Skip to main content

9789127465138

Page 1

Auf geht’s!

TEXTBOK

TYSKA

Catrin Eriksson Ann Bergstrand TybÄhl
7

InnehÄll

1 Heute:

Auf geht’s nach Engelberg! ....... 8

TEMA

RĂ€kneord 0 till 13

Familj och djur

HĂ€lsa och presentera sig

FrÄga hur nÄgon mÄr och svara

GRAMMATIK

Svaga verb i presens

Presens av sein

KULTUR

Schweiz

UTTAL

Typiskt tyska ljud

2 Samstag Morgen:

Wann sind wir endlich da? 14

TEMA

Transportmedel

TransportsÀtt

LĂ€gesord och prepositioner

Aktiviteter pÄ en viss plats

GRAMMATIK

BestÀmd artikel

Personliga pronomen

UTTAL

sch + sp/st

Auf geht’s mit Deutsch! Bist du dabei?

3 Samstag Vormittag:

GrĂŒezi alle miteinand! ............. 18

TEMA

SprÄk och nationaliteter

Rum och möbler

Beskriva nÄgon/nÄgot                                                                                   Presentera andra

GRAMMATIK

ObestÀmd och negativ artikel

Possessiva pronomen

KULTUR

SprÄk i Schweiz

UTTAL

o + u

4 Samstag Nachmittag:

Wann beginnt der Skikurs? 24

TEMA

RĂ€kneord till 100

FrÄgeord

Klockan, veckodagar, mÄnader, Ärstider

Vardagsaktiviteter

GRAMMATIK

Starka verb med vokalÀndring

Presens av haben

UTTAL

ei + eu

5 Sonntag:

Das schmeckt lecker! 28

TEMA

Mat och matlagningsord

MÄltidsuttryck

LĂ€sa ett recept

SĂ€ga vad man (inte) tycker om

GRAMMATIK

Modalverb

Presens av wollen/können/dĂŒrfen/mögen

KULTUR

Mat i Schweiz

UTTAL

-b + -d + -g

6 Montag:

Mein Lieblingsfach ist 
 .............. 34

TEMA

SkolÀmnen

Utrop och reaktioner

Tidsuttryck

BerÀtta om skolan

GRAMMATIK

Personliga pronomen (vid flertal)

Possessiva pronomen (vid flertal)

KULTUR

Skolan i Schweiz

UTTAL

ie + i

7 Dienstag:

Entschuldigung bitte, wo ist 
? 40

TEMA

Ordningstal

Platser och byggnader i en stad

VĂ€gbeskrivning

BerÀtta om en stad

GRAMMATIK

Substantiv i plural

Uppmaningar till nÄgon annan

UTTAL au + Àu

8 Mittwoch:

Alles ist bunt! ........................ 46

TEMA

FĂ€rger

KlÀdesplagg

Beskriva nÄgons klÀder Falska vÀnner

GRAMMATIK

Adjektiv

Adjektivböjning med -e

KULTUR

Karnevalen i Basel

UTTAL

ĂŒ

9 Donnerstag:

Einen Wurstsalat, bitte! ...... 52

TEMA

RĂ€kneord till 10 000

FörstÄ och sÀga priser

LÀsa en meny BestÀlla och betala

GRAMMATIK

ObestÀmd/bestÀmd artikel i ackusativ

Presens av mĂŒssen/sollen

KULTUR

Euro och franc

UTTAL ach + ich

10 Freitag:

Was hast du gemacht? 58

TEMA

VĂ€der

VĂ€derstreck

Tidsuttryck i en berÀttelse

BerÀtta i dÄtid

GRAMMATIK

Svaga verb i perfekt

Prepositionsuttryck

KULTUR

Klimat och bergsrÀddning i Alperna

UTTAL

v + w

Samstag: Es tut weh! 64 TEMA Alfabetet Kroppsdelar BerÀtta var det gör ont Bokstavera GRAMMATIK
Ihr Presens av tun KULTUR Röda Korset UTTAL c + z 12 Sonntag: Adieu! Und merci! ........................ 70 TEMA Avskedsfraser GRAMMATIK Uppmaningar till flera UTTAL ß Weihnachtszeit ....................... 74 Wilhem Tell ............................... 78 Minigrammatik 80 Bildordlista 102 Kapitelordlista ............................... 113
11
Artighetsformerna Sie och
1 8 acht

Heute:

Auf geht’s nach Engelberg!

Hallo! Ich heiße My. Ich bin dreizehn Jahre alt und ich komme aus Schweden. Ich wohne in Malmö. Ich gehe in Klasse 7C. Meine Hobbys sind Volleyball spielen, zeichnen und lesen. Ich habe ein Aquarium und zwölf Fische. Ich mag auch Katzen, aber meine Mama hat eine Allergie. Sie heißt Therese und sie ist 42 Jahre alt. Sie arbeitet als Mathematiklehrerin im Gymnasium. Mein Papa heißt Robert, er wohnt in Karlstad. Meine Eltern wohnen also nicht mehr zusammen. Sie sind geschieden.

Ja, sÄ Àr det, mamma och pappa Àr skilda, men de kommer bra överens. För nÄgra Är sedan flyttade mamma och jag ihop med Urs (nej, det Àr inget skÀmt, han heter sÄ!) som Àr min bonuspappa. PÄ tyska sÀger man Stiefvater. Jag vet, det lÄter som vÀrsta styvpappan, men Urs Àr faktiskt schysst.

I det hÀr kapitlet fÄr du lÀra dig 


F att hÀlsa och presentera dig

F att frÄga hur nÄgon mÄr och svara

F att rÀkna upp till 13

F familjeord och djur

Uttal

F typiskt tyska ljud

Grammatik

F vanliga verb i presens

F verbet sein i presens

Kultur

F om Schweiz

also alltsĂ„

Urs kommt aus der Schweiz, aus Basel. Er spricht natĂŒrlich super Deutsch! Er hat zwei Kinder, Wilhelm und Finn. Wille ist ein Jahr Ă€lter als ich und Finn ist elf Jahre alt. So jetzt habe ich Geschwister: zwei BrĂŒder.

Wille och jag brÄkar ibland, men oftast funkar det varannan vecka. Det Àr lite surt att bÄda mina bonusbrorsor Àr bÀttre pÄ tyska Àn jag. Fast jag kan i alla fall en hel del, eftersom de pratar tyska med mig ibland. Finn brukar frÄga mig:

– Hi My, wie geht’s?

– Danke, gut! sĂ€ger jag dĂ„, eller Nicht so gut! om jag inte mĂ„r sĂ„ bra, eller So lala! om jag mĂ„r sĂ„ dĂ€r. Just nu Ă€r jag pĂ„ mitt rum, skriver dagbok, pluggar lite tyska och packar min vĂ€ska.

Kinder barn

Geschwister syskon

neun 9

Warum packe ich? Wir reisen in die Schweiz zum Ski fahren! Das ist klasse! Ich liebe Ski fahren.

Vi ska Äka till en skidort som heter nÄgot med berg och Àngel 


Ingen aning om var det ligger, jag fĂ„r googla det. Urs kompis har ett hus dĂ€r som vi ska fĂ„ bo i. SĂ„ i natt Ă„ker vi – med nattĂ„get!

Nej, nu mÄste jag fixa fÀrdigt och kanske trÀna lite mer tyska. Vad skulle de i Schweiz kunna frÄga mig?

Wie heißt du?

Woher kommst du?

Ich heiße My. Und du?

Wo wohnst du?

Ich komme aus Schweden. Und du, woher kommst du?

Bist du mit der Familie hier?

Ich wohne in Malmö. Und du? Wo wohnst du?

Ja, meine Familie ist hier.

Meine Mama, mein Stiefvater Urs, und meine Geschwister Wilhelm und Finn.

Det ska nog gĂ„ bra. Nu kom jag pĂ„ – Engelberg!

SÄ heter stÀllet vi ska Äka till.

Auf geht’s nach Engelberg! Bis morgen!

10 zehn

SchlĂŒsselwörter

Ich heiße 
 Jag heter 


Ich bin 
 alt. Jag Àr 
 Är gammal.

Ich komme aus 
 Jag kommer frÄn 


Ich wohne in 
 Jag bor i 


Meine Hobbys sind 
 Mina hobbies Àr 


Ich habe [zwei/keine] Geschwister. Jag har [tvÄ/inga] syskon.

Ich mag 
 Jag gillar 


Ich liebe 
 Jag Àlskar 


Wie geht’s (dir)?

Hur mÄr du?/Hur Àr det?

Bis morgen! Hörs/ses imorgon!

Aufgaben

Arbeta i par.

a. I texten ger My tre olika svar pĂ„ frĂ„gan Wie geht’s? Diskutera vilket uttryck som hör till vilken symbol.

b. LĂ€s dialogen. Byt ut svaren mot andra svar.

A: Wie geht’s?

B: Danke, gut! Und wie geht’s dir?

A: So lala.

c. Turas om att frĂ„ga och svara pĂ„ följande frĂ„gor. Ta hjĂ€lp av SchlĂŒsselwörter och bildordlistan.

Wie heißt du?

Woher kommst du?

Wie alt bist du?

Hast du Geschwister?

Wo wohnst du?

Welche

Tiere magst du?

elf 11

Kultur

Die Schweiz

Die Schweiz ist ein Land mitten in Europa, mit ungefÀhr 9 Millionen Menschen. Das Land hat 26 Kantone.

En kanton Àr en region i Schweiz, ungefÀr som Sveriges olika lÀn.

Die NachbarlĂ€nder sind Frankreich, Deutschland, Österreich, Italien und Liechtenstein.

Die Alpen liegen zum Teil in der Schweiz und viele Berge sind ĂŒber 4000 Meter hoch.

Der höchste Gipfel (bergstopp) ist die Dufourspitze, aber bekannter ist vielleicht das Matterhorn.

12 zwölf

Die Schweizer Flagge ist rot und weiß. Die Hauptstadt heißt Bern. Das Wahrzeichen (kĂ€nnetecken) von Bern ist ein BĂ€r. In einem Park in Bern gibt es BĂ€ren.

Jedes Jahr kommen viele Touristen in die Schweiz. Im Winter kann man Ski oder Schlitten (pulka) fahren, snowboarden und eislaufen. Im Sommer kann man in den Bergen wandern oder in einem kalten Bergsee baden! Brr!

Die Schweiz ist berĂŒhmt fĂŒr Schokolade, Uhren und natĂŒrlich KĂ€se. Auch dieses Messer, ein Schweizer Taschenmesser, kommt aus der Schweiz.

Fragen

1. Hur mÄnga grannlÀnder har Schweiz?

2. Vad heter Schweiz högsta berg?

3. Vilket djur kÀnnetecknar huvudstaden Bern?

4. Vad kan man göra i Schweiz under vintern och sommaren?

5. Vad Àr Schweiz kÀnt för?

dreizehn 13

Minigrammatik

Substantiv

Substantiv ist ein Ding, wie zum Beispiel Hund, Park, Ring!

Hund hund

Park park Ring ring

Tyska substantiv skrivs med stor bokstav!

Substantiv Àr ord som Àr namn av nÄgot slag: pÄ personer, djur, platser, saker osv. Om du kan sÀga en, ett eller fler(a) framför ett ord Àr det ett substantiv.

BestÀmd artikel

BestÀmd artikel anvÀnds framför substantiv nÀr man menar en viss sak eller person, inte vilken som helst. JÀmför med engelskan. I svenskan Àr artikeln en Àndelse.

der Junge the boy pojke-n das Kind the child barn-et die Frau the girl flicka-n

Varje substantiv i singular (ental) Àr antingen ett der-ord, ett das-ord eller ett die-ord. Substantiv i plural (flertal) har alltid die som bestÀmd artikel.

die Kind-er the child-ren barn-en

ObestÀmd artikel

AnvÀnd ein och eine nÀr du vill sÀga en eller ett pÄ tyska.

der – ein Links ist ein Parkplatz.

Till vĂ€nster Ă€r en parkeringsplats. das – ein In der Mitte ist ein Hotel. I mitten Ă€r ett hotell. die – eine Rechts ist eine Kirche.

Till höger Àr en kyrka.

80 achtzig

Negativ artikel

AnvĂ€nd kein och keine nĂ€r du vill sĂ€ga ingen, inget eller inga. der – kein Hier ist kein Supermarkt. HĂ€r Ă€r ingen mataffĂ€r. das – kein Ich sehe kein Kino. Jag ser ingen bio. die – keine Es gibt keine BĂ€ckerei. Det finns inget bageri. die (pl) – keine Dort sind keine HĂ€user. DĂ€r Ă€r inga hus.

Direkt objekt

Direkt objekt i en mening Àr t.ex. nÄgot man köper, önskar sig, tycker om, har eller vill ha. DÄ Àndras der till den, ein till einen och kein till keinen.

Tyska direkta objekt kallas ackusativobjekt.

der ➞ den Ich kaufe den Hut fĂŒr Mama. Jag köper hatten till mamma. ein ➞ einen Sie wĂŒnscht sich einen Hut. Hon önskar sig en hatt. kein ➞ keinen Zu Hause hat sie keinen Hut. Hemma har hon ingen hatt.

Vem handlar det om?

jag = ich

Vilket Àr verbet?

köper = kaufe

Vad Àr det som jag köper?

hatten = den Hut

Vem handlar det om?

hon = sie

Vilket Àr verbet?

önskar sig = wĂŒnscht sich

Vad Àr det som hon önskar sig?

en hatt = einen Hut

Vem handlar det om?

hon = sie

Vilket Àr verbet?

har = hat

Vad Àr det som hon (inte) har?

ingen hatt = keinen Hut

Minnesregel

TĂ€nk pĂ„ alla verb som du kan sĂ€ga framför ”ett paket”. Du kan ge, fĂ„, ha, ta emot, köpa, bestĂ€lla, se, gilla, önska dig ... ett paket.

I paketet finns ett direkt objekt. Om objektet Àr ett der-ord behöver du Àndra der till den, ein till einen och kein till keinen. NÀr det gÀller das, die eller plural (flertal) Àndras ingenting.

einundachtzig 81

Bildordlista

Wochentage JUNI 1 Montag

2 Dienstag

Jahreszeiten

3 Mittwoch

4 Donnerstag

5 Freitag JUNI 6 Samstag JUNI 7 Sonntag

der Winter der FrĂŒhling der Sommer der Herbst

Monate

Januar Februar MĂ€rz April Mai Juni

Juli August September Oktober November Dezember

Festtage

Ostern Geburtstag

Weihnachten Advent Silvester

102 einhundertzwei
JUNI
JUNI
JUNI
JUNI

Familienmitglieder

der Papa/Vater die Mama/Mutter

der Opa/Großvater die Oma/Großmutter

der Bruder die Schwester

der Onkel die Tante der Cousin die Cousine die Geschwister das Kind

Haustiere

der Hund die Katze der Papagei das Kaninchen der Hamster

das Meerschweinchen das Schwein das Pferd der Vogel der Fisch

einhundertdrei 103

Auf geht’s! Ă€r ett baslĂ€romedel i tyska för Ă„rskurs 6–9.

I Auf geht’s! 7 varvas sprĂ„kinlĂ€rning med lĂ€supplevelser. Vi följer med My till Schweiz dĂ€r hon fĂ„r chans att anvĂ€nda och utveckla sitt sprĂ„k. Boken har ett varierat innehĂ„ll:

Fras- och kommunikationstrÀning, enkla grammatikgenomgÄngar, autentiska hörövningar och aktiviteter för att arbeta med muntlig och skriftlig fÀrdighet.

Auf geht’s! 7 bestĂ„r av:

‱ Textbok, tryckt eller digital

‱ Övningsbok, tryckt eller digital

‱ LĂ€rarhandledning Webb

‱ Ljudfiler, facit och webbövningar pĂ„ nok.se/aufgehts

ISBN 978-91-27-46513-8 9 7 8 9 1 2 7 4 6 5 1 3 8

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook