en pedagogisk praktik som utgår från transspråkande innebär att utmana enspråkiga normer och i stället bygga på elevens hela språkliga repertoar. För att detta ska fungera, menar forskaren Ofelia García med kollegor, krävs tre samverkande delar: förhållningssätt (stance), undervisningsplanering (design) och förändring (shift). Som figur 2 visar hänger dessa tre delar samman i en cyklisk process.
Figur 1. Förhållningssätt, undervisningsplanering och förändring (García, Johnson & Seltzer, 2017).
Förändring (shift)
Förhållningssätt (stance)
Undervisningsplanering (design)
Förhållningssätt handlar om lärarens grundinställning till flerspråkighet. Läraren behöver se elevernas olika språk som en resurs och värdera elevernas förmåga att använda sina samlade erfarenheter för lärande. En sådan inställning skapar en miljö där elevers språkliga och kulturella identiteter synliggörs och bekräftas.
Lärarens tydliga strävan och förväntningar på eleverna att använda samtliga sina språk innebär ett första steg mot en transspråkande praktik.
Undervisningsplanering innebär att läraren strategiskt integrerar transspråkande i klassrummets aktiviteter och lärmiljö. Det kan ske genom att – som på Bergsjöskolan –låta elever uttrycka sig på sina starkaste språk, arbeta med flerspråkiga begreppsväggar eller delta i uppgifter som inkluderar deras språkliga och kulturella bakgrunder.
På Bergsjöskolan arbetar lärarna även med samverkansuppgifter där eleverna får involvera sina vårdnadshavare.
Syftet är att koppla skolarbetet till resurser i hemmet. Dessa resurser är inte bara språkliga, utan inkluderar även vårdnadshavares livshistorier och berättelser samt elevernas egna erfarenheter – till exempel av migration eller traditioner. Traditionerna kan vara religiösa eller kulturella.
Förändring innebär att läraren kontinuerligt omorganiserar undervisningen, introducerar nytt material och justerar upplägget utifrån elevernas behov och respons.
Vikten av förberedelser och lyhördhet
I en flerspråkig klass är det extra viktigt att jag är noggrant förberedd när jag ska introducera ett nytt arbetsområde, så att jag blir medveten om eventuella utmanande eller oklara aspekter. Jag behöver även vara lyhörd under processens gång.
Vi bör utforma all undervisning för att främja språkutveckling och dialog. Undervisningen ska säkerställa att eleverna erhåller adekvat stöd och anpassningar –så att de lyckas med uppgifterna och kan fortsätta sin utveckling. Talieh
Vi utgår från elevernas olika erfarenheter
I det transspråkande förhållningssättet är det centralt att utgå från elevernas erfarenheter. Genom att vi kopplar nya ämneskunskaper till sådant som eleverna redan känner till, underlättar vi deras inlärning och fördjupar deras förståelse. Dessutom är det ett sätt att synliggöra olika bakgrunder och erfarenheter, så att fler elever känner sig representerade.
Egna erfarenheter bidrar till förförståelse
I SO och NO försöker jag alltid utgå från elevernas erfarenheter för att skapa en förförståelse. När vi jobbar med naturgeografi, klimat och befolkning i Europa, kan det innebära att eleverna får dela med sig av sina erfarenheter om det heta sommarklimatet i Bosnien
eller om det bergiga landskapet i Pakistan. Pakistan ligger visserligen inte i Europa, men det fyller en funktion att eleverna drar nytta av kunskapen om det bergiga
Pakistan för att exempelvis förstå Norges eller Schweiz naturlandskap.
Andra elever kanske har flyttat inom Sverige, rest till andra länder, sett en dokumentär på tv och så vidare. Alla erfarenheter är värdefulla att ta upp. Det är också viktigt att jag visar genuint intresse för elevernas erfarenheter och att jag integrerar det som de berättar i undervisningen.
Johanna
Att jämföra med något bekant gör det lättare att förstå
När vi jobbade med arbetsområdet Europa fick eleverna i en uppgift jämföra Norge med ett annat land i världen som de hade anknytning till. Länderna skulle jämföras utifrån olika aspekter, till exempel befolkningsmängd, klimat och naturlandskap.
Lärandemålen vi jobbade mot handlade om att eleverna skulle kunna beskriva hur naturlandskapet skiljer sig åt på olika platser i Europa. De skulle även kunna beskriva hur klimatet påverkar människans livsmiljöer och vilka naturresurser som finns i olika delar av Europa. I och med att eleverna fick jämföra med ett land som var välbekant för dem, fick de en djupare förståelse för
Undervisningen blir mer levande och konkret eftersom vardagliga exempel från vårdnadshavarnas erfarenheter kommer in. Det är lättare för eleverna att ta till sig undervisningen när de känner att den har med dem att göra.
Johanna
Familjer bjuds in till firanden
Det är viktigt att skapa tillfällen att mötas med vårdnadshavare, utöver i undervisningen och mer formella möten som utvecklingssamtal. Vi arbetar bland annat aktivt för att uppmärksamma elevernas olika högtider, men också andra temadagar. Ett exempel är internationella modersmålsdagen den 21 februari. Då har vi varje år ett stort firande där vårdnadshavare och syskon välkomnas till skolan.
Amanda
Mångfalden syns i våra läromedel
Vi lägger stor vikt vid att välja läromedel som speglar elevernas mångfald. Vårt mål är att eleverna ska kunna känna igen sig i de texter och bilder som de möter i undervisningen. Det här gäller både läroböcker, skönlitteratur och annat material som vi använder.
Barnböcker som speglar andra erfarenhetsvärldar
Vi har ett viktigt uppdrag att visa på en bredd i barnlitteraturen. Lika viktigt är att vi utifrån transspråkande arbetar för igenkänning och representation i de högläsningsböcker vi väljer.
När jag väljer böcker för den gemensamma läsningen försöker jag hitta böcker som i större utsträckning överensstämmer med eleverna själva. Det kan handla om elevernas erfarenhetsvärldar sett till exempelvis miljö, omgivning eller plats där boken utspelar sig, men också om elevernas identitet sett till exempelvis karaktärernas etnicitet, uppväxt, migration eller trosuppfattning.
Detta medvetna val av böcker ser jag som en viktig del i att skapa läslust och ett intresse för böcker hos mina elever. Jag vill visa att det visst finns böcker som utspelar sig i en miljö som mina elever känner igen och som ursprungligen är skrivna på språk och av författare som har sina rötter i samma delar av världen som de – och att det visst finns huvudkaraktärer i böcker som har ett förnamn som de känner igen och som faktiskt ser ut som de själva och som de kan identifiera sig med. Det här måste ske samtidigt som jag erbjuder litteratur som breddar elevernas erfarenhetsvärldar och öppnar upp för olika sätt att vara människa på.
Vi behöver med andra ord arbeta samtidigt med att både bekräfta och vidga elevernas erfarenhetsvärldar.
Det skapar förutsättningar för att dra paralleller och urskilja likheter och skillnader i elevernas olika erfarenhetsvärldar.
Amanda
Viktigt att eleverna kan känna igen sig
I mitt klassrum är alla elever flerspråkiga. Det är därför viktigt för mig att medvetet välja material som speglar elevernas erfarenheter. Syftet är att de ska kunna känna igen sig i materialet och relatera till ämnesinnehållet utifrån sin egen bakgrund. Med det menar jag att deras identitet, språk, nationalitet, etniska tillhörighet och kulturella arv på något sätt ska synas i mitt val av material.
Till exempel är träd som ek, tall och gran inte vanligt förekommande i länder som Qatar. För elever från detta land kan det vara mer meningsfullt att utgå från andra träd som de känner igen. I detta fall skulle vi kunna utgå från dadelpalmer när vi arbetar med trädets olika delar.
Detta är inte bara för att eleverna ska kunna känna igen sig, utan också för att väcka deras nyfikenhet och engagemang.
Att skapa igenkänning och en relation till litteraturen är viktigt, eftersom det hjälper eleverna att förstå hur deras egna erfarenheter hänger ihop med samhället omkring dem och att de själva är en del av det. Om vi till exempel läser en novell om hur det är att fira ramadan i
Transspråkande i alla klassrum vänder sig till dig som undervisar flerspråkiga elever i årskurs 1–6. Boken visar hur du kan ta till vara elevernas språkliga och kulturella resurser och utifrån ett transspråkande förhållningssätt skapa en undervisning som stärker både deras lärande och deras identitet.
Utgångspunkten är ett praktiknära forskningsprojekt på Bergsjöskolan i Göteborg. Sex av skolans lärare delar med sig av erfarenheter från undervisning i bland annat svenska, SO, NO, teknik och idrott.
Boken inleds med en teoretisk genomgång av transspråkande förhållningssätt och dess betydelse för elevers språk- och kunskapsutveckling.
Författare är lärarna Amaal Ibrahim Adaan, Jaleh Arzani, Linus Johansson, Talieh Moradi, Johanna Wahlberg och Amanda Wernersson samt biträdande rektorn Eva Andersson Berglund. Det inledande teoretiska kapitlet är skrivet av forskarna Lisa Molin och Catarina Schmidt som deltog i projektet på skolan. Förord av Gudrun Svensson, docent i svenska som andraspråk och flerspråkighetsforskare.
Fler Lärpocket-titlar hittar du på nok.se
