9789127465428

Page 1


InnehÄll

Förord

Idag Àr första dagen pÄ resten av ditt arbetsliv ..................... 7

Kapitel 1

KartlÀgg din nuvarande situation ........................................ 11

Kapitel 2

Vad vill du förÀndra? ..........................................................

Kapitel 3

Jobbdrömmar och drömjobb ..............................................

Kapitel 4

SÄ vÄgar du ta klivet ...........................................................

Kapitel 5

Konsten att sĂ€tta mĂ„l – och arbeta sig dit .........................

Kapitel 6

Tips och rÄd för att starta eget........................................... 131

Kapitel 7

MÄste man vilja vidare? ..................................................... 156

Slutord

VÀlj din egen vÀg ...............................................................174

KĂ€llor och litteraturlista .....................................

FÖRORD

Idag Àr första dagen pÄ resten av ditt arbetsliv

KÀnner du att jobbet gÄr i samma hjulspÄr?

Är det inte lĂ€ngre meningsfullt?

Vill du styra in arbetslivet pÄ en ny bana?

DÄ Àr du inte ensam. MÄnga drömmer om att göra nÄgot annat.

Det kan handla om att byta jobb, göra arbete av sin hobby, sÀtta sig i skolbÀnken igen eller flytta nÄgonstans och starta upp en spÀnnande verksamhet. Eller bara nÀrma sig ett nytt, roligare och mer kreativt arbetsliv.

Livets faser bjuder inte bara pÄ olika utmaningar. De bjuder ocksÄ pÄ olika önskemÄl. Som ung Àr mÄlet kanske instÀllt pÄ att vÀlja och klara av en utbildning och fÄ sitt första jobb.

NÄgonstans pÄ vÀgen börjar man ocksÄ tÀnka pÄ en specifik inriktning i arbetslivet och en karriÀr. Med Äldern blir det ofta

viktigt med en bra balans mellan jobb, fritid och familjeliv. Ett arbete som kÀnns meningsfullt och utvecklande stÄr ocksÄ högt pÄ mÄngas önskelista.

Samtidigt Ă€r det varken konstigt eller ovanligt att jobbet gĂ„r pĂ„ rutin mitt i livet. Det Ă€r lĂ€tt att kĂ€nna att man har fastnat. Ibland Ă€r det svĂ„rt att se att framtiden bĂ€r pĂ„ möjligheter, det kĂ€nns som om de bĂ€sta Ă„ren har passerat. MĂ„nga som befinner sig mitt i arbetslivet hamnar dĂ€rför i ett vĂ€gval – att stanna kvar i det trygga, som man ofta Ă€r duktig pĂ„, eller ta de steg som behövs för att nĂ€rma sig och uppnĂ„ det man drömmer om.

Att man har tröttnat pĂ„ jobbet kan handla om att det Ă€r förutsĂ€gbart. Även om vi trivs med vissa delar har utvecklingskurvan stannat av. Det kĂ€nns lĂ„ngtrĂ„kigt och stimulansen saknas. Andra upplever att de inte har de förutsĂ€ttningar som krĂ€vs för att göra ett bra jobb, vilket kan leda till bristande motivation och minskat engagemang.

En del mÄste ofrivilligt byta bana i livet. Kanske har man blivit av med jobbet, eller riskerar att bli. Kanske finns det inte lÀngre nÄgra arbetsmöjligheter inom det yrke man har, eller pÄ den ort man bor. Eller sÄ kÀnns villkoren alltför osÀkra. Att behöva lÀmna ett jobb man trivs med kan kÀnnas tungt. I synnerhet om man inte bara har uppskattat sjÀlva arbetet utan Àven trivts med sina kollegor och kunder, gÀster, elever eller patienter.

Vissa upplever att de drivs bort frÄn sitt jobb. Kanske Àr man motarbetad av chefen, utfryst av sina kollegor, eller sÄ ges man helt enkelt inte tillrÀckligt med stimulerande arbetsuppgifter lÀngre. Man kÀnner sig oönskad.

Andra kan kĂ€nna att de Ă€r fast i ekorrhjulet – eller i statushjulet. Kanske bor man i ett omrĂ„de dĂ€r en viss livsstil Ă€r bĂ„de kostsam och krĂ€vande i form av god ekonomi, resor,

fritidsintressen, skolor, jobb och andra faktorer. I synnerhet om vÀnner och bekanta lever samma sorts liv kan det kÀnnas svÄrt att lÀmna det sammanhanget.

Vi Àr sociala varelser och det Àr inte konstigt att vilja passa in bland dem vi har runtomkring oss. Ett arbete kan dessutom vara en del av ens identitet pÄ flera sÀtt. Att vara kock, sjuksköterska, lÀrare eller advokat Àr inte bara ett yrke utan en viktig del av hur man ser pÄ sig sjÀlv. Eller hur andra ser pÄ en. Det handlar om trygghet och att ha en roll. Man vet vem man Àr, vad man kan och vad andra kan förvÀnta sig av en. Att ha ett visst jobb eller en viss position i arbetslivet Àr att ha en plats i tillvaron. Trots det behöver man ofta ifrÄgasÀtta det liv man lever om man vill göra en förÀndring.

VÄra drömmar Àr olika. Den som inte har gjort karriÀr Àn kanske drömmer om just det. Den som redan har en bra position kanske drömmer om nÄgot annat, som att ta ett kliv nedÄt eller Ät sidan. I den hÀr boken kommer du att fÄ tips, rÄd och övningar som gör det enklare att komma fram till dina egna önskningar och mÄl.

KĂ€nner du att du 


‱ Ă€r trött och sliten

‱ vantrivs i vardagen

‱ Ă€r understimulerad

‱ vill se nya möjligheter

‱ önskar jobba med nĂ„got annat

‱ Ă€r nyfiken pĂ„ vad resten av arbetslivet har att erbjuda

DÄ ska du lÀsa vidare. Jag har skrivit den hÀr boken för dig som vill göra nÄgot nytt mitt i livet: byta jobb, starta eget eller

gÄ en specifik utbildning. Kanske drömmer du om att jobba mindre, eller pÄ ett annat sÀtt. HÀr fÄr du utforska hur det kan bli möjligt. Under lÀsningen hoppas jag att du fÄr verktyg som hjÀlper dig att nÄ dina mÄl och förverkliga det du drömmer om.

I boken intervjuar jag experter och inkluderar berĂ€ttelser frĂ„n personer som tagit medvetna steg och lĂ€mnat det gamla för nĂ„got nytt. Jag delar ocksĂ„ med mig av mina egna erfarenheter av att sĂ€ga upp mig frĂ„n en fast anstĂ€llning mitt i livet för att starta eget. (Spoilervarning: jobbigt – och jĂ€ttekul.)

Att göra nÄgonting nytt krÀver mod. Det kan kÀnnas skakigt pÄ vÀgen, men du kommer att vÀxa av att ge dig ut i det okÀnda.

Se det hÀr som första dagen pÄ resten av ditt arbetsliv. Kanske har det bÀsta faktiskt inte hÀnt Àn.

KAPITEL 1

KartlÀgg din nuvarande situation

Hur ser din situation pÄ jobbet ut?

Tycker du om dina kollegor?

Tycker du att dina arbetsuppgifter kÀnns intressanta?

Tycker du att du har rÀtt förutsÀttningar för att kunna göra ett bra jobb?

NĂ€r företaget Great Place To Work lĂ€t drygt tusen medarbetare pĂ„ svenska arbetsplatser ta stĂ€llning till pĂ„stĂ„endet ”Mitt arbete Ă€r meningsfullt och inte bara ett jobb” sĂ„ uppgav 2 av 3 att de instĂ€mmer i det, vilket Ă€r positivt. Men samtidigt instĂ€mmer alltsĂ„ 1 av 3 inte i pĂ„stĂ„endet. Det motsvarar över en och en halv miljon svenskar som inte kĂ€nner att deras arbete Ă€r meningsfullt. Det Ă€r ett stort antal.

I det hÀr kapitlet ska du fÄ grÀva dÀr du stÄr. Du ska fÄ fundera pÄ vad som Àr bra och mindre bra pÄ jobbet och reflektera kring dina egna kÀnslor av meningsfullhet.

För en del kan det kĂ€nnas olustigt att analysera sin nuvarande situation. Man kan tveka att lyfta pĂ„ stenar av rĂ€dsla för vad man ska hitta dĂ€runder. Andra vet precis vad som Ă€r problemet. De kĂ€nner sig inte bara uppgivna pĂ„ arbetet – de upptĂ€cker att de kommit in i en riktig jobbkris. SĂ„ lĂ„t oss börja dĂ€r.

Varför hamnar man i en jobbkris?

Arbetslivet har inte bara en yrkesmÀssig utan ocksÄ en existentiell dimension. Det finns flera anledningar till att en jobbkris uppstÄr mitt i livet. Vi ska slÄ följe med en expert för att ta reda pÄ vad det kan bero pÄ.

I en artikel i Harvard Business Review med titeln ”Facing your mid-career crisis” tar filosofiprofessorn Kieran Setiya avstamp i forskning som visar att mĂ„nga Ă€r missnöjda med arbetslivet mitt i livet.1 Det gĂ€ller Ă€ven dem med avundsvĂ€rda karriĂ€rer. Han ger nĂ„gra tĂ€nkbara förklaringar till att det Ă€r sĂ„.

För det första: Ă„nger och sorg kring det förflutna . Setiya berĂ€ttar: ”Allt eftersom livet fortskrider bleknar möjligheterna, alternativen begrĂ€nsas och tidigare beslut sĂ€tter grĂ€nser för oss.” Vi inser att vi aldrig kommer att göra mycket av det vi drömde om tidigare i livet. Vi kĂ€nner en saknad över valen vi inte gjorde, vĂ€garna vi inte tog. Det kan kĂ€nnas nedslĂ„ende, men enligt Setiya bör vi pĂ„minna oss om att vĂ€gen som vi faktiskt tog sannolikt ocksĂ„ kĂ€ndes rĂ€tt, i alla fall nĂ€r vi valde den. Var det verkligen dumt att vĂ€lja en trygg lĂ€rarutbildning med goda

1. Han refererar hÀr specifikt till Äldern mellan fyrtio och femtio Är, men det Àr givetvis individuellt nÀr man upplever sig gÄ pÄ tomgÄng eller Àr missnöjd med sin jobbtillvaro.

jobbmöjligheter istĂ€llet för att satsa pĂ„ en osĂ€ker karriĂ€r som frilansfotograf? Och Ă€r det inte en gĂ„va att ens ha haft olika idĂ©er om vad man vill göra? Enligt Setiya visar Ă„ngern och sorgen att vi vĂ€rderar mĂ„nga olika saker. Sannolikt skulle vi dessutom ha kĂ€nt likadant om vi hade valt fotografkarriĂ€ren istĂ€llet för lĂ€rarjobbet. Att vĂ€lja bort nĂ„got som kĂ€nns intressant till fördel för nĂ„got annat kommer alltid att ge upphov till tankar och funderingar kring det valet. Den enda som inte kĂ€nner nĂ„gon Ă„nger Ă€r den som bara har velat en enda sak i sitt liv. Men skulle livet vara sĂ€rskilt spĂ€nnande dĂ„? Att acceptera att vi inte kan förĂ€ndra det förflutna Ă€r en viktig vĂ€g framĂ„t för att mĂ„ bra. Och som du kommer att fĂ„ lĂ€sa i den hĂ€r boken finns det mycket kvar att utforska. Visst, nĂ„gra dörrar Ă€r kanske stĂ€ngda, men fler Ă€n du tror Ă€r fortfarande öppna. ”Inse att det Ă€r oundvikligt att missa nĂ„got och försök inte att önska bort det”, sĂ€ger professorn.

För det andra: felsteg, misstag och misslyckanden. Ånger kan komma i mĂ„nga skepnader. Exempelvis kan man tycka att det var ett stort misstag att göra de val man gjort fram till idag. Kanske valde man helt fel yrke, kanske har man alltid vantrivts i sitt jobb, kanske kĂ€nner man att den dĂ€r trĂ„kiga utbildningen man gick inte ens var ens eget val. Kanske var pressen frĂ„n förĂ€ldrar, partner och omgivning stor att göra pĂ„ ett visst sĂ€tt, att vĂ€lja sĂ„ att de skulle samtycka. FörvĂ€ntningar frĂ„n nĂ€ra och kĂ€ra pĂ„verkar oss ofta mer Ă€n vi tror. För den som tycker att han eller hon Ă€r vĂ€ldigt dĂ„lig pĂ„ sitt jobb kanske det kĂ€nns som ett stort misstag att ha tagit det frĂ„n första början. Man kĂ€nner sig som en ofrivillig katastrof och undrar hur man ens hamnade i den hĂ€r situationen. Att inte komma till sin rĂ€tt innebĂ€r ofta att man plĂ„gas av kĂ€nslor av otillrĂ€cklighet och skam.

Man kan ocksÄ Ängra sÄdant som att man stadgade sig och

skaffade barn tidigt istÀllet för att satsa pÄ en utbildning och ett jobb. NÀr man nu mitt i livet jÀmför sig med dem runtomkring som gjorde andra val kÀnner man sig misslyckad. Men det borde man inte göra. Setiya pÄminner om nÄgot viktigt, nÀmligen att fokusera pÄ vad vi fick istÀllet nÀr vi valde som vi gjorde. I nyss nÀmnda exempel: kanske vÄrt livs stora kÀrlek och en stor och

hĂ€rlig familj.2 Han beskriver det som att kĂ€rlek Ă€r en motvikt till Ă„nger. Och visst kan positiva kĂ€nslor neutralisera negativa. Vi bör ocksĂ„ tĂ€nka pĂ„ den tillfredsstĂ€llelse vi kan fĂ„ av sĂ„dant som vĂ€nskap, fritidsintressen, engagemang och olika projekt som vi initierar. Arbetslivet Ă€r inte allt – livet kan vara vĂ€rdefullt pĂ„ mĂ„nga andra sĂ€tt. DĂ€rför: uppskatta det du har och det du har uppnĂ„tt, stirra dig inte blind pĂ„ allt du inte fick eller inte gjorde. NĂ€r du accepterar dina val kommer du ocksĂ„ att se pĂ„ dig sjĂ€lv med en snĂ€llare blick.

För det tredje: tristess i nuet. För en del handlar det snarare om en sorts kÀnsla av meningslöshet i nuet Àn om Änger över saker de inte gjort. Trots att man kan finna glÀdje och ett visst vÀrde i det dagliga arbetet kÀnner man att allt Äterupprepar sig pÄ ett förvÀntat sÀtt Är ut och Är in. Projekten och uppgifterna som tornar upp sig fyller en med tomhet.

Varför Àr det sÄ hÀr?

En förklaring, enligt Setiya, Ă€r att mĂ„nga delar i jobbet gĂ„r ut pĂ„ att fixa, förbĂ€ttra eller förhindra saker. Det kan handla om att Ă„tgĂ€rda ett fel i en maskin eller prototyp, att sĂ€kerstĂ€lla att företaget följer lagar och regler, eller att medla mellan kollegor för att undvika en eskalerande konflikt. Även om sĂ„dant ofta Ă€r nödvĂ€ndigt skĂ€nker det oss begrĂ€nsad tillfredsstĂ€llelse. För att

2. Jag vill pÄminna om att det finns mÄnga som Ängrar det motsatta: att de tidigt valde karriÀren framför kÀrleken och familjen.

uttrycka det annorlunda: Att fĂ„nga bollar och parera smĂ„problem kanske kĂ€nns viktigt i stunden – men inte i lĂ€ngden. NĂ€r vi mest fokuserar pĂ„ att rĂ€tta till saker, nĂ„ kortsiktiga mĂ„l och förebygga problem har vi svĂ„rt att se det positiva med jobbet. ”Varför bry sig om att arbeta sĂ„ hĂ„rt?” konkluderar Setiya. Han menar ocksĂ„ att en orsak till en mitt-i-karriĂ€ren-kris Ă€r att alltför mycket tid gĂ„r Ă„t till att slĂ€cka brĂ€nder och undvika dĂ„liga resultat istĂ€llet för att Ă€gna sig Ă„t projekt med existentiellt vĂ€rde – den sortens aktiviteter som gör livet vĂ€rt att leva.

Lösningen, enligt Setiya, Ă€r att skapa utrymme för aktiviteter som fĂ„r oss att mĂ„ bra, sĂ„vĂ€l pĂ„ jobbet som pĂ„ fritiden. PĂ„ jobbet kan det handla om sĂ„dant som stĂ€rker tillhörigheten, att fĂ„ ha roligt och utvecklas med sina kollegor. Men ocksĂ„ att fĂ„ in fler meningsfulla uppgifter. Privat Ă€r det ocksĂ„ viktigt att kĂ€nna mening och glĂ€dje. Kanske har du tidigare haft en favorithobby som Ă€r vĂ€rd att Ă„teruppta, om inte kan du skapa rum för en helt ny sĂ„dan – oavsett om det Ă€r virkning, bakning, frimĂ€rkssamlande, padel eller friluftsliv. Eller för att bidra med min egen hobby: blomsterbindning. ”Det hĂ€r rĂ„det kan tyckas vĂ€rldsligt, men det har djup”, menar Setiya. Jag hĂ„ller med. MĂ„nga av de aktiviteter som Ă€r existentiellt vĂ€rdefulla innehĂ„ller moment av kreativitet, fysisk aktivitet, utveckling och social samvaro. De bidrar med vĂ€rden som evigt fixande, trixande och förebyggande av kaos pĂ„ jobbet aldrig kan ge.

Professor Setiya ser ytterligare en förklaring till kĂ€nslan av tomhet mitt i arbetslivet. Enligt honom finns det ett strukturellt fel med mĂ„nga av vĂ„ra arbetsuppgifter – oavsett om de handlar om att ro ett projekt i land, vinna en ny kund, rĂ€tta ett prov eller genomföra en operation. De syftar nĂ€mligen till sitt eget avslut. Man fokuserar pĂ„ nĂ„got man Ă€nnu inte har uppnĂ„tt – mĂ„let

med det man gör. Setiya konstaterar: ”TillfredsstĂ€llelse Ă€r alltid i framtiden eller i det förflutna; inte undra pĂ„ att nuet kĂ€nns tomt.” Det tycks alltsĂ„ som att nĂ€r fokus ligger pĂ„ att uppnĂ„ nĂ„got tar det bort njutningen av engagemanget under tiden. Vi Ă€r sĂ„ instĂ€llda pĂ„ slutdestinationen att vi inte uppskattar resan dit. Enligt Setiya borde vi fĂ„ in fler sorters aktiviteter i vĂ„ra arbetsliv, inte bara sĂ„dana dĂ€r belöningen ligger bakom oss eller framför oss. IstĂ€llet bör vi Ă€gna oss mer Ă„t sĂ„dant som inte har ett tydligt slut – aktiviteter som varken Ă€r Ă€ndliga eller pĂ„ annat sĂ€tt töms ut. Faktum Ă€r att mĂ„nga uppgifter i jobbet har en sĂ„dan karaktĂ€r.

Visst har du som lÀkare mÄl att fÄ patienten frisk, men du uppskattar vÀl ocksÄ samtalen och utbytet med patienten under tiden?

Visst vill du som snickare fÄ husbygget klart, men nog Àr det samtidigt utvecklande att bolla idéer med kunden, liksom att skoja och ha roligt med kollegorna?

TÀnkte vÀl det.

Ett annat sĂ€tt att beskriva det Ă€r att vi antingen kan fokusera pĂ„ den bestĂ€mda aktiviteten – projektet – eller pĂ„ det som pĂ„gĂ„r i stunden: processen. Setiya menar att genom att ha en mindre projektdriven instĂ€llning kan du minska kĂ€nslan av tomhet i nuet utan att egentligen förĂ€ndra det du gör eller hur effektivt du gör det.

Meningslösa arbetsuppgifter

Att uppleva att man Àgnar sig Ät onödiga arbetsuppgifter Àr vanligt. Drygt fyra av tio tjÀnstemÀn kÀnner sÄ, enligt en Novusundersökning. Det kan handla om onödig dokumentation,

administration, rapportering, att man tvingas göra andras jobb, eller göra om nĂ„got som redan Ă€r gjort. Andra upplever att arbetsdagarna gĂ„r Ă„t till en massa möten som varken kĂ€nns effektiva eller meningsfulla. Ibland talar man ocksĂ„ om oskĂ€liga arbetsuppgifter, det handlar om att uppgifterna utförs av fel person. Som nĂ€r en psykolog byter glödlampor och stĂ€dar toaletten pĂ„ mottagningen, en avdelningschef alltid Ă€r den som tar upp bestĂ€llningar och hĂ€mtar mat till lunchmötet med sina medarbetare, eller nĂ€r en lĂ€rare Ă„terkommande behöver laga kopiatorn i lĂ€rarrummet.3 Att sĂ„vĂ€l onödigt som oskĂ€ligt arbete kan leda till frustration – och i lĂ€ngden uppgivenhet – beror pĂ„ att man tycker att ens resurser anvĂ€nds fel. Att kĂ€nna inflytande och autonomi Ă€r viktigt och det gör man inte om man alltför ofta Ă€gnar sig Ă„t fel saker. DĂ„ kĂ€nner man sig snarare maktlös och nedvĂ€rderad.

Tips!

Skriv veckodagbok

Hur Àr dina kÀnslor kring ditt nuvarande jobb? Skriv ner hur du kÀnner kring jobbet under en arbetsvecka. Innan du gÄr och lÀgger dig pÄ kvÀllarna, svara pÄ följande:

‱ Vad gjorde mig glad idag?

‱ Vad gjorde mig ledsen eller irriterad?

‱ Hur kĂ€nner jag mig pĂ„ kvĂ€llen?

3. Det hÀr handlar inte om att nÄgon Àr finare Àn nÄgon annan, eller att vi inte bör hoppa in och lösa problem ibland. Det handlar om att det orsakar frustration att stÀndigt behöva Àgna sig Ät tidskrÀvande rutinuppgifter. Att mÄnga inom exempelvis hÀlso- och sjukvÄrd drunknar i administration istÀllet för att ge vÄrd riskerar att gÄ ut över patienterna.

De dagar i veckan du inte Àr pÄ jobbet, fundera pÄ följande:

‱ Har jag tĂ€nkt nĂ„got pĂ„ jobbet idag?

‱ Hur Ă€r mina kĂ€nslor för jobbet dĂ„ jag tĂ€nker pĂ„ det? Positiva, negativa eller blandade?

MĂ„nga av oss har lĂ€tt att konstatera: ”Jag Ă€lskar mitt jobb”, ”Jag hatar mitt jobb” eller ”Jovars, mitt jobb Ă€r vĂ€l helt okej”. Men genom en veckodagbok fĂ„r du veta vad som ryms i dessa konstateranden. Du fĂ„r en mer nyanserad bild.

Ångest efter ledighet

MÄnga kan nog kÀnna igen sig i att det kÀnns motigt att börja jobba igen efter att ha varit ledig. I synnerhet kanske efter den lÄnga sommarsemestern. Sol, vÀrme, frihet, aktiviteter och avkoppling ska bytas mot jobb och livspussel. För en del handlar kÀnslorna om nÄgot sÄ enkelt som att man har haft roligt och att det nu Àr dags att ÄtergÄ till vanliga rutiner igen. För andra handlar det om ren olust som har sin grund i att man inte trivs pÄ jobbet, eller har tröttnat pÄ det. Men hur vet man om det man kÀnner beror pÄ det ena eller andra? I Dagens Nyheter berÀttar psykologen Liria Ortiz att en ledtrÄd Àr hur det kÀnns nÀr vi vÀl Àr tillbaka pÄ jobbet. Att den första veckan Àr motig Àr kanske inte konstigt, vi behöver vÀnja oss vid tider och rutiner igen:

”Men efter nĂ„gon vecka brukar man hitta tillbaka till det som jobbet brukar ge – ibland glĂ€dje, ibland kan det vara utmanande. Om de negativa kĂ€nslorna kvarstĂ„r under en lĂ€ngre tid,

dĂ„ Ă€r det en signal pĂ„ att du mĂ„ste göra en förĂ€ndring”, berĂ€ttar Liria Ortiz.

Det Àr överlag ett bra rÄd. Svackor har vi alla. Det Àr nÀr man inte kommer ur dem som vi bör ta det pÄ allvar. DÄ kan det vara dags för en förÀndring.

Snurrar livet för fort?

För en del Àr det inte alltid sjÀlva arbetet som Àr boven utan en kombination av jobb, fritid och socialt liv. I synnerhet om man har höga krav pÄ sig sjÀlv. Till exempel sÄ hÀr:

Om du tÀnker positivt varje dag, arbetar hÄrt, strÀvar efter att vara den bÀsta versionen av dig sjÀlv, omger dig med inspirerande mÀnniskor och aldrig ger upp, sÄ finns det inga grÀnser för hur utmattad du kan bli.

NĂ€r Svend Brinkmann, professor i psykologi, för nĂ„gra Ă„r sedan twittrade de orden var det nog fler Ă€n jag som hajade till. Det blev en pĂ„minnelse om att en del av oss kanske borde sakta ner en aning – sĂ„vĂ€l pĂ„ jobbet som nĂ€r vi Ă€r lediga. En vanlig anledning till att arbetslivet kĂ€nns motigt Ă€r helt enkelt att det tar för mycket tid, att vi har för mycket att göra och att det krĂ€ver för mycket av oss. Om vi samtidigt lever ett fullspĂ€ckat liv utanför jobbet kan det pĂ„verka livsbalansen.

Arbetslivet hÀnger ihop med resten av tillvaron. NÀr privatlivet Àr i obalans kan det Àven avspegla sig pÄ jobbet. Alla behöver ÄterhÀmtning, i synnerhet om man har höga krav pÄ sig och ett fullspÀckat schema.

Att vara ambitiös och ha högt stÀllda mÄl Àr ofta bra, men inte om det i lÀngden gör oss trötta och slitna. Att det kan vara svÄrt att sÀtta grÀnser beror pÄ att mycket av det vi Àgnar oss Ät Àr roligt samtidigt som det Àr utmanande. För Àven roliga saker kan göra en utmattad. En nyckel Àr att hÄlla koll pÄ nÀr sÄdant som brukar kÀnnas utvecklande, upplyftande och roligt istÀllet börjar kÀnnas jobbigt, stressigt eller rentav oöverkomligt.

Ditt livshjul

Vilka komponenter Àr viktiga för ett liv i harmoni?

Vad behövs för att mÄ bra?

Det Àr sÄ klart olika för olika mÀnniskor. Samtidigt finns det omrÄden som de allra flesta tycker Àr betydelsefulla.

Inom coaching Àr livshjulet ett vanligt verktyg för att reflektera. Det hjÀlper oss att fÄ en överblick över de viktigaste omrÄdena i livet.

Livshjulet togs fram av Paul J. Meyer pÄ 1960-talet för att hjÀlpa mÀnniskor att förverkliga sina mÄl. Idag kallas hjulet Àven coachinghjulet, livsbalanshjulet eller framgÄngshjulet. Det kan se lite olika ut men grundprincipen Àr densamma: det syftar till att hjÀlpa mÀnniskor att förstÄ sin situation. Genom livshjulet kan du fÄ en aktuell överblick över hur nöjd du Àr med varje omrÄde just nu, en ögonblicksbild. Men det kan ocksÄ hjÀlpa dig att utröna vad som Àr viktigt och upptÀcka var det brister. PÄ det viset kan du fÄ insikt om var du befinner dig i livet och göra medvetna val för framtiden för att sedan ta de steg och ÄtgÀrder som krÀvs för att nÄ dit du vill.

SÄ hÀr gör du!

Det finns olika typer av livshjul. Vanligen bestÄr de av Ätta avgörande livsomrÄden. I versionen nedan har jag inkluderat följande omrÄden: ekonomisk trygghet, fritid & intressen, kÀrlek, personlig utveckling, vÀnner, familj, hÀlsa och inte minst: jobb & karriÀr.

Livshjulet Àr enkelt att fylla i. Varje omrÄde utgör en tÄrtbit med skalan 1 till 10. Gradera hur nöjd du Àr mellan 1 och 10 genom att skugga upp till den delen. Ettan Àr alltsÄ nÀrmast mitten och tian nÀrmast cirkelns ytterkant. Om du inom nÄgot omrÄde inte alls Àr nöjd, alltsÄ nöjdhet = noll, fyller du inte i nÄgot alls. Enklare uttryckt: Fyll tÄrtbitarna utifrÄn hur nöjd du Àr just nu pÄ en tiogradig skala.

JOBB&KARRIÄR

Reflektera över ditt hjul

NÀr du har fyllt i hjulet, tÀnk efter:

Varför ser det ut som det gör?

Vad kÀnner du nÀr du tittar pÄ det?

Hur skulle du vilja att det sÄg ut?

Kom ihÄg! Genom att poÀngsÀtta varje livsomrÄde kan du samtidigt fundera djupare kring vilken sorts hjÀlp du eventuellt behöver hÀmta in för att kunna nÄ dina livsmÄl.

Arbetslivshjulet

PÄ samma sÀtt som du har fÄtt en överblick över ditt liv kan du nu fortsÀtta till ditt arbetsliv.4 Hur nöjd Àr du inom olika omrÄden hÀr? Gradera frÄn 1 till 10 och fyll i tÄrtbitarna.

Hur ser det ut?

Vilka delar Àr du nöjd med och vilka Àr du mindre nöjd med?

Arbetslivshjulet ger en ögonblicksbild av hur du mĂ„r och graden av tillfredsstĂ€llelse i din nuvarande jobbsituation. För att göra en resa Ă€r det viktigt att veta slutdestinationen – men ocksĂ„ startpunkten.

NÀr du har fyllt i arbetslivshjulet, fundera kring varför du kÀnner dig mindre nöjd inom vissa omrÄden.

Beror det pÄ arbetsuppgifterna?

Är det chefen som Ă€r ”fel”?

FÄr du inte anvÀnda dina fÀrdigheter?

4. Om du just nu inte arbetar alls sÄ kan du hoppa över den hÀr övningen sÄ lÀnge. Det kommer fler!

MENINGSFULLHET SJÄLVBESTÄMMANDE

TRYGGHET

ARBETSMILJÖ

UPPSKATTNING GEMENSKAP

KĂ€nner du att din kunskap inte tas tillvara?

BÀr du ett för tungt ansvar pÄ dina axlar?

Fundera över om du skulle vilja kÀnna större tillfredsstÀllelse pÄ dessa olika omrÄden och hur det skulle kunna bli sÄ.

Kom ihĂ„g! Att skriva ner, analysera och granska poĂ€ngen pĂ„ arbetslivshjulet ger dig insikter om omrĂ„den i jobbet som orsakar dig svĂ„righeter – men ocksĂ„ viktig kunskap för att kunna sĂ€tta mĂ„l.

Vad drömmer du om?

Vilket Àr ditt nÀsta steg i arbetslivet?

Meningen med arbetslivet vÀnder sig till alla som vill göra nÄgot nytt eller sadla om. En del funderar pÄ att byta yrke, starta eget eller gÄ en specifik utbildning. Andra vill nÄ högre pÄ karriÀrstegen. NÄgra övervÀger att kliva ner och jobba mindre.

Det Àr varken konstigt eller ovanligt att jobbet gÄr pÄ rutin mitt i livet och att det kÀnns som om man fastnat.

Ibland Ă€r det svĂ„rt att se nya möjligheter och tanken att de bĂ€sta Ă„ren redan passerat kanske ligger och skaver. MĂ„nga som befinner sig mitt i arbetslivet stĂ€lls inför ett vĂ€gval – att stanna kvar i det trygga, som man ofta Ă€r duktig pĂ„, eller ta de steg som behövs för att nĂ€rma sig och uppnĂ„ det man drömmer om.

Meningen med arbetslivet innehÄller fakta, intervjuer, tips och praktiska övningar som visar olika sÀtt att pÄverka sitt fortsatta arbetsliv. HÀr fÄr du utforska hur det kan bli möjligt!

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook