Auf gehtâs!
TEXTBOK
![]()
1 Heute:
Auf gehtâs nach Engelberg! ....... 8
TEMA
RĂ€kneord 0 till 13
Familj och djur
HĂ€lsa och presentera sig
FrÄga hur nÄgon mÄr och svara
GRAMMATIK
Svaga verb i presens
Presens av sein
KULTUR
Schweiz
UTTAL
Typiskt tyska ljud
2 Samstag Morgen:
Wann sind wir endlich da? 14
TEMA
Transportmedel
TransportsÀtt
LĂ€gesord och prepositioner
Aktiviteter pÄ en viss plats
GRAMMATIK
BestÀmd artikel
Personliga pronomen
UTTAL
sch + sp/st
Auf gehtâs mit Deutsch! Bist du dabei?
3 Samstag Vormittag:
GrĂŒezi alle miteinand! ............. 18
TEMA
SprÄk och nationaliteter
Rum och möbler
Beskriva nÄgon/nÄgot                                                                                Presentera andra
GRAMMATIK
ObestÀmd och negativ artikel
Possessiva pronomen
KULTUR
SprÄk i Schweiz
UTTAL
o + u
4 Samstag Nachmittag:
Wann beginnt der Skikurs? 24
TEMA
RĂ€kneord till 100
FrÄgeord
Klockan, veckodagar, mÄnader, Ärstider
Vardagsaktiviteter
GRAMMATIK
Starka verb med vokalÀndring
Presens av haben
UTTAL
ei + eu
5 Sonntag:
Das schmeckt lecker! 28
TEMA
Mat och matlagningsord
MÄltidsuttryck
LĂ€sa ett recept
SĂ€ga vad man (inte) tycker om
GRAMMATIK
Modalverb
Presens av wollen/können/dĂŒrfen/mögen
KULTUR
Mat i Schweiz
UTTAL
-b + -d + -g
6 Montag:
Mein Lieblingsfach ist ⊠.............. 34
TEMA
SkolÀmnen
Utrop och reaktioner
Tidsuttryck
BerÀtta om skolan
GRAMMATIK
Personliga pronomen (vid flertal)
Possessiva pronomen (vid flertal)
KULTUR
Skolan i Schweiz
UTTAL
ie + i
7 Dienstag:
Entschuldigung bitte, wo ist � 40
TEMA
Ordningstal
Platser och byggnader i en stad
VĂ€gbeskrivning
BerÀtta om en stad
GRAMMATIK
Substantiv i plural
Uppmaningar till nÄgon annan
UTTAL au + Àu
8 Mittwoch:
Alles ist bunt! ........................ 46
TEMA
FĂ€rger
KlÀdesplagg
Beskriva nÄgons klÀder Falska vÀnner
GRAMMATIK
Adjektiv
Adjektivböjning med -e
KULTUR
Karnevalen i Basel
UTTAL
ĂŒ
9 Donnerstag:
Einen Wurstsalat, bitte! ...... 52
TEMA
RĂ€kneord till 10 000
FörstÄ och sÀga priser
LÀsa en meny BestÀlla och betala
GRAMMATIK
ObestÀmd/bestÀmd artikel i ackusativ
Presens av mĂŒssen/sollen
KULTUR
Euro och franc
UTTAL ach + ich
10 Freitag:
Was hast du gemacht? 58
TEMA
VĂ€der
VĂ€derstreck
Tidsuttryck i en berÀttelse
BerÀtta i dÄtid
GRAMMATIK
Svaga verb i perfekt
Prepositionsuttryck
KULTUR
Klimat och bergsrÀddning i Alperna
UTTAL
v + w
Hallo! Ich heiĂe My. Ich bin dreizehn Jahre alt und ich komme aus Schweden. Ich wohne in Malmö. Ich gehe in Klasse 7C. Meine Hobbys sind Volleyball spielen, zeichnen und lesen. Ich habe ein Aquarium und zwölf Fische. Ich mag auch Katzen, aber meine Mama hat eine Allergie. Sie heiĂt Therese und sie ist 42 Jahre alt. Sie arbeitet als Mathematiklehrerin im Gymnasium. Mein Papa heiĂt Robert, er wohnt in Karlstad. Meine Eltern wohnen also nicht mehr zusammen. Sie sind geschieden.
Ja, sÄ Àr det, mamma och pappa Àr skilda, men de kommer bra överens. För nÄgra Är sedan flyttade mamma och jag ihop med Urs (nej, det Àr inget skÀmt, han heter sÄ!) som Àr min bonuspappa. PÄ tyska sÀger man Stiefvater. Jag vet, det lÄter som vÀrsta styvpappan, men Urs Àr faktiskt schysst.
F att hÀlsa och presentera dig
F att frÄga hur nÄgon mÄr och svara
F att rÀkna upp till 13
F familjeord och djur
Uttal
F typiskt tyska ljud
Grammatik
F vanliga verb i presens
F verbet sein i presens
Kultur
F om Schweiz
Urs kommt aus der Schweiz, aus Basel. Er spricht natĂŒrlich super Deutsch! Er hat zwei Kinder, Wilhelm und Finn. Wille ist ein Jahr Ă€lter als ich und Finn ist elf Jahre alt. So jetzt habe ich Geschwister: zwei BrĂŒder.
Wille och jag brÄkar ibland, men oftast funkar det varannan vecka. Det Àr lite surt att bÄda mina bonusbrorsor Àr bÀttre pÄ tyska Àn jag. Fast jag kan i alla fall en hel del, eftersom de pratar tyska med mig ibland. Finn brukar frÄga mig:
â Hi My, wie gehtâs?
â Danke, gut! sĂ€ger jag dĂ„, eller Nicht so gut! om jag inte mĂ„r sĂ„ bra, eller So lala! om jag mĂ„r sĂ„ dĂ€r. Just nu Ă€r jag pĂ„ mitt rum, skriver dagbok, pluggar lite tyska och packar min vĂ€ska.
Warum packe ich? Wir reisen in die Schweiz zum Ski fahren! Das ist klasse! Ich liebe Ski fahren.
Vi ska Ă„ka till en skidort som heter nĂ„got med berg och Ă€ngel âŠ
Ingen aning om var det ligger, jag fĂ„r googla det. Urs kompis har ett hus dĂ€r som vi ska fĂ„ bo i. SĂ„ i natt Ă„ker vi â med nattĂ„get!
Nej, nu mÄste jag fixa fÀrdigt och kanske trÀna lite mer tyska. Vad skulle de i Schweiz kunna frÄga mig?
Wie heiĂt du?
Woher kommst du?
Ich heiĂe My. Und du?
Wo wohnst du?
Ich komme aus Schweden. Und du, woher kommst du?
Bist du mit der Familie hier?
Ich wohne in Malmö. Und du? Wo wohnst du?
Ja, meine Familie ist hier.
Meine Mama, mein Stiefvater Urs, und meine Geschwister Wilhelm und Finn.
Det ska nog gĂ„ bra. Nu kom jag pĂ„ â Engelberg!
SÄ heter stÀllet vi ska Äka till.
Auf gehtâs nach Engelberg! Bis morgen!
Ich heiĂe ⊠Jag heter âŠ
Ich bin ⊠alt. Jag Àr ⊠Är gammal.
Ich komme aus ⊠Jag kommer frĂ„n âŠ
Ich wohne in ⊠Jag bor i âŠ
Meine Hobbys sind ⊠Mina hobbies Ă€r âŠ
Ich habe [zwei/keine] Geschwister. Jag har [tvÄ/inga] syskon.
Ich mag ⊠Jag gillar âŠ
Ich liebe ⊠Jag Ă€lskar âŠ
Wie gehtâs (dir)?
Hur mÄr du?/Hur Àr det?
Bis morgen! Hörs/ses imorgon!
Arbeta i par.
a. I texten ger My tre olika svar pĂ„ frĂ„gan Wie gehtâs? Diskutera vilket uttryck som hör till vilken symbol.
b. LĂ€s dialogen. Byt ut svaren mot andra svar.
A: Wie gehtâs?
B: Danke, gut! Und wie gehtâs dir?
A: So lala.
c. Turas om att frĂ„ga och svara pĂ„ följande frĂ„gor. Ta hjĂ€lp av SchlĂŒsselwörter och bildordlistan.
Wie heiĂt du?
Woher kommst du?
Wie alt bist du?
Hast du Geschwister?
Wo wohnst du?
Welche
Tiere magst du?
Die Schweiz
Die Schweiz ist ein Land mitten in Europa, mit ungefÀhr 9 Millionen Menschen. Das Land hat 26 Kantone.
En kanton Àr en region i Schweiz, ungefÀr som Sveriges olika lÀn.
Die NachbarlĂ€nder sind Frankreich, Deutschland, Ăsterreich, Italien und Liechtenstein.
Die Alpen liegen zum Teil in der Schweiz und viele Berge sind ĂŒber 4000 Meter hoch.
Der höchste Gipfel (bergstopp) ist die Dufourspitze, aber bekannter ist vielleicht das Matterhorn.
Die Schweizer Flagge ist rot und weiĂ. Die Hauptstadt heiĂt Bern. Das Wahrzeichen (kĂ€nnetecken) von Bern ist ein BĂ€r. In einem Park in Bern gibt es BĂ€ren.
Jedes Jahr kommen viele Touristen in die Schweiz. Im Winter kann man Ski oder Schlitten (pulka) fahren, snowboarden und eislaufen. Im Sommer kann man in den Bergen wandern oder in einem kalten Bergsee baden! Brr!
Die Schweiz ist berĂŒhmt fĂŒr Schokolade, Uhren und natĂŒrlich KĂ€se. Auch dieses Messer, ein Schweizer Taschenmesser, kommt aus der Schweiz.
1. Hur mÄnga grannlÀnder har Schweiz?
2. Vad heter Schweiz högsta berg?
3. Vilket djur kÀnnetecknar huvudstaden Bern?
4. Vad kan man göra i Schweiz under vintern och sommaren?
5. Vad Àr Schweiz kÀnt för?
Substantiv ist ein Ding, wie zum Beispiel Hund, Park, Ring!
Hundâhund
Tyska substantiv skrivs med stor bokstav!
Substantiv Àr ord som Àr namn av nÄgot slag: pÄ personer, djur, platser, saker osv. Om du kan sÀga en, ett eller fler(a) framför ett ord Àr det ett substantiv.
BestÀmd artikel anvÀnds framför substantiv nÀr man menar en viss sak eller person, inte vilken som helst. JÀmför med engelskan. I svenskan Àr artikeln en Àndelse.
der Junge the boy pojke-n das Kind the child barn-et die Frau the girl flicka-n
Varje substantiv i singular (ental) Àr antingen ett der-ord, ett das-ord eller ett die-ord. Substantiv i plural (flertal) har alltid die som bestÀmd artikel.
die Kind-er the child-ren barn-en
ObestÀmd artikel
AnvÀnd ein och eine nÀr du vill sÀga en eller ett pÄ tyska.
der â ein Links ist ein Parkplatz.
Till vĂ€nster Ă€r en parkeringsplats. das â ein In der Mitte ist ein Hotel. I mitten Ă€r ett hotell. die â eine Rechts ist eine Kirche.
Till höger Àr en kyrka.
Negativ artikel
AnvĂ€nd kein och keine nĂ€r du vill sĂ€ga ingen, inget eller inga. der â kein Hier ist kein Supermarkt. HĂ€r Ă€r ingen mataffĂ€r. das â kein Ich sehe kein Kino. Jag ser ingen bio. die â keine Es gibt keine BĂ€ckerei. Det finns inget bageri. die (pl) â keine Dort sind keine HĂ€user. DĂ€r Ă€r inga hus.
Direkt objekt
Direkt objekt i en mening Àr t.ex. nÄgot man köper, önskar sig, tycker om, har eller vill ha. DÄ Àndras der till den, ein till einen och kein till keinen.
Tyska direkta objekt kallas ackusativobjekt.
der â den Ich kaufe den Hut fĂŒr Mama. Jag köper hatten till mamma. ein â einen Sie wĂŒnscht sich einen Hut. Hon önskar sig en hatt. kein â keinen Zu Hause hat sie keinen Hut. Hemma har hon ingen hatt.
Vem handlar det om?
jag = ich
Vilket Àr verbet?
köper = kaufe
Vad Àr det som jag köper?
hatten = den Hut
Vem handlar det om?
hon = sie
Vilket Àr verbet?
önskar sig = wĂŒnscht sich
Vad Àr det som hon önskar sig?
en hatt = einen Hut
Vem handlar det om?
hon = sie
Vilket Àr verbet?
har = hat
Vad Àr det som hon (inte) har?
ingen hatt = keinen Hut
Minnesregel
TĂ€nk pĂ„ alla verb som du kan sĂ€ga framför âett paketâ. Du kan ge, fĂ„, ha, ta emot, köpa, bestĂ€lla, se, gilla, önska dig ... ett paket.
I paketet finns ett direkt objekt. Om objektet Àr ett der-ord behöver du Àndra der till den, ein till einen och kein till keinen. NÀr det gÀller das, die eller plural (flertal) Àndras ingenting.
Wochentage JUNI 1 Montag
2 Dienstag
Jahreszeiten
3 Mittwoch
4 Donnerstag
5 Freitag JUNI 6 Samstag JUNI 7 Sonntag
der Winter der FrĂŒhling der Sommer der Herbst
Monate
Januar Februar MĂ€rz April Mai Juni
Juli August September Oktober November Dezember
Festtage
Ostern Geburtstag
Weihnachten Advent Silvester
Familienmitglieder
der Papa/Vater die Mama/Mutter
der Opa/GroĂvater die Oma/GroĂmutter
der Bruder die Schwester
der Onkel die Tante der Cousin die Cousine die Geschwister das Kind
Haustiere
der Hund die Katze der Papagei das Kaninchen der Hamster
das Meerschweinchen das Schwein das Pferd der Vogel der Fisch
Auf gehtâs! Ă€r ett baslĂ€romedel i tyska för Ă„rskurs 6â9.
I Auf gehtâs! 7 varvas sprĂ„kinlĂ€rning med lĂ€supplevelser. Vi följer med My till Schweiz dĂ€r hon fĂ„r chans att anvĂ€nda och utveckla sitt sprĂ„k. Boken har ett varierat innehĂ„ll:
Fras- och kommunikationstrÀning, enkla grammatikgenomgÄngar, autentiska hörövningar och aktiviteter för att arbeta med muntlig och skriftlig fÀrdighet.
Auf gehtâs! 7 bestĂ„r av:
âą Textbok, tryckt eller digital
âą Ăvningsbok, tryckt eller digital
âą LĂ€rarhandledning Webb
⹠Ljudfiler, facit och webbövningar pÄ nok.se/aufgehts