Nyutgåva –uppdateradför nästageneration ledare
Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning
Innehåll
Förord 9
Hur denna bok blev skriven – och varför 15
Nio förslag på hur du får ut mesta möjliga av denna bok 22
DEL ETT
Grundläggande metoder för att komma överens med andra
1 »Om du vill samla honung ska du inte sparka omkull bikupan« 29
2 Den stora hemligheten med att komma överens med andra 45
3 »Den som lyckas med detta har hela världen med sig. Den som inte gör det går en ensam väg till mötes.« 57
DEL TVÅ
Sex sätt att få andra att tycka om dig
4 Gör så här så kommer du att vara välkommen överallt 75
5 Ett enkelt sätt att göra ett gott första intryck 86
6 Om du inte gör detta kommer du att få problem 93
7 Ett enkelt sätt att bli en god konversatör 101
8 Hur du får andra att bli intresserade 110
9 Hur du får andra att genast tycka om dig 115
DEL TRE
Hur du får andra att se saken ur din synvinkel 127
10 Du kan inte vinna en dispyt 129
11 Ett säkert sätt att skaffa sig fiender – och hur du undviker det 137
12 Medge om du har fel 147
13 En droppe honung 153
14 Få den andra personen att säga »Ja« så fort som möjligt 160
15 En säkerhetsventil för klagomål 166
16 Hur du får andra att vilja samarbeta 172
17 Ett recept som gör underverk 178
18 Vad alla vill ha 182
19 En vädjan som alla tycker om 188
20 Filmerna gör det. Reklamen gör det. Varför gör inte du det? 193
21 När inget annat fungerar, prova det här 197
DEL FYRA
Visa ledarskap: Hur du påverkar andra utan att
förolämpa eller förarga någon
22 Om du måste leta fel ska du börja så här 205
23 Hur du framför kritik utan att få andra att ogilla dig 210
24 Prata först om dina egna misstag 212
25 Ingen tycker om att få order 216
26 Låt inte den andra personen tappa ansiktet 219
27 Hur du inspirerar andra till framgång 222
28 Ge hunden ett bra namn 227
29 Få felen att verka lätta att rätta till 231
30 Få andra att känna glädje över att göra det du föreslår 235
APPENDIX:
En genväg till upphöjdhet
Förord
SOM DOTTER TILL DALE Carnegie är jag mycket glad över att få presentera denna nya utgåva av Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning. Det är en efterlängtad möjlighet att fräscha upp boken men samtidigt vara trogen det ursprungliga språket och innehållet. Trots att boken kom ut första gången 1936 är innehållet varken förlegat eller irrelevant. Boken har slagit an en sträng hos generationer och gör det än i dag. Titeln i sig har blivit välkänd, ofta citerad, parafraserad och parodierad – den dyker upp i allt från politiska skämtteckningar till romaner.
Det kan verka förvånande i dag, men när boken publicerades hade ingen kunnat förutsäga det överväldigande gensvaret, allra minst min far. Som min mor, Dorothy Carnegie, beskrev det 1981, den enda gång som texten i denna klassiker har reviderats:
Hur du vinner vänner publicerades första gången 1936 i en upplaga om endast 5 000 exemplar. Varken Dale Carnegie eller förläggaren, Simon & Schuster, förutsåg mer än denna blygsamma försäljning. Till deras förvåning gjorde boken succé över en natt, och upplaga efter upplaga rullade ut från pressarna för att hålla jämna steg med allmänhetens ökande efterfrågan.
Hur du vinner vänner tog sig in i utgivningshistorien som en av tidernas största bästsäljare. Den talade till läsarna och uppfyllde ett behov som var mer än ett övergående fenomen i perioden som följde efter depressionen, vilket bevisas av dess fortsatta och oavbrutna försäljning ända in i våra dagar. Den har översatts till nästan alla kända skrivna språk. Varje generation har återupptäckt den och funnit den vara relevant.
Min mor skrev dessa rader för över fyrtio år sedan, och de är lika sanna än i dag.
Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning, som har sålts i över 30 miljoner exemplar, är inte bara stilbildande; den uppfann mer eller mindre hela sin genre. Boken var den första i sitt slag. År 1936 fanns det inget överflöd av självhjälpsböcker, som det gör i dag. Att »förbättra sig själv« brukade innebära att förfina sitt bordsskick, eller att utveckla en uppskattning för konst och litteratur. Att vinna vänner var inget du lärde dig i en bok. Du var antingen populär och framgångsrik, eller så var du det inte.
Dale Carnegie bestämde sig för att ändra på det. Han visste att mellanmänskliga relationer var något som gick att lära ut. Han hade hållit vuxenutbildningar i många år. Den mest populära var Carnegie Course, ursprungligen en kurs i att tala inför andra, som dock innehöll mycket mer: Han ansåg att de som hade förmågan att tala inför publik fick det självförtroende de saknade för att kunna framföra sina idéer på ett effektivt sätt, och att det kunde leda till att de skulle kunna utvecklas till den person de strävade efter att vara. Min far fann arbetet både utmanande och tillfredsställande. Hans verksamhet växte och höll honom sysselsatt, så det föll honom aldrig in att skriva en bok baserad på utbildningsmaterialet förrän han kontaktades av Leon Shimkin.
År 1934 var Shimkin, den genialiske och lovande redaktören vid S&S, på en av min fars föreläsningar. Han blev så pass nyfiken att han anmälde sig till en Carnegie Course. Han var så imponerad av vad han såg och hörde under de första kurstillfällena att han uppmanade min far att skriva en bok.
Min far tvekade till en början att avsätta tid från sina kurser till ett projekt av den storleken, men Shimkin framhärdade. Han kände att det fanns en marknad för »konsten att tas med folk« och övertalade min far att sätta ihop ett utkast baserat på inspelningar av hans föreläsningar. När min far arbetade med utkastet började han se lovande resultat och bestämde sig för att slutföra projektet.
Han berättade: »Jag skrev egentligen inte Hur du vinner vänner.
Jag samlade ihop den. Jag bara skrev ner föreläsningarna jag hållit för folk i syfte att hjälpa dem med deras affärer och sociala liv, de framgångstips de hade gett mig.« Han hade då ingen aning om att den skulle hitta en mycket större publik än vad hans kurser gjorde.
I mitten av 1930-talet började depressionens grepp lossna. Trots att det drog ihop sig till krig i Europa, började folk i Amerika blicka framåt för att återuppbygga både ekonomin och den egna tillvaron. Efter det föregående decenniets umbäranden var tidsandan försiktigt optimistisk, och folk ville förverkliga sin potential samtidigt som de såg en bättre framtid an. Tiden var mogen för en bok som Hur du vinner vänner.
När Hur du vinner vänner nådde bokhandlarna talade den till läsarna, och de svarade med att fånga upp tvåhundrafemtiotusen exemplar under de tre första månaderna. Den säljer fortfarande bra, vilket visar att suget efter kontakt med andra och behovet av att växa är en del av det mänskliga psyket.
Detta leder oss till den logiska följdfrågan: Varför revidera en klassiker som har visat sig ha ett tidlöst värde och som fortsätter att tilltala så många? Varför ändra ett vinnande koncept?
Återigen var det min mor som uttryckte det bäst 1981:
För att kunna besvara den frågan måste vi först förstå att min make under sin livstid outtröttligt granskade sitt eget arbete. Han förfinade och förbättrade ständigt sina kurser för att tillgodose de framväxande behoven hos en stadigt växande publik. Om han hade levt längre skulle han själv ha uppdaterat Hur du vinner vänner så att den återspeglade de kulturella förändringar som skett i världen efter dess första publicering.
I denna nya utgåva har vi fortsatt min fars tradition att hålla sitt arbete aktuellt för nästa generations läsare utan att för den skull ge avkall på den mäktiga autenticiteten hos originalet. Min far skrev precis som han talade, översvallande, pratsamt och med tydliga rötter i sin uppväxt i den amerikanska Mellanvästern, och det ville vi inte ändra på. Vi har behållit den friska, framfusiga Carnegie-
· 11
stilen – till och med trettiotalsslangen finns kvar – och hans röst som uppmuntrar läsarna att genomföra vad som ofta blir omfattande förändringar i hur de förhåller sig till familj och arbetskamrater och till samhället i stort.
Vi har inte »förändrat« Hur du vinner vänner. Det här är bara en uppfräschning, eftersom vi inte ville skriva om en klassiker eller förminska magin i min fars uttryck.
Vi har tagit bort några av referenserna till människor och händelser som dagens läsare inte skulle känna till eller som vi kände inte har bäring på dagens samhälle, däribland en del material som lades till i 1981 års utgåva. Vi ville komma tillbaka till originalet så mycket som möjligt, samtidigt som vi fräschade upp det för framtiden. Vi började alltså från början och utgick från 1936 års förstautgåva, den rena källtexten.
Att säga att Hur du vinner vänner är tidlös är att underskatta dess inflytande. Även de som aldrig har läst boken kommer att känna igen många av idéerna. Min fars principer, så i samklang med vad folk ville ha och behövde, omfamnades snabbt av dåtidens företagsledare. I dagens värld presenteras de som »spjutspetsstrategier« i företagens personal- och ledarskapsutbildningar. Såväl experter som lekmän har lånat dem, paketerat om och formulerat om dem, med löftet att avslöja hur du kan stärka ditt självförtroende, utveckla ledarskapsförmågor och få ett bättre socialt liv.
Min far uppfann inte de koncept han skrev om, men han var en föregångare när det gällde att presentera dem. Många av dagens var-ditt-bästa-jag-guruers argument och framgångar är ett tack skyldiga till grunderna i denna bok, som grundlades för nästan nittio år sedan, och många av dagens populära böcker bygger på innehållet i Hur du vinner vänner. Att se saker ur andras perspektiv är grunden och det övergripande temat för boken.
I våra tider av politiska stridigheter och social omvälvning behöver vi mer än någonsin lära oss hur vi skapar goda relationer till våra medmänniskor. Dessa sidor visar hur du för ett artigt samtal med dem vars åsikter du inte delar, förklarar varför andra inte vill
»låta sig övertygas« och hjälper dig att lappa ihop relationerna till släkt och vänner när allt hopp verkar vara ute. Det är ingen lätt uppgift, men den är mycket viktig. Den här boken erbjuder hjälp – ofta livsförändrande hjälp.
Sådana utmaningar var inte enkla för min far. Han var den förste att erkänna att han inte var den förebild vad gäller mellanmänskliga relationer som andra människor föreställde sig. Han kämpade lika mycket som alla andra med de här lärdomarna. Han förde alltid DFT-anteckningar (eng. Damn Fool Things I’ve Done, ung. förbaskat dumma saker jag gjort, ö.a.) för att påminna sig om sina felsteg: »Blev presenterad för 2 kvinnor i dag – glömde genast namnet på den ena.« När han tappade tålamodet med ett butiksbiträde som ignorerade honom: »Jag, som tar betalt för att berätta för andra hur de ska handskas med människans natur, var lika opolerad och oduglig som en grottmänniska!« Och: »Slösade bort 20 minuter på att hata Tom G. – när jag skulle ha ägnat mig åt att skriva en bok om självdisciplin.«
Vår familj har en underbar anekdot om när en vän till min mor tittade förbi en gång då mina föräldrar precis hade bråkat. Min far var fortfarande rasande och klampade omkring i huset. När gästen kommenterade detta nickade min mor åt honom och sade: »Där går mannen som skrev boken.« Som han ofta sade, skrev han Hur du vinner vänner lika mycket för sig själv som för andra.
Denna revidering har varit ett kärt arbete för mig. Jag var bara fyra när min far gick bort 1955, men jag minns honom väl. Han var varm, hade nära till skratt, älskade människor och tog sig alltid tid för mig. Han var väldigt mycket den person vars röst du hör i denna bok.
Under arbetet med det här projektet hade jag förmånen att få ovärderlig hjälp av författaren Andrew Postman, och tillsammans granskade och analyserade vi varenda rad i Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning om och om igen. Vi gallrade ut överflödigt material och diskuterade ingående förtjänsterna med alla ändringar vi gjorde, oavsett hur små de var. Jag är också tacksam för
synpunkterna från Stuart Roberts, vår redaktör på S&S, vars stöd för den här revideringen aldrig sviktade, och för att Joe Hart och Christine Buscarino vid Dale Carnegie Training fungerade som bollplank under hela projektet. Jag tror att min far skulle ha blivit mycket nöjd med resultatet. Det är min förhoppning att även du ska bli det och att du inte bara drar nytta av visdomen som förmedlas, utan att du också njuter av resan.
Donna Dale Carnegie
Hur denna bok blev skriven – och varför
UNDER 1900-TALETS första trettiofem år tryckte bokförlagen i Amerika mer än 200 000 olika böcker. De flesta av dem var dödtråkiga, och många var ekonomiska fiaskon. »Många«, sade jag det? Verkställande direktören för ett av världens största bokförlag bekände för mig att hans företag, efter sjuttiofem års erfarenhet av bokutgivning, fortfarande förlorade pengar på sju av åtta böcker som de gav ut.
Hur kunde jag då vara dumdristig nog att skriva ännu en bok? Och, när jag väl hade skrivit den, varför skulle du bry dig om att läsa den?
Jag har sedan 1912 hållit kurser för affärsmän och yrkesaktiva män och kvinnor i New York. Till en början höll jag endast kurser i konsten att tala – kurser avsedda att genom praktisk erfarenhet lära vuxna att på stående fot uttrycka sina tankar med större tydlighet, effektivitet och säkerhet, både i affärssamtal och inför grupper.
Men allt eftersom terminerna gick, insåg jag att lika mycket som dessa vuxna individer behövde utbildning i att tala effektivt, behövde de ännu mer utbildning i den ädla konsten att komma överens med människor i affärslivet och sällskapslivet.
Jag insåg också gradvis att jag själv var i stort behov av sådan utbildning. När jag blickar tillbaka på åren som gått blir jag bestört över min egen ofta förekommande brist på finess och förståelse. Som jag önskar att en bok som denna hade satts i mina händer för tjugo år sedan! Vilken ovärderlig tillgång den skulle ha varit.
Att bemöta människor är antagligen det största problem du står inför, särskilt om du ägnar dig åt affärer. Ja, och så är det också om du är hemmafru, arkitekt eller ingenjör. Forskning som gjordes för några år sedan under ledning av Carnegie Foundation for the Advancement of Teaching (ingen koppling) upptäckte ett mycket
viktigt och betydande faktum, ett faktum som senare bekräftades av ytterligare studier gjorda vid Carnegie Institute of Technology (ingen koppling här heller). Dessa undersökningar visade att även inom så tekniska områden som ingenjörskonsten, beror ungefär
15 procent av ens ekonomiska framgång på tekniska kunskaper och ungefär 85 procent på kunskaper inom den mänskliga ingenjörskonsten – på personlighet och förmågan att leda människor.
I många år höll jag varje termin kurser vid Engineers’ Club of Philadelphia och även kurser för New York-avdelningen av American Institute of Electrical Engineers. Över femtonhundra ingenjörer har genomgått mina utbildningar. De kom till mig därför att de till slut, efter åratal av observation och erfarenhet, hade insett att den mest välbetalda ingenjörspersonalen ofta inte är de som vet mest om ingenjörskonst. Man kan, till exempel, anlita rena tekniska förmågor inom konstruktion, redovisning, arkitektur eller andra yrken till en hyggligt rimlig lön. Men den person som har fackkunskaper plus förmågan att uttrycka idéer, att utöva ledarskap och att ingjuta entusiasm i människor – den personen kommer att tjäna mer pengar.
I sin krafts dagar sade John D. Rockefeller att »förmågan att bemöta människor är en lika gångbar handelsvara som socker eller kaffe. Och jag betalar mer för den förmågan«, sade John D., »än för vilken annan förmåga som helst.«
Du skulle väl gissa att alla landets lärosäten håller kurser i att utveckla den mest lukrativa förmåga som finns? Men om det så bara skulle finnas en enda praktisk, vettig kurs av det slaget som ges till vuxna på bara ett enda av dessa lärosäten, har den undgått åtminstone min uppmärksamhet fram till skrivande stund.
University of Chicago och ungdomsrörelsen KFUM genomförde under två år en undersökning för att ta reda på vad vuxna vill studera. Den sista delen av undersökningen gjordes i Meriden, Connecticut. Staden hade valts ut som en typisk amerikansk stad. Nästan alla vuxna i Meriden intervjuades och ombads att besvara 156 frågor – frågor som »Vilket är ditt yrke eller din sysselsättning?«,
»Din utbildning?«, »Hur tillbringar du din lediga tid?«, »Vilken inkomst har du?«, »Vilka är dina hobbyer?«, »Dina ambitioner?«, »Dina problem?«, »Vilka ämnen är du mest intresserad av att studera?« och så vidare. Undersökningen visade att vuxnas främsta intresse är hälsan – och därnäst människor: hur man förstår och kommer överens med människor, hur man får människor att tycka om en, och hur man får andra att dela ens åsikt.
Kommittén som ansvarade för denna undersökning beslöt att hålla en sådan kurs för vuxna i Meriden, och de sökte ihärdigt efter en praktisk kursbok i ämnet. De hittade inte en enda. Slutligen kontaktade de en av världens främsta auktoriteter inom vuxenutbildning och frågade honom ifall han kände till någon bok som tillgodosåg behoven hos denna grupp. »Nej«, svarade han. »Jag vet vad dessa vuxna personer behöver. Men den boken har aldrig skrivits.«
Jag visste av erfarenhet att detta var sant, för jag hade själv sökt i åratal efter en praktisk, fungerande handbok i mellanmänskliga relationer.
Eftersom ingen sådan bok existerade, har jag försökt att skriva en för att använda på mina egna kurser. Och här är den. Jag hoppas att du tycker om den.
Under förberedelserna inför denna bok läste jag allt jag kunde hitta i ämnet – från tidningsspalter, tidskriftsartiklar och protokoll i familjedomstolar till skrifter av de gamla filosoferna och de moderna psykologerna. Därtill anlitade jag en lärd forskare som tillbringade ett och ett halvt år i olika bibliotek med att läsa allt jag hade missat, plöja igenom akademiska luntor i psykologi, fördjupa sig i hundratals artiklar, söka igenom oräkneliga biografier, försöka fastställa hur tidernas största ledare hade bemött människor. Vi läste deras biografier. Vi läste levnadsbeskrivningarna av alla stora ledare från Julius Caesar till drottning Victoria till Thomas Edison. Jag minns att vi läste fler än hundra biografier bara om Theodore Roosevelt. Vi var beslutna att det fick kosta vad det ville i tid och
pengar för att upptäcka varenda praktisk idé som någon någonsin hade använt för att vinna vänner och inflytande.
Jag intervjuade personligen mängder av framgångsrika människor, några av dem världsberömda – uppfinnare som Marconi och Edison, politiska ledare som Franklin D. Roosevelt och ministern för postväsendet James Farley, företagsledare som RCA-grundaren Owen D. Young, filmstjärnor som Clark Gable, Joan Crawford och Mary Pickford, musiker som operasångerskan Helen Jepson, lärare som Helen Keller samt utforskare som Martin Johnson – och försökte upptäcka vilka tekniker de använde i sina relationer till andra.
Utifrån allt detta material förberedde jag ett kort föredrag. Jag kallade det »Hur du vinner vänner och inflytande«. Jag säger »kort«. Det var kort till en början, men det utvidgades snart till en föreläsning om en timme och trettio minuter. Under många år gav jag denna föreläsning för deltagarna i kurserna på Carnegie Institute i New York.
Jag höll föreläsningen och uppmanade åhörarna att pröva den på sina arbetsplatser och i sällskapslivet och sedan komma tillbaka till klassen och berätta om sina erfarenheter och vilka resultat de hade uppnått. Vilken intressant uppgift! Dessa kvinnor och män, som hungrade efter självförbättring, fascinerades av tanken på att arbeta i ett nytt slags laboratorium – det första och enda laboratorium för vuxna mellanmänskliga relationer som någonsin hade existerat.
Denna bok skrevs inte i den bemärkelse som ordet skriva brukar användas. Den växte som ett barn växer. Den växte och utvecklades ur detta laboratorium, ur erfarenheterna hos tusentals vuxna människor.
För många år sedan gjorde vi en uppsättning regler tryckta på ett kort som inte var större än ett vykort. Terminen efter tryckte vi ett större kort, därefter en broschyr, sedan en rad bokhäften, och vart och ett växte i omfång och omfattning. Efter femton års experimenterande och forskning kom så denna bok.
Reglerna vi har skrivit ner här är inte bara teorier eller gissning-
ar. De har en magisk verkan, och hur otroligt det än låter har jag sett dessa principer revolutionera livet för så många människor.
Ett exempel: En man med 314 anställda deltog i en av dessa kurser. I åratal hade han manat på och kritiserat och tillrättavisat sina anställda utan pardon eller finkänslighet. Vänlighet, uppskattande ord och uppmuntran var främmande för hans läppar. Efter att ha studerat principerna som diskuteras i denna bok, ändrade denne arbetsgivare abrupt sin filosofi om livet och sitt ledarskap. Hans organisation genomsyras nu av en ny lojalitet, en ny entusiasm, en ny anda av samarbete. Trehundrafjorton fiender har blivit trehundrafjorton vänner. Som han stolt sade i ett tal inför klassen: »När jag gick genom mitt etablissemang brukade ingen hälsa på mig. Mina anställda tittade faktiskt åt andra hållet när de såg mig komma. Men nu är de alla mina vänner, och till och med portvakten kallar mig vid förnamn.«
Den här arbetsgivaren fick större förtjänst och mer fritid, och – vad som är oändligt mycket viktigare – han fann betydligt större lycka i sitt företag och i sitt hem.
Oräkneliga försäljare har kraftigt ökat sin försäljning med hjälp av dessa principer. Många har skaffat nya kunder – kunder som de förut hade bearbetat förgäves. Chefer har fått ökat inflytande, högre lön. En chef berättade om en stor löneförhöjning efter att han hade tillämpat dessa sanningar. En annan, som var chef på Philadelphia Gas Works Company, skulle vid sextiofem års ålder bli degraderad för sin stridslystnad, för sin oförmåga att leda personalen väl. Denna utbildning hjälpte honom inte bara att undvika degradering, utan gav honom även en befordran med högre lön.
Vid otaliga tillfällen har äkta makar under banketten i slutet av kursen berättat för mig att deras hem har blivit mycket lyckligare sedan deras äkta hälft påbörjat denna utbildning.
Folk blir ofta överraskade över sina resultat. Det känns som magi. I vissa fall har de varit så entusiastiska att de ringt upp mig i hemmet en söndag för att de inte kunnat bärga sig till nästa lektion med att berätta om sina framgångar.
En man var så uppfylld av en föreläsning om dessa principer att han satt långt in på natten och diskuterade dem med andra kursdeltagare. Klockan tre på morgonen gick de andra hem. Men han var så omskakad av en insikt om sina egna misstag, så inspirerad av åsynen av en ny och rikare värld som öppnade sig inför honom, att han inte kunde sova. Han sov inte den natten eller dagen därpå eller den efterföljande natten.
Vem var han? En naiv, outbildad person beredd att tala med hänförelse om vilken som helst ny teori han stötte på? Nej. Långt ifrån. Han var en sofistikerad, blaserad konsthandlare, världsvan, pratade tre språk flytande och hade examina från två europeiska universitet.
Medan jag skrev det här kapitlet fick jag brev från en tysk aristokrat vars anfäder i generationer hade tjänstgjort som yrkesofficerer under släkten Hohenzollern. Brevet, som han skrev på en transatlantisk oceanångare, steg nästan till en religiös glöd när han berättade hur han tillämpat dessa principer.
En annan man – en gammal New York-bo med examen från Harvard, en förmögen person som ägde en stor mattfabrik – tillkännagav att han på fjorton veckor i detta utbildningsprogram hade lärt sig mer om den ädla konsten att skaffa sig inflytande än vad han lärt sig i samma ämne under sina fyra år vid universitetet. Absurt? Skrattretande? Fantastiskt? Visst, du får gärna avfärda påståendet med vilket adjektiv du vill. Jag berättar bara, utan kommentarer, om ett tillkännagivande som en konservativ och ytterst framgångsrik person gjorde i ett offentligt anförande inför ungefär sexhundra människor på Yale Club i New York torsdagskvällen den 23 februari 1933.
»I jämförelse med vad vi borde vara«, sade den erkände psykologen och professorn William James, »äro vi endast halvvakna [. . .] Vi göra bruk av endast en ringa del av våra andliga och fysiska resurser [. . .] Med få ord uttryckt, den mänskliga individen når under vanliga förhållanden ej på långt när upp till sitt eget väsens höjd; han äger krafter av skilda slag, som han vanligen underlåter att utnyttja.«
Dessa krafter som du »vanligen underlåter att utnyttja«! Det enda syftet med denna bok är att hjälpa dig upptäcka, utveckla och utnyttja dessa slumrande och outnyttjade tillgångar.
»Utbildning«, sade dr John G. Hibbens, tidigare rektor vid Princeton University, »är förmågan att kunna möta livets alla situationer.«
Om du, när du har läst klart de första tre kapitlen i denna bok –om du då inte är lite bättre rustad att kunna möta livets alla situationer – ser jag boken som ett totalt misslyckande vad dig anbelangar. För »det stora målet med utbildning«, sade Herbert Spencer, engelsk sociolog och filosof, »är inte kunskap, utan handling.«
Och detta är en handlingens bok.
Dale Carnegie, 1936
Nio förslag på hur du får ut mesta möjliga av denna bok
1. Om du vill få ut mesta möjliga av denna bok finns det ett nödvändigt krav, ett måste som är oändligt mycket viktigare än någon annan regel eller teknik. Ifall du inte uppfyller detta grundläggande krav, kommer tusentals regler om hur du studerar ändå inte att göra någon skillnad. Om du däremot har denna avgörande begåvning kan du åstadkomma underverk utan att läsa några förslag om hur du får ut mesta möjliga av en bok.
Vilket är detta magiska krav? Blott detta: en djup och stark önskan att lära, en fast beslutsamhet att öka din förmåga att bemöta människor.
Hur kan du utveckla en sådan stark önskan? Genom att ständigt påminna dig själv om hur viktiga dessa principer är för dig. Föreställ dig att de kommer att hjälpa dig till ett rikare, lyckligare och mer tillfredsställande liv. Säg till dig själv om och om igen: »Min popularitet, min lycka och min känsla av värde beror i hög grad på min förmåga att bemöta människor.«
2. Läs först varje kapitel snabbt för att få en överblick. Du frestas förmodligen att därefter kasta dig över nästa. Gör inte det – såvida du inte läser bara för nöjes skull. Men om du läser för att du vill förbättra dina färdigheter i mellanmänskliga relationer ska du gå tillbaka och läsa varje kapitel noga en gång till. I det långa loppet kommer detta att spara tid och ge bättre resultat.
3. Stanna ofta upp i läsningen och fundera över vad du läser. Fråga dig själv hur och när du kan tillämpa varje förslag.
4. Läs och markera med en penna. När du stöter på ett förslag som du känner att du kan använda drar du ett streck bredvid det. Om det är ett fyrstjärnigt förslag stryker du under eller färgmarkerar varje rad, eller markerar den med »****«. Att markera och stryka under i en bok gör den mer intressant och mycket lättare att snabbt gå igenom.
5. Jag kände en kvinna som i femton år hade varit kontorschef på en stor försäkringskoncern. Varje månad läste hon alla försäkringsbrev som företaget hade utfärdat den månaden. Ja, hon läste igenom många likadana försäkringar månad efter månad, år efter år. Varför? Därför att erfarenheten hade lärt henne att det var det enda sättet att hålla deras villkor i färskt minne.
En gång tillbringade jag nästan två år med att skriva en bok om att tala inför människor, och ändå måste jag gå igenom den då och då för att komma ihåg vad jag hade skrivit i min egen bok. Det är förvånande hur snabbt vi glömmer.
Om du vill få verklig, varaktig nytta av denna bok, får du inte tro att en enda snabb genomläsning räcker. Efter att ha läst den noga bör du varje månad lägga några timmar på att gå igenom den. Lägg den på ditt skrivbord eller någonstans där du ser den varje dag. Ögna igenom den ofta. Påminn dig hela tiden om vilka stora möjligheter till förbättring som fortfarande ligger framför dig. Kom ihåg att tillämpningen av dessa principer kan göras till en vana bara om du kontinuerligt övar och blickar tillbaka. Det finns inget annat sätt.
6. Den irländske dramatikern Bernard Shaw sade en gång: »Om du talar om för en man hur han ska göra något, kommer han aldrig att lära sig.« Shaw hade rätt. Lärandet är en aktiv process. Vi lär oss genom att göra. Om du vill bemästra principerna du lär dig i den här boken behöver du alltså arbeta med dem. Tillämpa dem så ofta du kan. Om du inte gör det kommer du snabbt att glömma dem. Endast kunskap som används fastnar i minnet.
Du kommer nog att tycka att det är svårt att tillämpa de här för-
slagen hela tiden. Jag vet eftersom det är jag som har skrivit boken, och ändå har jag ofta tyckt att det varit svårt att göra allt det jag själv förespråkar. När du är missnöjd är det till exempel mycket lättare att kritisera och tillrättavisa än att försöka förstå den andres synvinkel; det brukar vara lättare att finna fel än att hitta beröm; det är naturligare att prata om det du vill prata om än att prata om det som den andre vill, och så vidare. Så när du läser den här boken ska du komma ihåg att du inte bara försöker skaffa information. Du försöker skaffa dig nya vanor. Jajamän, du ger dig på ett nytt sätt att leva. Något som kräver tid och ihärdighet och träget arbete.
Återvänd alltså ofta till de här sidorna. Betrakta det här som en handbok i mänskliga relationer. Och varje gång du står inför ett visst problem – som att bemöta ett barn, att få din make eller maka, din partner eller din chef att se saken ur ditt perspektiv, eller att göra en irriterad kund nöjd – undvik att göra det som först känns naturligt, det impulsiva. Det brukar bli fel. Vänd dig i stället till de här sidorna, och gå igenom de meningar du har strukit under. Prova sedan ett nytt sätt, så ska du få se magi uppstå.
7. Erbjud din partner, ditt barn eller en affärsbekant en slant för varje gång de kommer på dig med att bryta mot någon av principerna. Se det som ett spel att bemästra de här reglerna.
8. Chefen för en bank på Wall Street beskrev en gång när han pratade inför en av mina klasser ett mycket effektivt system för självförbättring som han använde. Mannen hade ringa formell utbildning, men ändå hade han blivit en av de viktigaste finansmännen i Amerika, och han förklarade att det mesta av hans framgång berodde på att han ständigt höll sig till sitt hemmasnickrade system. Följande är vad han brukar göra (jag använder hans egna ord så gott jag kommer ihåg dem):
»I åratal har jag skrivit ner alla möten jag haft under dagen i en kalender. Min familj har aldrig planerat något med mig på lördagskvällar, för de har vetat att jag ägnat en stund varje lördagskväll till
den upplysande processen självutvärdering, granskning och bedömning. Efter middagen har jag gått undan, öppnat min kalender och tänkt igenom alla samtal, diskussioner och möten som har skett under veckan. Jag har frågat mig själv:
’Vilka misstag gjorde jag den där gången?’
’Vad gjorde jag som var rätt, och hur kunde jag ha agerat bättre?’
’Vilka lärdomar kan jag dra av den erfarenheten?’
Denna veckogranskning gjorde mig ofta väldigt nedstämd. Jag häpnade ofta över mina blundrar. Med åren gick blev de förvisso färre och färre. Ibland var jag böjd att ge mig själv en liten klapp på axeln efter en session. Detta system för självanalys och självundervisning, som fortsatte år efter år, har gjort mer för mig än något annat jag någonsin har provat.
Det har hjälpt mig att förbättra min beslutsförmåga, och det har varit ett stort stöd i alla mina kontakter med människor. Jag kan inte rekommendera det varmt nog.«
Varför inte använda ett liknande system för att kontrollera hur du följer principerna som diskuteras i denna bok? Om du gör det kommer två saker att hända:
Först kommer du att hamna i en utbildningsprocess som är både spännande och ovärderlig.
Sedan kommer du att upptäcka att din färdighet i att träffa och bemöta människor kommer att bli oerhört mycket bättre.
9. Det kan vara till hjälp att skriva ner dina triumfer efter att du har tillämpat de här principerna. Var specifik. Ange namn, datum, resultat. Dessa anteckningar kommer att inspirera dig till större ansträngningar, och tänk så fascinerande de kommer att vara när du råkar på dem någon kväll om många år!
Gör så här för att få ut så mycket som möjligt av boken:
a. Utveckla en djup och stark önskan att bemästra principerna för att bemöta människor.
b. Läs varje kapitel två gånger innan du går vidare till nästa.
c. När du läser ska du stanna upp ofta och fråga dig hur du kan tillämpa varje förslag.
d. Stryk under varje viktig idé.
e. Gå igenom boken varje månad.
f. Tillämpa dessa principer så snart tillfälle ges. Använd boken som en arbetsbok som kan hjälpa dig att lösa dina dagliga problem.
g. Gör lärandet till ett spännande spel genom att erbjuda en vän en slant för varje gång han eller hon kommer på dig med att bryta mot någon av principerna.
h. Kontrollera varje vecka hur du utvecklas. Fråga dig vilka misstag du har gjort – och vilka förbättringar, samt vilka lärdomar du har dragit för framtiden.
i. Skriv ner hur och när du har tillämpat principerna.